NAVIGATÖREN 2011/2012

Transkript

1 NAVIGATÖREN 2011/2012 Skärgårdens grundskolerektorsområde Dalarö-Ornö-Utö

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision... 1 Ny skollag, läroplan och kursplan... 2 Verksamhetsidé... 3 Allmänt om skolan i Haninge... 4 Elevens utveckling uppföljning... 4 Förväntansdokument... 6 Skolans trivselregler... 6 Elevregistrering... 7 Handlingsplan - vid behov av specialkost... 8 Sekretess... 9 Sjukanmälan Ledighet Klämdagar Skolskjuts Skadegörelse Förlust av privat egendom Likabehandlingsplan Olycksfallsförsäkring Föräldraforum Förvaltningsledning och personal Modersmålsundervisning Den öppna skolan Skärgårdsskolornas hemsida Läsårsdata... 20

3 Skärgårdens grundskolerektorsområde Dalarö-Ornö-Utö VISION: I Skärgårdsskolorna värderas kunskap högt i alla ämnen och inom alla verksamheter. Engagerade och betydelsefulla vuxna som skapar förtroendefulla relationer till alla barn och elever. I Skärgårdsskolorna strävar lärarna aktivt efter att ge alla elever intellektuell stimulans och är mer än blott handledare. Vi har höga förväntningar på varje barn och elev i kombination med tydliga och kunskapskrav. Hos oss får varje barn och elev möjlighet att lyckas. I Skärgårdsskolorna betraktas alla barn och elever som läraktiga. Barns och elevers eget engagemang och vilja är utgångspunkten för deras utveckling. Arbetssätten varierar så att de passar varje barns och elevs förutsättningar och behov. I Skärgårdsskolorna uppmuntras föräldrarna till engagemang och stöd för sina barns utveckling och studier 1

4 Ny skollag (SFS 2010:800) Ny läroplan (Lgr 11) Nya kursplaner En ny skollag, en ny läroplan och nya kursplaner kommer implementeras under de närmaste åren. Det kommer ställa en hel del krav på oss i skolan att kunna tänka om och arbeta efter nya styrdokument. Vi kommer ha föräldrautbildningar under ht 2011 för alla föräldrar. Några nyheter i korthet - Betyg från årskurs 6 (ht 2012) - Ny betygstege A-E - Nya kursplaner som innehåller, Syfte Centralt innehåll (det som eleverna ska mötas av i undervisningen) Kunskapskrav - Nationella prov år 3, 6 och 9 - Betoning på entreprenöriellt lärande både i grundskolan och gymnasiet - Föräldrars rätt att överklaga beslut stärks - Ny elevhälsa, där det är krav på att skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens, kurator, skolspykolog. Om ni som förälder vill ta del av de nya dokumenten hänvisar vi er till 2

5 VERKSAMHETSIDÉ: Vägen mot en lärande organisation En lärande organisation kännetecknas av ett ständigt lärande för alla, med en hög grad av ansvar och initiativtagande och att det är lätt att ta till sig, utveckla och föra vidare kunskap samt en förmåga att förändra sig och tillämpa kunskaper och insikter. Att våga använda nya metoder och idéer i vårt arbetssätt, att utvärdera och självkritiskt omvärdera så att arbetet med eleverna blir lustfyllt, motiverande och utvecklande. Att lära av varandra på olika nivåer och att ständigt våga utmana för att kunna utvecklas är viktigt. Inkluderande arbetssätt Lärarna jobbar för ett inkluderande arbetssätt där barn med särskilda behov skall få anpassat stöd och de ska känna sig delaktiga i gruppen och där öppenhet och förståelse för olikheter är en styrka. Språkutveckling Använda språkutveckling som en bärande länk för arbetet från förskolan till årskurs 9. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga Att utveckla olika språkliga färdigheter i de lägre åldrarna och där bokstäver, ord och meningar i det skrivna ordet blir lika viktigt som det varit i många tusen år och att kunna läsa blir en viktig färdighet i språkutvecklingen. Skolbiblioteket är en viktig prioriterad del på skärgårdsskolorna för att stödja barn och ungdomarna i att hitta böcker som är adekvata för ålder och intresse. Att tidigt följa upp barn i läsutvecklingen är avgörande för att kunna ge rätt stöd för fortsättningen av elevens utveckling. I arbetet med LUS (läsutvecklingsschemat) så systematiserar vi och kan tidigt fånga upp elever med lässvårigheter. Entreprenöriellt lärande Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Att ta tillvara barns och ungdomars kreativitet och utveckla det i undervisningen är vår uppgift i skolan, det är entreprenöriellt lärande för grundskolan. 3

6 ALLMÄNT OM SKOLAN I HANINGE Skolan i Haninge kommun är organiserad i ett antal rektorsområden. Rektor har ansvar för verksamheten samt att den bedrivs inom ramen för sin ekonomiska budgetram baserad på en skolpeng. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av förvaltningschefen, Mats Öhlin. Skärgårdsskolorna är uppdelat i två rektorsområden. Ett grundskolerektorsområde som Claes Ekstrand är rektor för som organiserar grundskola, förskoleklass och fritidshem. Dalarö skola är den största skolan inom rektorsområdet med ca 235 barn i skola/fritidshem. Därefter kommer Utö skola med sammanlagt 13 barn/ungdomar i skola/fritidshem. På Ornö skola kommer det gå 14 barn i skola/fritidshem. Förskolerektorsområdet är Anita Gunnarsson förskolechef som organiserar förskolan på Dalarö-Ornö och Utö. Dalarö är den största förskolan med ca 80 barn och 5 avdelningar. Utö förskola har ca 4 barn och Ornö förskola har ca 9 barn. Anita ansvarar även för fritids på Utö och Ornö skolor. ELEVENS UTVECKLING UPPFÖLJNING Utvecklingssamtal I vår verksamhet arbetar vi med utvecklingssamtal en gång per termin. I utvecklingssamtalet i skolan deltar barnet, förälder och personal. Samtalen förbereds såväl hemma som i skolan. Skriftligt omdöme Ht 2008 har skolorna i Haninge kommun startat med skriftliga omdömen. Omdömena kommer vara relaterade till kunskaper i olika ämnen och även innehålla en bedömning av elevens sociala utveckling. Nationella prov Nationella prov genomförs under skolår 3, 6 och 9. I år 6 och 9 omfattar ämnena svenska, engelska och matematik. I år 3 omfattar proven matematik och svenska. Ämnesproven som används i slutet av skolår 9 är till för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och ska vara till stöd för betygsättning. Detta innebär att dessa prov är obligatoriska. Perioden under våren då nationella prov skrivs i årskurs 3, 6 och årskurs 9 ges inga ledigheter till elever. 4

7 Kunskapskontroller Barn och utbildningsnämnden har beslutat om kunskapskontroller i förskolan och skolan. Kunskapskontrollerna ska vara kopplade till de mål som finns i läroplaner och kursplaner. För att öka måluppfyllelsen är det viktigt att eleverna känner till vad de skall lära sig och hela tiden får återkoppling av lärare hur långt de kommit i sin egen kunskapsinhämtning. Vi använder ett läsutvecklingsschema=lus som verktyg för att mäta elevernas läsutveckling. Alla elever i F-9 utvärderas i LUS. I förskolan har pedagogerna observationer som grund för LUS på femåringar. Förskoleklass har LUS kontroll på våren, uppnåendemål är punkt 5 Årskurs 1 har LUS kontroll på våren, uppnåendemål är punkt 10 Årskurs 2 har en central matematik kontroll (provet använder många kommuner) Årskurs 4 har en läskontroll (ny ht 2011) Årskurs 5 har kemi och fysikkontroll Årskurs 6 har en allmän kunskapskontroll i ämnena SO och NO Årskurs 7 har kemikontroll Årskurs 8 har en kunskapskontroll i matematik Ovanstående kunskapskontroller är obligatoriska i Haninge kommun. Individuella utvecklingsplanen = IUP Planen är samlingsnamnet för det specifika dokument som kopplas till elevens utveckling. Följande dokument ingår: Protokoll från utvecklingssamtal samt åtgärdsprogram som följer på detsamma. Elevens planering av det fortsatta arbetet utifrån bland annat utvecklingssamtal och kursplanens mål. Elevernas ansvar och inflytande Alla som arbetar i skolan hjälps åt att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Lärarna utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Genom att eleverna arbetar med egen planering av sitt arbete i skolan utvecklas dessa kvaliteter alltmer med stigande ålder. Inom arbetslaget och inom elevrådsverksamheten förbereds eleverna för delaktighet och medansvar som präglar ett demokratiskt samhälle. Föräldrarnas ansvar och inflytande Skolan och föräldrarna (vårdnadshavarna) har ett gemensamt ansvar för skolgången för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande.. Att vara engagerad förälder och stödjande i lärprocesser kring sitt barn bidrar till ökad måluppfyllelse och lägger en bra gemensam plattform för skolans arbete. 5

