Mål och Budget för Avesta Kommun

Transkript

1 Mål och Budget för Avesta Kommun KF 137 Revidering

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget Uppföljning enligt styrprocess... 5 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i Avesta Demografiprognos i Avesta Arbetslöshet Skatter och utjämning Resultat Balanskrav Nettokostnads- och skatteutveckling Känslighetsanalys Personalkostnader Pensionsåtaganden Övriga kostnader och intäkter Investeringsbudget Internränta Internhyreshöjning Städindex Taxor Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Ekonomisk sammanställning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen invånare år Men för att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har högsta prioritet under budgetperioden. Vårt konstruktiva och fruktsamma samarbete mellan S, V och Mp fortsätter även över denna budgetperiod. Vi har tillsammans kommit överens om hur vi vill att framtiden i Avesta ska se ut och presenterar detta i dokumentet. Lars Isacsson Wojciech Nedzewicz Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

4 Vision Avesta /2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4

5 Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget Mål och budget för 2014, plan för behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 maj, Kommunstyrelsen 3 juni och i Kommunfullmäktige den 17 juni Mål och budget revideras med behandling i Kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 oktober, Kommunstyrelsen den 11 november och i Kommunfullmäktige den 25 november. Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 20 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 13 december Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag 5

6 avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

7 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta år 2020 Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt 8

9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande 9

10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden 10

11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet 11

12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden 12

13 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta

14 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 20 mkr. Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån, med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. 14

15 Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 20 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 15

16 Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Det ekonomiska läget för kommunerna framöver ser ansträngt ut trots en relativt god utveckling av skatteintäkterna. På kort sikt måste kommunerna hantera kraftigt ökade investeringsbehov, besparingar i gymnasieskolan och nya föreskrifter från Socialstyrelsen för personer med demenssjukdom. På längre sikt ökar behoven från demografiska förändringar och större efterfrågan kraftigt. Åren efter 2014 börjar befolkningsförändringarna i form av ökad antal äldre och barn att ställa allt högre krav på sektorns finanser enligt samma bedömning. Elevkullarna i grundskolan kommer att öka medan behovet i gymnasiet kommer att minska. Hemtjänsten har ökat medan andelen i särskilt boende har minskat. Redan idag står de äldres sjukvård och omsorg för en fjärdedel av kostnaderna trots att personer över 65 år som andel av befolkningen motsvarar en knapp femtedel. Omvärldsanalys Den 10 oktober 2013 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige; BNP 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8 Arbetade timmar 0,7 0,2 0,5 1,6 1,9 Öppet arbetslösa 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6 Timlön 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6 KPI 0,9 0,1 1,3 2,4 2,8 Skatteunderlagsprognos okt 4,1 3,5 2,9 4,6 5,6 Skatteutveckling. Genomsnitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 4,0 Differens för RUR 0,3-0,1-0,6 0,7 1,6 Prognosen för tillväxten och ovan presenterade nyckeltal är mer negativ än SKL:s ekonomirapport i april jämfört i oktober Många länder brottas fortfarande med svag tillväxt eller recession och tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Svensk ekonomi bedöms ta ordentlig fart först efter 2014 och konjunkturell balans uppnås först år 2017 enligt SKL:s bedömning. Konjunkturåterhämtningen ger kraft åt skatteunderlaget. Befolkningsutveckling i Avesta mars 2013 juni 16

17 Mellan 2008 och mars 2013 minskade befolkningen i Avesta med 367 invånare. Sedan år 2000 har Avesta minskat sin befolkning med totalt 667 personer. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer. I statistiken per juni ökade befolkningen med 103 personer jmf årsskiftet. Samma period föregående ökade befolkningen med 3 personer. Demografiprognos i Avesta 2013 I Avesta det är framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Blått avser män och rött avser kvinnor i ovanstående diagram. Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. I jämförelse med samma period föregående år har arbetslösheten i både riket, Dalarna och Avesta ökat med ca 0,4 procent. Trots hög ungdomsarbetslöshet har denna minskat i Avesta med 0,3 procent jämfört mars 2012 medan den ökat i riket med 0,2 procent. För utrikesfödda ungdomar är dock 49,1 procent arbetslösa i Avesta en ökning med 15,7 procent jämfört samma period föregående år. Andelen arbetslösa i Avesta i % 2013 mars år år Avesta 9,1 21,8 Dalarna 8,1 16,9 Sverige 8,7 17,4 Antal arbetslösa i Avesta år år 2010 dec dec dec mars En negativ utveckling av arbetslösheten kan även innebära ökade kostnader för försörjningsstöd och i förlängningen på kostnaderna för institutionsvård. Utbetalningarna av försörjningsstöd i Avesta ökar ständigt. Budgetunderskottet för försörjningsstödet 2012 uppgick till 3,7 mkr av den tilldelade budgeten på 17 mkr. Budget för försörjningsstödet 2013 kvarstår på 17 mkr och redan i delårsrapporten per augusti var den negativa budgetavvikelsen 3,8 mkr på försörjningsstödet och lika stort negativ budgetavvikelse för institutionsvård. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2014 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos

18 Specifikation av skatter och utjämnning, tkr Kommunalskatt Summa kommunalskatt Utjämning Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa utjämning Summa skatter och utjämning Fastighetsavgift Totalt Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 50,2 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till 99,4% år 2014, 98,7% år 2015 och 97,5% år Under förutsättning att inbetalda AFA premier för 2004 beslutas bli utbetalda under 2014 kommer ärende att skickas till kommunfullmäktige om ställningstagande till eventuella ramjusteringar för nystartsjobb. Balanskrav Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012 års när det justerade resultatet uppgick till 13,3 mkr. Det motsvarar det kortsiktiga målet, 1%, enligt god ekonomisk hushållning, trots en avsättning på 44 mkr till återställande av soptipp. Från och med 2014 kan enligt förändringen i balanskravet resultat överstigande 2 procent, med retroaktivet från 2010, avsättas i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur. I Avesta kan 16,6 mkr, enligt lagstiftaren, disponeras i de lägen som prognosen för skatteunderlaget understiger skatteunderlagstillväxten i riket de 10 senaste åren (inklusive budgetperioden) och om årsresultatet är negativt. Upplösning får enligt RUR-reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen. 18

19 Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 7,8 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,4 Generella statsbidrag med 1% 1,6 Förändrad utdebitering med 1 kr 40,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,2 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,1 Förändring av skatteunderlag 1% 10,6 Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 dec Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2014: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till ca 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,3 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. 19

20 Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 25 mkr för 2014, 55 mkr för 2015 och 25 mkr för Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Större investeringar: Sport- och aktivitetsområden Infrastruktur Internränta Internräntan för år 2014 uppgår preliminärt till 4 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2014 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning, ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2013 års nivå oförändrat om basmånad juni. Städindex SCB-index (maj-index) För 2014 ska en ökning på 2,5 procent inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

21 Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Belopp i tkr Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2013 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 500 Utbildning, nyvalda ledamöter 500 Fullmäktigeberedning 100 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. I beloppet ingår även pensionskostnader Löneavtal och pensioner, (Mkr) 88,0 112,0 145,0 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år , inkl Avesta Tillfällig utökning myggprojekt, ordinarie medel 75 tkr Offentliga miljöer och infrastruktur, KS Trainee KS 22, utgår Fältorganisation 500 Projekt Hållbara transporter KS , 420 tkr under 3 år Äldreutredning, KS 13, 2013, Extern projektledare 400 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. - Bro i Krylbo, Brogård. (Färdigställd 2014) Sport- och aktivitetsområden Friluftsbad, Lillsjön, Sandvika, Utsund mfl Sportparken, tillgänglighet/asfaltering 100 Förbättrat vägunderhåll Ramförändring - Övrigt Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag Kollektivtrafik, kostnadsjustering, halvårseffekt Överförmyndare, 1 extra tjänst, Kf Tjänsteförstärkning Internationellt utbyte 100 Servicecenter

22 Belopp i tkr Omsorgsstyrelsen: Ramförändring Stödboende, alkohol och drogberoende, KF 7, Ramökning Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel SIVA, beslut 2008, för uppbyggnad verksamhet Ramförändring SIVA Skolskjutsar, kostnadsjustering, halvårseffekt Ramökning, inkl mattesatsning Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB med 0,7 % av lånestocken

23 Driftbudgetram per styrelse (netto) Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen varav Kommungemensamma kostnader Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd SUMMA Resultatbudget Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/generella statsbidrag Finansiellt netto Förändring EGET KAPITAL Nettokostnadsandel 99,8 99,4 98,7 97,5 23

24 Finansieringsbudget Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader Skatteintäkter o intäkter av bidrag Finansiellt netto Verksamhetens netto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning Amortering Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto Förändring av likvida medel ( )

25 Balansbudget Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav Årets resultat Avsättningar Kort- och långfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 38% 39% 39% 42% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 896 Mkr. 25