Likabehandlingsplan för Kulturskolan Raketen Reviderad version

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Kulturskolan Raketen Reviderad version Skolans uppdrag när det gäller diskriminering och kränkande behandling Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. 2. Definition av begreppet kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar, inklusive diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller är av sexuell natur. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är: Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att man utsätts för slag och knuffar) verbala (t.ex. att man blir hotad eller kallas något nedsättande som t.ex. hora, bög) psykosociala (t.ex. att man utsätts för t ex utfrysning, ryktesspridning eller intriger) text- och bildburna (t.ex. kränkande klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som: mobbning diskriminering sexuella trakasserier rasism eller främlingsfientlighet homofobi 3. Mål Alla elever och de som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. 1

2 4. Förebyggande arbete Skolan arbetar förebyggande enligt följande: 4.1. Information till elever, föräldrar och personal Elever, föräldrar och personal görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och i arbetet för allas lika behandling. Vid varje läsårsstart aktualiserar Likabehandlingsgruppen handlingsplanen för all personal. Eleverna går igenom likabehandlingsplanen tillsammans med sina mentorer och vårdnadshavarna får information om likabehandlingsplanen vid det första föräldramötet på hösten. Likabehandlingsplanen ligger tillsammans med värdegrunden och skolans ordningsregler på skolans hemsida under fliken Likabehandlingsplan. Där finns även information om hur man som elev eller vårdnadshavare går vidare när diskriminering eller kränkande behandling skett. Adressen är Likabehandlingsgrupp Skolan har en Likabehandlingsgrupp som består av skolans rektor samt en representant från varje stadium. Gruppen har ett övergripande ansvar för att arbetet med likabehandling på skolan sker enligt de riktlinjer som här ges för organisation, kartläggning, åtgärder uppföljning, fortbildning osv. Likabehandlingsgruppen har också ansvar för att revidering av likabehandlingsplanen sker varje läsår Metoder för att förebygga kränkande behandling i skolan Alla elever ska involveras i en process som ökar medvetandet om diskriminering och kränkning. Värdegrunden, likabehandlingsplanen och skolans regler initieras på följande lektioner på svenska/so (lågstadiet) och på klassråd (mellan- och högstadiet). Diskriminering och kränkande behandling tas upp som stående punkt vid utvärderingar på klassråd och i diskussioner i elevrådet. Diskriminering och kränkande behandling tas upp som stående punkt vid utvecklingssamtal. Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling sker genom att vi i drama arbeta med grupp- och relationsövningar, diskussioner och rollspel, i syfte att stärka både individ och grupp. Inom temat och i övrig undervisning använder vi oss av värderingsövningar med samma syfte. Olika trivseldagar och kulturtemaveckan på vårterminen har delvis som syfte att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för personal och elever gör klart vad som gäller i skolan. Arbete i tjej- och killgrupper, eller mindre grupper av elever sker vid behov och kan initieras av elever eller lärare. Rastvärdarna (rastvakt) arbetar varje dag med att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. 2

