Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Transkript

1 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen Vårdcentralen Hälsan 1 Fabriksgatan Jönköping Tfn Mona Mattson, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen Gränna vårdcentral Hävdevägen Gränna Tfn

3 Sammanfattning Distriktssköterskan är en viktig person i primärvården. De flesta patienterna vet vem distriktssköterskan är och vänder sig till henne vid olika problem, funderingar, sjukdomstillstånd med mera. Distriktssköterskan har en helhetssyn på människan, ett stort kontaktnät kopplad till sin profession och har god kännedom om landstingets och kommunens verksamhet. Ofta är distriktssköterskan spindeln i vårdnätet. Men det finns få rapporter som beskriver distriktssköterskans arbetsuppgifter och arbetsinnehåll. Det som främst redovisas till vår förvaltning är antal patientbesök av distriktssköterska på öppna mottagningen och vid hembesök. Idag ställs det krav på sjukvården att kvalitetssäkra sitt arbete, vilket också är ett sätt att visa på vad man gör. Vi ingår i en grupp som heter KRUT (primärvårdens kvalitetsråd för utveckling) som bland annat arbetar med att stimulera kvalitetsarbetet i primärvården. Distriktssköterskorna i gruppen såg det som en viktig del att göra en mätning och redovisning av sitt dagliga arbete. Huvudsyftet med mätningen var att kartlägga vilka insatser distriktssköterskan gör på den öppna mottagningen och vid hembesök samt att undersöka tidsåtgången för varje insats. Vi ville även ta reda på hur lång tid det tar att dokumentera varje patientkontakt. Metod: Mätningen har genomförts på 14 distriktssköterskemottagningar under en vecka, hösten år Två registreringsformulär användes, ett för öppen mottagning och ett för hembesök. Samtliga patientbesök registrerades på den öppna mottagningen och vid hembesök. Vårt mätinstrument var ett registreringsformulär som heter APO. Detta formuläret är överskådligt och enkelt att fylla i. Resultat: Under den veckan mätningen gjordes registrerades 2033 patientkontakter varav 805 hembesök och 1228 mottagningsbesök. De vanligaste insatserna var läkemedelshantering, omläggningar, injektionsgivning, bedömningar, rådgivning/stödsamtal och blodtryckskontroll. Vi fick en del oväntade resultat som exempelvis att få läkemedel förskrevs av distriktssköterskorna på alla distriktssköterskemottagningarna. Läkemedelshantering i hemmet var en åtgärd där variationerna var stora. På en distriktssköterskemottagning förekom ingen läkemedelshantering medan på en annan mottagning stod läkemedelshanteringen för över hälften av alla åtgärder vid hembesök. Det fanns även andra åtgärder där variationerna var stora mellan de olika mottagningarna. Distriktssköterskans dokumentationstid efter varje patientkontakt tog i genomsnitt 0-5 minuter både på öppen mottagning och vid hembesök. Konklusion: Distriktssköterskornas arbetsinnehåll på öppen mottagning och vid hembesök såg i stort sett lika ut på samtliga distriktssköterskemottagningar i Jönköpings sjukvårdsområde. Det var heller ingen större skillnad mellan landsbygd och centralort. Störst variation noterades rörande läkemedelshantering. Distriktssköterskans arbete är bristfälligt dokumenterat. Genom att inventera och dokumentera sin verksamhet, kan man tydliggöra distriktssköterskans arbetsinnehåll. Registreringsformuläret vi använde oss av var enkelt och överskådligt. Mätningar ger den enskilda vårdgivaren en bra förutsättning för att kunna kvalitetsutveckla sitt arbetssätt. Distriktssköterskans arbetsinnehåll innefattar mycket mer än vad rapporten visar. Förslagsvis kan man lyfta ut något ämne eller problemområde för närmare undersökning.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 BILAGA 5 4 BAKGRUND 1 SYFTE 2 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 METOD 2 Jönköping primärvårdsområde 2 Registerformulär 3 Registrerade parametrar vid hembesök hade följande huvudrubriker: 3 Registrerade parametrar vid öppen mottagning hade följande huvudrubriker: 4 RESULTAT 5 Bortfall 5 Registrering av hembesök 5 Registrering vid öppen mottagning 8 DISKUSSION 10 REFERENSER 13 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

5 Bakgrund Vi är två distriktssköterskor som arbetar på vårdcentralerna Hälsan 1 och Gränna vårdcentral i Jönköpings sjukvårdsområde och vi är med i primärvårdens kvalitetsråd för utveckling (KRUT). Samtliga yrkeskategorier som arbetar på en vårdcentral ingår i KRUT-gruppen. KRUT-gruppens uppgift är: - att stimulera kvalitetsarbetet i primärvården - stödja uppbyggnaden av kvalitetssystem vid vårdcentralerna i enlighet med SOSFS 1996:24 (5) - beskriva kvaliteten i primärvården på ett enhetligt sätt - genomföra mätningar som ger möjlighet till jämförelse och som utgår från verksamhetens behov och önskemål - presentera mätningar i gruppen och på den egna vårdcentralen KRUT-gruppen har tagit initiativ till olika mätningar som t ex telefontillgänglighet, läkarnas 10 vanligaste diagnoser och olika patientenkäter på de olika enheterna. I KRUT- gruppen diskuterades om det inte fanns behov hos distriktssköterskan att studera sin verksamhet. Bland distriktssköterskorna hade diskuterats att alltför mycket tid åtgår för dokumentation och att vissa patientgrupper tagit en stor del av distriktssköterskans arbetstid, t ex patienter med bensår eller blodtryckspatienter på öppen mottagning. Vår uppgift blev att kartlägga vilka insatser distriktssköterskan gjorde i sitt dagliga arbete; distriktssköterskans fem vanligaste omvårdnadsåtgärder. BVCverksamheten ingick ej i mätningen. Distriktssköterskornas arbetsorganisation i vårt sjukvårdsområde ser lite olika ut men generellt har alla distriktssköterskemottagningar telefontid på morgonen, öppen mottagning både på förmiddagen och eftermiddagen. Därefter görs bland annat hembesök, vårdplaneringar på sjukhus och planerade patientbesök på mottagningen. Vi använde ett registreringsformulär som utvecklats vid allmänmedicin i Odense, Danmark, Audit projekt Odense (APO). Ett audit-projekt innebär att en grupp vårdgivare registrerar sina bedömningar och åtgärder under en viss period för att kunna jämföra sitt arbete med varandra. Registreringsformuläret är ett enkelt A4 schema där det valda ämnet beskrivs med hjälp av högst 30 variabler. Metoden kan användas av personal inom olika yrkeskategorier som har patientkontakter. När man använder sig av en fullständig APO-audit följer man ett schematiskt förlopp ( bilaga 1). Med APO-metoden kan en grupp distriktssköterskor eller andra vårdgivare kartlägga, analysera och förändra sitt eget arbete inom ett självvalt och avgränsat område. Metoden ger den enskilde vårdgivaren den överblick som krävs för den egna kvalitetsutvecklingen vilket är en förutsättning för att hon eller han ska kunna utveckla sitt arbetssätt. 1

6 Syfte Syftet med det här arbetet var att kartlägga vilka insatser distriktssköterskan gjorde på öppna mottagningen och vid hembesök samt att undersöka vilken tid som åtgick för varje insats. Frågeställningar Vilka är de fem vanligaste insatserna som utförs av distriktssköterskan? Hur mycket tid åtgår för dokumentation efter varje patientkontakt? Hur lång tid tar varje hembesök? Är det skillnad på distriktssköterskans insatser i centralort kontra omkringliggande landsbygd? Metod Jönköping primärvårdsområde I Jönköpings sjukvårdsområde finns sammanlagt tolv vårdcentraler med 18 distriktssköterskemottagningar. De olika vårdcentralerna är Mullsjö, Habo (2st), Bankeryd, Hälsan 1, Hälsan 2, Norrahammar, Råslätt, Öxnehaga, Rosenlund, Huskvarna och Gränna. En distriktssköterskemottagning är benämning på en eller flera distriktssköterskors verksamhet. Majoriteten av vårdcentralerna i Jönköping har även distriktssköterskefilialer på landsbygden. I Jönköpings sjukvårdsområde har de flesta distriktssköterskorna områdesansvar vilket innebär att distriktssköterskan har ansvar för alla patienter i ett geografiskt område. Patienterna kommer antingen till mottagningen eller får hembesök av distriktssköterskan eller undersköterskan. På en del distriktssköterskefilialer på landsbygden köper kommunen insatser av landstingets distriktssköterskor. För de kommunala äldreboendena ansvarar kommunsjuksköterskor. Vid tre vårdcentraler har man en annan organisation. Där har man delat på hemsjukvård och mottagningsverksamhet och några distriktssköterskor arbetar enbart med mottagning inne på vårdcentralen och andra arbetar enbart med hemsjukvård. Jönköpings sjukvårdsområde har ett befolkningsunderlag på invånare (statistik från januari- juni 2000). Invånarnas åldersfördelning varierar från område till område. Kärnan i centralorterna har en högre andel invånare äldre än 65 år medan andra områden har en yngre befolkning. De vårdcentraler som har störst andel invånare över 80 år är Hälsan 1 och 2 som har 7,0% av befolkningen som är 80 år och äldre, Rosenlund har 6,8% och Huskvarna 6,5%. På Råslätt är enbart 3,2 % av befolkningen 80 år och äldre, i Öxnehaga 3,4 % och i Habo 2,8%. 2

7 Registerformulär För att kartlägga distriktssköterskans arbete användes APO som registreringsformulär. Det är ett A4 schema, där det valda ämnet beskrivs med hjälp av högst 30 variabler. (bilaga 2) Två olika registreringsformulär användes, ett för öppen mottagning och ett för hembesök. När registerformuläret var utformat gjordes en pilotstudie på vårdcentralen Hälsan 1 och Gränna vårdcentral under tre dagar för att se hur formulären fungerade, vilket resulterade i några förändringar. Registreringen genomfördes under fem arbetsdagar, vecka 46 i oktober år Under denna tid registrerades samtliga patientkontakter på öppenmottagning och vid hembesök. Inbjudan att delta i mätningen skickades till de tolv vårdcentralerna inom Jönköping sjukvårdsområde. Instruktioner med manual (bilaga 3) skickades tillsammans med ett följebrev. I följebrevet förklarade vi syftet med mätningen, samt att det var frivilligt att delta. Registrerade parametrar vid hembesök hade följande huvudrubriker: besökstyp initierad av åtgärder tidsåtgång tid för dokumentation anmärkning Besökstyp: nybesök eller återbesök för aktuellt problem/sjukdom. Initierad av: vem som från början hänvisat patienten för aktuellt hembesök. Om det var distriktssköterska, primärvård, sluten vård, patient/anhörig eller övriga ex hemtjänst. Åtgärder: de vanligaste omvårdnadsåtgärderna som görs i hemmet. Vilka dessa var hade i ett tidigare skede bestämts i samverkan med kollegor på andra vårdcentraler. De vanligaste åtgärderna bedömdes vara omläggning, blodtryck, provtagning, KAD-byte, rådgivning/stödsamtal, läkemedel/dosdisp (dosdisp = apotekets dosdispenserade läkemedel), injektioner, suturtagning, receptförskrivning, hjälpmedelsförskrivning (inkontinens, stomi), information/undervisning, vårdplanering, palliativ vård och allmän bedömning. Bedömning i hemmet kunde innebära både psykisk, fysisk och social bedömning. Tidsåtgång: Antalet minuter för ett hembesök. Tre olika alternativ fanns, 0-15 minuter, minuter och >30 minuter. Tid för dokumentation: den tid det tog att dokumentera varje besök. Tre olika alternativ fanns, 0-5 minuter, 6-10 minuter och > 10 minuter. Anmärkning: man kunde själv skriva någon åtgärd som inte passade in under de rubriker som fanns. 3

8 Registrerade parametrar vid öppen mottagning hade följande huvudrubriker: besökstyp initierad av åtgärder tidsåtgång hänvisat tid för dokumentation anmärkning Besökstyp: nybesök eller återbesök för aktuellt problem/sjukdom. Initierad av: vem som från början hänvisat patienten till mottagning för aktuellt problem. Om det var distriktssköterska, primärvård, sluten vård, patient/anhörig eller övriga, ex hemtjänst. Åtgärder: de vanligaste omvårdnadsåtgärderna som gjordes på den öppna mottagningen. Alternativen var omläggning, blodtryck, KAD-byte, rådgivning/stödsamtal, läkemedel/ dosdisp, injektioner, suturtagning, bedömning hud, bedömning övrigt, hjälpmedelsförskrivning (inkontinens, stomi), information/undervisning, receptförskrivning, läkarkonsultation. Tidsåtgång: den tid mottagningsbesöket tog. Tre olika alternativ angavs, 0-10 minuter, minuter och >20 minuter. Hänvisat till: om distriktssköterskan hänvisar patient till läkare, till sjuksköterska, till annan vårdgivare eller ingen hänvisning. Alla formulär samlades in av en samordnare på primärvårdsenheten i KRUTgruppen och skickades vidare till Audit projekt, Luleå i Norrbottens läns landsting för sammanställning. 4

9 Resultat Fjorton distriktssköterskemottagningar deltog i mätningen för öppen mottagning och tolv distriktssköterskemottagningar deltog i mätningen för hembesök. Sammanlagt registrerades 2033 patientkontakter, 805 hembesök och 1228 mottagningsbesök (bilaga 4 och 5). Bortfall Av de 18 inbjudna distriktssköterskemottagningarna deltog fjorton i mätningen för öppen mottagning och tolv deltog i mätningen för hembesök. Från en distriktssköterskemottagning försvann materialet som hade registrerats. Varför tre distriktssköterskemottagningar valde att ej deltaga vet vi inte orsaken till. På vissa registreringsformulär hade det inte fyllts i alla uppgifter, vilket gav bortfall på vissa frågor. Registrering av hembesök Studien genomfördes under vecka 46, Resultatet visade att de flesta patienter distriktssköterskan besöker i hemmet var kända återkommande patienter. Endast 10,9% var nybesök jämfört med 81,4% som var återbesök. Figur 1. Köns- och åldersfördelning i % av alla besök i hemmet av distriktssköterska. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor <64år år >75år Män Kvinnor Ålder De flesta hembesöken under veckan var till patienter som är 75 år och äldre och majoriteten av dessa var kvinnor (Fig 1). 5

10 Figur 2. De fem vanligaste omvårdnadsåtgärderna i hemmet 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Läkemedelshantering Omläggning Bedömning Injektioner Rådgivning/stödsamtal De vanligaste omvårdnadsåtgärderna under mätperioden var läkemedelshantering 232 stycken (28,8%) följt av omläggningar 226 stycken (28,1%), bedömningar 145 stycken (18,0%), injektioner 130 stycken (16.1%), och rådgivning/stödsamtal 123 stycken (15,3%). På majoriteten av vårdcentralerna var dessa åtgärder vanligast. Övriga åtgärder varierade mellan 1,2-5,7%, varav receptförskrivning var lägst 1,2%. Figur 3. Andel läkemedel/dosdispenserade läkemedel vid besök i hemmet av 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hembesöksverksamhet per distriktssköterskemottagning Läkemedelshantering vid hembesök på de olika distriktssköterskemottagningarna varierar mycket, allt från 0 besök på distriktssköterskeområde 2 till 58,3% på distriktssköterskeområde 9. I genomsnitt lades 28,8% av distriktssköterskans åtgärder på läkemedelshantering i hemmet. 6

11 Figur 4. Åtgärden omläggning i % av alla besök i hemmet per distriktssköterskemottagning 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hembesöksverksamhet per distriktssköterskemottagning Omläggning utgjorde en stor del av distriktssköterskans arbete vid hembesök och varierade mellan 8,3%-44,4%. Genomsnittet låg på 28,1% (Fig 4). Nästan hälften (46%) av distriktssköterskans hembesök tog <15 minuter, 38% tog minuter och 13% tog >30 minuter. Figur 5. Tidsåtgång för dokumentation efter patientbesök i hemmet. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-5 min 6-10 min > 10 min Uppgift saknas I genomsnitt tog distriktssköterskans tid för dokumentation mindre än 5 minuter per patient och hembesök. På en del distriktssköterskemottagningar hade man precis börjat med att dokumentera med hjälp av dator. Andra mottagningar hade redan hållit på med det ett tag medan andra använde sig av pappersjournaler. Tidsåtgång för dokumentation mellan de olika distriktssköterskemottagningarna var oberoende av vilken typ av dokumentation som används (Fig 5). 7

12 Registrering vid öppen mottagning Figur 6. Ålders- och könsfördelning vid besök på öppen mottagning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor <64 år år > 75 år Drygt hälften (57%) av de patienter som sökte på distriktssköterskans öppna mottagning var återbesök. Nybesök utgjordes av 33 %. Det saknades uppgifter på de återstående 10%. Åldersfördelningen hos de patienter som sökte på distriktssköterskans öppna mottagning såg annorlunda ut jämfört vid hembesök. Det var främst patienter under 75 år som sökte hjälp, men majoriteten bestod även här av kvinnor (Fig 6). Av de patienter som sökte på öppna mottagningen var det i genomsnitt 27,9% där det är patient/ anhöriga som själva tog initiativ till besöket. Variationerna mellan mottagningarna var mycket stora, mellan 10,5-51,1 %. Det lägsta och högsta procentuella värdet fanns hos två likvärdiga (vad gäller åldersfördelning på patienter och geografiskt område) distriktssköterskemottagningar. En fjärdedel (23,4%) av de patienter som kom till öppna mottagningen var hänvisade från primärvården och 14,5% från slutenvården. 8

13 Figur 7. De fem vanligaste omvårdnadsåtgärderna på öppen mottagning 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Omläggning Blodtryck Injektionsgivning Bedömning hudbesvär Bedömning övrigt De vanligaste åtgärderna var omläggning 344 stycken (28%), följt av blodtryck 305 stycken (25%), injektionsgivning 190 stycken (16%), bedömning av hudbesvär 127 stycken (10%) och bedömning övrigt 103 stycken (8%). Övriga åtgärder varierade mellan 0,7-7%. Mest ovanligt var urinkateterbyte 0,7% (Fig 7). Figur 8. Tidsåtgång för dokumentation efter patientbesök på öppen mottagning 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-5 min 6-10 min >10 min Uppgift saknas I genomsnitt tog distriktssköterskans tid för dokumentation mindre än 5 minuter per patient vid besök på öppen mottagning. Detta utgjorde 84 % av den totala dokumentationstiden (Fig 9). Besök på öppna mottagningen tog för mer än hälften av besöken mindre än 10 minuter (60%), 30% tog minuter och endast 6% tog mer än 20 minuter. Vi kunde inte se några större skillnader på distriktssköterskan arbetsinnehåll mellan landsbygd och i centralort. 9

14 Diskussion Distriktssköterskans arbetsinnehåll på öppen mottagning och vid hembesök såg i stort sett lika ut på samtliga distriktssköterskemottagningar i Jönköpings sjukvårdsområde. Skillnader kunde ses i läkemedels- och Apodos administrering vid hembesök. En distriktssköterskemottagning hade inga sådana besök, på en annan distriktssköterskemottagning gällde 58 % av alla hembesök läkemedelshantering. Antalet omläggningar som utfördes av distriktssköterska på patienter i hemmet varierade mycket. På en distriktssköterskemottagning utgjorde 8 % av alla hembesök omläggningar, i ett annat område 44,4%. Det var ingen större skillnad me llan distriktssköterskemottagningar på landsbygden och i centralorten. Idag åläggs primärvården alltfler arbetsuppgifter inte minst för distriktssköterskan. Många gånger kan det vara svårt att hävda sig i konkurrensen om den alltmer krympande sjukvårdsbudgeten. Genom att inventera och dokumentera sin verksamhet, t ex genom olika typer av mätningar kan man tydliggöra distriktssköterskans arbetsinnehåll. Detta kan också ge möjlighet att utveckla och förändra arbetssituationen. Vi vill poängtera att vi enbart använt oss av APO:s registreringsformulär som ett verktyg. Vi har inte följt processen i kvalitetshjulet där man efter kartläggningen ska fortsätta att värdera mätningen, ta ställning till förändring, utföra eventuellt förbättringsarbete samt göra ny mätning en tid efter förändringsarbetet och avsluta med ett uppföljningsarbete. Vår målsättning var att kartlägga distriktssköterskans arbetsinnehåll samt att hitta ett formulär som skulle vara enkelt att använda sig av så att även andra distriktssköterskemottagningar skulle kunna använda sig av det för eventuellt nya mätningar inom de problemområden som man ville undersöka på sin egen verksamhet. För att testa de variabler vi ville mäta, gjordes en pilotstudie. Efter denna förstod vi hur viktigt det var att ha en manual som förklarade hur man fyller i formulären samt att man är överens om vad som menas med de olika rubrikerna av det man vill undersöka. Vår mätning omfattade 14 distriktssköterskemottagningar vilka utgjorde ett väldigt stort underlag/material. När man gör en så stor undersökning tror vi att det är av vikt att först göra en pilotstudie för att se hur metoden fungerar. Efter vår pilotstudie omarbetades registreringsformulären en del. Under pilotstudien hade vi med fler variabler, bland annat restid och samverkan med andra vårdgivare/anhöriga. Ofta vill man mäta så mycket som möjligt men nu i efterhand har vi förstått att det är viktigt att begränsa antalet variabler för att kunna få det bästa utbytet av material och resultat. I vårt material blev det en del bortfall eftersom alla uppgifter inte var ifyllda. Vi tror att det dels berodde på att vi varit otydliga i manualen och en annan orsak kan har varit att man inte varit motiverad till mätningen. Vår kartläggning visade att den vanligaste åtgärden vid hembesök var läkemedelshantering men att det var en stor variation mellan de olika distriktssköterskemottagningarna, från 0-58 %. Om läkemedelshantering innebar att dela medicin i dosett eller att överlämna Apodos gjorde vi ingen skillnad på, men det hade kanske varit av intresse att skilja upp dessa. Vi distriktssköterskor har bra erfarenhet av Apotekets Apodosservice som är ett säkrare system för patienten och besparar distriktsvården mycket tid. 10

15 En studie från Östergötland visade att även där var variationerna stora mellan de olika distriktssköterskemottagningarna. I studien ges förslag på hur man skulle kunna förbättra läkemedelshanteringen (3). Näst vanligast var åtgärden omläggningar i hemmet. Där hade vi inte skiljt på omläggning av bensår samt övriga omläggningar. Erfarenhetsmässigt vet vi att de flesta omläggningar som görs i hemmet är bensår. Lindholm anger att det finns rapporter som visar att av distriktssköterskans arbetstid åtgår mellan % till behandling av bensår (1). Detta stämmer också med vårt resultat. Då omläggning av bensår tar en stor del av distriktssköterskans arbetstid kunde det varit intressant att ha mätt dessa separat. I vår mätning kunde vi se att en del distriktssköterskemottagningar hade högre andel omläggningar vid hembesök än andra distriktssköterskemottagningar. På en del distriktssköterskemottagningar i Jönköping arbetar distriktssköterskan utifrån speciella vårdprogram för omhändertagande av patienter med bensår. Dessa mottagningar hade mindre antal patienter med omläggningar. Det kan bero på att på de distriktssköterskemottagningar där man arbetar utifrån vårdprogram, läker fler patienter sina sår och att ett färre antal omläggningar görs per patient. Detta stöder att detta vårdprogram kunde vara lönsamt att införa i alla områdena. Många gånger har vi distriktssköterskor en känsla av att dokumentation upptar en stor del av vårt arbete. På en del distriktssköterskemottagningar hade man precis börjat att dokumentera med hjälp av datorjournal medan andra fortfarande använde sig av pappersjournaler. Resultatet visade att den tid det tog att dokumentera inte skilde sig så mycket mellan de olika distriktssköterskemottagningarna. Dokumentation vid hembesök tog för vissa patienter lite längre tid vilket det finns en naturlig förklaring till eftersom det är större och fler åtgärder som görs i hemmet av distriktssköterskan. I det stora hela såg vi att för de flesta patientkontakterna tar dokumentationen mellan 0 och 5 minuter. Vi blev förvånade över resultatet men måste ändå glädjas åt att dokumentationstiden inte var längre. Fördelen med att göra en mätning är att man erhåller en verklig bild av hur det dagliga arbetet ser ut istället för att bara tro sig veta att det är på ett visst sätt. Ett oväntat resultat, som var intressant, var att under mätperioden skrevs enbart tio recept ut vid hembesök samt 20 recept på öppen mottagningen på sammanlagt 14 distriktssköterskemottagningar. De flesta distriktssköterskor får förskriva recept. Vi vet att receptförskrivningen kan variera från vecka till vecka, t ex skriver distriktssköterskan under förkylningsperioder ut mer läkemedel mot exempelvis ögoninfektioner. Vi tycker att det är viktigt att distriktssköterskan drar nytta av sin kompetens när det gäller receptförskrivning. Vi trodde att man skrev ut mer recept på landsbygden där man har längre till läkarmottagningen, men under den vecka mätperioden var, syntes ingen skillnad mellan landsbygd och centralort. På öppen mottagning var den vanligaste åtgärden omläggningar (28 %). Dessa inkluderade både omläggning av bensår och övriga omläggningar. Jämfört med omläggningar vid hembesök var variationerna inte så stora mellan de olika områdena på öppna mottagningen. Detta tror vi beror på att de som kommer till öppen mottagning ofta är yngre personer och söker för andra sårtyper som sårskador, brännskador eller omläggningar efter operationer/ingrepp. 11

16 De patienter som kom till den öppna mottagningen för att ta blodtrycket utgjorde en fjärdedel av samtliga patienter som kom till öppna mottagningen. Tidsåtgången varierade, allt från 10 minuter till 20 minuter eller mer. Ett förhöjt blodtryck är många gånger en fråga om livsstil och samtal angående livsstilsfrågor tar ofta längre tid än tio minuter och det vore kanske bättre att lyfta ut denna patientgrupp från den öppna mottagningen till ett planerat längre besök. Erfarenhetsmässigt tror vi att avsätter man inte tid för att arbeta preventivt blir det ofta sjukvårdande insatser som distriktssköterskan lägger sin tid på. Att arbeta preventivt är en viktig del av distriktssköterskan arbete och vi har en känsla av att de flesta distriktssköterskor vill arbeta mer inom detta område. Vårt arbete skulle eventuellt underlättas om vi arbetade utifrån vårdprogram. Vi vill poängtera att distriktssköterskans arbetsinnehåll kan se olika ut från område till område. På en del distriktsköterskemottagningar är det fler distriktssköterskor i förhållande till antal undersköterskor. Andra mottagningar har en mer jämn fördelning mellan distriktssköterskor och undersköterskor. Detta kan innebära att en del åtgärder som exempelvis insulingivning kan göras av distriktssköterskan på ett område och på ett annat område av undersköterska, vilket kan påverka resultatet i vår rapport. Innehållet i distriktssköterskans arbete är bristfälligt undersökt och dokumenterat vilket vi upptäckte när vi sökte efter liknande rapporter som var gjorda i Sverige. Då distriktssköterskan är en nyckelperson i primärvården är det av stor vikt att vi distriktssköterskor kan visa på vad vi gör. Det kan vi göra genom att mäta och dokumentera vårt arbetssätt. Vår mätmetod fungerad bra och gav mycket data att analysera. Rapporten visade vilka arbetsuppgifter som distriktssköterskan lade sin tid på vid hembesök respektive på öppen mottagning på de olika distriktssköterskemottagningarna i Jönköpings sjukvårdsområde. Rapporten bör vara ett bra underlag för eventuella kvalitetsutvecklingsarbeten. Distriktssköterskans arbetsinnehåll innefattar mycket mer än vad rapporten visar. Förslagsvis kan man lyfta ut något ämne eller problemområde för närmare undersökning. Alla de telefonkontakter distriktssköterskan har i sitt dagliga arbete kan vara intressant att registrera och studera. 12

17 Referenser 1. Lindholm C. (1995) Sår. Vård av patient med ben-, fot- och trycksår. Lund studentlitteratur 2. Samhällsmedicinska enheten, Norrbottens läns landsting (1994) Audit Projekt Luleå 3. Mattsson K, (1995) Distriktsvårdens arbetsinnehåll. Rapportserie från Forsknings- och utvecklingsenheten i Östergötland 4. Andersson G (1982 ) Analys av distriktssköterskeverksamheten i 1/6 av Ängelholms sjukvårdsdistrikt. Spri rapport från sjukhuset i Ängelholm, Primärvårdsenheten 5. Socialstyrelsen (1996) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. SOSFS 1996:24 13

18 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: GUID-gruppen Kontaktperson: Britt-Louise Suneson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Primärvårdens FoU-enhet Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: Vetenskapliga rådet Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: