2007:4. Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

Transkript

1 Qulturum Rapport Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:4

2 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Qulturum Jönköping Tfn Lars-Göran Persson, distriktsläkare Qulturum JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Barnhälsovårdens arbete är riktat till befolkningen och individen och når så gott som alla familjer, med barn i förskoleåldern (0-5 år). Sjuksköterskan möter föräldrarna under en period i livet då det i allmänhet finns hög motivation och beredskap att förändra för att ge sina barn bästa möjliga uppväxt. I basprogrammet, som utgår från vissa nyckelåldrar hos barnet, finns för närvarande inget som berör hela familjens hälsa och levnadsvanor. Det finns få studier som på senare tid undersökt mat- och aktivitetsvanor hos de yngsta barnen. Syftet med denna undersökning var att studera vad 3-åriga barn äter och vilka aktiviteter de ägnar sig åt samt att undersöka om en hälsoundersökning av föräldrar till barn som är ett år gamla kan påverka mat- och aktivitetsvanor hos deras barn två år senare. Hälsoundersökningen har genomförts med hjälp av Hälsokurvan som är ett verktyg för hälsosamtalet tillsammans med en BVC-sjuksköterska. Hälsokurvan har huvudsakligen använts på individer i både i primär- och sekundärpreventivt syfte. Som interventionsområde fungerade två barnavårdscentraler som under erbjöd Hälsokurvan till föräldrar när deras barn var ett år gamla. Jämförbara geografiska områden valdes som kontrollgrupp. I båda grupperna ingick tre avgränsade geografiska upptagningsområden med en BVC-sjuksköterska inom respektive område som föräldrarna hade lärt känna under minst ett år. Ett omfattande brevenkätformulär med frågor kring mat, aktiviteter, TV/video och utevistelse användes. Några av frågorna var delvis tagna från Livsmedelsverkets kostundersökning. Totalt besvarades frågeformuläret av 192 personer. Av dessa hade 66 föräldrar två år tidigare gjort en hälsoundersökning med hjälp av Hälsokurvan. Beträffande kosten efterfrågades endast vad barnet åt, begränsat till vissa mejeriprodukter, söta livsmedel, frukt och grönsaker. Den jämförande undersökningen visade att barn till föräldrar som hade varit på hälsosamtal där Hälsokurvan användes som metod åt signifikant mera smörgåsmargarin med låg fetthalt, drack mjölk med signifikant mindre fetthalt och åt sötsaker signifikant färre antal gånger per vecka. Det var ingen säkerställd skillnad mellan barnen i de olika grupperna vad gäller aktiviteter, TV/videotittande och utevistelse. Slutsatsen av denna undersökning är om föräldrar genomför Hälsokurvan med BVC-sjuksköterskan när deras barn är 1 år ger det positiva effekter även på barnets matvanor två år senare. Detta kan även vara positivt i ett folkhälsoperspektiv.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 METOD... 3 RESULTAT... 4 Beskrivning av undersökningsgruppen... 4 Mat och dryck... 5 Aktiviteter Allmänna synpunkter på enkätfrågorna DISKUSSION Livsmedelsval mejeriprodukter Energiintag och näringsämnen Söta livsmedel Frukt och grönsaker Matplatsen Aktiviteter Hälsofrämjande och förebyggande insatser REFERENSER... 16

5 Bakgrund Hur hälsan utvecklas i vuxenlivet är sammantaget en kombination av arv, uppväxtmiljö och levnadsvanor. Senare års forskning inom folkhälsovetenskap har till stor del fokuserat på hur biologiska och sociala förhållanden tidigt i livet påverkar hälsan i vuxen ålder (1). Främsta anledningen till den ojämlika hälsan är de sociala skillnaderna och att de förekommande riskfaktorerna ackumuleras under hela livet (2). Att tidigt investera i hälsa och stärka barns skyddsfaktorer genom gott föräldrastöd framhålls som betydelsefulla i Hälsa 21 hälsa för alla inför 2000-talet (3). I allmänhet har kvinnor och män i produktiv ålder ambitionen att göra yrkeskarriär, bilda familj och bygga hus etc. Detta sker under en period när barnen är små och då en stor del av barnens framtida hälsa grundläggs (4, 5). Det ställs höga krav på unga familjer att parallellt med yrkesliv och föräldraskap tillförsäkra sina barn en god uppväxt genom trygga nära relationer och hälsosamma vanor. Hälsoinformation och stöd i föräldraskapet ingår generellt i barnhälsovårdens målsättning och basprogram (6). Innehållet i hälsoinformationen skall anpassas till barnets utvecklingsnivå och förmedlas och diskuteras vid enskilda samtal eller i grupp utifrån föräldrarnas behov och förutsättningar (7). Sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) ska ha fokus på barnet och barnets behov av god omvårdnad och trygga uppväxtförhållanden. På senare år har också föräldrarnas hälsotillstånd och levnadsvanor uppmärksammats och då i första hand med tanke på miljöfaktorer som påverkar barnets hälsa. Exempelvis föräldrar och andra närståendes rökvanor (8). I basprogrammet för barnhälsovården finns det för närvarande inget nationellt hälsoinformationsprogram som berör hela familjens levnadsvanor och som kan ha betydelse för barns framtida hälsa. Barnhälsovårdens arbete är både befolknings- och individinriktat (9) och skall erbjudas alla familjer med barn i förskoleåldern (0-5 år). Anslutningen till programmet är så gott som hundraprocentig (10), vilket innebär att BVC når barnen och deras föräldrar under en förhållandevis lång och betydelsefull period i barnfamiljernas liv. Det är dessutom en period i livet när föräldrar i allmänhet har en hög beredskap och motivation för att inhämta ny kunskap, nya färdigheter samt att ändra levnadsvanor för att kunna ge sina barn bästa möjliga uppväxt. I det generella basprogrammet finns en struktur som, utgår från vissa kritiska tidpunkter under förskoleålder då utvecklingsbedömningar, läkarundersökningar och vaccinationer skall ske. Under barnets första levnadsår sker täta besök på barnavårdscentralen där barnets tillväxt och utveckling är i centrum likväl som föräldraskapet som relationen föräldrar och barn. Det blir ofta mycket tal om amning, introduktion till annan mat och så småningom övergång till familjens mat och matvanor. Efter första levnadsåret blir barnet alltmer anpassat efter familjens övriga vanor. Föräldrarna har i allmänhet helt eller delvis återgått till yrkeslivet och barnet har fått kommunal eller privat barntillsyn på dagarna. Aktuella kostundersökningar av de yngsta barnens (0 3 år) mat och matvanor saknas. Erfarenheten tyder dock på att barn ur näringssynpunkt har en tämligen väl sammansatt kost under barnets första levnadsår för att därefter försämras när barnet anpassas till familjens matvanor (11). 1

6 Resultaten, från en epidemiologisk studie publicerad 1984, visade att sex och tolvmånaders barn hade ett tillfredställande näringsintag i jämförelse med barnen i åldern 4, 8, och 13 år (11,12). En rad olika kampanjer och projekt har genom åren genomförts och prövats för att få människor att omsätta kunskapen och betydelsen av hälsosamma levnadsvanor. En framgångsrik metod har varit Hälsokurvan, som visuellt tydliggör individens levnadsvanor och biologiska riskmarkörer på en värdeskala från grönt till rött (13, 14). Underlaget används av sjuksköterskan som pedagogiskt hjälpmedel vid hälsosamtalet. Uppföljande studier av Hälsokurvans effekter visar positiva resultat beträffande sundare matvanor och i synnerhet lägre intag av fett. Biologiska riskmarkörer såsom BMI, kolesterol och blodtryck hade förändrats i positiv riktning för både män och kvinnor jämfört med kontrollgruppen (13,14). Metoden är väl prövad och utvärderad på personer som har genomfört hälsokurvan med en sjuksköterska på vårdcentralen (13). Däremot finns det hittills inte några kända undersökningar om när relativt nyblivna föräldrar genomför Hälsokurvan med en BVC sjuksköterska. Samtalet sker med en BVC-sjuksköterska, som föräldrarna har en relation till genom sitt barn och som de har träffat cirka femton gånger under barnets första levnadsår. Vid detta tillfälle är det föräldrarnas egen hälsa och livssituation som är i fokus och utgångspunkten för samtalet är den Hälsokurva som har skapats med hjälp av de prover och uppgifter som föräldern själv har lämnat. Barnhälsovårdens hälsoinformation enligt gällande riktlinjer (15), där intresset är riktat på barnet, har inte förändrats under tiden som Hälsokurvan till föräldrarna har erbjudits. Syftet med denna undersökning var att studera 3-åriga barns matvanor och aktiviteter såsom TV-tittande och utevistelse. Samt undersöka om det fanns några skillnader mellan barn vars föräldrar genomgått hälsoundersökning enligt Hälsokurvan eller ej när deras barn var ett år. 2

7 Metod Undersökningsgruppen kom från de två barnavårdscentraler i länet som år erbjöd Hälsokurvan till 1-åringars föräldrar. En barnavårdscentral är belägen i en mindre tätort och den andra i en större kommun. Jämförbara geografiska områden valdes som kontrollgrupp. I båda grupperna ingick tre geografiskt avgränsade upptagningsområden med en sjuksköterska inom respektive område med ansvar för verksamheten. Föräldrarna hade i båda grupperna fått sedvanlig hälsoinformation beträffande barns hälsa och utveckling enligt basprogrammet. Barnen, vars föräldrar hade genomfört Hälsokurvan kommer i fortsättningen att benämnas som grupp 1 och jämförelsegruppen som grupp 2. Vid undersökningstillfället var barnen cirka tre år. Brevenkät valdes som undersökningsmetod och frågorna berörde barnets matvanor, var de intog sina måltider och vad de åt, drack och hur ofta, samt frågor om aktiviteter, utevistelse och TV-tittande. Frågorna utformades med möjlighet till flera svarsalternativ samt utrymme för kommentarer. Några frågeställningar var delvis tagna från en nationell kostundersökning av barn i ålder 4, 8 och 12 år, som Livsmedelsverket genomförde 2003 (16). Enkäten skickades ut tillsammans med svarskuvert under sista veckan i augusti Olika omständigheter bidrog till att enkäterna inom två områden ej registrerades på sådant sätt att påminnelsebrev kunde skickas ut. Bearbetning av materialet och för att säkerställa skillnaden mellan de två barngrupperna har hypotesprövning gjorts med hjälp av χ 2 -test med Yates korrektion. 3

8 Resultat Beskrivning av undersökningsgruppen Totalt besvarades 192 enkäter angående 3-åringarnas levnadsvanor med fokus på matvanor. Samtliga var inskrivna på BVC och hade följt barnhälsovårdens basprogram. Av dessa hade 66 av barnens föräldrar genomfört hälsoundersökning enligt metoden Hälsokurvan och erhållit ett personligt hälsosamtal med sin BVC-sjuksköterska. De återstående 126 enkäterna besvarades av föräldrar som hade haft de sedvanliga samtalen kring mat och rörelse på BVC. I de områden där kontrollen av enkätutskicken hade fungerat var svarsfrekvensen i genomsnitt 85%. Allergi/överkänslighet Allergi/överkänslighet förekom hos 8% av barnen enligt föräldrarnas uppgift och 1% av barnen åt specialkost. Barnomsorg Barnen i båda grupperna var till stor del av dagen inom förskolans omsorg under vardagarna. Några familjer hade ordnat barntillsynen inom den egna familjen och i andra fall var någon av föräldrarna hemmaarbetande, figur 1. 11% 27% Heltid Deltid Nej 62% Figur 1. Fördelning av 3-åringar som vistas heltid eller deltid inom förskolan samt har barntillsyn på annat sätt. Måltidsvanor Resultatet visade att när barnen var tre år åt de allra flesta (93%) av den mat som familjen i övrigt åt. Det var endast 10 barn i hela gruppen som inte åt av familjens mat. Var de befann sig när de intog sina måltider varierade beroende på tidpunkten under dagen. Hälften av barnen åt sin frukost hemma vid köksbordet och en tredjedel på förskolan. En femtedel av barnen varken åt eller drack något innan de kom till förskolan på morgonen. 4

9 När det var dags för lunchen var det motsatt förhållande, då drygt hälften av barnen åt på förskolan och en tredjedel vid köksbordet i sina hem. Drygt en tredjedel hade avstått från att besvara var barnet åt sin middag och kvällsmat, tabell 1. Tabell 1. Översikt av var barnen (n=192) intar sina måltider under dagen. Frukost Lunch Middag Kvällsmat Säng 0 1% 0 7% Köksbord 51% 35% 59% 33% Soffa/tv 4% 0 2% 26% Förskolan 34% 55% 0 0 Inget svar 11% 9% 39% 34% Mat och dryck Frukost Till frukost åt de flesta barnen smörgås, yoghurt, mjölk eller välling. De största skillnaderna mellan grupperna var intaget av välling och mjölk. I grupp 2 fick drygt en tredjedel mjölk jämfört med drygt en femtedel i grupp 1 och motsatt förhållande när det gällde vällingen. Dubbelt så många barn fick sylt till frukosten i grupp 2 som i grupp 1, figur 2. Smörgås Yoghurt/filmjölk Mjölk Välling Musli/flingor Gröt Sylt Juice/saft Grupp 1 Grupp Procent Figur 2. Val av livsmedel, som 3-åringarna äter till frukost fördelat på grupp 1 och grupp 2. 5

10 Smörgåspålägg Det vanligaste smörgåspålägget i båda grupperna var ost, skinka och leverpastej. Det var flera barn i grupp 1 som åt skinka och leverpastej som smörgåspålägg. Ett mindre antal barn åt kaviar, mjukost och marmelad som pålägg, figur 3. Skinka Ost Leverpastej Kaviar Grupp 1 Grupp 2 Marmelad Mjukost procent Figur 3. De vanligaste smörgåspåläggen som 3-åringarna äter fördelat på grupp 1 och 2. Smörgåsmargarin 87% av barnen fick margarin på brödet. Vid jämförelse mellan antalet barn som fick margarin med fetthalt <40% och de som fick margarin med fetthalt 40%, åt barnen i grupp 1 signifikant mera (p=0,007) margarin med låg fetthalt, figur procent Grupp 1 Grupp 2 0 < 40 % fett 40 % fett > 40 % fett Figur 4. Fetthalten i smörgåsmargarinet som 3-åringarna äter fördelat på grupp 1 och 2. 6

11 Ost - fetthalt På frågan om fetthalten i osten var det endast en tredjedel som hade besvarat frågan. Av dessa var det dubbelt så många i grupp 2 som uppgav att barnen fick den fetare osten i jämförelse med grupp1-barnen. Fördelningen framgår av tabell 2. Tabell 2. Det vanligaste smörgåspålägget för 3-åringarna är ost. Uppgiven fetthalt i osten är indelat i mer eller mindre än 30 % och redovisas för barnen i grupp 1 respektive grupp 2. Ost-fetthalt Grupp 1 Grupp 2 <30 23 (54%) 31 (37%) >30 3 (7%) 13 (15%) Totalt 26 barn 44 barn Dryck till maten och mellan målen Till måltiderna drack 3-åringarna i stor utsträckning antingen mjölk eller vatten. Mjölk var den absolut vanligaste måltidsdrycken i båda grupperna 88% i grupp 1 och 91 % i grupp 2. Vatten kom på andra plats och mer än hälften (58%) av barnen i grupp 1 drack vatten och 39 % i grupp 2, figur procent Grupp 1 Grupp Vatten Mjölk Juice Läsk/saft Måltidsdryck Lightdryck Figur 5. De vanligaste måltiddryckerna som 3-åringar dricker fördelat på grupp 1 och 2. 7

12 På frågan vad barnen drack mellan måltiderna svarade drygt 75% att barnen drack vatten och det var ingen större skillnad mellan grupperna, 73% i grupp 1 och 79% i grupp 2. Enstaka barn fick mjölk, juice, måltidsdryck 2-3 ggr/dag. Förhållandevis många barn fick läsk/saft 1-3 gånger dagligen, figur 6. vatten läsk/saft juice lightdryck måltidsdryck mjölk procent Figur 6. De vanligaste dryckerna mellan måltiderna för 3-åringar. Mjölksorter På frågan om vilken typ av mjölk barnen vanligtvis drack var det nästan dubbelt så många i grupp 2 som drack standardmjölk 42% jämfört med grupp 1 där motsvarande andel var 24%. Vid en jämförelse mellan antalet barn som drack lättmjölk eller mellanmjölk och de som drack standardmjölk drack barnen i grupp 1 signifikant mera av den fettsnåla mjölken (p=0,039) figur procent Ingen mjölk Standard Mellan Lätt Mini Grupp 1 Grupp 2 Figur 7. De vanligaste mjölksorterna som 3-åringar dricker fördelat på grupp 1 och 2. 8

13 Frukt och grönsaker Frukt och /eller grönsaker till lunch åt 43% av barnen dagligen och 24 % 3-4 gånger i veckan. Drygt hälften av barnen åt frukt eller grönsaker till mellanmål. I grupp 1 uppgav 91% att barnen åt frukt/grönsak till mellanmål antingen dagligen eller 3-4 ggr/vecka motsvarande siffra var 81% i grupp 2, figur Procent Grupp 1 Grupp aldrig 1-2 gg/vecka 3-4 gg/vecka dagligen Figur 8. Konsumtionen av frukt och/eller grönsaker till mellanmål för treåringarna fördelat på grupp 1 och 2. Flera föräldrar uppgav att det hade varit svårt att besvara hur ofta barnet åt frukt och grönsaker till måltiderna under dagen eftersom barnet vistades i förskolan. Samtidigt påpekade flera föräldrar att de räknade med att barnen serverades frukt och grönsaker till alla måltider. Lite svårt att fylla i, han äter alla mål på dagis. På dagis äter dom väl grönsaker Svårt att generalisera, varierar mycket beroende på hur mycket barnet är på dagis/vecka. Det blir inte lika ofta mat om vi är lediga förmodar att de får frukt/grönsak till varje mål på dagis Sötsaker För att få en uppfattning om hur ofta barn åt livsmedels som innehöll förhållandevis mycket socker, hade sötsaker definierats som godis, bullar, kakor glass dvs. sötsaker i olika former. Vid en jämförelse mellan antalet barn som åt sötsaker dagligen eller 3-4 gånger per vecka jämfört med de barn som åt sötsaker mera sällan framgick det att barnen i grupp 1 åt söta livsmedel signifikant färre tillfällen (p=0,015). Endast ett barn åt aldrig sötsaker figur 9. 9

14 Det framkom av några kommentarer att fikabröd och glass inte borde definieras som godis i frågeställningen. Är det inte skillnad på om barnet får kex tillsammans med frukt och mackor till mellanmål jämfört med godis varje dag? Glass 3-4 ggr/vecka och godis 1 ggr/vecka fika med kakor/glass (dagligen). Godis 1g/vecka. Dagligen - bulle, kaka. 1-2 ggr/vecka godis glass Grupp 1 Grupp % Dagligen 3-4 ggr/vecka 1-2 ggr/vecka 1-2 ggr/månad Aldrig Figur 9. Antal tillfällen som 3-åringar äter sötsaker fördelat på grupp 1 och 2. Aktiviteter Barnen tyckte mest om att leka och det gjorde de helst utomhus (80%) och därefter var det att leka inomhus (56%). Att gå på utflykt och följa med att handla var andra aktiviteter som barnen tyckte om att göra. Gå på utflykt tyckte ca 32 % av barnen om att göra. Det var stora skillnader mellan kommunerna, däremot inte mellan grupperna, vad barnen tyckte om när det gällde att följa med och handla från 6% i en kommun till 39% i en annan. Samma förhållande gällde att titta på TV/video eller spela dataspel 6% till 20%, figur 10. Alternativen hade inte täckt alla de aktiviteter som treåringar kan tycka om att göra som t ex rida, spela spel, läsa böcker och jympa. Ytterligare kommentarer vad 3-åringar tycker om; dagliga göromål med föräldern (tillsammans) vara i garaget med pappa,( snickra mm) Busa med familjen Leka med andra barn ex. se på film ihop. 10

15 leka utomhus leka inomhus gå på utflykt följa med i affär tv/video spela dataspel cykla, promenad familjegymnastid högläsning procent Figur 10. Genomsnittlig skattning av föräldrar om vad 3-åringar tycker mest om att göra. Hur länge brukar ditt barn titta på tv/video? Av inkomna enkäter var det inget barn som aldrig tittade på TV/video. Denna fråga ingick inte i enkäten till en av de tre BVC som genomförde hälsoundersökningen. Barnen (39 i grupp 1 och 126 i grupp 2) tittade i genomsnitt mellan 30 minuter 2 timmar per dag. Andelen barn som uppgavs titta på TV ½-1 timma respektive 1-2 timmar var jämt fördelat och även mellan grupperna, figur 11. Av de 165 barn vars föräldrar hade besvarat frågan hade någon kommenterat att det skiljer från dag till dag och ett barn tittade 1-2 timmar per vecka. En förälder kommenterade följande: Om barnet fick välja skulle han nog gärna sitta vid TVn mycket min 1-2 tim 2-3 tim aldrig annat Procent Figur 11. Tid av dagen som 3-åringar uppges titta på TV/video. 11

16 Hur länge brukar ditt barn vara ute på dagarna? Enkäten besvarades i början av höstterminen (september-oktober) och det var stor variation hur länge barnen var ute om dagarna från mindre än 30 minuter till 4 timmar. I genomsnitt var barnen ute längre tid dagligen i grupp 2 jämfört med grupp 1, figur 12. Av kommentarerna framgick att det skiljer från dag till dag och att det var svårt att ange eftersom barnen var inom barnomsorgen en stor del av veckan procent Grupp 1 Grupp < 30 min 30 min-1 tim 1-2 tim/dag 2-3 tim/dag 3-4 tim/dag Figur 12. Antal timmar som 3-åringar vistas utomhus fördelat på grupp 1 och 2 Allmänna synpunkter på enkätfrågorna Flera föräldrar hade upplevt svårigheter med att besvara frågorna på grund av att barnen till stor del av vardagen vistades inom barnomsorgen. Det kunde delas in, hemma/dagis vid deltid angående mat Vidare kommenterades det positivt att efterfråga barns matvanor och att enkäten i sig gav en tankeställare till den enskilde föräldern: En uppmaning att tänka efter hur min 3-åring mår roligt att ni tar upp denna angelägna fråga om barns kost Bra med uppföljning, får vi ta del av sammanställningen? 12

17 Diskussion Resultatet från denna undersökning av treåringars mat- och aktivitetsvanor tyder på att barn vars föräldrar hade genomfört Hälsokurvan när deras barn var ett år (grupp 1), konsumerade mejeriprodukter med lägre fetthalt och åt inte sötsaker lika ofta som kontrollgruppen (grupp 2). Däremot framkom ingen påtaglig skillnad för övriga livsmedelsval, aktiviteter, TV-tittande eller utevistelse. Hälsokurvan hade genomförts tillsammans med barnets BVC-sjuksköterska två år tidigare, och vidmaktshålls de positiva resultaten av vad barnet äter på ännu längre sikt, så kan detta innebära en betydande vinst i ett folkhälsoperspektiv. Föräldrarna till grupp1-barnen var en selekterad grupp, så tillsvida att deras BVCsjuksköterskor aktivt hade arbetat för att kunna erbjuda sina föräldrar Hälsokurvan, vilket naturligtvis kan ha påverkat resultatet. Det framgick inte heller vilka föräldrar som hade avböjt eftersom BVC-enheterna inte hade registrerat detta. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 85% i båda grupperna där kontrollen har fungerat, vilket är jämförbart med liknande undersökningar för den aktuella målgruppen (17, 18). Flera föräldrar kommenterade att barns mat är ett viktigt område samtidigt som det framkom en okunnighet om vad barnen åt på förskolan, vilket också är konstaterat i andra studier om förskolebarnens kostvanor (19). Livsmedelsval mejeriprodukter Om kosten efterfrågades endast vad barnen åt således inte mängden. Valet av livsmedel hade begränsats till vissa mejeriprodukter, dryck, sötsaker, frukt och grönsaker. Av mejeriprodukterna var det framför allt fetthalten i mjölken där skillnaden blev signifikant då grupp-2 barnen framför allt fick standardmjölk och grupp-1 barnen lättmjölk och mellanmjölk. Det sammanlagda resultatet för båda grupperna överensstämde med en riksomfattande kostundersökning av sex hundra 4-åringar där en tredjedel drack standardmjölk (16). Detta är intressant med tanke på Livsmedelsverkets råd vid den aktuella tidpunkten för undersökningen var att barn över tre år skulle dricka lättmjölk, från ett års ålder mellanmjölk och standardmjölk till spädbarnen (20). Energiintag och näringsämnen De yngsta förskolebarnen orkar inte äta stora portioner varför behovet av hög kvalité på näringsämnen i den mat de intar blir särskilt angeläget. Genomgående visar resultaten från kostundersökningar, som är gjorda på barn från fyra års ålder, att energiintaget utgörs i alltför hög grad av sackaros och mättat fett i förhållande till det fleromättade (11,16,19, 21). Intaget av mättat fett tendrar att få alltför stort utrymme i förhållande till fleromättat fett och andra näringsämnen. Flera studier tyder på att energiintaget från fleromättat fett är för lågt hos barn i förhållande till mättat fett och till gällande rekommendationer. I en nypublicerad studie av 182 fyraåringar i Göteborg påvisades ett samband 13

18 mellan övervikt och lågt intag av fleromättat fett samt hög konsumtion av sackaros i förhållande till rekommendationerna (21). Söta livsmedel Eftersom tandhälsan har försämrats och sambandet mellan intaget av sockerrika livsmedel och övervikt/fetma har ökat hos barn efterfrågades med avsikt alla former av sötsaker som barnet brukade äta, till exempel glass, bullar, kakor förutom vanligt godis. Barnen i grupp 2 åt söta livsmedel under en vecka signifikant oftare än grupp1- barnen. I den nationella undersökningen redovisades en genomsnittlig konsumtion av godis 3-5 gånger per vecka och 13% åt godis dagligen (16) vilket kan jämföras med 17% i barngrupp 2. Motsvarande siffra för barngrupp 1 var 3 % i denna studie. Det är anmärkningsvärt att det under senare år inte har gjorts några kostundersökningar på de allra yngsta barnen. Under sjuttiotalet uppmärksammandes de mindre barnens energiintag och det framgick att även barn under två år fick en stor del av sitt energibehov tillgodosett genom sackaros (22, 23). Sambandet mellan kariesfrekvens och intag av sackarosrika småmål medförde en nationell kampanj med lördagsgodiset. Ett nära samarbete initierades mellan barn- och tandhälsovård, samt profylax inom förskoleverksamheten i form av fluorsköljningar, vilket snabbt medförde förbättrad tandhälsa för barnen. Frukt och grönsaker Barnen uppgavs äta frukt och/eller grönsaker framför allt till lunch och vid mellanmålet. Till mellanmålet åt drygt hälften frukt/grönsaker dagligen och vart tredje barn 3-4 gånger/vecka. Rekommendationerna för barn under fyra år är att frukt och grönsaker skall ingå i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att de vid fyra år äter ca 400 gram per dag, vilket endast 9% av 4-åringarna gjorde i den nationella undersökningen 2003 (16). Hittills framkomna resultat av kostundersökningar pekar mot att det kommer att bli tämligen svårt att för de minsta barnen nå den rekommenderade mängden frukt och grönt vid fyra år. (24) Matplatsen Var barnet befann sig när frukost och lunch serverades besvarades i stor utsträckning, vilket skedde antingen hemma vid köksbordet eller i förskolan. Anmärkningsvärt var dock att drygt en tredjedel av föräldrarna avstod från att besvara var barnet befann sig när de åt middag och kvällsmat. Under förskoleåldern grundläggs vanor och beteende som ofta blir bestående och den ständigt återkommande matsituationen blir således ett betydelsefullt inslag i barnets sociala utveckling. Forskningen framhåller betydelsen av de sammanhang som maten intas. Känslomässigt trivsamma situationer påverkar smakupplevelsen positivt, vilket har stor betydelse för vilka matpreferenser och matvanor som skapas hos barnet (25). Det understryker vikten av att barn får äta sina måltider under positiva former. 14

19 Aktiviteter Lek och rörelse är grundläggande för barns utveckling. Treåringarna ville helst leka utomhus och därefter inomhus när föräldrarna uppgav vad deras barn tyckte mest om att göra. Först på femte plats hamnade TV-tittande. 94% tittade i genomsnitt 30 min- 2 timmar varje dag. Resultaten kan jämföras med studier som visar att nästan alla skolbarn använder hälften av sin lediga tid att se på TV (26). Om 3-åringar dagligen tillbringar två timmar eller mer framför TV:n utgör det en relativt stor del av barnets vakna tid. Samtidigt uppgav föräldrar i vår undersökning att barnen i den här åldern tyckte mest om att leka utomhus. TV-tittande och dataspel har i hög grad bidragit till ett ökat stillasittande. En svensk studie från Stor-Stockholm visar samband mellan dåliga matvanor och TV-tittande (27). En longitudinell studie från Nya Zeeland, som startade , visade att mer än två timmars tv-tittande vardagskvällar för barn 5-15 år medförde en ökad risk för övervikt, förhöjt kolesterol och sämre kondition (28). I USA rekommenderar Amerikanska barnläkarsällskapet att barn under 2 år inte bör se på TV och att tiden begränsas till två timmar/dag för äldre barn (29). Hälsofrämjande och förebyggande insatser Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder har framhållits som de mest framgångsrika för att komma åt den globalt exploderande övervikt/fetma epidemin. (30, 31). Det finns säkert anledning att vara uppmärksam på hur det arbetet skall ske när det gäller rekommendationer för de yngsta barnen. Detta då alltför ambitiösa program med inriktning på energiintag kan medföra att andra områden som också har effekter på hälsa och levnadsvanor på lång sikt blir eftersatta (32). UNICEF påtalade år 2000, betydelsen av näringsriktig föda under de tre första levnadsåren. I rapporten föreslås att varje land skall ta fram riktlinjer om mat och näring för barn 0-3 år samt utvärdera och kontinuerligt följa upp rekommendationerna (33). Larmrapporter från forskare och media om ohälsa inom ett område kan bidra till att helheten förloras i ambitionen att åtgärda ett specifikt problem för tillfället. Hälsooch sjukvårdspersonal som dagligen möter människor i olika livssituationer måste få verktyg och förutsättningar att på lång sikt öka och stärka individens motivation till förändring där det är önskvärt utan att skuldbelägga. Slutsatsen av denna undersökning är att om föräldrar genomför Hälsokurvan med BVC-sjuksköterskan när deras barn är 1 år ger det positiva effekter även på barnets matvanor två år senare. Ur ett folkhälsoperspektiv kan detta få betydelse och för det enskilda barnets framtida hälsa i synnerhet. I ett barn- och familjeperspektiv är det önskvärt att Hälsokurvan anpassas till den specifika målgruppen, förstagångsföräldrar. BVC-sjuksköterskan har möjligheter att då förstärka Hälsokurvans effekt individuellt och i grupp när föräldrar diskuterar vanor och rutiner i vardagen såsom måltidens betydelse för samvaron; den socioemotionella stämningen som påverkar vad barn föredrar att äta eller inte äta och att ta fasta på vilka aktiviteter barn är mest roade av. 15

20 Referenser 1. Vågerö D. Hur påverkar biologiska och sociala förhållanden tidigt i livet hälsan i vuxen ålder? Socialstyrelsen. EpC-rapport 1997:3. 2. Folkhälsorapport SoS-rapport 1997:18. Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen World Health Organization. Health 21 health for all in the 21 st century. European health for all Series No.6. Regional Office for Europe, Copenhagen Marcus C. Fetma under barndomsåren riskfaktorer även som vuxen. Särtryck ur Små och Stora Nyheter; 2004(1): Lawson M. Child Health: How nutrition affects growth. Journal of Family Health Care. 2003;13(6): Socialstyrelsen. Hälsoundersökning inom barnhälsovården. Allmänna råd från Socialstyrelsen.1991:8. 7. Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet. Socialstyrelsen; SoS-rapport 1994: Barnhälsovårdsjournal. Anvisningar och kommentarer Olander W. Hälsovägledning i barnhälsovården. Syntetisering av två uppdrag [dissertation]. Malmö studies in educational sciences. Malmö Högskola Lärarutbildningen; Medicinska Forskningsrådet. A State of the Art Document. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. Stockholm; Persson LÅ. Nutrition and health in infancy and childhood. An epidemiological approach to the assessment of dietary habits, their determinants and implications [dissertation]. Umeå University; Persson LÅ, Samuelsson G, Johansson E, Osland Johansson T. Vad äter svenska spädbarn? Se till hela familjens matvanor. Läkartidningen 1982;79(42): Lindström K, Lingfors H, Persson LG, Bengtsson C. Utvärdering av Hälsokurvan. Lev hela livet. Skaraborgs läns landsting. Skaraborgsinstitutet. Utvecklingsenheten. Habo; Lingfors H. Prevention of Ischaemic Heart Disease in Primary Health Care [dissertation]. Department of Primary Care, Göteborg University, Göteborg; Handbok inom barnhälsovården. Landstinget i Jönköpings län. Basprogrammet reviderat Livsmedelsverket [hemsida på Internet]. Riksmaten barn 2003, Livsmedels - och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala Tillgänglig på: Widlund G. Barnhälsovård, Arbetsmönstret inom barnhälsovården. Föräldrars uppfattning om verksamheten vid barnavårdscentraler. Rapport nr 19:1990. Primärvårdens utvecklingsenhet. Stockholms läns landsting; Granberg M. Barnavårdscentralens betydelse för småbarnsföräldrar. FoU-Rapport nr 007. FoU-Enheten i södra Älvsborg;

21 19. Jacobson T, Nordlund G. Förskolebarnens matvanor. Om måltidsmönster, energi- och näringsintag i förskolan och i hemmet. Pedagogiska rapporter Nr 43. Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet; Livsmedelsverket. Mat för småbarn från ett års ålder. Livsmedelsverket. Uppsala; Garemo Haglund M. Nutrition and health in 4-year-olds in a Swedish welleducated urban community [dissertation]. Department of Paediatrics. Institute of Clinical Sciences. Sahlgrenska Academy, Göteborg University; Samuelsson G. An Epidemiological Study of Child Health and Nutrition in a Northern Swedish County. Food cosumption survey. Acta Paediatr Scand 1971; Suppl 214:S Samuelsson G, K:son Blomquist H, Crossner CG, Holm AK, Grahnén H. An epidemiological study of child health and nutrition in a northern Swedish County. VII. A comparative study of general and dental health, food habits and socio-economic conditions in 4-year-old children. Acta Paediatr Scand 1975; 64: Livsmedelsverket [hemsida på Internet]. Svenska näringsrekommendationer Tillgängligt på: Sjödén PO, Lappalainen R, Fellenius J. Psykologiska aspekter på kostvanor hos barn. Näringsforskning. 1985;29(3): Jansson S. Medievåld påverkar barn. Risk för aggressivt beteende främst bland resurssvaga, utsatta barn. Läkartidningen. 2005;102(23): Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C, Schafer-Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS- en studie i sydvästra Storstockholm, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2004: Hancox R J, Milne B J, Poulton R. Association between child and adolescent television viewing and adult health: a longitudinal birth cohort study. Lancet 2004;364: American Academy of Pediatrics Commuittee on Public Education. Media education. Pediatrics 1999;104: Perlhagen J, Flodmark CE, Hernell O. Fetma hos barn prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen. 2007;104(3): Schäfer Elinder L, von Haartman F. Fetma kan förebyggas men krafttag behövs! Läkartidningen. 2007;104(3): Cohen L, Daniel P, Perales, Steadman C. The O Word: Why the Focus on Obesity is Harmful to Community Health. Californian Journal of Health Promotion. 2005;3(3): Michaelsen K, Weaver L, Branca F, Robertson A. Feeding and nutrition of infants and young children. Guidelines for the WHO European Region, with emphasis on the former Soviet countries. WHO Regional Publications, European Series, No 87. Copenhagen

22 2007 Förteckning över Qulturum-rapporter 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson : 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson

23 : 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Författare: Christina Lannering : 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum : 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström

24 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren : 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB : 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen

25 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank

26 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: