Mål och Budget för Avesta Kommun

Transkript

1 Mål och Budget för Avesta Kommun Revidering Mål och Budget KF au

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget Uppföljning enligt styrprocess... 6 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Styrelsernas uppdrag...15 Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Budgetförutsättningar och styrande beslut...16 Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i Avesta Demografiprognos i Avesta Arbetslöshet Skatter och utjämning Resultat Balanskrav, RUR avsättning Nettokostnads- och skatteutveckling Känslighetsanalys Personalkostnader Pensionsåtaganden Övriga kostnader och intäkter Investeringsbudget Internränta Internhyreshöjning Städindex Taxor Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget

3 Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen invånare år Men för att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har högsta prioritet under budgetperioden. Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflytt till kommunen både 2013 och första kvartalet 2014, detta gör att vi kan och måste satsa mer på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Lars Isacsson Wojciech Nedzewicz Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

4 Vision Avesta /2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4

5 Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget Mål och budget för 2015, plan för behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj Kommunstyrelsen 2 juni Kommunfullmäktige den 16 juni 2014 Mål och budget revideras med behandling i: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 oktober Kommunstyrelsen den 10 november Kommunfullmäktige den 24 november Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 19 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 12 december

6 Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

7 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta år 2020 Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Indikatorer: Utfall 2013 Målnivå Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunägda lokaler 217,2 kwh/m2-1,5 %/år Miljöbilar i kommunal verksamhet, andel 46,5% Öka Kasserad mat, totalt 21% (2014) 15 % 2016 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet 21 % 30 % 2016 Återvinning av hushållsavfall, % 24 % Öka Kollektivtrafikresande, antal resande Öka 8

9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Indikatorer: Utfall 2013 Målnivå Medborgarförslag 36 Öka Deltagare i Träffpunkt Avestabygd, antal Mäts 2014 Öka Delaktighetsindex, andel, 56 % 70 % Nöjd-inflytande-index, helheten, SCB:s medborgarundersökning

10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Indikator: Utfall 2013 Målnivå LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, fråga D 4. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Mycket stor/ ganska stor Åk 8, 22 % Gy åk 2, 23% Öka Nationella prov åk 3, sv, ma, eng, andel som klarat alla delprov 77,3 Öka Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram 84,8 % Öka Meritvärde åk 9, kommunala skolor 212 Öka Andel elever som slutför sina gymnasiestudier inom 4 år 70,5 % Öka 10

11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Indikator: Utfall 2013 Målnivå Trygghet, SCB:s medborgarundersökning 55 Öka Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) Minska Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,4 % (2012) Minska Delta i CAN-undersökningen (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning), första mätning 2015 och därefter årligen -- 1:a mätning

12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Indikator: Utfall 2013 Målnivå Mäta antalet besökare, Verket och Visentparken Nöjd-region-index, fritidsmöjligheter 59 Kulturskolan antal deltagare -- Verket -2% Visentparken +48% Öka 10 % 12

13 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta 2020 Indikator: Utfall 2013 Målnivå Befolkningsstatistik Öka Arbetslöshetsstatistik, ungdomar år 15,1 % - 50 % Insikten 69 Bäst i Dalarna 2015 Svenskt Näringslivs ranking platser Antal nyregistrerade företag/1000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 5 13

14 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2015 uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca mkr. 14

15 Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 15

16 Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli starkare än 2012 och Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Utifrån detta scenario bedöms det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Kommande år bedöms utvecklingen bli bättre med ökad sysselsättning och med fortsatt positiv utveckling av skatteunderlaget. Stark sysselsättningsökning ger fart åt reala skatteunderlaget trots svag tillväxt. Låg inflation har inneburit låga räntor. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken att höja styrräntan. I slutet av 2017 beräknas styrräntan uppgå till tre procent. Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Detta hänger ihop med det starka trycket från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Omvärldsanalys Den 2 oktober 2014 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige; BNP 2,0 3,5 3,4 2,7 Arbetade timmar 1,2 1,3 1,4 0,8 Öppet arbetslösa 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön 2,6 3,1 3,4 3,7 KPI -0,1 1,3 2,7 3,4 Skatteunderlag realt 1,8 2,1 2,0 1,7 Skatteunderlagsprognos oktober 3,9 4,7 4,9 4,8 Skatteutveckling. Genomsnitt 10 år 3,9 4,0 4,0 4,1 Differens för RUR 0,0 0,8 0,9 0,7 I Avesta gäller fullmäktigebeslutet att upplösning av resultatutjämningsreserven, RUR, kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Tom 2013 uppgår fonden till 23,7 mkr. Enligt nya prognosen kan upplösning utifrån skatteunderlagets utveckling varken ske i år eller under kommande planperiod. Tillväxten bedöms öka ytterligare 2015 och 2016 när utvecklingen i omvärlden blir starkare och hushåll och företag blir mer optimistiska. Den högre tillväxten väntas leda till att sysselsättningen fortsätter att öka och att arbetslösheten gradvis minskar. Jämviktskonjunktur bedöms uppnås 2016 med en arbetslöshet på 6,8 procent och en inflation på 2,3 procent. Fortfarande råder dock ryckighet i konjunkturutvecklingen. 16

