Matprat på BVC. Information dialog om barns mat och matvanor. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet 2007:6

Transkript

1 Qulturum Rapport Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:6

2 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Qulturum Jönköping Tfn Lars-Göran Persson, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Samtal om mat på barnavårdscentralen utgör en betydande del av hälsoprogrammet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vad föräldrarna ansåg om den information och samtal om mat som BVC-sjuksköterskan hade haft med familjen under barnets tre första levnadsår. Ett kortfattat brevenkätformulär valdes som undersökningsmetod. Frågorna berörde i vilken utsträckning sjuksköterskan hade varit intresserad av att ta upp frågor kring mat och matvanor samt om diskussionen och informationen om mat hade varit relaterat till barnets ålder. Det fanns dessutom möjlighet för respondenten att skriva synpunkter och förbättringsförslag. Enkäten skickades till målsman för barn som var cirka tre år och inskrivna vid två barnavårdscentraler. Svarsfrekvensen var 85% och nästan hälften (48%) kommenterade svaren, lämnade synpunkter och förbättringsförslag. Resultatet tyder på att sjuksköterskan i samband med besöken på barnavårdscentralen i stort sett alltid (96%) frågade om barnets mat och matvanor. Fyra av fem föräldrarna ansåg att sjuksköterskan hade visat intresse för barnets mat och matvanor och 75% ansåg att informationen hade varit anpassad till barnets ålder. Det var framför allt under barnets första levnadsår, då samtalen var inriktade på amning, introduktion till annan mat och rutiner kring maten, som ämnet fick ta stort utrymme vid besöken. Efter barnets första levnadsår upplevde föräldrarna att samtalen om mat minskade i omfattning. I vissa fall var det föräldrarna själva som initierade och efterfrågade information om mat. Det framkom också en avsaknad av tydlighet vad syftet var med de frågor sjuksköterskan ställde till föräldern om mat och matvanor. Sjuksköterskorna omnämndes i positiva ordalag och föräldrarna var i stort sett mycket nöjda med kontakterna. Samtidigt påtalades behovet av mer tid för verksamheten i form av ökad telefontid och fler besök hos BVC-sjuksköterskan även efter första levnadsåret.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 MATERIAL OCH METOD... 2 RESULTAT... 3 Samtal om mat under de tre första åren på BVC... 3 Diskussion om mat anpassat till barnets mognad och ålder... 4 Matproblem och rådgivning... 5 Synpunkter, erfarenheter och förslag till förbättringar som framkom från föräldrarna... 6 DISKUSSION... 7 REFERENSER... 9

5 Bakgrund Barnhälsovården har en lång tradition av hälsoarbete som är riktat både till befolkningen och individen (1). Målsättningen är att stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap för att åstadkomma god hälsa, trygghet och utveckling hos barnet (2) Sjuksköterskan har ett geografiskt områdesansvar och skall aktivt erbjuda alla föräldrar med barn i förskoleåldern hälsoprogrammet (2). Verksamheten bygger på ett frivilligt deltagande och anslutningen är så gott som hundraprocentig (3). Arbetet omfattar hälsofrämjande och preventiva insatser och når nästan hela målgruppen tämligen regelbundet och under en förhållandevis lång period. Detta sker under en period i livet, då föräldrar kan antas ha hög beredskap och motivation till att ändra sina levnadsvanor, för att kunna erbjuda sina barn bästa möjliga uppväxtförhållande. I det generella programmet finns en struktur som, utgår från vissa kritiska tidpunkter i barnets ålder där hälsoinformation, utvecklingsbedömning, läkarundersökning och vaccinationer skall ske (2, 4). Det innebär att under barnets första levnadsår är det täta besök på barnavårdscentralen (BVC) samt hembesök. Under andra levnadsåret glesar besöken ut enligt programmet till två gånger och därefter en gång per år tills barnet börjar förskoleklass vid 6 års ålder (2). Program för hälsosamtal och föräldrastöd finns framtagna lokalt (5) och är anpassat till det nationella hälsoövervakningsprogrammet (2, 4). Utgångspunkten i samtalen är föräldrarnas egna kunskaper, förväntningar och önskemål. Innehållet i hälsoinformationen skall anpassas till barnets utvecklingsnivå och förmedlas och diskuteras vid enskilda samtal eller i grupp utifrån föräldrarnas förutsättningar och behov. Tidigare har hälsoupplysning skett mer som undervisning där specialisten kan och vet bäst, Under senare år tillämpas vanligen en så kallad individcentrerad samtalsmetodik (6, 7), vilket innebär att samtalet utgår från den situation som familjen befinner sig i. Förhållningssättet är att stärka och bekräfta förälderns egen förmåga att lösa problem och lita till sina egna resurser. Bärkraften i samtalet bygger på en god och förtroendefull relation med de barnfamiljer som ingår i sjuksköterskans upptagningsområde. BVC-sjuksköterskan använder mötet, samtalet och kommunikationen som viktiga arbetsinstrument för att fullgöra sina arbetsuppgifter gentemot barnfamiljerna (8). Uppföljning av verksamheten sker i form av årsrapporter. Dessa innehåller bl a amningsfrekvens, föräldrars rökvanor och antalet barn som genomgått hälsoundersökning och vaccinationer. När det gäller hälsoinformation och samtal om mat och matvanor är det svårt att mäta såväl frekvens som kvalitet på samtalen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga hur föräldrar hade uppfattat och vad de ansåg om den information och samtal om mat som BVC-sjuksköterskan hade haft med familjen under barnets tre första levnadsår. 1

6 Material och metod Undersökningsgruppen utgjordes av familjer vars barn var inskrivna vid två barnavårdscentraler, belägna i mindre tätorter med blandad bebyggelse och med inslag av landsbygd. Inom de två BVC-områdena tjänstgjorde tre sjuksköterskor, var och en med eget upptagningsområde. De hade lång erfarenhet av barnhälsovårdsarbete och hade varit verksamma vid samma enhet under många år. Detta innebar att föräldrarna i undersökningsgruppen hade träffat samma sjuksköterska vid så gott som samtliga kontakter med BVC. Brevenkät valdes som metod. Frågorna utformades med avsikt att vara kortfattade och enkla att fylla i. Utrymme för kommentarer och förbättringsförslag lämnades till varje fråga. Utgångspunkten i frågeställningarna var Barnhälsovårdens målsättning med hälsoinformationen om mat. Enkäten skickades ut till målsman för barnet tillsammans med svarskuvert under sista veckan i augusti Olika omständigheter bidrog till att enkäterna på en BVC ej registrerades varför påminnelsebrev ej skickades till de föräldrarna. 2

7 Resultat Antalet besvarade enkäter uppgick till 125. Av dessa var det 118 kvinnor och 12 män som hade svarat och av dessa hade 5 enkäter besvarats av mamma och pappa tillsammans och 7 hade besvarats av endast pappan. I de områden där kontrollen av enkätutskicken hade fungerat var svarsfrekvensen i genomsnitt 85%. Samtal om mat under de tre första åren på BVC 78 % av föräldrarna uppgav att BVC-sjuksköterskan regelbundet hade diskuterat eller frågat om barnets mat och matvanor under barnets tre första levnadsår. 18% ansåg att sjuksköterskan delvis eller i viss mån hade berört frågor om mat, figur 1. Av ett flertal kommentarer framgick det att när barnen hade passerat första levnadsåret hade föräldrarna endast fått en kort fråga om måltidsvanor och vad barnet brukade äta. Detta kan jämföras med besöken under barnets första levnadsår då fokus oftast var kring mat och tillväxt. inte så mycket på de sista besöken mest när hon var bebis De som hade svarat delvis uppgav att det hade varit på förälderns initiativ som matfrågan hade kommit upp. Nja, fram till 18 månader, därefter får man inte mycket information, men då äter barnen samma som vi vuxna och besöken på BVC är ganska sällsynta Tidsschemat upplevdes pressat för sjuksköterskan och i föräldrakommentarerna framkom en önskan om att BVC-sjuksköterskan ska prata om mat även efter spädbarnårets matprat som oftast rör amning, välling och gröt. Men det är upp till föräldrarna ganska mycket att ta reda på VAD som är bra mat. BVC har ofta ett pressat tidsschema och därför hinner man inte prata så mycket vid varje tillfälle procent Ja Delvis Nej Figur 1. Föräldrarnas uppfattning om BVC-sjuksköterskan regelbundet har diskuterat barnets mat och matvanor i samband med inplanerade besök på BVC. 3

8 Diskussion om mat anpassat till barnets mognad och ålder 75% av föräldrarna ansåg att BVC-sjuksköterskan hade anpassat samtalen kring mat och att informationen hade varit adekvat i förhållande till barnets mognad och ålder.19% kände sig tveksamma och 4% svarade att de inte hade fått åldersanpassad information, figur 2. Några kommentarer pekade på att det var under spädbarnsåret som mycket av matinformation och rådgivning skedde. När barnet blev äldre avsattes lite tid för mat och matvanor. Några föräldrar menade att det inte togs upp alls, såvida inte föräldern själv efterfrågade det. hon har frågat vad barnet äter vid det aktuella besöket, men ingen information välling, gröt och allmän kost. Aldrig vad allmän kost innebär för oss procent Ja absolut Ja i stort sett Tveksamt Nej inte alls Figur 2. Föräldrarnas åsikt om i vilken omfattning BVC-sjuksköterskans information har varit anpassat till barnets mognad och ålder. Osäkerhet vad små barn ska äta Det stora flertalet (73%) ansåg att det var ganska sällsynt att man som förälder kände sig osäker på vad barnet skulle äta för att må bra. 22% uppgav att de aldrig hade känt sig osäkra på vad barnet mådde bra av att äta. Fyra procent svarade att de ibland kände sig osäkra medan endast en förälder uppgav att detta var ofta förekommande. Av kommentarerna framkom det vidare att föräldrar som hade flera barn kände sig tryggare jämfört med förstagångsföräldrar. Vi har väl inte följt några föreskrifter direkt. Han har fått smaka det mesta rätt så tidigt Två kommenterade att rekommendationerna från BVC hade ändrats från det ena barnets födelse tills nästkommande barn. rekommendationerna från BVC har ju ändrats från barn till barn Mat togs ofta upp i föräldragrupper och ibland med resursperson såsom dietist. Vid ett av våra möten med föräldragrupp var det med en dietist. Hon berättade i stort endast om allt de helst inte skall äta pga allt socker som är i tex kräm, yoghurt, flingor mm. Fick inte några andra alternativ, detta kändes lite frustrerande 4

9 Matproblem och rådgivning 86% uppgav att deras barn inte hade haft några speciella matproblem medan 14% hade haft matproblem under en längre period. Det var en viss skillnad mellan mottagningarna när det gällde kommentarerna till denna fråga. Inom ett område uppgav flera att de hade fått konkreta och förnuftiga råd. Några uppgav att de hade önskat mer konkreta råd i samband med perioder av matvägran. Min son har alltid ätit dåligt, men då han växer på längden så har alla sagt att han får i sig det han ska, han äter när han är hungrig, han svälter inte ihjäl Ibland har jag upplevt att de problem jag har belyst inte har tagits på allvar. Hade önskat lite fler konkreta råd, men det kanske inte fanns några Drygt 80% av föräldrar uppgav att sjuksköterskan absolut eller till stor del visat tillräckligt med intresse för barnets mat och matvanor. Inte någon förälder ansåg att sjuksköterskan hade varit helt ointresserad, figur 3. Några enstaka kommentarer tydde på att det var föräldern, som hade tagit initiativet och att tidsschemat var pressat för sjuksköterskan Allt känns ok, inget jag vill ändra på, har man frågor får man alltid svar Bra om Ni skriver ner på en lapp vad det heter dvs, märken ex grötsort. Vid första barnet är man extra orolig, lätt att glömma. Det är så mycket nytt i början. Det är bra att ni frågar om maten, jag själv har alltid fått svar på det man undrar över procent Ja absolut Ja i stort sett Tveksamt Nej inte alls Inget Svar Figur 3. Föräldrarnas intryck av att BVC-sjuksköterskan har varit intresserad av barnet, dess mat och matvanor. 5