3 4.4. Olika forum för att förebygga kränkande behandling: Elevrådet Elevrådsrepresentanter tar med sig rapporter om förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling i de olika klasserna till elevrådet. Elevrådet för generella diskussioner om kränkningar och diskriminering. Eventuella enskilda fall diskuteras aldrig. Arbetslagsmöten Elevvård och rapport om ev. förekomst av diskriminering och annan kränkning på lektioner eller raster är en stående punkt på arbetslagens dagordning. Ansvariga från likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation och för att åtgärder vidtas. Fritidshemsgruppen Representanterna från skolans båda fritidshemsavdelningar rapporterar på fritidshemsmötet om ev. diskriminering och kränkning. Ansvariga från likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation och för att åtgärder vidtas. Föräldranätverksträffar Föräldrarepresentanterna från de olika klasserna och andra intresserade föräldrar rapporterar på mötet om ev. diskriminering och kränkning. Ansvariga från likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation och för att åtgärder vidtas. Elevhälsovårdsteam Elevhälsovårdsteam har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår skolledningen, kurator, skolsköterska och speciallärare. Representanterna tar upp erfarenheter beträffande ev. diskriminering och kränkning. Teamet ansvar för utvärdering av arbetet på skolans olika områden och föreslår ev. ändring av organisationen och fortbildning. Likabehandlingsgruppens möten Likabehandlingsgruppen träffas en gång per månad, vid behov mer Metoder för kartläggning av förekomsten av diskriminering Generella utvärderingar i form av trivselkontroll i klasserna genomförs regelbundet, d v s ca en gång i månaden, av klasslärare/mentor. Enkätundersökning där frågor om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling tas upp, sker två gånger på höstterminen och 1 gång på vårterminen. Enkäten ges ut av och sammanställs av likabehandlingsgruppen. Intervjuer och kartläggning med elever som råkat ut för diskriminering och kränkande behandling. Observationer som ger kunskap om det sociala samspelet i exempelvis korridorer, klassrum. Stadieöverskridande kartläggning av elever som befinner sig i riskzonen för utanförskap, mobbning etc. sker i likabehandlingsgruppen vid höstterminens start Dessa enkäter, observationer och intervjuer görs av likabehandlingsgruppen och även på uppdrag av elevhälsoteamet. Enskilda lärare använder sig också av dessa metoder. 3

4 5. Arbetsgång vid diskriminering och kränkande behandling 5.1 Åtgärder när något inträffar Första åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling mellan elever 1. Närvarande mentor/ klasslärare utreder kränkningen/diskrimineringen genom samtal med de inblandade. 2. Mentor/klasslärare för samtal med de inblandade som syftar till att den/de som kränkt visar insikt i det han/hon/de gjort och den kränkte kan godta den insikten. Mötet syftar till att upprättelse och samförstånd uppnås på sikt. 3. Händelsen dokumenteras skriftligt och förvaras i där för avsedd pärm. 4. Vid upprepade eller grövre kränkningar kallas vårdnadshavare till den kränkande eleven till ett möte. På mötet går läraren, föräldern och den kränkande eleven igenom det som hänt och upprättar en åtgärdsplan för att förhindra att det sker igen. 5. Vårdnadshavare till eleven som blivit kränkt kontaktas av mentor/klasslärare och informeras om det inträffade. Mentorn/klasslärare berättar hur skolan tänker agera och erbjuder ett möte. 6. Alla samtal och möten dokumenteras. En kopia på dokumentationen ges till skolledare för kännedom vid grövre kränkningar. 7. Uppföljningssamtal planeras in och genomförs inom en vecka. 8. Uppföljningssamtalen dokumenteras skriftligt och förvaras i där för avsedd pärm Kopia på dokumentationen ges till skolledare för kännedom. Åtgärder om situationen förvärras Om inte situationen klaras upp anmäls det dokumenterade ärendet till likabehandlingsgruppen. Gruppen inleder samtal med alla inblandade enligt följande: 1. Genomgång av den skriftliga dokumentationen 2. Samtal med den utsatte förs 3. Samtal med förövaren/förövarna förs. 4. Den kränkande elevens föräldrar kallas till en elevvårdskonferens med skolledare. Åtgärder och uppföljningssamtal planeras. 5. Evk dokumenteras i protokoll. 6. Arbetslaget och övrig berörd personal är extra observanta hur relationen mellan de inblandade utvecklas den närmsta tiden. 7. Vid mycket grova kränkningar övervägs polisanmälan, anmälan till de sociala myndigheterna eller flytt till annan skola. Åtgärder vid vuxens diskriminering eller kränkande behandling av elev 1. Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen kan eleven eller elevens vårdnadshavare vända sig till skolsköterskan, kuratorn eller någon i skolledningen. De samtalar om det inträffade. 2. Skolledningen ansvarar för att likabehandlingsgruppen utreder det inträffade. 3. Representant för likabehandlingsgruppen eller skolledare har ett förmöte med den inblandade vuxne om det som hänt. 4

5 4. Representant för likabehandlingsgruppen eller skolledare har ett möte med den utsatte eleven och den vuxne som kränkt eleven. Mötet syftar till att upprättelse och samförstånd uppnås. 5. Vid grov kränkning och diskriminering kallas den utsatta eleven och dess vårdnadshavare till möte för att reda ut det som hänt och ge eleven upprättelse. 6. Alla samtal och möten dokumenteras. 7. Uppföljningssamtal planeras in och genomförs inom en vecka. 8. Uppföljningssamtalen dokumenteras skriftligt och förvaras i där för avsedd pärm Dokumentation skall innehålla: - en kronologisk redogörelse för vad som hänt och när den inträffat - en redogörelse för vilken typ av kränkning som skett - om kränkningen skett för första gången eller om den har den upprepats - vilka åtgärder har man kommit överens om - dag, datum för när uppföljningen skall ske - namn på den som skrivit dokumentationen 5.2 Uppföljning av de insatser som vidtagits 1. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka en vecka av likabehandlingsgruppen. 2. Mentorn får åter information och ansvarar nu för att aktivt bevaka situationen. 3. Vårdnadshavare kontaktas av mentor muntligt eller skriftligt. 4. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare till elevvårdskonferens där ett åtgärdsprogram upprättas. 5. Eventuell görs en anmälan polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården 5.3 Långsiktig uppföljning och utvärdering För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls en avstämning med representant från likabehandlingsgruppen med den utsatte eleven efter cirka en månad. Då görs en utvärdering av de vidtagna åtgärderna och vilka effekter insatserna har givit. Analys och tolkning görs utifrån ett antal frågor. Hur yttrade sig kränkningarna? Var och när inträffade de? Vilka var inblandade? Vilka åtgärder har satts in? Vad blev resultatet? Var det något som inte fungerade? Ska insatserna fortsätta, förändras eller kompletteras? Likabehandlingsgruppen informerar mentor/klasslärare, som i sin tur informerar föräldrar/vårdnadshavare muntligt eller skriftligt. Om ärendet är utrett och alla parter är nöjda avslutar likabehandlingsgruppen ärendet. Elev, föräldrar och mentor har en fortsatt dialog. Om ärendet inte är färdigutrett arbetar likabehandlingsgruppen enligt åtgärder om situationen förvärras. 5

6 5.4 Dokumentation Efter avslutat ärende arkiveras dokumentation av likabehandlingsgruppen. Det innebär att kopior all dokumentation av diskriminering och kränkning skall lämnas till gruppen. 6 Utvärdering av arbetet med likabehandlingsplanen samt kvalitetssäkring Utvärderingen av likabehandlingsplanen sker vid skolårets slut. Likabehandlingsgruppen går igenom det gångna årets erfarenheter utifrån följande punkter Vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå har påverkat ev. uppkomst av diskriminering och kränkningar? Vilka stödinsatser har varit framgångsrika? Vilka har fungerat mindre bra? Vad kan vi lära oss av det pedagogiskt och organisatoriskt? Hur behöver vi förändra likabehandlingsplanen och vårt fortsatta praktiska arbete? Utvärderingen dokumenteras skriftligt av likabehandlingsgruppen tillsammans med rektor, som är ansvarig. Utvärderingen ingår i skolans kvalitetsredovisning, som skolans rektor är ansvarig för att upprätta. På så sätt sker en kvalitetssäkring. 7. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av personalen sker årligen i form av fortbildning på pedagogiska måndagsmöten. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att ett förberett möte per termin ägnas åt likabehandling. Likabehandlingsgruppen ser även över behovet av personalens fortbildning inom området och ger förslag till kurser, böcker mm. 8. Om du behöver kontakta likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen Fsk-år 3 Peo Andersson peo.andersson@kulturskolanraketen.se År 4-5 Malin Kapell malin.kapell@kulturskolanraketen.se År 6-7 Thomas Lundgren thomas@kulturskolanraketen.se År 8-9 Torben Lundén torben.lunden@kulturskolanraketen.se Skolsköterska Lena Hesselvik lena.hesselvik@kulturskolanraketen.se Biträdande rektor Helena Nilsson helena.nilsson@kulturskolanraketen.se 6