17 Befolkningsutveckling i Avesta År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Mellan 2008 och mars 2013 minskade befolkningen i Avesta med 355 invånare. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer ökade befolkningen med 115 invånare vilket är första gången sedan senaste lågkonjunkturen 2008 och ökningen förklaras av flyttnettot medan födelsenettot fortfarande är negativt. Även första halvåret 2014 konstateras en stor befolkningsökning på 288 invånare, näst största ökningen i Dalarna efter Borlänge. Per halvår 2014 ligger antal invånare på Demografiprognos i Avesta 2013 I Avesta det är framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta redovisas i nedanstående tabeller. Antal arbetslösa i Avesta år år 2010 juli juli dec dec

18 Arbetslöshet andel % 2013 dec år år Avesta 8,1 15,1 Dalarna 6,2 10,1 Sverige 6,8 10, dec år år Avesta 6,7 13,9 Dalarna 6,3 10,6 Sverige 6,9 10,9 Arbetslösheten har ökat med 1,4 procent i Avesta sedan föregående år och det är främst ungdomsarbetslösheten som ökat. Avestas arbetslöshet ligger för närvarande högre än både Dalarna och riket. Budgetunderskottet för försörjningsstödet 2013 uppgick till 5,4 mkr (3,7 mkr 2012) av den tilldelade budgeten på 17 mkr. Uppföljningen per juli 2014 visar att satsningen på nystartsjobb haft en positiv inverkan på försörjningsstödet. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2015 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos Specifikation av skatter och utjämning, tkr cirk 40- okt Kommunalskatt Summa kommunalskatt Utjämning Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa utjämning Summa skatter och utjämning Fastighetsavgift Totalt Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till 51,9 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår till 99,3% år 2015, 98,4% år 2016 och 98,1% år Balanskrav, RUR avsättning Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt 18

19 fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Upplösning får enligt RUR-reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår RUR efter 2013 till 23,7 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen. Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 30 september Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2015: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 19

20 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till drygt 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,9 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 76mkr för 2015, 68 mkr för 2016 och 59 mkr för Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Större investeringar: Infrastruktur IT Internränta Internräntan för år 2015 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2015 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning, ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2014 års nivå. För 2015 uppgår hyreshöjningen till 0,17 procent. Städindex SCB-index (maj-index) För 2015 ska en ökning på 2,2 procent ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

21 Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Belopp i tkr Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 30 september 2014 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Utbildning, nyvalda ledamöter 500 Fullmäktigeberedning Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader Löneavtal och pensioner, (Mkr) Avestaparken, anpassning av lokaler, 154/2013 Brunnbäcksstenen, 136/2013 Inom ram Inom ram Tillfälliga medel Framtid Avesta för år , inkl Avesta Myggprojekt, Offentliga miljöer och infrastruktur, KS Trainee Projekt Hållbara transporter KS , 420 tkr, 3 år, Åtgärder för ungdomsarbetslöshet Koppardalens förnyelse, programarbete 700 Krylbopaketet, programarbete 800 Upphandling, förstudie e-beställning, 100tkr, Avestas andel, 68 tkr 68 Arbetsmiljöutvärdering 500 Utvecklingsmedel Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Broar Förbättrat vägunderhåll Väghållning Fastigheter Parker/grönytor/lekparker Lumsen, rastplats Horndal, KS Lumsen drift 50 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder Ramförändring - Övrigt Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag Kollektivtrafik, ny trafikbeställning, halvårseffekt Servicecenter Kollektivtrafik, enl Dalatrafiks budget Upphandling, förändring samverkan Enskilda vägar 300 Dagvatten, ers VA-bolaget 500 Ramförstärkning, utredare, inriktning bildning samt teknisk förvaltning

22 Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Ramförstärkning Ramförändring Ramförstärkning styrelse Äldreomsorg Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel Fältorganisation -500 Ramförstärkning Ramförändring Skolskjutsar, ny trafikbeställning, halvårseffekt Ramförstärkning, styrelse Fältorganisation 500 Förskola, grundskola utbyggnad Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB med 0,5 % av lånestocken från

23 Driftbudgetram per styrelse (netto) Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen varav Kommungemensamma kostnader Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd SUMMA Resultatbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/generella statsbidrag Finansiellt netto Förändring EGET KAPITAL Nettokostnadsandel 99,8 99,3 98,4 98,1 23

24 Finansieringsbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader Skatteintäkter o intäkter av bidrag Finansiellt netto Verksamhetens netto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning Upplåning Amortering/ nyupplåning Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto Förändring av likvida medel ( )

25 Balansbudget Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav Årets resultat Avsättningar Kort- och långfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 38% 37% 37% 39% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 900 Mkr. 25