Regionmagasinet. Är det alltid bäst med piller? Här finns fler än ett skelett i garderoben. Valet till regionfullmäktige görs om 15 maj

Transkript

1 Rgionmgsint n tidning från Västr Götlndsrgionn www. vgrgion. s nr Är dt lltid bäst md pillr? tmnummr för dig som vill vt mr om läkmdl Här finns flr än tt skltt i grdrobn Sid 23 Vlt till rgionfullmäktig görs om 15 mj Sid 27 Ny lg gör vårdn säkrr Sid 29

2 Så fungrr vårdn Om du blir sjuk När du blir sjuk llr bhövr råd om vård ringr du ntingn sjukvårdsrådgivningn på tlfonnummr 1177 llr till din vårdcntrl. Hr du rdn kontkt md vårdn ring till dn mottgning som skötr din bhndling. Är mottgningn stängd ring Sjukvårdsrådgivningn når du dygnt runt ll dgr på tlfonnummr Spcillt utbildd sjukskötrskor gr råd dirkt i tlfon llr vägldr till nnn vård om dt bhövs. Ring mbulnsn på tlfonnummr 112 om någon är llvrligt sjuk llr om dt hr hänt n olyck. Mr informtion om vårdcntrlr, jourcntrlr och övrig mottgningr i Västr Götlnd finns på Dtt är din vårdgrnti Om du blir sjuk sk du få prt md vårdcntrln llr sjukvårdsrådgivningn (1177) smm dg. Om du bhövr bsök n läkr på vårdcntrln sk du, ftr mdicinskt bslut, få tid för bsök inom 7 dgr. Om du ftr bslut om rmiss/vårdbgärn får n rmiss till dn spcilisrd vårdn sk du få n tid för bsök inom 90 dgr. Om du själv ringr till n spcilistläkr räkns d 90 dgrn från dn dgn spcilistläkrn bslutr tt du bhövr vård. Om n spcilistläkr bslutr tt du bhövr bhndling sk du få n tid inom 90 dgr. Eftr bslut om nuropsykitrisk utrdning sk du rbjuds n tid för dtt inom 90 dgr. Om vårdcntrln llr sjukhust int kn g dig vård inom grntitidn sk d ktivt hjälp dig md tt ordn n tid hos n nnn vårdgivr. Brn- och ungdomspsykitri Om du får n rmiss till brn- och ungdomspsykitrin sk du rbjuds tid för bsök inom 30 dgr, ftr bslut om rmiss. Om du får n rmiss för n fördjupd utrdning/bhndling inom brn- och ungdomspsykitrin sk du rbjuds n tid inom 60 dgr, ftr bslut om rmiss. Vårdgrnti vid cncrsjukdom Vid strk misstnk om cncrsjukdom sk du få n tid för bsök hos n spcilistläkr inom två vckor ftr dt tt spcilistläkrn hr fått rmissn. Brn sk int bhöv vänt mr än två dgr. Du kn få pngrn tillbk Om du hr n tid för bsök på n vårdcntrl llr mottgning och får vänt mr än n hlvtimm hr du rätt tt få tillbk vgiftn du btld. Mn du sk ändå få dt bsök du bställt. För tt få tillbk vgiftn måst du säg till dirkt. På kutmottgningn llr jourmottgningn kn du int få tillbk vgiftn. Btl om du int kommr på läkrbsök Om du hr n tid för bsök, till xmpl hos läkr, och int kn komm dit måst du tl om dt innn. Annrs måst du ändå btl vgiftn. Om bsökt int skull h kostt något får du ändå btl 100 kronor. Du får också btl n vgift för räkningn. Smmnhålln journlföring Undr 2011 kommr vårdprsonl i Västr Götlnd börj nvänd smmnhålln journlföring. Dt innbär tt dn du sökr vård hos hr möjlight tt få tillgång till uppgiftr i journlr du hr hos ndr vårdgivr lndsting, kommunr och privt vårdgivr. Du hr rätt tt stå utnför smmnhålln journlföring och rätt tt spärr din uppgiftr. På wbbpltsn 1177.s kn du läs mr om rglr och rättightr kring smmnhålln journlföring. Hr du någr frågor om smmn hålln journlföring, kontkt vår tlfonsrvic, tl Vlfriht i vårdn Om du vill h informtion om vlfriht i vårdn, vr vänlig ring Välj llr byt vårdcntrl All övr 16 år i Västr Götlnd kn välj vårdcntrl. För brn undr 16 år väljr vårdndshvrn. Du kn när som hlst byt vårdcntrl. Vårdcntrln kn int nk ditt vl. Md ditt vl följr n vårdpng som vårdcntrln får v Västr Götlnds rgionn. Ptintvgiftn är lägr på dn vårdcntrl du hr vlt än på ndr vårdcntrlr. Kontkt dn vårdcntrl du vill välj så hjälpr d dig md ditt vl. Om du hr -lgitimtion kn du gör ditt vl på wbbn på 1177.s/vgrgion. All vårdcntrlr som du kn välj mlln finns på 1177.s/vgrgion llr ring Du hr rätt tt läs din journl När du sökr hjälp hos läkr skrivr läkrn n journl om dig och din sjukdom. Du hr rätt tt få läs journln utom i särskild fll, som läkrn kn bstämm. Sjukrsor Västr Götlndsrgionn btlr din rsor till och från sjukvårdn inom Västr Götlnd och Hllnd llr till läkr som hr vtl md Västr Götlndsrgionn llr Lndstingt Hllnd. Du btlr n litn kostnd själv. Ring sjukrskontort om du hr frågor. Tlfonnummr hittr du på d blå sidorn i tlfonktlogn. Rätt till tolk Du som int förstår svnsk, är döv, hr hörslskd llr tlsvårightr hr rätt till tolk när du bsökr sjukvårdn. Du llr ditt ombud sk säg till för bsökt om du vill h hjälp v tolk. Tolksrvicn är grtis. Om du vill klg på vårdn Om du int är nöjd md dn vård du hr fått sk du först prt md din läkr llr nnn prsonl där du fick vård. Om du ändå int är nöjd ftr dt kn du ring till ptintnämndn. Ptintnämndn sk g dig stöd i tt prt md llr klg på sjukvårdn llr tndvårdn. Tlfonnummr till ptintnämndr finns på sidn 31. Du hr rätt tt få informtion Dt är viktigt tt du brättr för läkrn vd du själv vt om din sjukdom och om du till xmpl ätr mdicinr. Då är dt lättr för läkrn tt g dig rätt vård. Läkrn måst brätt för dig om din sjukdom, om vilk undrsökningr som måst görs och om vilkn vård som du kn få. Du bstämmr själv om din häls och du hr rätt tt tck nj till vård som du int vill h. Du kn int kräv tt få n viss vård llr undrsökning om int läkrn bdömr tt dt bhövs. Tndvård Informtion om rglr och rättightr i tndvårdn hittr du på undr rglr och rättightr llr Mr informtion finns på: 1177.s/vgrgion (klick på rglr och rättightr) 2 REGIONMAGASINET

3 Alltid bäst md pillr? Är dt lltid bäst md pillr? Nj, nturligtvis int! Mn vrklightn är som vnligt int svrt llr vit. Iblnd är mdicinn hlt nödvändig och iblnd hlt onödig. Självklrt finns dt också någonting mittmlln. Mn klrt är tt vi nvändr väldigt myckt mr läkmdl idg än för 20 år sdn. Och dt är äldr människor som ätr mst mdicin. Int så konstigt ftrsom dn som lvr läng hinnr få flr sjukdomr och bsvär. Då är dt br tt dt finns läkmdl som kn lindr bsvärn. Dt dålig är tt äldr människor md mång mdicinr fktiskt kn bli sjukr på grund v mdicinrn. Mr än n v fyr kut sjukhusinläggningr v äldr bror på bivrkningr v mdicinr. Så sk dt väl ändå int bhöv vr?! Ett sätt tt försök komm tillrätt md problmt är tt få n årlig gnomgång v sin läkmdl. Dt är läkrn på vårdcntrln som nsvrr för tt dt blir gjort. Mn vi är ll människor och iblnd kn ävn läkrn bhöv n litn påminnls. Därför finns n chcklist på sidn 17 i Rgion mgsint som du kn klipp ur och stopp i plånbokn inför näst läkrbsök. Du kn ställ frågorn själv llr lämn lppn till doktorn och b tt få svr. Och nturligtvis kn du fråg om din läkmdl prcis när som hlst, int br n gång pr år. Oft finns dt läkmdl som går tt plock bort, och då försvinnr ju också vntull bivrkningr. Iblnd kn dt iställt hjälp lik br tt ändr sin mtvnor llr börj rör sig mr. Om int läkrn sägr något om dt, så fråg själv och b tt få hjälp. Dt hr du också rätt till! I dt här numrt v Rgionmgsint mötr du tr prsonr som idg mår myckt bättr trots tt d minskt llr slutt hlt md mdicinr. Du mötr också Elln, som tck vr tt hon fick prov n ny myckt dyr mdicin mot MS, hr fått sitt liv tillbk. Iblnd kn n mdicin som kostr kronor pr ptint och år vr kostndsffktiv. Tänk vd myckt pngr dt skull finns till dn riktigt nödvändig mdicinn om vi slpp ll mdicin som skrvs ut i onödn. Och vd myckt bättr mång skull må! Md önskn om trvlig läsning Bttin Axlsson, chfrdktör innhåll nr 1.11 Int lltid bäst md pillr 4 Ny mtvnor, qi gong och hästr 6 Får hälsn kost hur myckt som hlst? 8 Elln fick sitt liv tillbk 10 Läkrn hr sist ordt 12 Plus och minus md potksrformn 13 Rätt mdicinring n färskvr 15 Få koll på din läkmdl 16 Hur mår fiskn v din pillr? 18 Så kn du hindr motståndskrftig bktrir 20 Stor risk för flsk läkmdl på nätt 22 Mång skltt i grdrobn 23 Omvl i Västr Götlnd 27 Erbjudndn från Västr Götlndsrgionn 28 Ny lg gör vårdn säkrr 29 Korsord 31 LYSSNA PÅ Rgionmgsint VIA INTERNET 23 Vill du h RM som tltidning ring Ansvrig utgivr: Krstin Einrsson Chfrdktör: Bttin Axlsson Rdktionskommitté: Bttin Axlsson, Ln Alxndrson, Ptr Birgrstm, Bo Crlsson, Susnn Hillbrgr, Jn Kllnbrg, Mud Pihlbld, Ås Sundll Lyout: Ptr Birgrstm/Cohn & Wolf Tryck: Color Print AB Upplg: x Kostnd/tidning: c 2 kronor Rgionmgsint: Rgionns Hus, Vänrsborg Tl: E-post: rgionmgsint@vgrgion.s Wbbplts: Omslgsbild: Ann Rhnbrg ISSN: REGIONMAGASINET

4 4 REGIONMAGASINET

5 Tm läkmdl: Vi rör oss mindr, vägr mr och livsstilssjukdomrn skjutr i höjdn. Antlt mdicinr som hämts ut på rcpt ökr för vrj år. Mn mång gångr finns dt ndr vägr till häls än pillr. En dglig dos fysisk ktivitt skull gör undrvrk för folkhälsn. Vår kroppr är npssd till tt liv i rörls. Tyvärr är int dgns smhäll dt, sägr övrläkr Mts Börjsson. Nj, dt är int lltid bäst md pillr! Högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomr, typ 2-dibts och övrvikt är xmpl på livsstilsrltrd sjukdomr. En stor dl v dm hd kunnt förbyggs om vi vrit bättr på tt fimp, spott i glst, ät sundr och rör på oss. Dss fyr ohälsosmm lvndsvnor rökning, lkohol, osund kost och brist på motion orskr n fmtdl v dn totl sjukdomsbördn i Svrig. Och vi är mång som kn känn oss träffd. Vrnnn kvinn och två trdjdlr v männn mlln 16 och 84 år, hr åtminston någon v ovnstånd (o)vnor. Jg skull önsk tt människor vrklign insåg hur myckt d själv kn påvrk sin häls och sin frmtid. Mlln n hlvtimm och n timms fysisk ktivitt om dgn kn hlvr riskn tt dö i förtid. Mn kn förstås int styr llt mn väldigt myckt, konsttrr Mts Börjsson. Hn är övrläkr och docnt i krdiologi (hjärtts sjukdomr). Hn är också spcilist i invärtsmdicin och sr vd som händr i vår kroppr när vi int tr hnd om oss själv. På Östr sjukhusts kutmdicinvdlning träffr hn dglign ptintr som förmodlign kunnt bfinn sig någon hlt nnnstns om d hft hälsosmmr vnor. I förbyggnd syft Nio v tio ptintr md typ 2-dibts hd kunnt förbygg llr bhndl sin sjukdom gnom n sundr livsstil. Dtsmm gällr för d flst hjärt- och kärlptintr, fstslår Mts Börjsson som mnr tt konditionn är tt v d viktigst måttn på hur frisk vi är. Och hur sjuk vi kommr tt bli. När dt gällr livsstilsjukdomrns xplosionsrtd utvckling är vår nvändning v tobk och lkohol n dl v förklringn. Mn stor bovr i drmt är också TV-pprtr, dtorr, bilr, hissr och fjärrkontrollr. J, llt som får oss tt bli stillsittnd iställt för tt vr på föttrn. Dn vrdglig motionn är guld värd för vår häls. Uppskttningsvis rör vi oss tt hlt mrtonlopp mindr i vckn än vd vi gjord på 50-tlt. I dt vsndt tror jg tt vi skull kunn vrid klockn tillbk. Livsstilsjukdomr är ingt vi måst h, sägr Mts Börjsson. Hn hr prdikt sitt budskp i mång år och är n v dm som stt till tt vi idg kn få fysisk ktivitt på rcpt, FR. Något som hn hopps och tror kommr tt spl n llt viktigr roll i dn frmtid sjukvårdn. På n vnlig vårdcntrl så skull dt nästn vr svårt tt hitt n ptint som int skull må bättr v tt rör sig mr. Mång skull nog därmd också kunn minsk på sin mdicinring, tror Mts Börjsson. Sts på hlvtimmrn! Kännr du tt tidn int räckr till för dglig motion så är du långt ifrån nsm. Mts Börjsson tipsr om tt dl in vckn i hlvtimmr: Dt blir väldigt mång hlvtimmr! Att int kunn vsätt n hlvtimm om dgn till tt rör sig är n ohållbr ursäkt för ll. Mn kn välj tt promnr hm från jobbt llr gå ut tillsmmns md sin prtnr llr sin brn. Mn kn också fundr övr hur mång hlvtimmr mn tyckr sig h tid tt titt på TV. Tyvärr är myckt TV-tittnd förnt md n inktiv livsstil och ngtiv ffktr på hälsn. Andr br knp är tt bok motionstid i klndrn llr skff sig n stgräknr. Gå då minst stg om dgn, uppmnr Mts Börjsson. Ny lvndsvnor kn rsätt mdicin Br blnd sin gn ptintr hr hn stt mång som kunnt minsk llr iblnd hlt slipp sin mdicinring, ftr tt h lgt om lvndsvnor. D llr flst är positivt inställd när jg för dt på tl. Fktum är tt ptintrn ftrfrågr mr smtl och informtion om livsstilsförändringr än vd sjukvårdn kn rbjud idg. Dt är nog frmförllt vi läkr som måst ändr vår ttityd till dtt. Mts Börjsson tyckr tt dt är viktigt tt komm ihåg tt omläggning v lvndsvnor int br fungrr som förbyggnd hälsorbt utn ävn som bhndlingsmtod vid flr dignosr. Fysisk ktivitt på rcpt kn ordinrs båd självständigt llr i kombintion md läkmdl. En dglig promnd på 30 till 45 minutr kn till xmpl sänk tt måttligt, förhöjt blodtryck lik myckt som n mdicin. Hn ftrlysr flr livsstilsmottgningr där människor kn få hjälp md dtt. Bräkningr visr tt d rsursr som sjukvårdn bhövr lägg på mr rådgivning i livsstilsfrågor btlr sig på sikt när ptintrn blir friskr, bhövr mindr vård och färr mdicinr. Visst är dt lättr tt t tt pillr än tt förändr något så grundläggnd som vd vi ätr, drickr llr hur myckt vi rör oss. Jg hr stor rspkt för tt dt kn vr svårt tt lägg om lvndsvnor. Dt är också därför riskptintr bhövr bättr stöttning än br tt gnrllt råd om tt gå hm och motionr, förklrr Mts Börjsson. Dt finns hjälp tt få Att flr lycks md hjälp v tt FR-rcpt där d i smråd md sjukvårdsprsonl kommit frm till vilkn slgs motion, hur oft och hur läng dn sk utförs, är klrlgt. Uppföljningssmtl är n viktig dl i koncptt. Vill du förändr din livsstil så finns dt hjälp tt få inom vårdn. Dt kn ld till fntstisk rsultt! Txt: Jntt Brgnstv Foto: Ptrik Brgnstv >> REGIONMAGASINET

6 Tr till fm ägg om dgn klrt tt Cll Hnsson, 60, kn bli trött på ägg iblnd. Mn för tt håll sin blodsockrvärdn i schck följr hn ditn. Jg skull int klr mig utn min qi gong! Dn minskr min smärt och fyllr mig md nrgi, sägr Elisbth Domrchi, 53, som lidr v fibromylgi. Att g sig ut i nturn Mt, qi gong och hästr Cll tror på tt ät rätt mt När Cll drbbds v typ 2-dibts vld hn tt försök ät sig frisk. Idg liggr hns blodsockrvärdn på godkänd nivå. På köpt hr Cll tppt tio kilo och hns gml klädr pssr ign. Tm läkmdl: Sitt intrss för mt hr Cll hft sdn brnsbn och idg är hn n nggrd styckmästr i n v Trollhättns mtbutikr. Hn hr också lltid gillt tt motionr. Jg åkt just mitt 28: Vslopp och jg hr sprungit Götborgsvrvt mång gångr. Int på någr topptidr mn jg hr lunkt runt i ll fll. Fst nu splr jg hllr golf md min smbo och min kmrtr, brättr 60-årig Crl-Hnrik Hnsson, Cll till vrdgs. Sdn någr år tillbk mdicinrr hn mot högt blodtryck och går på rglbundn kontrollr. När läkrn, strx ftr nyårt, gv honom dignosn typ-2 dibts fick hn förklringn till vrför hn int vrit sitt vnlig jg på tt tg. Vi hr dibts i fmiljn och jg såg dirkt min släktingr och drs sprutor och tblttr frmför mig. Så jg bd doktorn tt få slipp mdicin och iställt få tst LCHF-ditn. Jg hd nämlign plnrt tt gå nr i vikt och läst tt dn också kund vr br för viss dibtikr. LCHF (low crb high ft) är n omdiskutrd dit. Dn går i kortht ut på tt minimr kolhydrtr och därmd int ät xmplvis bröd, pst, ris och pottis. Iställt förspråkr mn protinrik, ft mt där blnd nnt ägg, smör och mjriproduktr utgör bsn. Dt vr tvärsmot llt jg hd lvt ftr! När jg börjd trän längdskidor för 30 år sdn vr dt ju Gund Svns gröt-torir som gälld, sägr Cll. Mn md sin dibtsdignos och övrvikt i åtnk bytt hn bslutsmt ut sin frukostgröt mot ägg och yoghurt och kvällsmckorn mot omltt. Öl ströks från inköpslistn i likht md dt dglig smågodist. Först vckn mådd jg riktigt dåligt. Dt vr nog bstinns. Jg hd ju vrit n godismissbrukr i flr år, sägr Cll som i ställt tröstdrck minrlvttn och kff md ft grädd. I journlkopiorn från åtrkontrolln sx vckor snr kn mn läs tt hns långtidsblodsockrvärdn rdn hd sjunkit till godkänd nivår. När jg fick svrt på vitt tt dt funkd vr dt br tt kör på, sägr Cll. Idg hr hn lvt på ditn i drygt tt år. Dn viktigst vinstn för mig är tt slipp mdicinr mot dibts. Jg hr också kunnt byt till n svgr blodtrycksmdicin. Dämpr smärtn md qi gong För sx år sdn fick Elisbth fibromylgi. Md hjälp v blnd nnt smtlstrpi och qi gong hr hon lärt sig tt hntr sin smärt och nu kn hon s livt från dn ljus sidn ign. Hon vr n gld, sportig och myckt ktiv trbrnsmor. I hmlndt Bolivi hd Elisbth Domrchi, idg 53 år, dt dministrtiv nsvrt för fdrns stor förtg. På fritidn dnsd hon bltt, rd och fäktds. Hon hd bott i Svrig tillsmmns md mkn Guillrmo och yngst dottrn Ccili i tr år, när sjukdomn smög sig på. Först trodd jg tt dt vr n förkylning. Dt värkt i kroppn och dt känds som om jg hd fbr, minns Elisbth. Mn symptomn klingd int v. Tvärtom. Smärtn förvärrds och tog övr hnns liv. När hon fick dignosn fibromylgi vr dt n sjukdom hon ldrig hört tls om mn hd dsto störr rfrnht v. När dt är som värst så stickr dt som nålr i hl kroppn. Allting gör ont. Liggr jg så gör sängn ont, duschr jg så gör vttnstrålrn ont och kmmr jg hårt så smärtr hl hårbottn. Kontktn md smärtklinikn på Angrds 6 REGIONMAGASINET

7 och tt mål och brodr, är nnt som hjälpr hnn tt glömm dt ond för n stund. Hästrn är min rbtskmrtr. Så fort jg kommr in i stllt så frågr jg hur d mår. Mång frustr och fnysr till svr, sägr Christin Pttrsson. Sdn hon börjd jobb på Tolryds ridskol så hr hnns mgbsvär lindrts. Motion i kombintion md tt stort ntl må-br-hormonr, tror Christin är förklringn. får oss tt må br närsjukhus i nordöstr Götborg, blv n vändpunkt. Gnom n smärthntringskurs md gruppsmtl och inslg v kognitiv btndtrpi, fick hon bättr kunskp om vd smärt gntlign är och hur mn kn hntr dn. Dt minskd hnns rädsl för dt ond. I börjn hd jg väldigt svårt tt ccptr mitt hndikpp och tänkt mst på llt jg int kund gör. Idg sörjr jg int dt längr. Jg hr lärt mig vr min gränsr går och jg får int längr dåligt smvt när dt är något jg int orkr. Elisbth hr också lärt sig tt lindr sin smärt md vslppningsövningr, vrm vtkuddr och TENS, n litn pprt som gr lktrisk nrvstimulring. Hon tränr också qi gong två gångr i vckn. Därmlln utför hon d mjuk rörlsrn hmm så fort hon bhövr. Jg skull int klr mig utn qi gong! Eftråt kännr jg mig fylld v nrgi. Jg blir mjuk i kroppn och smärtn vtr, brättr Elisbth. Hon konsttrr tt dnn östrländsk kroppskänndomsträning vrit n bättr mdicin för hnn än något v d smärtstillnd prprt hon hunnit prov undr d snst sx årn. Att hon hr kunnt minsk på sin mdicinring tyckr hon känns br, int minst för tt hon slippr bivrkningrn. Hästrn blv bäst mdicinn När Christin börjd jobb som ridinstruktör blv hnns kronisk mgbsvär bättr. Hästrn gr mig int br motion. D gör mig båd gld och lugn inombords också, sägr hon. Christin Pttrsson, 49, trivs bäst när hon hr myckt runt sig. Och dt syns, när hon nrgiskt fr runt och fixr i stllt på Tolryds ridskol. Att n vnlig, grov mck skull få hnns mg tt krsch fullständigt och tt hon lidr v ständig mgvärk går därmot int tt n. Hästrn får mig tt må br! Då blir dt myckt lättr tt tänk bort dt ond. Dt är ungfär fm år sdn hon fick dignosn IBS, irritbl bowl syndrom, oft klld bllongmg. Sjukdomn innbär ständig mgproblm md ntingn förstoppning, dirrér llr båd och. Till n börjn förstod Christin int lls vd som orskd hnns våldsmm mgplågor och dirrér. När dt vr som värst kund jg vrkn ät llr sov. Två gångr fick jg läggs in för dropp ftrsom jg int fick bhåll någon mt övrhuvudtgt, minns Christin. Idg är lägt btydligt bättr. Hon hr fått lär sig dn hård vägn vd hon tål och int tål. Utslutt ur hnns kost är fibrr, strkt kryddd mt, mjölk och sötskr. Och hnns pssion här i livt ostbågr. Att lltid h koll på vr närmst toltt liggr går numr md utomtik. Christin hr också lärt sig viktn v tt undvik ngtiv strss, så gott dt nu går. Och tt motionr. För någr år sdn dltog hon i n studi vid Alingsås lsrtt och Shlgrnsk Univrsittssjukhust. Mn vill s om motion kn minsk bsvärn vid IBS. Att trän instängd på tt gym är int min grj. Så jg börjd skriv in promndr i rsk tkt, i klndrn. Mgn blv btydligt lugnr. Jg kund till och md ät lit grillt dn sommrn, brättr Christin som än idg gångtränr tt pr gångr i vckn. Dt finns idg ingt läkmdl som botr IBS mn dt finns mdicinr som kn lindr symptomn. Dt hr Christin vlt bort. Så läng jg kn håll smärtn på dn här nivån så försökr jg hllr tt gill lägt. För mig är hästrn dn bäst mdicinn! Txt: Jntt Brgnstv Foto: Ptrik Brgnstv Fotnot: På kn du läs mr om d olik sjukdomstillståndn. REGIONMAGASINET

8 Tm läkmdl: Ny läkmdl utvckls i snbb tkt. Mång v dm är väldigt dyr, mn för dn nskild ptintn kn d vr livsvgörnd. Smtidigt ökr kostndrn för läkmdl. Vd är dt då som vgör om n ptint får prov n ny, dyr mdicin? Krin Lndnius, läkmdlschf i Västr Götlndsrgionn, och Stn Lndhl, ordförnd i läkmdlskommittén, rdr ut bgrppn. Får hälsn kost hur myckt som hlst? Är dt spr till vrj pris som gällr? Ellr får ll d läkmdl d själv vill h? Dt nkl svrt är tt dt är dn bhndlnd läkrn som bslutr om vilkn bhndling som sk gs, mn tt dt sk sk i smråd md ptintn. Som ptint bör mn fråg och håll sig informrd och h gn fundringr. Mn når int lltid tt smråd, mn principn för ll bhndling är tt ptintn hr tt nsvr tt dlt i diskussionn, sägr Stn Lndhl. En sådn diskussion knsk är nkl om dt gällr n ptint som hlst int vill t dn där pnicillinkurn utn hllr vvkt någr dgr och s om hlsontt gr md sig. Mn när dt gällr d ny biologisk läkmdln, ffktiv mot blnd nnt rumtism och MS, md kostndr på knsk kronor om årt pr ptint blir dt förstås n myckt mr komplicrd bdömning för dn nskild läkrn. Principn är tt så mång ptintr som möjligt får tillgång till tillräckligt br bhndling. Dt sk int vr kostndrn som styr, mn smtidigt finns dt tt krv tt vr kostndsffktiv. Oft börjr mn md tt läkmdl som mn vt tt tillräckligt mång hr god ffkt v, innn mn går övr till d dyrr, sägr Stn Lndhl. Spcilistläkrn bdömr också om mdicinn förvänts få dn ffkt mn ftrsträvr. Allt int br för ll Vi är positiv till d ny läkmdln, mn llt är int br för ll. Dt är viktigt tt dt är rätt ptintr som får dm, sägr Krin Lndnius. Därför bhövr läkr oft stöd för tt ftt tt så stort bslut. Stn Lndhl brättr om hur läkr vid någr klinikr hr börjt ftt flr sådn bslut gmnsmt i ställt. Om n grupp spcilistr kommr övrns om tt n ny bhndling sk sätts in på n ptint, blir dt tt säkrr bslut. Dt kn vr svårt för n nskild undrläkr tt bär nsvrt för n dyr och komplicrd bhndling utn tt h diskutrt md sin kollgr. Stn Lndhl Dt är viktigt tt dt int br blir tt konomiskt ställningstgnd, för om ptintn förvänts få stor förbättringr v bhndlingn, sk dn sätts in. Kostndrn ökr knsk på sjukhusn, mn n friskr ptint sprr pngr i ndr dlr v smhällt, gnom till xmpl minskd sjukskrivningskostndr och mindr bhov v hmtjänst, sägr Stn Lndhl. Hur går dt till när tt nytt, dyrt och lovnd läkmdl dykr upp på mrkndn? Vi kn nturligtvis int kst oss övr dt och rbjud dt till ll ptintr, utn vi rbtr md tt så kllt ordnt införnd. Dt är n försiktig introduktion v läkmdlt. Ävn om dt är godkänt v Läkmdlsvrkt, vill vi tt dt sk utvärdrs ordntligt, sägr Krin Lndnius. Kn t hjälp v xprtgruppr När d ny läkmdln sk utvärdrs tr läkmdlskommittén hjälp v d 24 xprtgruppr som finns, vr och n md sin spcilitt. När tt läkmdl bdömts h n hög prioritt provs dt undr något år. Undr tidn följs dt nog upp och visr dt sig int h tillräckligt god ffkt införs dt ldrig. Splr dt någon roll vr mn bor om mn kn komm i fråg för tt spcillt läkmdl? Nj, dt sk dt int gör. Vi jobbr md lik vård för ll. Mn dt kn t tt tg innn tt nytt läkmdl kommr ut till ll sjukhus. För mn kn vr duktigr på tt sjukhus inom tt visst områd och då kn dt sjukhust få prov läkmdlt först. Mn utvckling måst få t tid, sägr Krin Lndnius. Hon tror int hllr tt dt bror på konomin om dt skull finns skillndr mlln sjukhusn. Snrr i så fll på nggmngt och intrsst på n särskild vdlning. Som nurologn på sjukhust Näl i Trollhättn som dltog i n studi v n ny mdicin mot MS. (S rtikl på näst uppslg). Hr jg som ptint rätt tt få prov dt läkmdl jg själv vill? Om du och din läkr int är övrns, är dt dn bhndlnd läkrn som hr sist ordt. Mn dt är ldrig så tt mn undnhållr ptintn n br bhndling. Därmot knsk mn int är övrns om vd som är bäst. Iblnd kn läkrn förslå tt du provr n billigr mdicin, som mn vt tt d flst blir hjälpt v, sägr Stn Lndhl. Om jg int är nöjd md dt bslutt, kn jg övrklg någonstns? J, ftrsom sjukvård oft är rsulttt v n individull bdömning v n läkr, måst doktorns bdömning kunn övrklgs. Då vändr mn sig till närmst chf i först hnd, vntullt högr upp i hirrkin. På sjukhusn finns också ptintombud, sägr Stn Lndhl. I frmtidn tror mn tt dt kommr tt utvckls ännu flr läkmdl md n hög prislpp, smtidigt som dn äldr bfolkningn ökr i ntl. Vi står inför n stor utmning. Dt kommr tt bhövs mång politisk diskussionr om vd som sk prioritrs, sägr Krin Lndnius. Krin Lndnius Txt: Ann-Ln Bjrnbrg Bild: Ann Rhnbrg 8 REGIONMAGASINET

9 Rätt mdicin till rätt ptint är n v huvudprinciprn när dt gällr dyr läkmdl. En nnn är tt så mång som möjligt sk få tillgång till tillräckligt br bhndling. Oft börjr mn därför md tt läkmdl som mn vt tt tillräckligt mång hr god ffkt v, innn mn går övr till d dyrr. måln för mdicinringn Förutom principn rätt mdicin till rätt ptint när dt gällr dyr läkmdl, rbtr mn i Västr Götlndsrgionn md tt förbättr läkmdlsbhndlingn på flr sätt. Andr viktig områdn är: En förbättrd läkmdlsbhndling till äldr ptintr Minsk nvändningn v psykofrmk, till xmpl sömnmdicinr och nti-dprssiv mdicinr Minsk ntibiotikbhndlingn på grund v utvcklingn v motståndskrftig bktrir Säkrr läkmdlsnvändning. Av d ptintr som sökr vård hr mlln 10 och 30 procnt problm rltrd till läkmdl. Dt kn hndl om till xmpl bivrkningr llr olämplig kombintionr v mdicinr. Effktivr nvändning v dos-xpdird läkmdl mdicin för miljrdr Drygt fyr miljrdr kostd läkmdln i Västr Götlnd undr D läkmdl som skrvs ut på sjukhusn kostd n miljrd. Läkmdln som skrvs ut på rcpt kostd tr miljrdr. För vrj år ökr kostndn md tt pr procnt. Att dn smmnlgd konsumtionn v läkmdl ökr hr olik förklringr. När llt nnt blir dyrr är vår mdicinr ingt undntg. Ny läkmdl som kommr ut på mrkndn och rsättr gml hr oft n högr prislpp. Vi blir flr äldr och md åldrn ökr snnolikhtn tt vi bhövr flr mdicinr. Dt kommr mång ny innovtiv läkmdl som kn kost väldigt myckt pr prson. Kostndn för läkmdl utgör ungfär 12 procnt v hl sjukvårdskostndn. mr om läkmdl Biologisk läkmdl Mdicinrn hr tt biologiskt ursprung och kostr myckt pngr tt utvckl och producr jämfört md äldr, nklr mdicinr. D är uppbyggd v stor komplx molkylr och är näst intill omöjlig tt kopir. Biologisk läkmdl som finns på mrkndn idg bhndlr frmför llt ptintr md rumtism, nurologisk sjukdomr (som MS och Prkinson) och cncr. Rgionn och läkmdl Läkmdlsnhtn och läkmdlskommittén är spindlrn i nätt för llt som rör läkmdl inom Västr Götlndsrgionn. Här finns n dministrtion som bvkr vd som händr inom områdt och sr till tt ny rön når vårdcntrlr och sjukhus. Läkmdlskommittén md sin mdicinsk xprtr gr blnd nnt gr råd till bhndlnd läkr. REGIONMAGASINET

10 Elln sk prcis börj tt nytt jobb som wbbdsignr/informtör. Elln hr gjort n tvl md dgboksntckningr och md någr v d mång sprutor hon tvingds t tidigr. Nu slippr hon sprutorn. Tm läkmdl: För ått år sdn fick Elln dignosn MS. Hon blv grdvis sämr och när dt vr som värst orkd hon vrkn gå llr tänk klrt. Idg får hon dn ny bromsmdicinn Tysbri, omdbttrd på grund v sin hög prislpp. Jg hr fått mitt liv tillbk, sägr Elln J Wist. Mdicinn dyr och livt Hon hr nog v sin sjukdom som dt är. Att dssutom h skuldkänslor för n dyr mdicin orkr hon int bry sig om. Int längr. För Elln hr vrit där också, hft dåligt smvt för tt blst smhällt och int kunn jobb, för tt hon bhövt hmtjänst och fått så mång dyr mdicinr. Knsk vr dt till och md därför hon blv så myckt sjukr så tidigt ftr dignosn. Innn Elln blv sjuk vr hon n gld tjj som älskd tt plugg. Hon läst rligionsvtnskp på univrsittt i Götborg och vill bli ämnsjournlist llr rntv sts på n forskrkrriär. Undr somrrn jobbd hon på n cmping hmm i Vårgård och hd tt stort socilt liv. Att rs vr n nnn pssion och hon skull prcis åk till Bngldsh när hon fick n inflmmtion på synnrvn. Väntd md utrdningn En inflmmtion på synnrvn kn vr strtn för MS. Därför är dt rutin tt ll som drbbs utomtiskt måst gör n utrdning på nurologn. Mn Elln mådd väldigt br och bstämd tt utrdningn fick vänt tills hon skull komm hm tr måndr snr. Hl dt årt mådd jg så himl br. Först dt lugn tmpot och ll fin upplvlsr i Bngldsh och sdn dt gld utlivt när jg kom hm. Jg hd tt hlvtidsjobb på Pnduro och stortrivds md tt håll tt högt tmpo på båd jobb och studir. Bskdt kom på tlfon undr n rst på jobbt. Hon hd md störst snnolikht MS och skull komm till sjukhust ftr jobbt och prt bhndling. Någr timmr snr kom hon ut från Shlgrnsk Univrsittssjukhusts portr md rcptt på sin först bromsmdicin, KORT OM ELLEN sprutor som hon skull t tr gångr i vckn. Sprutor som undr fm års tid skull bli hnns störst find. Ävn om dt idg gått nästn två år sdn hon tog sin sist sprut, får hon tårr i ögonn när hon prtr om dm. Nmn: Elln Mri Jnsson Wist Åldr: 33 år Bor: I vill på lndt utnför Ljungskil. Jobb: Tjänstldig från Pnduro Hobby för tt jobb md dt utbildning och informtion inom Svnsk kyrkn på Orust. Fmilj: Mkn Pr, mmm, ppp och syskon md rspktiv. Problm md sprutorn Sprutorn styrd mitt liv fullkomligt. Jg vskydd tt t dm, för jg vr så spruträdd. Dt kund t flr timmr tt t n sprut. Dssutom fick jg bivrkningr md influnsliknnd symptom och krftig hudrktionr. Måndgr, onsdgr och frdgr vr sprutdgr och då kund jg int plnr något nnt. Eftr sju måndr kom dn först stor försämringn. Hon skrv på n C-uppsts smtidigt som dt vr myckt tt gör på jobbt. Då slutd högrbnt tt fungr. Elln bskrivr tt dt känds som tt gå motströms i forsnd vttn. Snrt slutd också högrrmn fungr och hon fick nrvsmärtor. I tidningrn läst hon båd insändr och politisk rtiklr om dt utbrdd bidrgsfuskt och hur myckt sjuk människor kostr smhällt. Elln vill dfinitivt int vr n v dm, så hon lyssnd int riktigt på sin kropp utn fortstt jobb och mådd llt sämr. För tt kunn fortsätt jobb och studr, fick Elln hmtjänst som hjälpt hnn md städning och inköp. Och så fortstt hon kämp. Promndn till bussn, som tidigr tgit två minutr, tog nu 30 minutr. Och när hon tgit sig tr trppor upp till sin lägnht ftr jobbt på ftrmiddgn orkd hon int gå ut ign. 10 REGIONMAGASINET

11 Att sitt uppkrupn i n fåtölj llr i soffn gick int för dn ny mdicinn. Elln nsr tt hjärnn är hnns störst tillgång. Hon gillr tt motionr dn md korsord. värdfullt Elln brättr hur hon iblnd slängd sig på golvt och br grät när hon äntlign kommit in i hlln. Dt socil livt krympt vsvärt. Att som ndr singlr i hnns åldr gå ut och knsk träff någon, fnns int längr md på krtn. Hon hd drbbts v ftigu, tt tillstånd v totl tröttht. Dt vr vrklign som tt gå in i dimmn. När jg vknd på morgnrn vr jg lldls mtt. Båd hjärnn och musklrn vr uttröttd. Tillståndt llt sämr Smtidigt tilltog nrvsmärtorn, hnns urinvägr börjd krångl liksom mnstrutionn. Allrgiproblmn tilltog och hon tåld ing ljud. Att åk kollktivt vr n omöjlight. Sprutorn fortstt hl tidn tt plåg hnn och hon tyckt int hllr tt d hjälpt. Tillståndt blv llt sämr. Hon hd hört tls om tt dt gjords tstr md n ny bromsmdicin, Tysbri, som togs vi dropp, mn visst också tt mdicinn kostd ännu mr än sprutorn och tt dt skull bli svårt tt få dn. Snrt fick hon också vt tt mdicinn vr stoppd, ftrsom dt i försökn förkommit dödsfll. När dn snr släppts vr dt konomisk lägt ännu strmr, mn nurologn på sjukhust Näl i Trollhättn skull ingå i n störr studi v Tysbri, och Elln blv lovd tt hon skull få prov. Vckn för midsommr 2009 fick hon börj. Därftr åkt hon till Trollhättn n gång i måndn för tt få sitt dropp. Rsulttn lät int vänt på sig. Tidigr börjd jg sluddr ftr tt h pluggt i fyr timmr. Jg vr så trött så jg grät och fick gör om flr tntor. Eftr br tt pr bhndlingr kund jg plugg sju, ått timmr på n dg och ändå klr v tt tänk dgn ftr! Tilllbk till tt normlr liv Att få tillbk min hjärn hr vrit dn störst vinstn. Att tt bn int fungrr kn jg lv md, mn min hjärn, dt är jg! Idg kn Elln tvätt, lg mt tillsmmns md sin mn Pr, hndl, gå på kfé, träff kompisr och trän qigong. Hon vågr gå in i n ffär utn sin rullstol utn tt vr rädd för tt bli stånd och int kunn komm därifrån. Hon hr int längr någr npssd rbtsuppgiftr och hr succssivt kunnt ök sin rbtstid. Idg rbtr hon 20 timmr i vckn och sr dt int som n omöjlight tt i frmtidn ök ännu mr. På frågn om hur hon tänkr kring tt mdicinn är så dyr svrr hon tt hon slutt bry sig. Dssutom hr hon kunn minsk övrig mdicinr till ungfär n fjärddl. Om mdicinn gör så tt jg kn fungr, jobb, bidr, btl sktt, få n bättr självkänsl och h n rltion. Vd är då ltrntivt? frågr hon rtoriskt och krypr upp i soffn md bnn undr sig. Dt kund hon hllr int gör förut. FAKTA MS Txt: Ann-Ln Bjrnbrg Bild: Ann Rhnbrg Multipl Sklros, MS, är n sjukdom i dt cntrl nrvsystmt, dt vill säg hjärnn och ryggmärgn. Om mn hr MS uppstår inflmmtionr och ärr på nrvtrådrn. Symptomn kn vrir mlln olik prsonr mn någr vnlig symptom är känslrubbningr, gångoch blnssvårightr, tröttht och värk. Sjukdomn är vnligst hos kvinnor och d flst som får sjukdomn är i åldrn 20 till 40 år. Dt finns ännu ingn bhndling som botr MS, mn dt finns läkmdl som bromsr förloppt och som kn lindr bsvärn. MS är n sjukdom mn lvr md i mång dcnnir. Livslängdn är oftst lik lång som för övrig bfolkningn. REGIONMAGASINET

12 Tm läkmdl: Att skriv ut tt läkmdl som kostr kronor om årt pr ptint kn vr kostndsffktivt. Dt är tt stort nsvr tt s till tt rätt ptintr får tillgång till d här läkmdln, sägr Ptr Vghfldt, nurolog. Läkrn hr sist ordt Ptr Vghfldt, nurolog Mång MS-ptintr hopps bli hjälpt v dn ny bromsmdicinn Tysbri. Mn ll kn och bör int bhndls md dn. Dt är n grnnlg bdömning från dn bhndlnd läkrn som liggr bkom bslutt tt sts på n mdicin som kostr så myckt pngr. Ptr Vghfldt är övrläkr på nurologn på Näl i Trollhättn och nsvrr för MSnhtn. Hn hmnr oft i dt dilmm dt innbär tt vgör om n ptint kn tänks få n tillräckligt br förbättring för pngrn. Om hn bdömr tt Tysbri kommr tt g n mdicinsk förbättring tvkr hn int. Mn om hn int tror tt n bhndling kommr tt få någon störr ffkt, måst hn säg nj. Mång upplvr Tysbri som sin sist chns. Då kn dt vr tungt tt nk, sägr Ptr Vghfldt. När Ptr Vghfldt börjd på nurologn i mj 2009 vr dt tt fåtl som fick Tysbri. Idg är dt btydligt flr, Elln Jnsson Wist är n v dm s rtikl förr sidn. Nurologn på Näl följr nu d ntionll riktlinjr som finns inom MS-vårdn, md myckt god rsultt. Riktlinjrn tr blnd nnt upp vilk v ptintrn som bör bhndls md Tysbri. Hl tidn måst hn ompröv sin bslut och för d ptintr som int får tillräcklig ffkt vsluts bhndlingn. Mn för d ptintr där bhndlingn fungrr, sr hn fntstisk rsultt. I n intrntionll studi md Tysbri, där nurologn på Näl dltog, kund mn s n drmtisk ffkt på båd rörlsförmågn och dn mntl kpcittn. Ptintrn bhövr int hllr komm hit lik oft. Inläggningr på grund v försämring i sin MS-sjukdom är nästn tt minn blott och d är int sjukskrivn i lik hög grd. I stort stt åtrgår smtlig i rbt i någon omfttning. När jg träffr dm här brättr d också om n tydligt förbättrd livskvlitt, sägr Ptr Vghfldt. Txt: Ann-Ln Bjrnbrg Foto: Sbstin Lmott Läkmdlsförmånn skyddr mot hög kostndr Läkmdlsförmånn sk g dig som ptint tt skydd mot hög kostndr. D flst rcptblgd läkmdl ingår i dtt högkostndsskydd. Därför bhövr du ldrig btl mr än kronor undr tt år. Rglrn är dsmm ovstt vilkt potk i Svrig du vändr dig till. När du är inlgd på sjukhus btlr du ingt xtr för mdicinn du får där. Läkmdlskostndrn för ll brn undr 18 år i n fmilj räkns tillsmmns. Fråg på ditt potk om du är nslutn till högkostndsdtbsn. B nnrs tt få bli dt. Då rgistrrs ll din inköp utomtiskt och du får rätt rbtt vrj gång du köpr läkmdl på rcpt. När du köpr läkmdl på rcpt btlr du själv hl llr n dl v prist. Dn dl du btlr själv blir lägr ju högr smmnlgd kostndr du hr hft för läkmdl undr tt år. Priodn börjr dn dg du gör dt först inköpt. Ptnt på dt vrksmm ämnt När tt läkmdlsförtg forskr frm tt nytt läkmdl tr dt ptnt på dt vrksmm ämnt. Förtgt blir då nsm tillvrkr v just dt läkmdlt. När sdn tidn för ptntt löpt ut får ndr förtg tillvrk och sälj ny läkmdl md smm vrksmm ämn. Dss produktr klls gnrisk läkmdl. D kn h olik form, färg, smk, lukt och förpckning, mn dt vrksmm ämnt och dn mdicinsk ffktn i kroppn är dnsmm. Tck vr tt d int är ptntskyddd blir prist oftst lägr. Läkmdlsvrkt grnskr ll gnrisk läkmdl och br d som bdöms vr likvärdig godkänns för utbyt. Iblnd kn du få tt nnt, mn likvärdigt, läkmdl än dt som läkrn skrivit ut. Om dt finns tt utbytbrt läkmdl (md smm vrksmm ämn i smm mängd) är dt potkts skyldight tt g dig dt billigst som finns på mrkndn. Då får läkmdlt int byts ut Ett läkmdl får int byts ut om läkrn som hr skrivit ut rcptt motstt sig utbyt v mdicinsk skäl. Orskn kn till xmpl vr llrgi llr oförmåg tt svälj n nnn slgs tbltt. På Rgionmgsints wbbplts vgrgion. s/rgionmgsint kn du läs mr om utbytbr mdicinr (gnrik). Källor: (Tndvårds- och läkmdlsförmånsvrkt) 1 2 REGIONMAGASINET

13 Plus och minus md potksrformn Tm läkmdl: Vd innbär dn ny potksrformn för oss i konsumntr? Är dt br fördlr md tt vi fått flr potk tt välj mlln och tt vi kn köp värktblttr på bnsinmckn? Apotkt AB hr int längr monopol på distribution v läkmdl till potkn och till vårdn. Sdn 1 juli 2009 får vm som hlst strt tt potk, förutstt tt mn uppfyllr viss rglr. Rformn innbär tt flr v vår gml potk bytt ägr smtidigt som dt tillkommit hlt ny potk. Vi märkr hur tillgänglightn hr ökt och tt mång nu stsr på kvälls- och hlgöppt, sägr Krin Lndnius, läkmdlschf i Västr Götlndsrgionn. D ptint- och pnsionärsgruppr som Krin Lndnius mötr är övrlg myckt positiv till rformn. Mn som lltid finns dt frhågor som bhövr följs upp. En konskvns är tt när ll olik potkskdjor hr vr sitt dtsystm, kn dt vr svårt tt s vr produktrn finns, om d skull vr slut inom dn gn kdjn. Förr kund mn s i dtorn om mdicinn fnns i lgr i till xmpl Olskrokn. Så är dt int längr, sägr Krin Lndnius. Något gmnsmt dtsystm för hl potksbrnschn kommr dt int tt bli, mn vrj potk hr skyldight tt hjälp kundn, till xmpl gnom tt ring till närliggnd potk, ävn om dss tillhör ndr potkskdjor. Är mdicinn slut, så sk dn finns på potkt inom tt dygn. En nnn konskvns är tt ntlt såld rcptfri läkmdl hr ökt krftigt, sdn d släppts fri i dgligvruhndln. Om dtt bror på tt förbrukningn också ökt vt mn int, mn dtt kommr tt följs upp nog. Att glsbygdn skull få svårr tt lock till sig ny potksförtg vrkr därmot int vr något orosmomnt. Hittills hr ingn ort i Västr Götlnd tppt något potk och d som strtr ny förbindr sig tt håll öppt i tr år frmåt. Dt skrivs int ut flr mdicinr för tt potkn blivit flr, så hur sk ll ny potk övrlv på mrkndn? D måst skff sig ndr intäktr än d får från rcptblgd läkmdl. Jg tror vi kommr tt s mr v friskvård, hudvård, hundschmpo och läppstift Förr kund mn s i dtorn om mdicinn, sägr Krin Lndnius. Txt: Ann-Ln Bjrnbrg Bild: Ann Rhnbrg Viss fördlr md potksrformn är lätt tt s: Thrés och Viggo Lnggrd köpr Alvdon på Ic, ftrsom Viggo och lillbror Milo är förkyld. Apotkt är stängt på söndgr och ftrsom vi brukr hndl livsmdl här på Ic så pssr dt br tt kunn köp mdicin här också, sägr Thrés. REGIONMAGASINET

14 14 REGIONMAGASINET Bhovt v mdicin är individullt och dt finns ingt givt mått tt sträv ftr. Dt viktigst är tt bhndlingn är gnomtänkt och tt rcpt int skrivs ut slntrinmässigt, förklrr Christin Sjöbrg.

15 Tm läkmdl: Idg nvändr äldr människor dubblt så myckt mdicin som för 20 år sdn. Dt innbär tt n prson övr 75 år tr mlln fm och sx läkmdl dglign, i gnomsnitt. Att ny mdicinr och bhndlingsmtodr hr gtt oss störr möjlightr tt bhndl åldrndts sjukdomr och bsvär är positivt. Mdljns bksid är tt läkmdlsproblmn ökr. Mr än n v fyr kut sjukhusinläggningr v äldr bror på bivrkningr v mdicinr. Rätt mdicinring n färskvr Mn n stor dl v bivrkningrn skull kunn förbyggs. Dt mnr Christin Sjöbrg som är spcilistläkr i gritrik och forskr om läkmdls bhndling hos äldr. Hon är också ordförnd i Trpigruppn äldr och läkmdl som rbtr för tt förbättr rutinrn kring äldr och läkmdl i Västr Götlnd. Vår önskn är ju tt vrj ptint sk må så br som möjligt v sin mdicin. Vilkn bhndling som är rätt kn br vgörs gnom tt läkr och ptint prtr md vrndr. Dt är därför dn årlig läkmdlsvstämningn på vårdcntrln är så viktig, tyckr Christin Sjöbrg (läs mr på näst sid). Gnomtänkt bhndling nödvändig Mång äldr bhövr ät flr läkmdl för tt lv tt gott liv. Mn ju flr mn tr, dsto störr är riskn tt d påvrkr vrndr. Smtidigt gör kroppslig förändringr som är n nturlig dl v åldrndt, oss känsligr för bivrkningr. Därför är dt förstås int br tt mång äldr ätr mdicin i onödn. Dt kn vr n gmml ordintion som hängr kvr, dosr som int justrts llr mdicinr som gr mr bivrkningr än d gör nytt. Mn dt måst int lltid vr fl tt ät mång läkmdl. Bhovt v mdicin är individullt och dt finns ingt givt mått tt sträv ftr. Dt viktigst är tt bhndlingn är gnomtänkt och tt rcpt int skrivs ut slntrin mässigt, förklrr Christin Sjöbrg. I nulägt ordinrs lltför mång äldr människor olämplig läkmdl. Dt hr flr orskr. En är tt dt bristr i smordningn mlln olik vårdgivr. När n ptint skrivs ut från sjukhus till xmplvis äldrbond llr vårdcntrl, hr dt vist sig tt tydligr informtion skull kunn hlvr misstgn i mdicinringn. Viktigt tt rglbundt träff läkr Dålig uppföljning är tt nnt problm tt komm tillrätt md. Rätt mdicinring är ju färskvr. Därför är dt A och O tt rglbundt träff n läkr som kontrollrr tt mdicinrn vrklign är d rätt, tt d gör nytt och tt d ts i lgom hög dosr. Och tt d int gr oönskd bivrkningr. Äldr ptintr får oft diffus symptom som tröttht, yrsl llr problm md mgn. D hr också lättr tt ccptr tt d int mår tipptopp. Kännr d sig väldigt trött så tänkr d knsk tt dt bror på sjukdomn llr åldrn. Iblnd kn dt vr svårt tt vgör vd som är vd. Viss mdicinr kn mn prov tt klr sig utn tt tg för tt s om dt gör skillnd. Dt tror jg görs lldls för sälln! Ett xmpl är dn 94-årig mn som lds in på n vårdvdlning på Mölndls sjukhus ftr tt hn rmlt och fått n höftfrktur. Hn ld v dprssionr och åt lugnnd mdicinr. Mn dosn vr på tok för hög md tnk på hns njurfunktion. Dt visd sig tt hn hd fått smm dos i mång år. Så vi minskd dosn v dn ntidprssiv mdicinn. Vi tog också bort n lugnnd tbltt som int längr hd någon funktion utn br gjord honom trött. Dt fungrd br. Hn blv båd piggr och stdigr på bnn och på dt vist minskds också riskn för fllolyckor i frmtidn, brättr Christin Sjöbrg. För tt hjälp dn äldr gnrtionn tt våg t lit mr plts undr läkrbsökt hr tt ptintkort tgits frm (s näst uppslg). Där finns förslg på frågor som kn vr lämplig tt ställ. Oft knsk mn int riktigt vågr t v doktorns tid. Md dt här kortt vill vi uppmuntr ptintn tt våg fråg. Att n ptint vt myckt om sin sjukdom och är övrns md sin läkr om hur dn sk hntrs ökr chnsrn till n lyckd bhndling. Och dt vinnr ll på! Txt: Jntt Brgnstv Foto: Ptrik Brgnstv Så går n läkmdlsvstämning till VÄND! Råd till äldr ptintr och drs nhörig B tt få n läkmdlsvstämning vid näst läkrbsök på vårdcntrln. T md n list övr ll mdicinr du ätr. Glöm int tt t upp rcptfri läkmdl, nturläkmdl och läkmdl för utvärts bruk, som ögondroppr, kortisonkrämr tc. Brätt hur du hr dt för läkrn. Iblnd kn tröttht, yrsl, mgproblm llr dåligt minn vr bivrkningr v mdicinr och något som kn gå tt komm till rätt md. Gå ignom din mdicinr n och n och fundr övr om du är nöjd md ffktn. Är du tvksm så t upp dt md din läkr. Fråg ifll dt finns någon nnn bhndling du kn prov iställt för mdicin. Rådgör lltid md läkr innn du ändrr på något i din mdicinring. Skriv upp dt du vill t upp md läkrn på n lpp. Om minnt sviktr kn dt vr br tt h md n nhörig llr nnn prson som du kännr dig trygg md. Ellr b läkrn skriv upp dt du bhövr komm ihåg på tt pppr som du får md dig hm. Tl om för läkrn ifll dt är något du int hållr md om llr något du är missnöjd md. Att du går hm md n mdicin du ändå int kommr tt t llr hr bivrkningr som läkrn int kännr till, vinnr ingn på. hndlingsplnn Undr vårn 2011 prsntrs n ny hndlingspln för tt förbättr rutinrn kring äldr och läkmdl. En läkr kommr tt rbt för tt hjälp vårdn i Västr Götlndsrgionn tt sätt plnn i vrkt. Här är någr v förslgn: Aktull läkmdlslist: Hltäcknd förtckning övr ptintns ll mdicinr som sk vr tillgänglig för ll inom vårdn och ptintn själv. När n ptint skrivs ut från sjukhus sk n läkmdlsbrättls skrivs. Där sk dt tydligt frmgå vilk läkmdl som ordinrts och vrför, så tt ptintn själv och näst vårdinstns får rätt informtion. En läkmdlsvstämning gnomförs tillsmmns md ptintn minst n gång årlign (s näst sid). Ptintr md flr sjukdomr bhövr n smordnnd läkr som kn s hlhtn i läkmdlsbhndlingn. En fst vårdkontkt som hr god övrblick övr prsonns mdicinsk sitution och som kn lots rätt i vårddjungln, sk rbjuds. Oft n skötrsk på vårdcntrl. Ptintkort Vt du vrför du tr ditt läkmdl? innhållr frågor som kn ställs till läkrn i syft tt ök ptintns dlktight och kunskp om sin bhndling. REGIONMAGASINET

16 Läkmdlsvstämningn Tm läkmdl: Dt hr nyss ljusnt när Knnth Borg, 76, styr biln från bostdn i Kod dn milslång turn till Solgärds vårdcntrl i Kungälv. Där hr hn bokt tid för n läkmdlsvstämning hos distriktsläkr Mri Nyström. Tillsmmns sk d gå ignom vilk mdicinr Knnth tr. Utifrån hur hn mår, hur hn tyckr tt d fungrr och om hn kännr v bivrkningr kn d sdn komm frm till om Knnth ätr rätt sortr, i rätt dosr llr om något sk ändrs. Mri börjr md tt ställ dn nkl frågn hur mår du? och Knnth brättr tt hn oft hr ont i ryggn. Mri sr i sin dtor tt svrn från n bntäthtskontroll ännu int kommit. Hon rådr honom tt försök tt klr sig md n vnlig värktbltt tills d vt hur d sk gå vidr. Motion kn också lindr, knsk kn hn börj promnr mr nu när kyln givit md sig? Hon tipsr också om tt n sjukgymnst kn hitt sätt tt lindr ryggbsvärn. Sk prov utn På grund v prosttförstoring hr Knnth kttr som hn tömmr själv. Eftrsom hn int tyckr tt tblttrn mot bsvärn hjälpr så bslutr d tt prov utn, tt tg. Sdn brättr hn tt hn oft är så trött tt hn sovr bort hlv dgn. Eftr n kort fundrr förslår Mri tt d skull kunn t bort dt n v d två lugnnd, ntidprssiv mdl som Knnth ätr. Tnkn är ju tt d sk lätt upp sinnlgt mn smtidigt kn d gör dig trött, förklrr hon. Och ftrsom humört är gnsk skpligt nuförtidn hr Knnth ingt mot tt prov. När hn får vt tt insomningstblttn som hn tr till nttn också kn bidr till trötthtn på dgn, utbristr hn spontnt: Då skippr vi dn också! Dt här sk görs undr n läkmdlsvstämning: Får gör n vvägning Eftr tt h lyssnt på lungor och hjärt kn Mri konsttr tt llt låtr br. Därmot tyckr hon tt blodtryckt är väl lågt. Knnth ätr mdicinr som sänkr blodtryckt mn som smtidigt stärkr hjärtt. Här gällr dt tt gör n vvägning mlln nyttn å n sidn, och riskn tt bli yr Läkrn skrivr n list på d mdicinr som ptintn ätr. Läkrn bdömr vilk mdicinr ptintn bhövr och om dosrn är d rätt. Nödvändig provr ts. Läkrn och ptintn bstämmr gmnsmt vilk mdicinr som sk ts. Läkrn notrr om förändringr i mdicinringn görs och i så fll vrför. Ptintn llr n nhörig får dn ny läkmdlslistn och mn går ignom innhållt tillsmmns. Undr sitt bsök hos distriktsläkr Mri Nyström får Knnth Borg, 76 år, brätt hur hn mår och hur hn hr dt. Mri Nyström lyssnr och kommr md råd. Sdn bslutr d gmnsmt vilk mdicinr och rml, å ndr. Mri och Knnth kommr övrns om tt prov tt sänk dosn på n v hjärtmdicinrn. När hn är påklädd ign vslutr d md tt tillsmmns gå ignom vilk mdicinr hn fortfrnd sk t, vilk hn sk lägg undn och vilkn som hr ny dos. Jg tror tt du kommr tt känn dig piggr snrt! Och så träffs du och jg om n månd för tt prt om hur dt här hr fungrt, vslutr Mri och räckr övr dn ny läkmdlslistn. Knnth stoppr noggrnt ppprt i sin portfölj, tckr rtigt för sig och sättr kurs mot Kod ign. Egntlign självklrhtr Dt Knnth och jg gjord idg vr gntlign självklrhtr, sådnt som sk ingå i n vnlig, årlig läkrkontroll, tyckr Mri Nyström. Nyhtn är tt dss självklrhtr hr fått tt nmn läkmdlvstämning. Dt finns också n list md punktr på vd tt sådnt bsök sk om- 16 REGIONMAGASINET

17 tt br sätt tt få koll Knnth bhövr och om dt är något hn kn prov tt klr sig utn, för tt känn sig piggr. Vt du vrför du tr ditt läkmdl? Att tänk på! När läkrn skrivr ut mdicin sk du som ptint int tvk inför tt ställ frågor om dn. Dt är viktigt tt du hr fundrt på om mdicinn hr fungrt br, om du kännr dig brdd tt fortsätt bhndlingn och om du bhövr något stöd för tt fortsätt. Dt du bör få vt är: Vrför får jg min mdicin och vilkn ffkt hr mdicinn på min sjukdom? När och hur sk jg t mdicinn? Hur läng sk jg nvänd min mdicin? Är dt något spcillt jg måst tänk på när jg nvändr mdicinn? Vd händr om jg vid något tillfäll vstår från mdicinn? Hr jg upplvt någr bivrkningr md dn här mdicinn? Finns dt någr ndr sätt tt bhndl min sjukdom på än md läkmdl? Tvk int tt hör v dig till din läkr llr sjukskötrsk vid frågor! vid ditt näst läkrbsök Klipp ut och t md ftt. Att vårdcntrln får konomisk rsättning för vrj utförd vstämning är tänkt tt fungr som n morot. Smtidigt gr dt n signl om tt uppföljning v äldrs läkmdl sk prioritrs. Tyvärr är dt int ovnligt tt dt skrivs ut läkmdl utn tt läkrn träffr ptintn. Ellr tt uppföljningrn int görs tillräckligt väl llr tillräckligt oft. Mång läkr rbtr undr stor tidsprss och måst gs möjlight tt sköt dt här bättr, mnr Mri Nyström som tror tt läkmdlsvstämningr kn vr tt stg i rätt riktning. Br rbt i tm Att rbt i tm kring äldr ptintr tyckr hon är tt br sätt tt frigör tid åt läkrn. Inför Knnths bsök hd provr rdn tgits och vårdcntrlns äldrskötrsk hd gjort tt hmbsök. Därför visst jg rdn tt Knnth hr full koll på sin mdicinr. Jg hr också kunnt bräkn hns njurfunktion i förväg vilkt är viktigt för tt kunn välj rätt mdicin och rätt dos. Mri Nyström förklrr tt mn bhövr vsätt mr tid åt äldr ptintr. Dls för tt d måst få t lit längr tid på sig tt knäpp upp skjortn llr plock frm lppn md frågor. Dls för tt d oft hr flr dignosr och därmd flr läkmdl och vntull bivrkningr tt t ställning till. Kn vr värt tt tst något nnt Hon mnr tt d llr flst v hnns äldr ptintr ätr någon mdicin som mn kn prov tt t bort. Dt kn hndl om smärtstillnd som hängr kvr ftr n gmml skd llr ntidprssiv mdl som int längr bhövs. Mång gångr kn dt också vr värt tt tst ndr bhndlingsmtodr. Fysisk ktivitt på rcpt, kupunktur, TENS (lktrisk nrvstimulring), llr kognitiv btndtrpi kn hjälp mot smärt, dprssionr llr sömnproblm. Dt kn också finns fördlr md tt vstå llr minsk viss förbyggnd mdicinring, till xmpl mot hög blodfttr llr högt blodtryck. Mri Nyström upplvr tt hnns ptintr, i likht md Knnth, brukr vr nöjd ftr n läkmdlsvstämning. Då hr d fått svr på sin frågor. D vt vilk mdicinr d tr, vrför d tr dm, hur d sk ts och när d sk t dm. Att d får sin ktull läkmdlslist md sig i hndn när d går är också något d vrklign uppskttr. Txt: Jntt Brgnstv Foto: Ptrik Brgnstv REGIONMAGASINET

18 Hur mår fiskn? Jokim hr svrt Tm läkmdl: I fbruri i år lrmd mdirn om tt utsläpp från läkmdlsindustrin i Indin ldr till tt bktrir blir motståndskrftig mot ntibiotik. Bkom rubrikrn låg n rd svnsk forskningsrpportr från blnd ndr Jokim Lrsson n mbitiös forskr som flr gångr vist hur rstr v läkmdl förornr miljön md obhglig konskvnsr som följd. Av ll läkmdl vi nvändr pssrr n stor dl gnom kroppn och försvinnr ut gnom vföringn. På så vis går d ktiv substnsrn i läkmdln rkt ut till vloppns rningsvrk. Därifrån sprids d iblnd vidr till vttndrg och når därmd också grundvttnt. För tt läkmdln sk kunn g positiv ffktr hos oss människor hr d oft npssts så d int bryts nr lltför snbbt i kroppn. Tyvärr innbär dt ävn tt d ktiv substnsrn kn stnn kvr läng i nturn, vilkt kn få llvrlig konskvnsr för xmplvis fiskr och grodor. I fjol visd vi tt hög koncntrtionr v tt synttiskt gulkroppshormon som finns i viss p-pillr, fnns i fiskr som simmd i rnt, kommunlt vloppsvttn i Svrig. I viss fll vr koncntrtionrn till och md högr än hos d kvinnor som ätr dss p-pillr. Konskvnsn kn bli tt fiskrn får problm md tt fortplnt sig Forskning som fick gnomslg Jokim Lrsson, docnt i fysiologi vid Shl grnsk kdmin vid Götborgs univrsitt, påvisd dtt smbnd rdn 1999 i sin doktorsvhndling. Då konsttrds tt rstr v synttiskt östrogn från p-pillr kund påvrk fiskr i svnsk vttn. Hns forskning fick stort gnomslg, båd inom forskrvärldn och hos llmänhtn vi mdirn. Och sdn dss hr hn och hns forskrgrupp fortstt tt t frm ny kunskp kring läkmdl och dss ffktr på miljön. I fjol visd vi blnd Vd kn mn själv gör? Dn klrt störst riskn för tt motståndskrftig bktrir sk bilds liggr fortfrnd vid övrnvändning och flnvändning v ntibiotik. T därför int ntibiotik i onödn. Lämn ll övrblivn läkmdl till tt potk släng dm int blnd hushållsvfllt och spol bsolut int nd dm i tolttn. Fråg din läkr llr potkr om din mdicin tillvrks på tt säkrt sätt för miljön. Ävn om du int får svr bidrr du ändå till tt skp n ftrfrågn på miljövänlig mdicin. nnt tillsmmns md Umå univrsitt tt hög koncntrtionr v tt synttiskt gulkropps hormon som finns i viss p-pillr, fnns i fiskr som simmd i rnt, kommunlt vloppsvttn i Svrig. I viss fll vr koncntrtionrn till och md högr än hos d kvinnor som ätr dss p-pillr. Konskvnsn kn bli tt fiskrn får problm md tt fortplnt sig, brättr Jokim Lrsson. Prllllt md studirn i Svrig börjd hn för någr år sdn tt ävn titt på utsläppn på plts där läkmdln tillvrks, vilkt till störst dln är i låglönländr som Indin och Kin. Ländr där miljökrvn oft int är lik hård som i xmplvis Europ. Dt blv ingn upplyftnd upplvls. I vttndrg och dricksvttn i tt områd i Indin fnn mn myckt hög koncntrtionr v ntibiotik och n mängd ndr substnsr som tt rsultt v utsläpp från läkmdlsindustrir. int br n fråg om morl I fbruri i år gick mn ut md d llr snst rönn: Upptäcktn tt mn i vttndrgn nd- 1 8 REGIONMAGASINET

19 Jokim Lrsson, docnt i fysiologi, drr upp n mört ur sjön Aspn i Lrum. Mörtr kn bli tvåkönd och få problm md fortplntningn när d utsätts för p-pillrrstr från kommunlt vloppsvttn, brättr Jokim Lrsson. Mn här i Aspn vrkr d frods. Rgionn blnd d först tt ställ krv Västr Götlndsrgionn är blnd d först i världn som ställr krv på lvrntörr v läkmdl när dt gällr hänsyn till miljön vid själv tillvrkningsprocssn. Dt här är n myckt viktig fråg för oss tt vi köpr okj skr, sägr John Flrup vid Västr Götlndsrgionns läkmdlsnht. ströms läkmdlsindustrirn i Indin hd hittt bktrir som vr motståndskrftig mot ntibiotik. Att läkmdlsproducntr i Indin släppr ut myckt hög hltr ntibiotik och ndr läkmdl till miljön innbär int br riskr för djur och människor som lvr i områdt. Dt ngår ävn oss i Svrig dls ftrsom vi hr tt morliskt nsvr när vi köpr läkmdl från dt utstt områdt, dls ftrsom d motståndskrftig bktrirn riskrr tt sprids ävn hit. Dt är n globl fråg i llr högst grd. Vi vt int än om d rsistnt bktrirn är sjukdomsfrmkllnd. Mn riskn finns tt d gnskpr d bär på kn övrförs till frlig bktrir. Därför är dt viktigt tt vi nu skpr n mdvtnht i smhällt och hos läkmdlsförtgn, och tt dt skps konomisk motivtion för tt minsk miljöförstöringn, sägr Jokim Lrsson. Svrig hr n trdition tt vr ldnd när dt gällr tt bgräns kmisk utsläpp. Omvärldn tittr på vd Svrig gör och i dt här fllt är vi tidigt ut, fortsättr hn och syftr på tt Västr Götlndsrgionn tillsmmns md Stockholms läns lndsting är först i världn md tt ställ krv på tt lvrntörrn sk h rutinr för tt hntr sin utsläpp (s rtikln här intill). TEXT: MALIN HUSÁR foto: nn rhnbrg All inköp v läkmdl som görs till sjukhus, vårdcntrlr och ndr vårdinrättningr inom Västr Götlndsrgionns orgnistion skr gnom upphndling. I smbnd md upphndlingrn ställs dt sdn lång tid tillbk krv på tt lvrntörrn följr viss miljökrv när dt gällr blnd nnt förpckningrn. Mn frm tills för tt pr år sdn ställds ing miljökrv på själv tillvrkningsprocssn. Till stor dl brodd dtt på okunskp. Lrmrpportrn om hur dt fktiskt sr ut på mång håll i världn där läkmdl och ktiv substnsr tillvrks hd int börjt nå ut. Dt vr först sdn blnd nnt Jokim Lrssons forskning om miljöfrlig utsläpp i Indin uppmärksmmds som Västr Götlndsrgionn, tillsmmns md Stockholms läns lndsting, bslutd tt skärp sin miljökrv så tt d ävn omfttd själv tillvrkningsprocssn. Något d trolign vr först i världn md, nligt John Flrup. Vi börjd diskutr d här frågorn Dt ldd till tt hälso- och sjukvårdsutskottt ntog n strtgi och n hndlingspln för tt minsk miljöpåvrkn från läkmdl i börjn v 2009, sägr John Flrup. I prktikn innbär Västr Götlndsrgionns ny upphndlingsrglr tt läkmdlstillvrkrn måst h rutinr som blnd nnt säkrställr tt utsläppn från produktionn skr md så litn miljöpåvrkn som möjligt. Eftr tt Västr Götlndsrgionn införd sin krv hr liknnd riktlinjr ävn tgits frm på ntionll nivå v Miljöstyrningsrådt. Riktlinjrn prsntrds i börjn v REGIONMAGASINET

20 Att tvätt händrn ftr tobsök och innn du tr i mt minskr riskn tt båd få i sig och sprid motståndskrftig bktrir vidr. På köpt minskr också riskn tt få virusinfktionr och mgsjuk. Enligt viss undrsökningr är dt br är 50 procnt som tvättr händrn ftr tobsök. 90 år md pnicillin Pnicillin uppfnns på 1920-tlt och rvolutionrd sjukvårdn. Utvcklingn v ny ntibiotik pågick frm till 70-tlt. D snst tio årn hr dt int kommit någr hlt ny ntibiotikläkmdl. Intrsst för forskning på områdt är litt ftrsom lönsmhtn för prprtn blir för dålig för läkmdlsförtgn. Inom EU diskutrs nu förslg om offntlig finnsiring v forskningn ftrsom mn tr problmt på störst llvr. I modrn sjukvård är ntibiotik n förutsättning vid till xmpl oprtionr, trnsplnttionr, cncrvård, intnsivvård och bhndling v för tidigt född brn. Ingt tt slös md Enligt båd dt uropisk smittskyddsinstitutt ECDC och världshälsoorgnistionn WHO är motståndskrftig bktrir tt v d störst hotn mot sjukvårdn. Svrigs rgring hr stt som mål tt ntlt rcpt på ntibiotik sk nd till 250 rcpt pr tusn invånr och år inom mndtpriodn. Idg är siffrn i Svrig och Västr Götlnd 400 pr tusn invånr och år. I intrntionll jämförlsr är svnsk läkr br på rtionll bhndling md ntibiotik. Mn d bhövr bli ännu bättr. Dt finns rdn idg tydlig rkommndtionr för bhndling v vnlig infktionr från blnd ndr Västr Götlndsrgionn, Läkmdlsvrkt och Strm. Om d följs är rgringns mål int svårt tt nå. Enligt smittskyddsläkr Ptr Ullryd skull dt räck långt md tt slut skriv ut ntibiotik mot förkylningr. Så sprids ny bktrir Arbtt för n mr försiktig nvändning v ntibiotik hr gjort tt problmn md motstånds krftig bktrir är mindr i Svrig än på mång ndr håll i Europ. Mn i flr ndr ländr hr mn int infört rstriktionr i förskrivningn v ntibiotik och i viss ländr kn ptintn själv köp ntibiotik på potkt utn rcpt. Md dn stor rörlightn v människor, djur och livsmdl mlln ländr kn ny motståndskrftig bktrir sprids. 20 REGIONMAGASINET