10 Synpunkter, erfarenheter och förslag till förbättringar som framkom från föräldrarna. I 60 av de 125 enkäterna hade föräldrarna skrivit kommentarer. Omfattningen av dessa var från en mening till en A-4sida. Föräldrar var i stort sett mycket nöjda med kontakten med BVC-sjuksköterskan. Samtidigt som det framgick ett tydligt behov av mer tid i form av ökad telefontid och fler besök hos BVC-sjuksköterskan även efter barnets första levnadsår. Jag tycker det är bra med BVC, men jag tycker det är synd att det minskats ner på antalet besök hos er. När barnen kommer upp i ålder av 1 år verkar det som dom inte bryr sig så mycket. Det är för långt hopp till nästa återbesök och nästa och nästa Föräldrar ville ha mer konkreta råd och kunskap om mat, enkla recept och tips. BVC hade anordnat en del matlagningsgrupper vilket några föräldrar hade varit med om. I början var det mer man kunde diskutera med BVC-sköterskan och andra föräldrar med barn i samma ålder under BVC föräldragrupp och det var en dietist som var med och pratade hur man kunde övergå till smakportioner och vi fick provlaga lite olika!! Det var bra!! En del föräldrar efterfrågade mer samtal och konkreta råd om mat och matvanor under hela förskoleåldern. BVC skulle kunna hjälpa till med att lyfta bort oron från oss föräldrar. Tex genom konkreta råd om han inte äter morötter, så är det jättebra om han får xxx i stället. Var tydlig med mini och maxinivåer, när det gäller barn och mat = minst en frukt om dagen och max kakor 2 ggr i veckan. 6