8 Förväntansdokument Ledningsgrupp/personal/föräldrar har varit med att utforma ett förväntansdokument som innehåller förväntningar av våra olika roller som elev, förälder och skola. SKOLANS TRIVSELREGLER Trivselregler finns på varje skola. Utgångspunkten är tre övergripande regler. 1. Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig. Regeln beskriver förhållningssättet gentemot elever och vuxna. Exempel: All kränkning mot varandra tar skolan bestämt avstånd från 2. Uppträd så att du eller någon annan inte utsätts för fara Regeln beskriver förhållningssätt där man inte utsätter andra i skolan eller på skolgården för fara eller skada. Exempel: All mopedkörning, inlineåkning, skateboardåkning och cykling hänvisas utanför skolgården. Rökning är förbjuden på skolområdet. 3. Var aktsam om skolan och vår gemensamma arbetsmiljö Regeln beskriver förhållningssätt där man är aktsam om vår arbetsmiljö i skolan samt främjar sin hälsa Exempel: Vi hjälps åt att hålla skolan hel och ren. Klotter och skadegörelse är varken önskvärt eller tillåtet. Vi hjälps åt för att hålla skolgården snygg genom att använda de papperskorgar som finns Vi försöker främja god hälsa och dricker därför inte läsk och äter inte godis i skolan Varje skola tydliggör exemplen. 6

9 Åtgärder som vidtas när elev inte följer gällande regler För att våra skolregler ska ha någon aktiv betydelse har vi i skolan arbetat fram ett program som talar om vilka åtgärder som skolan vidtar när de överenskomna reglerna inte efterlevs. Åtgärderna ser ut på följande sätt: Om ett barn trots upprepade tillsägelser av någon vuxen i skolan inte följer reglerna utan fortsätter att störa och bära sig illa åt, kontaktar någon vuxen i arbetslaget Dig som förälder och ber Dig komma till skolan tillsammans med Ditt barn för samtal med berörd personal. Skulle barnet fortsätta att bryta mot reglerna är nästa steg att någon vuxen i arbetslaget eller berörd personal åter kontaktar Dig som förälder och ber Dig komma till skolan tillsammans med Ditt barn för samtal med berörd personal. Nästa led i programmet är att arbetslaget överlämnar ärendet till elevhälsokonferensen för beslut om vidare åtgärder. Elevhälsokonferensen består av rektor, kurator, skolpsykolog, specialpedagog och skolsköterska samt berörd personal. ELEVREGISTRERING Med tillstånd av Datainspektionen är alla våra elever inskrivna i ett elevregister som är kopplat till kommunens centrala databas. Från registret skriver vi ut alla listor vi behöver för klasser, olika grupper etc, även betygen skrivs ut med hjälp av detta program. Alla uppgifter i den web-baserade Öppna skolan kommer också från detta register. Frågor besvaras av skolassistenten på expeditionen i Dalarö skola tel: eller av Utbildningsförvaltningen, tel:

10 HANDLINGSPLAN VID BEHOV AV SPECIALKOST Handlingsplanens syfte är att ge barnen/eleverna rätt ersättningsmat; säkert hanterat och väldokumenterat för att minska risker och felhanteringar samt att öka möjligheterna för samarbete mellan husmor och hem alternativt skolsköterska och hem. Barnen/eleverna ska erbjudas ersättningsmat om det finns etiska, medicinska, etniska och religiösa skäl. Skolhälsovården tillhandahåller blankett för specialkost till de som önskar ersättningsmat i skolan. Husmor tillhandahåller blanketten. Etiska skäl kan vara när man inte äter kött. Denna kost förutsätter att barnet/eleven följer samma diet i hemmet och att familjen sanktionerar dieten genom underskrift på blanketten. (Vegankost rekommenderas ej och förutsätter ifall den serveras nära samarbete med vårdnadshavare. Kosten kräver tillskott av vitamin D och B12). Medicinska skäl kan vara allergi, födoämnesintolerans, ätstörningar, diabetes. Medicinska skäl ska i regel styrkas med läkarintyg som förvaras hos kokerskan på förskolan alternativt skolsköterskan i skolan. Dokumentation i elevhälsovårdsjournal obligatoriskt. Om allergin/intoleransen avtar eller försvåras ska detta omgående anmälas till skolsköterskan och husmor. Etniska och religiösa skäl är då elevs trostillhörighet eller kultur förhindrar intag av viss föda t ex fläskkött eller blodmat. Vårdnadshavares underskrift på blanketten räcker. Halalkost erbjuds inte. Hanteringen av de elever som av någon anledning inte tycker om eller inte vill ha den maten som serveras varierar ifrån skola till skola. Måltidsverksamheten har ingen skyldighet att erbjuda ersättningsmat. Eleven får komplettera sin måltid med salladsbord, bröd, och mjölk. Vi strävar efter att kunna servera två alternativa huvudrätter. För barn/elever som har rätt till ersättningsmat ställs större krav på frånvarorapportering så att ej tillagning sker i onödan. Samarbete mellan husmor och barn/elev/vårdnadshavare krävs för att detta ska fungera smidigt. Ifylld blankett för specialkost ska lämnas till läraren. Originalet vidarebefordras till skolhälsovård och kopior distribueras till skolmåltid/husmor och till hemkunskap i förekomna fall. Skolmåltidernas blanketter förvaras i köket i pärm märkt specialkoster. Inom förskolan lämnas ifylld blankett till husmor som förvarar denna tillsammans med läkarintyg i pärm märkt specialkoster 8

11 SEKRETESS Sekretess i förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Möjligheten till insyn i skolans arbete skall vara stor. Det innebär att många uppgifter i skolan är offentliga och ej sekretesskyddade t ex betyg, närvaro/frånvaro och allmänna omdömen i övrigt som berör elevers skolprestationer. Sekretess finns i grundskolans elevvårdande arbete för att tillgodose barn, föräldrars och närståendes behov av skyddad integritet. Detta regleras i sekretesslagen 7 kap.9. Alla personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med elevvård omfattas av sekretessen. Genom ett samtycke från vårdnadshavaren hävs sekretessen. Förskoleklass och skolbarnsomsorg omfattas av samma sekretess som grundskolan. Detta innebär att det inte kommer att råda någon sekretess mellan förskoleklassen, skolan i övrigt och skolbarnsomsorgen. Det råder alltså ingen sekretess mellan förskollärare, lärare i skolan och fritidspedagoger inom skolbarnsomsorgen. Detta gäller endast då all verksamhet lyder under samma nämnd, vilket det gör i vår kommun. Anmälningsskyldighet Oavsett sekretess har myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom anmälningsskyldighet när det gäller barn som behöver hjälp och skydd. Skyldigheten att anmäla gäller alla som arbetar i förskolan och skolan. Anmälningsskyldigheten är ovillkorlig och anmälan skall göras genast då barn under 18 år misstänks fara illa. 9

12 SJUKANMÄLAN Sjukanmälan görs för elever direkt till det egna arbetslagets telefon. Tänk på att ringa innan lektionen börjar! Telefonsvarare är inkopplad då enheten är obemannad. Lotsen år Lotsen F-klass Lustjakten Fullriggaren Dalarö förskola Ornö skola Utö skola LEDIGHET Om du begär ledigt för ditt barn gäller följande: 1. För att kunna ta ställning till eventuell ledighet ska orsak anges. 2. Elev, som får lov för enskild angelägenhet, skall läsa in de kursavsnitt som behandlas i skolan under frånvaroperioden. Hur detta hemarbete ska läggas upp avgör ansvarig lärare i samråd med eleven och förälder. 3. Perioden under våren då nationella prov skrivs i årskurs 3, 6 och årskurs 9 ges inga ledigheter till elever i de årskurserna. Skolan har i uppgift att erbjuda eleverna en viss garanterad undervisningstid. Att ansöka om ledighet är en möjlighet, inte en rättighet, och förälder/vårdnadshavare ansvarar själv för förlorad undervisningstid när ledighet tas ut. Var vänlig ansök om ledighet i god tid så vi kan behandla ansökan, blankett finns på expeditionen. 10

13 Klämdagar, 12 och 15 dagar (gäller fritids) Anställda inom Haninge kommun har en förmån att ha möjligheten att vara helt lediga eller sluta sin arbetsdag tidigare vissa dagar. Vi kallar dessa dagar klämdagar, 12-dagar och 15 dagar. Detta gäller personal på fritids. För att vi inte ska behöva ha fler personal i tjänst den aktuella tiden eller dagen kommer vi att fråga Er om Era barn är lediga eller går hem tidigare. Vi har naturligtvis samma öppethållande som vanligt för alla som behöver det. Under hösten 2011 är dessa datum som gäller: 12-dagar: 23 december, 30 december 15-dagar: 4 november SKOLSKJUTSAR 1. Med skolskjuts avses i första hand SL:s linjetrafik och i andra hand skolskjuts anordnad genom entreprenör. 2. Skolskjuts får eleven om vägen till närmaste skola/hållplats är: - 2 km för första skolåret - 3 km för andra skolåret - 4 km för tredje skolåret - 5 km för fjärde till femte skolåret - 6 km för sjätte till nionde skolåret 3. Skolskjuts kan beviljas om trafikförhållanden, fysiskt handikapp, glesbygdsboende eller andra särskilda skäl föranleder avsteg från punkt 2 eller punkt Skolskjuts till skolor utanför kommunen kan gälla elever i klasser för syn-, hörsel-, tal-, rörelse- eller annat handikapp under förutsättning att likvärdig undervisning inte kan erbjudas inom kommunen. 5. Skolskjuts medges ej till elever som väljer annan skola än den där de grundplacerats. 6. Den sammanlagda väntetiden kan uppgå till en timme per elev och dag. Skolskjutssamordnare, Johanna Gustafsson tel , johanna.gustafsson@haninge.se OBS! Om eleven inte ska ha taxiskjuts, ex vid sjukdom är det förälders skyldighet att kontakta taxi. Skolan ansvarar för justeringar av taxitider vid te x idrottsdagar eller andra schema brytande verksamheter. 11

14 SKADEGÖRELSE Fr o m läsåret 03/04 gäller för vår kommun, att eleverna åläggs att ersätta skadegörelse ekonomiskt eller genom arbete. 1. Skadan upptäcks. 2. Skolan gör egen utredning. Vid grövre skadegörelse ska polisanmälan göras. 3. Skadegöraren känd. Föräldrar och eventuell områdespolis kontaktas. 4. Fastighetsförvaltaren beräknar/fastställer kostnaden för skadan. 5. Ersättningskrav ställs på eleven. Hänsyn ska tas till om skadan skett uppsåtligt eller genom olyckshändelse samt till elevens ålder. FÖRLUST AV PRIVAT EGENDOM Om man i skolan förlorar egendom får man själv polisanmäla saken. Skolan polisanmäler eller ersätter inte förlorad egendom. Vi vill uppmana alla elever att inte ta med stöldbegärliga saker till skolan! LIKABEHANDLINGSPLAN DALARÖ, ORNÖ och UTÖ Delar av vår handlingsplan mot kränkande behandling för Skärgårdsskolorna Hela vår likabehandlingsplan hittar du som förälder på vår hemsida. Vad är en likabehandlingsplan? Diskrimineringslag (2006:67) 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i

15 Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lagar som ligger till grund för likabehandlingsplanen Skollag (2010:800) gällande fr.o.m. 1/ Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egen värde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan arbeta aktivt. Diskrimineringslag (2008:567) reviderad 1/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplan Lgr 11 Lärare skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, All personal skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Det finns sju diskrimineringsgrunder och dessa är följande: - kön - könsöverskridande identitet - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning - funktionshinder - ålder Man skiljer vidare på direkt diskriminering som är när någon missgynnas i förhållande till andra utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menar 13

16 man när någon missgynnas utifrån ett förfaringssätt eller bestämmelse som framstår neutralt, men i praktiken särskilt missgynnar någon utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Diskriminering, trakasserier och kränkning kan ta sig uttryck som Mobbning (upprepad kränkning) Sexism Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi. Diskriminering, trakasserier och kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar, sparkar, fasthållning) Verbala (hot, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, miner, suckar, skratt) Text- och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms och chatt) Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Den eller dem som upplever sig kränkt/a måste alltid tas på allvar. Skärgårdskolornas mål i likabehandlingsfrågor Skärgårdsskolorna tar bestämt avstånd från alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling av elever eller vuxna På skärgårdsskolorna ska vi aktivt arbeta för att främja likabehandling på alla nivåer från förskoleklass till ledning oavsett om det gäller elever eller vuxna. Alla ska känna att de blir respekterade. Alla ska känna sig trygga i skolan. Alla elever ska veta vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. Alla vuxna på skolan ska medvetet och engagerat arbeta för att planen mot diskriminering eller annan kränkande behandling följs. 14

17 Främjande och förebyggande insatser Skolan tar fram en likabehandlingsplan för varje läsår där vi utifrån olika enkäter eller problemställningar formar och jobbar förebyggande. Nedan beskriver områden som vi jobbar med. All personal på våra skolor arbetar aktivt för ett tryggt klimat och en god stämning. Detta sker genom att man som anställd föregår med gott exempel och visar respekt för den enskilda individen, utgår från ett demokratiskt lösningsinriktat förhållningssätt, medverkar till att utveckla elevernas känsla för samhörighet och respekt för andra. Rektor har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans årliga handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Förebyggande på individnivå Vi ska ständigt uppmuntra individens positiva beteenden, så att barnet får känna att det lyckas och därigenom får en positiv självbild samt ett gott självförtroende. Vi ska hjälpa barnet att bli tydligt för sig självt och andra, bl a genom att se till att varje barn får uttrycka sig och stå för sina åsikter. Hjälpa barnet att respektera andra. Vi ska alltid ta upp kamratrelationer och trivsel i de individuella utvecklingssamtalen. Förebyggande på föräldranivå Föräldrar informeras om skolans likabehandlingsplan vid föräldramöten och genom informationshäftet Navigatören. Därefter repeteras innehållet vid behov. Föräldrar uppmanas att prata med sina barn om innehållet i likabehandlingsplanen. Förebyggande på klass/gruppnivå Personalen tillsammans med eleverna arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling, genom att dessa ämnen hålls levande i skolans verksamhet på lektioner, mentorsgrupper, raster. Det kan gälla samtalsregler, urval vid gruppindelning, värderingar och attityder, vänskapsövningar och anonyma enkäter. Det är viktigt att eleverna engageras i en diskussion om hur klimatet vid skolan ska vara ifråga om attityder till diskriminering och kränkande behandling. Tips och stöd ges bl a av skolans trygghetsteam, ledning, elevhälsoteam. Möten i mentorsgrupper/klassgrupper bör återkomma varje vecka och ett regelbundet inslag ska vara uppföljning av attityder kring diskriminering och kränkande behandling. Personalen måste ge konstruktivt stöd och uppmuntran till de barn som är beredda att motverka diskriminering, men också ge de tveksamma och osäkra mod att lämna passiviteten och ta ställning för likabehandling. 15

18 Eleverna informeras också om att de kan vända sig till rektor, trygghetsteam, elevhälsoteam och kamratstödjarna om de upplever diskriminering och kränkande behandling eller har sett detta vid skolan. Kurator/trygghetsteamet kommer med regelbundenhet organisera anonyma enkäter där eleverna kan återkoppla hur de känner sig och om det finns kränkningar i elevgruppen. Kuratorn kommer att kommunicera resultaten av klassenkäter till elever och personal för att eventuellt vidare åtgärder. Förebyggande på skolnivå Personalen utnyttjar möjligheten att diskutera och informera varandra om misstänkt diskriminering och kränkande behandling vid arbetslagsträffar, arbetsplatsträffar och andra möten vid skolan. Arbetet för att främja likabehandling ska även vara ett återkommande tema vid studiedager och andra utbildningstillfällen. Rastvaktschema Varje arbetslag på skolan skall ha ett fungerande rastvaktschema. Det skall vara så utformat att det alltid finns vuxentillsyn på rasterna (skolgården). Kamratstödjare I varje klass väljer eleverna två kamratstödjare. Kamratstödjarna träffar representanter från trygghetsteamet varannan vecka. Vid dessa möten får kamratstödjarna berätta om de uppmärksammat diskriminering och kränkande behandling. Kamratstödjarna utbildas även fortlöpande i arbetet för främjandet av likabehandling. Trygghetsteamet Trygghetsteamet består av kurator, lärare från olika arbetslag samt skolsköterskan på Dalarö skola. Om det uppstår ett mobbing ärende på Utö eller på Ornö skola kan personalen kontakta trygghetsteamet på Dalarö för konsultation eller direkt hjälp i ärendet. Trygghetsteamet jobbar mestadels förebyggande mot mobbning och följer en handlingsplan om mobbningsärenden kommer upp. Uppdraget är att föra samtal med elever som blivit utsatta för mobbning (upprepade kränkningar ) och de som utsatt andra elever för den samma och få mobbningen att upphöra. OBS! alla detaljerade handlingsplaner hur vi jobbar med olika kränkningar och Trygghetsteamets arbetsplan finns på vår hemsida. 16

19 OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING Kollektiv olycksfallsförsäkring Haninge kommun har tecknat en olycksfallsförsäkring hos EUROPEISKA för elever, barn, ungdomar och andra grupper i Haninge kommun. Omfattningen avser skoltid, eller under skolan anordnad aktivitet. Observera att detta är en olycksfallsförsäkring och gäller inte för sjukdom! Det kan vara lämpligt att teckna en tilläggsförsäkring som också omfattar sjukdom. EUROPEISKA försäkringsnummer: för elever Du som förälder kontaktar försäkringsbolaget på telefon eller på kommun@europeiska.se Kontaktperson i Haninge kommun KSF/säkerhet/försäkringshandläggare är Anders Lindström tel: FÖRÄLDRAFORUM Skolråd/enhetsråd fyller en viktig funktion där föräldrar, elever och personal diskuterar frågor som rör skolan i vardagsfrågor, t ex elevvård, schema, elevens val, temadagar, elevinflytande, kunskapsuppföljning mm. Läroplanen kräver demokrati och föräldrainflytande, därför blir ett forum som enhetsrådet/skolråd ett viktigt demokratiforum. Vi har inte haft dessa forum ett tag pga av ett minskat intresse från föräldrar. Vi kommer pröva skolråd igen ht 2011 för att ha en dialog med föräldrar om skolans utveckling på Dalarö skola 17

20 FÖRVALTNINGSLEDNING OCH PERSONAL Förvaltningsledning Förvaltningschef Mats Öhlin Förskolechef Johanna Hult Grundskolechef F-5 Johannes Pålsson Grundskolechef 6-9 Kersti Hansell För övrig förvaltningsledning, se Dalarö skola, Box 94, Dalarö Besöksadress: Odinsvägen 33 Expeditionen, Tre Berg Rektor Claes Ekstrand Bitr rektor Malin Thagesson Skolassistent IngMarie Jelleryd Fax Dalarö förskola Förskolechef Anita Gunnarsson Ornö skola, Ornö tel + fax Förskola/fritidshem Utö skola, Utö Fax Förskola Skolsköterska Agneta Lewerth Specialpedagog Annette Johnsson Kurator Malin Thagesson MODERSMÅLSUNDERVISNING Möjlighet till modersmålsundervisning har barn om en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål. Språket skall utgöra ett dagligt umgängesspråk för eleven samt om eleven har grundläggande kunskaper i språket. Målsättningen för modersmålsundervisningen är att eleverna blir tvåspråkiga individer med dubbel kulturkompetens. Ämnet modersmål innehåller undervisning i språk och kultur. Jämförelser mellan de två språken och de två kulturerna ingår som en självklarhet del i undervisningen. 18

21 Söks av vårdnadshavare med speciell blankett som finns på kommunens hemsida Det är frivilligt och kostnadsfritt Anmälan görs på skolan Undervisningen är i regel lagd efter den ordinarie skoltiden Annordnas om det finns 5 elever i språkgruppen i kommunen Betyg sätts från år 8 Lärarna följer den lokala arbetsplanen som är tagen i Haninge kommun DEN ÖPPNA SKOLAN Den öppna skolan är en självservice på Internet för föräldrar, elever och lärare. Den öppna skolan ska underlätta information och kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar samt skapa förutsättningar för ökad kvalitet inom grundskola och gymnasieskola. Du når Den öppna skolan via skolans hemsida eller Under rubriken Den öppna skolan får du information om din dotter/son, klassen och skolan. Om du har några synpunkter på sidan kan du skriva till christer.ronnholm@haninge.se SKÄRGÅRDSSKOLORNAS HEMSIDA Vi kommer bygga om våra hemsidor under ht 2011 Här finns information om skolans verksamhet. Bl a finns här Navigatören som Du just läser. Du kan hitta hit från Haninges hemsida eller direkt:

22 LÄSÅRSDATA FÖR LÄSÅRET 11/12 Höstterminen 2011 Måndag 22 augusti Skolstart, terminens första dag Lördag 8 okt Öppet hus, elevens val redovisningar Måndag 10 okt Eleverna lediga, kompensation från öppet hus Mån-ons 31okt -2 november Studiedagar, eleverna lediga Tors-fre 3-4 november Lovdag Onsdag 21 december Terminens sista skoldag Vårterminen 2012 Måndag 9 januari Terminens första dag, studiedag (eleverna lediga) Mån-fre 27 feb- 2 mars Sportlov (v 9) Tis-fre april Påsklov (v 15) Måndag 30 april Lovdag Fredag 18 maj Lovdag Måndag 11 juni Studiedag, eleverna lediga Tisdag 14 juni Skolavslutning, terminens sista dag Dessa läsårsdata gäller för förskoleklasserna samt grundskolans skolår 1-9. Enligt skollagen är minsta antalet skoldagar för eleverna 178 dagar, minsta antalet lovdagar 12 dagar och högst 5 hela studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Haninge kommun har utökat antalet skoldagar på ett läsår med en dag till 179 dagar. Utöver ovanstående information lägger vi ut fem halva studiedagar som vi kommunicerar via rektorsbrev och veckobrev. Personalen kommer också gå på föreläsningar kopplat till Lgr 11 under läsåret. 20