att pröva!" 2003:4 "Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet
|
|
- Johan Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Qulturum Rapport "Det är inte farligt att pröva!" Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003:4
2 Författare: Selma Dizdarevic, apotekare Apoteket Svanen Kungsgatan HUSKVARNA Tfn Monica Karlsson, sjuksköterska Trädgårdens äldreboende Trädgårdsgatan HUSKVARNA Tfn Monika Lindelöw, chefsfarmaceut Apoteket Lärkan Habo vårdcentral Box HABO Tfn Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn Marie Petersson, distriktssköterska Boda vårdcentral Box HABO Tfn Sten Olsson, distriktsläkare Kungshälsans vårdcentral Kungsgatan HUSKVARNA Tfn Anna Terning, ST-läkare Boda vårdcentral Boda vårdcentral Box HABO Tfn
3 Sammanfattning Läkemedelsanvändningen på äldreboenden är omfattande. I genomsnitt behandlas äldre patienter på äldreboenden i Jönköping med drygt 10 stående läkemedel. Risk för biverkningar och interaktioner samt höga kostnader är några negativa konsekvenser av polyfarmaci. Behandling med SSRI-preparat är utbredd i alla åldrar och är den läkemedelsgrupp som genererar de högsta kostnaderna i åldrarna över 80 år. SSRI-preparat tillhör en läkemedelsgrupp som det är lätt att låta den enskilde fortsätta använda även om det gått lång tid - ofta flera år - sedan preparatet sattes in. Syftet med denna studie som genomfördes vid Trädgårdens äldreboende i Huskvarna och i Habo kommun första kvartalet 2003 har varit att kartlägga omfattningen av SSRI-behandling hos patienter över 75 år. ompröva långtidsbehandling med SSRI-preparat hos äldre och initiera utsättning om detta är medicinskt befogat. värdera hur stor andel som kan avsluta behandlingen utan att bli sämre. beskriva reaktioner och svårigheter som kan uppstå i samband med utsättningsförsök av SSRI-behandling. Via journalsystemen och manuell genomgång av sköterska identifierades alla patienter över 75 år som haft behandling med SSRI-preparat mer än ett år. Ansvarig läkare omprövade behandlingen och genomförde utsättning i de fall det var medicinskt motiverat. Alla patienter följdes noga i 3 månader och förloppen dokumenterades. På äldreboendet i Huskvarna hade 20% (14 av 70) av patienterna SSRI-preparat varav en var under 75 år och en patient hade haft behandlingen kortare än ett år. I Habo hade c:a 22% av invånarna över 75 år haft SSRI-behandling någon period de senaste åren. Hälften hade avslutat behandlingen och av de som hade pågående behandling hade två tredjedelar haft denna mer än ett år. 20 patienter i Habo och 12 patienter i Huskvarna blev föremål för omprövning av behandlingen och utsättning bedömdes medicinskt motiverat hos 12 resp. 10 patienter. Utsättningen lyckades hos två tredjedelar d.v.s. hos 8 resp. 7 patienter och behandlingen fick återinsättas på sammanlagt 7 patienter. Våra resultat och erfarenheter överensstämmer till stor del. Det är svårt att i förväg veta vilka som klarar att avsluta behandlingen men en majoritet klarar att sluta med SSRI-preparat utan problem. I några fall i Habo krävdes tät kontakt och mycket stöd för att utsättningen skulle lyckas. En sjuksköterskekontakt bedöms i dessa fall vara mycket värdefull.
4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 1 SYFTE 2 METOD 2 MATERIAL 3 RESULTAT 3 Omfattning av SSRI-behandling 3 Omprövning av SSRI-behandling 4 Utsättning av SSRI-preparat 5 DISKUSSION 6 KONKLUSION 7 REFERENSER 8 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 Haft SSRI-behandling mer än ett år Självskattningsformulär Hur upplever du ditt hälsotillstånd?
5 Bakgrund Behandling med SSRI-preparat är utbredd i alla åldrar och är som framgår av figur 1. den läkemedelsgrupp som genererar de högsta kostnaderna i åldrarna över 80 år [1] SSRI Protonpumpshämmare Neorecormon Smärta Glaukom Seloken ACE Sömn Kolesterolsänk Diuretika Antikoag B12 Demens Figur 1. Läkemedelskostnad i kronor per år för personer 80 år och äldre i Jönköpings sjukvårdsområde, 2001 Habo och Jönköping/Huskvarna ligger högt, jämfört med andra kommuner i Jönköpings län, i förskrivning av SSRI-preparat (DDD och kostnader) vilket framgår av figur 2 [1]. Ingen vet säkert vilken nivå som är optimal. Läkemedelsanvändningen på äldreboenden är omfattande. I genomsnitt behandlas äldre patienter på äldreboenden i Jönköping med drygt 10 stående läkemedel [2]. Målsättningen med all läkemedelsbehandling är att den skall vara optimal. Mera biverkningar, ökande risker för interaktioner och förhöjda kostnader är några negativa konsekvenser av polyfarmaci. Hos äldre patienter föreligger ofta en förändrad farmakokinetik och farmakodynamik som vi inte vet så mycket om, framför allt inte i det enskilda fallet. Detta bör medföra extra försiktighet vid all läkemedelsterapi hos äldre. Återkommande revidering av läkemedelslistan hos de äldre på äldreboendena är viktig för optimering av behandlingen. Då kan bl.a. slentrian i behandlingen och tveksamma behandlingsindikationer upptäckas. SSRI-preparat tillhör en läkemedelsgrupp som det är lätt att låta den enskilde fortsätta använda även om det gått lång tid - ofta flera år - sedan preparatet sattes in. 1
6 , ,0 40, , Jönköping Habo Tranås Eksjö Nässjö Mullsjö Aneby Vetlanda Sävsjö Vaggeryd Värnamo Gislaved Gnosjö 20,0 10,0 0,0 Kronor/ 1000 inv Ålderstd DDD/1000 inv/dag Ålderstd Figur 2. SSRI - försäljning i länets kommuner 2002 åldersstandardiserat. I denna studie valde vi att studera omfattningen av SSRI-användningen hos personer över 75 år vid Trädgårdens äldreboende i Huskvarna och i hela Habo kommun. Syfte Syftet med denna studie har varit att kartlägga omfattningen av SSRI-behandling hos patienter över 75 år i Habo kommun och på ett äldreboende i Huskvarna. ompröva långtidsbehandling med SSRI-preparat hos äldre och initiera utsättning om detta är medicinskt befogat. värdera hur stor andel som kan avsluta behandlingen utan att bli sämre. beskriva reaktioner och svårigheter som kan uppstå i samband med utsättningsförsök av SSRI-behandling. Metod Studien omfattar enbart SSRI-behandling och således ej den totala användningen av stämningshöjande och lugnande medel. Studietiden var januari-april I Habo gjordes en inventering via datajournalsystemet för att fånga alla patienter över 75 år som någon gång haft SSRI-preparat under den tid vi haft datajournalsystem. En sjuksköterska genomförde därefter en manuell journalgenomgång av de som fångades för att pålitligt kunna beskriva omfattning och typ av SSRI-behandling och identifiera de som haft behandling mer än ett år. På äldreboendet i Huskvarna gjordes motsvarande inventering av sjuksköterska via en manuell journalgenomgång. Patientansvariga läkare fick listor på aktuella patienter för att identifiera de där det fanns medicinska skäl att pröva utsättning. Därefter initierade läkaren, genom personlig kontakt och i samråd med patienten/anhöriga, utsättning av SSRI-preparatet på lämpliga patienter. På de patienter som inkluderades registrerades en rad data i ett registreringsformulär (bilaga 1). 2
7 Före utsättningen genomförde sjuksköterskan vid hembesök en bedömning med depressionsskattningsformulär (Ekselius, von Knorring, bilaga 2) och livskvalitetsmätning (EuroQol, bilaga 3) av aktuella patienter för att ha ett objektivt underlag att relatera till vid en efterundersökning som genomfördes på samma sätt två månader efter utsättning av SSRI-preparatet. Denna bedömning gjordes för att säkert kunna svara på frågan "Har patienterna tagit skada?". Ett antal patienter klarade inte att fylla i formulären p.g.a. oklarhet och hög ålder. I dessa fall intervjuades anhörig/vårdare angående förändringar avseende aptit, sömn, oro och andra symtom. SSRI-preparatet utsattes successivt under 4 veckor i Habo och under 2-3 veckor i Huskvarna. Sköterskan hade regelbunden kontakt med patienterna under denna tid för att vara behjälplig vid problem och kunna modifiera tempot i utsättningen. Några patienter behövde täta och många kontakter och utsättningstiden förlängdes betydligt. Kontakt hölls även efter utsättningen och en efterundersökning gjordes två månader efter att patienten slutat helt med medicinen. Data som karaktäriserar patienterna, reaktioner och ev. svårigheter vid utsättning och resultaten av utsättningen har dokumenterats successivt. Alla patientkontakter har dokumenterats i patientjournalen. Material Trädgårdens äldreboende är beläget i centrala Huskvarna med 70 permanent boende. Medelåldern är nästan 90 år. Habo kommun har c:a 9500 invånare varav c:a 550 är över 75 år. Under studietiden ( ) har c:a 500 invånare avlidit i Habo, varav en stor majoritet (drygt 2/3) varit över 75 år. Resultat Omfattning av SSRI-behandling Habo Under har 258 personer över 75 år i Habo haft SSRI-preparat under någon period. 131 av dessa är avlidna vid inventeringen Uppskattningsvis hade knappt 40% (131 av c:a 350) av de som avlidit haft SSRI-preparat under någon period åren före dödsfallet. Av de c:a550 personer över 75 år som levde hade 61 personer pågående SSRI-behandling och nästan lika många (59) hade haft men avslutat behandlingen. I 7 fall var uppgifterna osäkra p.g.a. avflyttning. Av de levande över 75 år hade alltså c:a 22% haft SSRI-behandling någon period de senaste åren. Av de 61 patienterna som hade pågående SSRI-behandling hade 39 haft behandling mer än 1 år och 22 haft kortare behandlingstid (tabell I). 3
8 Tabell I. Antal invånare över 75 år i Habo 2002 som har eller nyligen har haft SSRIbehandling Antal inv >75 år Haft SSRI senaste åren Har SSRI totalt varav duration> 1 år varav duration< 1 år C:a (10,7%) 61 (11,1%) 39 (64%) 22 (36%) Huskvarna På äldreboendet i Huskvarna hade 20% (14 av 70) av patienterna SSRI-preparat varav en var under 75 år och en patient hade haft behandlingen kortare än ett år. Omprövning av SSRI-behandling Habo 24 patienter med SSRI-behandling som pågått mer än ett år och som sköttes på Boda vårdcentral (c:a 4800 invånare) i Habo blev föremål för aktiv omprövning (tabell II). Läkare D kunde inte fullfölja som planerat p.g.a. sjukskrivning och graviditetsledighet. Tabell II. Antal patienter över 75 år med SSRI-behandling mer än 1 år som blivit föremål för omprövning hos sin läkare Läkare Pat med SSRIbeh. över ett år Lämpliga för utsättning Utsättning prövas A B C D Alla Huskvarna Av de 12 patienterna på äldreboendet i Huskvarna med SSRI-behandling mer än ett år bedömdes 11 kunna avsluta behandlingen men utsättning prövades av praktiska skäl endast på 10 patienter. Patienterna i båda grupperna var i genomsnitt drygt 85 år och hade drygt 5 stående läkemedel utöver aktuellt SSRI-preparat. 4
9 Utsättning av SSRI-preparat Förloppet vid utsättningen varierade mellan olika patienter. Hos flertalet gick det bra och utan negativa reaktioner eller ökade besvär. Hos några krävdes mycket stöd och täta kontakter. Hos 12 patienter i Habo gjordes utsättningsförsök. I fyra fall fick medicinen återinsättas. Hos de återstående 8 gick utsättningen helt komplikationsfritt i 7 fall medan det hos en patient märktes negativa effekter vilket dragit ut på nedtrappningen. I Huskvarna prövades utsättning på 10 patienter. I tre fall där utsättningsförsöket misslyckades blev det snabbt mycket tydligt att en försämring inträffade. Redan efter 1-2 veckors avvaktande hållning med stöd från sjuksköterska efter att symptomen började komma tillbaka sågs det nödvändigt att återinsätta medicineringen. I ett fall försämrades patienten redan efter någon vecka. I övrigt efter ca 3 veckors medicinuppehåll. En patient utvecklade apati med suicidtankar medan övriga 2 fick framför allt ökad ångest. Efter återinsättningen av SSRI-behandlingen blev samtliga 3 patienter snabbt bra igen. Beträffande övriga 7 patienter har det knappast uppstått några problem. En noggrann information till patient och eventuella anhöriga är ytterst betydelsefull. I något fall kändes det som att informationen skulle kunnat ha varit ännu tydligare. När det gäller de 3 patienter där utsättningsförsöket misslyckades har inte något upptäckts som särskilde dessa patienter från övriga vid studiens påbörjande. Resultaten sammanfattas i tabell III på nästa sida. Tabell III. Sammanfattning av resultaten av utsättningsförsöken av SSRI-preparat på äldre i Habo och Huskvarna Utsättning....prövas n..lyckas utan problem n %..lyckas? med problem n %..misslyckas SSRI-prep. återinsatta n % Habo Huskvarna
10 Diskussion Försäljningen av SSRI-preparat har ökat kraftigt sedan introduktionen för c:a 10 år sedan [3]. SSRI-behandling har få biverkningar och är därför särskilt lämplig till äldre personer. En stor del av den äldre befolkningen behandlas idag med SSRI-preparat. Det pågår en debatt om man i dagsläget över- eller underbehandlar med SSRIpreparat och om SSRI-preparatens inverkan på suicidfrekvensen [4-6]. Det hävdas att det föreligger en allvarlig underdiagnostik av depressioner hos äldre och åtföljande underbehandling med SSRI-preparat [5]. Oavsett behandlingsfrekvens bör dock behandlingen omprövas efter 6-12 månader även hos äldre. Detta sker också (hälften hade avslutat behandlingen i vårt material) men kanske inte alltid i den omfattning som är önskvärd. Patienter och anhöriga vill inte gärna förändra medicineringen när patienten mår bra och läkaren är rädd att en utsättning av läkemedlet kan ge patienten ökat lidande och sjukvården ökat arbete i form av information och uppföljning. Två tredjedelar av de som hade SSRI-behandling i Habo och 13 av 14 i Huskvarna hade haft behandlingen mer än ett år. Det var färre än väntat som hade pågående långvarig SSRI-behandling i Habo. Det gick också lättare än väntat att avsluta behandlingen hos de flesta men det var svårt att i förväg veta vilka som skulle klara att avsluta behandlingen. Symtomskattningsformuläret gav viss vägledning i några fall. Även i Huskvarna var det betydligt färre än väntat som hade SSRI-behandling. På äldreboenden i Stockholm har c:a 40% behandling med antidepressiva [7]. En förklaring till att få hade behandling i Huskvarna kan vara att man våren 2002 genomförde läkemedelsrevisioner på äldreboendet. Erfarenheten från de 10 fall där utsättningsförsök gjordes på äldreboendet i Huskvarna är, liksom i Habo, att det är svårt att från början veta vilken enskild individ utsättningen kommer att lyckas för. Beträffande de 7 patienter där utsättningen lyckades var det något överraskande att det gick så lätt, några reboundfenomen noterades inte. Möjligen spelade här trygghetskänslan i själva boendet roll och det faktum att utsättningen skedde under väl kontrollerade former med upprepad sjuksköterskekontakt. Fyra patienter ur gruppen där medicinutsättning lyckades rapporteras ha fått ökad livskvalitet vilket också stämmer till eftertanke. Det var klart enklare ur läkar- och sköterskesynpunkt att pröva utsättning på ett äldreboende. Det var enklare att identifiera patienterna. Det fanns sköterska tillgänglig för att observera patienterna och det var bara behov av att engagera en läkare och några få sköterskor. Många av patienterna i våra två studier var 85 år eller äldre vilket innebär att mycket kan hända under 3 månaders observationstid. Nya sjukdomar, ökat hjälpbehov, dödsfall i omgivningen m.m. inträffar och leder naturligt till nedstämdhet och oro. Detta gör det ibland svårt att värdera och isolera effekterna av SSRI-behandlingen vid omprövning och utsättning. Flertalet äldre ville gärna minska sin medicinering. Några var tveksamma och upplevde oro i samband med förändringen, "det känns tryggt att ha medicinen". För dessa patienter var det speciellt viktigt att följa upp medicinändringen och hålla regelbunden kontakt. Besöken av och kontakten med sköterskan upplevdes mycket positivt av de äldre och var troligen avgörande för slutresultatet i några fall. Att sluta på egen hand utan regelbunden kontakt och stöd kan vara svårt. 6
11 Konklusion Dessa små pilotstudier i Habo och Huskvarna, med delvis olika inriktning, visar båda att SSRI-behandling är ganska utbredd hos äldre och att de flesta har haft behandling under lång tid. Våra resultat och erfarenheter överensstämmer till stor del. Det är svårt att i förväg veta vilka som klarar att avsluta behandlingen men en majoritet klarar att sluta med SSRI-preparat utan problem. I några fall i Habo krävdes tät kontakt och mycket stöd för att utsättningen skulle lyckas. En sjuksköterskekontakt bedöms i dessa fall vara mycket värdefull. 7
12 Referenser 1. Läkemedelsstatistik. Apoteket AB Olsson J. Personligt meddelande. Apoteket Qulturum, Jönköping. 3. Carlsten A. Suicide and drugs. Drug related suicide mortality and physicians' prescription patterns. Thesis. Göteborgs Universitet Isacsson G. Prevention av självmord har räddat 2500 liv på tio år. Läkartidningen 2003;100: Gottfries CG, Karlsson I. Depression och ångest hos äldre fortfarande underdiagnosticerade. SSRI-preparat i förening med psykoterapi effektiv behandling. Läkartidningen ;98: Ankarberg P. Antidepressiv medicinering minskar inte risken för självmord. Läkartidningen 2003;100: Fastbom I, Schmidt I. Antidepressiva läkemedel hos äldre på Stockholms sjukhem. "På vilka grunder ordineras dessa och hur följs behandlingen upp?" Äldrecentrum i Stockholms län/socialstyrelsen 2003:1. 8
13 BILAGA 1 Haft SSRI behandling mer än ett år Namn. Tel-nr Adress Ålder. År Kön Man Kvinna Boende Eget Kommunen Diagnos (för SSRI-behandling) Andra kroniska diagnoser Aktuellt SSRI-preparat Andra aktuella regelbundet tagna läkemedel Inkluderad datum Behandlande läkare.. Civilstånd Ensam Ej ensam Nätverk (Vän/Närstående att ringa varje dag ) >4 (Vän/Närstående att träffa varje vecka) >2 ADL Läkemedel Sköter själv Får hjälp Burkar Dosett APO-dos Tar naturläkemedel? Movina? Kira? Annat Johannesört-preparat? Compliance. Hur många tabletter har du kunnat ta senaste veckan? SSRI utsatt.. Uppföljning.
14 BILAGA 2 Skalan har utvecklats av doc Lisa Ekselius och professor Lars von Knorring vid Uppsala universitet Självskattningsformulär 1. Har du under de senaste två veckorna känt dig deprimerad eller nedstämd mest hela dagen, i stort sett varje dag? 2. Har du under de senaste två veckorna känt dig mycket mindre intresserad än vanligt av det mesta i tillvaron eller känt det svårt att glädjas åt sådant som du brukar tycka om? 3. Har din aptit varit sämre än vanligt så gott som varje dag, de senaste två veckorna eller har du gått ner 2 kg, eller mer i vikt (utan avsiktlig bantning) under denna tid? 4. Har din aptit varit ökad så gott som varje dag, de senaste två veckorna eller har du gått upp 2 kg, eller mer under denna tid? 5. Har din nattsömn varit försämrad de senaste två veckorna så att du haft svårt att somna, vaknat upprepade gånger eller vaknat tidigare än vanligt på morgonen? 6. Har du haft ökat sömnbehov de senaste två veckorna så att du nästan varje dag sovit längre på morgonen? 7. Har du under de senaste två veckorna varit mer orolig och rastlös än vanligt, så att du haft svårt att sitta still? 8. Har du under de senaste två veckorna varit mer orolig och rört dig eller talat långsammare än i vanliga fall? 9. Hur är det med din energi? Har du varit trött mest hela tiden, nästan varje dag, de senaste två veckorna? 10. Har du haft känsla av värdelöshet en stor del av tiden de senaste två veckorna? 11. Har du under de senaste två veckorna haft återkommande skuldkänslor för något du gjort eller underlåtit att göra? 12. Har du under de senaste två veckorna, nästan dagligen, haft svårigheter att tänka eller koncentrera dig? 13. Har det varit så svårt för dig, de senaste två veckorna, att du haft tankar på döden eller tänkt att det skulle vara bättre om du var död? 14. Har du under de senaste två veckorna haft tankar på att ta livet av dig?
15 BILAGA 3 Hur upplever du ditt hälsotillstånd? Bästa tänkbara tillstånd Ange på denna skala din bedömning av hur bra eller dåligt ditt hälsotillstånd är idag. Sämsta tänkbara tillstånd
16 Förteckning över Qulturum-rapporter Apoteket AB - Barnhälsovårdsenheten - GUID-gruppen - Qulturum - Vetenskapliga rådet 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum
17 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren
18 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: GUID-gruppen Kontaktperson: Britt-Louise Suneson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: Vetenskapliga rådet Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn:
Vad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merDistriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2
Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen
Läs merUppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006
Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2006 Syfte Stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring! Skapa underlag för jämförelser Resultatuppföljning till landstingsledningen Metod Sammanställa
Läs merKvalitetsbarometern 2003:1. En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet. Primärvårdens FoU-enhet.
Qulturum Rapport Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Kjell Lindström Brita Aldrin Wera Hjalmarson Primärvårdens FoU-enhet Qulturum 2003:1 Författare:
Läs merSjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1
Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merTrygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike
Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merHälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike
Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:
Läs merVilken effekt har det och vad tycker patienterna. Susanne Djurstedt. Primärvårdens FoU-enhet 2002:4
Qulturum Rapport Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Susanne Djurstedt 2002:4 Författare: Susanne Djurstedt Eksjö vårdcentral 575 81 EKSJÖ Tfn 0381-359
Läs mer2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs mer2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Mats Siljehult Anna-Karin Nilsson Christina Lannering Kjell Lindström 2006:5 Författare: Mats Siljehult, vårdcentralschef
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merDin hälsa i trygga händer
Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende
Läs merVad har hänt sedan 2017? Har vårdcentralerna blivit bättre för äldre?
Slutrapport 2019 Vad har hänt sedan 2017? Har vårdcentralerna blivit bättre för äldre? Pensionärer granskar och jämför! Bakgrund 2017 genomförde sju granskningsteam från länets pensionärsorganisationer
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merFöretagsamheten 2017 Jönköpings län
Företagsamheten 2017 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFörskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län
1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa
Läs merLevnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike
Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs mer2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Marianne Jansson Eva Cegrell-Buren Charlotte Klefsgård Kjell Lindström 2007:1 Författare: Marianne Jansson, primärvårdschef Nässjö
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs mer2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport problem. Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström 2006:3 Författare:
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merFler öron i vården" 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Fler öron i vården" eller Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria
Läs merBILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se
Läs merMotion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga
2015-09-22 Regionledningskontoret Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2015-08-18 Tjänsteskrivelse 2015-06-05 Motion
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merVÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv
VÅRDCENTRALERNA BRA LIV 1 Bra Liv 2 VÅRDCENTRALERNA BRA LIV Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende bemötande och tillgänglighet.
Läs merAneby Vårdcentral. Utvärdering av verksamheten Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman. Primärvårdens FoU-enhet 2005:1
Qulturum Rapport Aneby Vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman Primärvårdens FoU-enhet 2005:1 Författare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare
Läs mer2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson
Qulturum Rapport Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Renée Ferm Jan
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merTandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike
Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merBarnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merFritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län
1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merMatprat på BVC. Information dialog om barns mat och matvanor. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet 2007:6
Qulturum Rapport Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:6 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Qulturum
Läs merHur bra är vårdcentralerna för äldre?
Slutrapport Hur bra är vårdcentralerna för äldre? Pensionärer granskar och jämför! Bakgrund På 1980- och 90-talen fördes en aktiv prioriteringsdebatt i hälso- och sjukvården i vårt land. Riksdagen fattade
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAN ALKOHOL OCH NARKOTIKA
Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merUndvikbar slutenvård. patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län. Lägesrapport 2013
Undvikbar slutenvård patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län Lägesrapport 2013 Det var 1062 undvikbara vårdtillfällen i diagnosgruppen Hjärtsvikt under jan-jul 2013. Hjärtsvikt
Läs merDelrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS
Samtligt material i denna delrapport bygger på insamlad data vid inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder som genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens frågeformulär under perioden
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merInventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun
Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun -Gemensam sammanställning av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken i Jönköping Målgrupp: En
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs mer2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar
Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i
Läs merSamtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1
Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1 Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merInfluensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Influensasäsongen 2016/2017 Malin Bengnér Smittskyddsläkare Influensa 2016/2017 Sverige antal fall Influensa 2016/2017 Jönköping 40 35 30 25 20 15 influensa A Influensa B 10 5 0 45 47 49 51 1 3 5 7 9
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs mer11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)
11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merAtt åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson
Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merArbetsmarknadsläget. April 2017
Arbetsmarknadsläget April 2017 Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merFöretagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merPulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2
Qulturum Rapport Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Ammar Zuaiter 2012:2 Författare: Ammar Zuaiter, leg. läkare Öxnehaga vårdcentral
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPalliation sydöst
2017-10-02 Palliation sydöst 2017 2017-10-02 Våra betydelsefulla inre och yttre rum Bemöta svår ångest Vårdmiljö Medicinsk yoga Naturens betydelse Hjärnstress Medicinsk etik,,, RCC har givit ett löfte
Läs merAN ALKOHOL OCH NARKOTIKA
Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för
Läs mer