11 Diskussion Svarsfrekvensen var 85%, vilket är jämförbart med liknande undersökningar för den aktuella målgruppen (9, 10). Nästan hälften (48%) av föräldrarna hade kommenterat svaren och lämnat synpunkter vilket tyder på att småbarnsföräldrar är engagerade och angelägna om att uttala sig inom ämnesområdet. Föräldrarna var i stor utsträckning (80%) nöjda med det intresse som sjuksköterskan hade visat för barnets mat och matvanor vilket är jämförbart med studier där BVCsjuksköterskans allmänna intresse för barnet har efterfrågats (10, 11). Nästan alla (96%) föräldrarna ansåg att BVC-sjuksköterskan regelbundet hade frågat om/samtalat om barnets mat och matvanor under barnets första tre levnadsår. Samtidigt framgick det av kommentarerna att det var under barnets första levnadsår, som mycket tid anslogs till att diskutera amning/amningsproblem och annan spädbarnsuppfödning. Efter första levnadsåret ansåg några föräldrar att samtal om mat och matvanor hade utelämnats om de inte själva hade tagit initiativet. Av några kommentarer framstod det som att sjuksköterskan har nöjt sig med att fråga om barnets mat utan förklaring eller återkoppling till föräldern. En förklaring kan vara att sjuksköterskan skall registrera i journalen huruvida barnet äter normalkost respektive specialkost (12). Däremot tycks inte föräldern vara förberedd eller ha kunskap om varför olika uppgifter efterfrågas eller med vilket syfte. Möten mellan barn, familj och sjuksköterska enligt hälsoprogrammet har alltid ett syfte och är relaterat till barnets ålder. Forskningen har visat att vårdgivaren har en osynlig agenda ett slags checklista som gås igenom utan att vårdtagaren, föräldern har insikt om varför vissa frågor ställs (6). Checklistan beträffande uppfödning under barnets första levnadsår är omfattande från flytande föda, till att barnet börjar äta själv. Den snabba tillväxten och barnets behov av näring blir av naturliga skäl en gemensam utgångspunkt för samtalen. En viktig del blir den information och rådgivning som skall förmedlas dels utifrån nationella riktlinjer beträffande uppfödning och dels utifrån det enskilda barnets behov. Efter barnets första levnadsår när barnet anpassas mer till familjens mat och matvanor berörs oftast hela familjesituationen, vilket blir mer komplicerat. Intrycket från kommentarerna kan tolkas som att sjuksköterskan är mer återhållsam med information, råd och samtal kring mat och matsituationen. Det är inte lika självklart att ge råd och stöd som kan uppfattas som kritik av familjens levnadsvanor. Detta kan innebära att det uppstår ett dilemma för sjuksköterskan att dels förhålla sig till föräldrarnas behov och efterfrågan av konkreta råd och samtidigt vara stödjande och att stärka föräldrarnas förmåga att själva lösa problem. I en studie från norsk barnhälsovård menade sjuksköterskorna att det var svårt att omsätta empowerment i det vardagliga eftersom de ställdes inför motstridiga krav (13). En studie om mat och rörelse från Stockholm visade att samtalen om mat och matvanor minskade allteftersom barnet blev äldre. Redan vid 18 månader förändrades samtalen om mat mot att allt tydligare styras av ett risktänkande och vid 5 år var samtalen inriktade på att förebygga övervikt och fetma. Detta medförde att sjuksköterskorna var oroliga för att föräldrarna skulle känna sig kränkta (14). 7

12 Ett flertal kommentarer speglade en mycket positiv syn på verksamheten samtidigt som det uttrycktes behov av både mer tid för samtal och utökat antal besök efter barnets första levnadsår. Föräldrar vänder sig i stor utsträckning till BVC för råd om vardagsproblem (10, 11) och de rangordnar samtal om mat som en viktig uppgift för BVC (15). Det finns en del svagheter med studien. Frågeställningarna har inte varit tillräckligt specificerade för att utröna om det föreligger skillnad i svaren beträffande vad barnet äter respektive matvanor. Detta hade varit intressant eftersom uppväxttiden är en av de viktigaste perioderna i livet när matvanor och attityder till mat grundläggs. Ordval i enkäten som intresse för barnet och matsituationen kan göra det svårt att tolka resultatet. Vad som inte heller framgår av undersökningen är om det fanns flera barn i familjen, vilket förmodligen påverkar hur föräldern svarar. En tolkning av framkomna resultat tyder på att BVC-sjuksköterskan genom sin expertkunskap, möjligheten till uppföljning av tidigare samtal och kontinuiteten i kontakten har skapat en relation och ett partnerskap med föräldern. Sammantaget är detta gynnsamma förutsättningar för att individen skall ta till sig hälsoinformation och tillämpa hälsobudskapet (16, 17, 18). Målsättningen med matprat på BVC bör vara en dialog om barns behovs av näringsrik mat och hälsosamma matvanor relaterat till hälsa och möjligheter istället för övervikt och risker. Det är vid varje möte som den enskilda familjens förutsättningar måste avgöra vilket förhållningssätt BVC-sjuksköterskan skall tillämpa. Även med ett individcentrerat förhållningssätt måste föräldrarnas behov av konkreta råd tillgodoses av sjuksköterskan. I ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att ta vara på barnhälsovårdens unika möjligheter med att nå familjer under den period när barnens framtida vanor till stor del präglas (19). Verksamhetens förtroende hos föräldrar gör att det borde finnas en stor utvecklingspotential att diskutera barns behov av hälsosamma matvanor i ett familjeperspektiv (20, 21, 22). Slutsatsen av undersökningen visade att BVC-sjuksköterskan regelbundet frågade efter barnets mat och matvanor, visade intresse för barnet och att informationen i stor utsträckning hade varit anpassad till barnets ålder och mognad. Samtidigt påtalades behovet av mer information om mat, samspelet vid matsituationen, konkreta råd och tips även då barnen hade passerat spädbarnsåret. Detta kan belysa svårigheten som BVC-sjuksköterskan kan uppleva genom att vara en självklar expert på amning och kostråd under spädbarnsåret till att föra en dialog kring vanor och näringsrik mat för hela familjen. 8

13 Referenser 1. Olander W. Hälsovägledning i barnhälsovården. Syntetisering av två uppdrag [dissertation]. Malmö studies in educational sciences. Malmö Högskola Lärarutbildningen; Socialstyrelsen. Hälsoundersökning inom barnhälsovården. Allmänna råd från Socialstyrelsen.1991:8. 3. Medicinska Forskningsrådet. A State of the Art Document. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. Stockholm; Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet. Socialstyrelsen; SoS-rapport 1994: Handbok inom barnhälsovården. Landstinget i Jönköpings län. Basprogrammet reviderat Olin Lauritzen S. Hälsovård som rutin eller relation. Svensk mödra- och barnhälsovård möter invandrarfamiljer [dissertation]. Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet; Aborelius E, Krakau I, Bremberg S. Nyckelfaktorer i preventiv rådgivning i konsultationssituationen. Allmänmedicin 1993;14(2) Baggens C. Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården [dissertation]. Institutionen för tema tema kommunikation. Linköpings Universitet; Widlund G. Barnhälsovård, Arbetsmönstret inom barnhälsovården. Föräldrars uppfattning om verksamheten vid barnavårdscentraler. Rapport nr 19:1990. Primärvårdens utvecklingsenhet. Stockholms läns landsting; Granberg M. Barnavårdscentralens betydelse för småbarnsföräldrar. FoU-Rapport nr 007. FoU-Enheten i södra Älvsborg; Magnusson M. Barnhälsovård. Studier av effektivitet och föräldratillfredställelse. [dissertation]. Uppsala Universitet; Barnhälsovårdsjournal. Anvisningar och kommentarer Andrews T. Pulled between contradictory expectations: Norwegian mother/child service and the new public health discourse. Critical Public Health. 1999;9(4) Thafevelin M. Mat och rörelse på BVC i Stockholm läns landsting. Centrum för folkhälsa. Rapport 36. Stockholm; Lundstedt BM. Goda matvanor för små barn Intervention riktad till förstagångsföräldrar på BVC. Landstinget i Östergötland. Rapport-FoUrnalen. 2006:2 16. Burnard P. Counselling Skills for Health professionals. United Kingdom; Pawar M. 5 tips for generating patient satisfaction and compliance. Family Practice Management Jun;12(6) Carr A. Compliance with medical advice. British Journal of General Practice Sep;40(338): Sjödén PO, Lappalainen R, Fellenius J. Psykologiska aspekter på kostvanor hos barn. Näringsforskning 1985; 29(3):

14 20. Persson LÅ, Samuelsson G, Johansson E, Osland Johansson T. Vad äter svenska spädbarn? Se till hela familjens matvanor. Läkartidningen 1982;79(42): Samuelsson G. Övervikt och fetma hos barn. Barnbladet 2007;32(1): Perlhagen J, Flodmark CE, Hernell O. Fetma hos barn prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen 2007;104(3):

15 2007 Förteckning över Qulturum-rapporter 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson : 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson

16 : 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Författare: Christina Lannering : 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum : 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström

17 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren : 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB : 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen

18 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank

19 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: