Handläggs rinosinuit enligt Läkemedelsverkets rekommendationer? En kvantitativ journalstudie på Brandbergens Vårdcentral.
|
|
- Simon Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTA - PROJEKT sp 2014 Handläggs rinosinuit enligt Läkemedelsverkets rekommendationer? En kvantitativ journalstudie på Brandbergens Vårdcentral. Rafiqul Islam ST-läkare Brandbergens Vårdcentral Mail: rafiqul.islam@sll.se dr_rafiqulislam@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, specialist i allmänmedicin, Rosenlunds Vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Strandh, specialist i allmänmedicin, Brandbergens Vårdcentral. 1
2 Innehållförteckning: Sammanfattning: Bakgrund: Syfte: Frågeställningar: Material och metod: Etiska överväganden: Resultat: Diskussion: Slutsats: Referenser: Bilaga 1:
3 Sammanfattning: Bakgrund: Akut rinosinuit i samband med övre luftvägsinfektion (ÖLI) är en vanligt förekommande orsak till att patienter söker vårdcentralen. Rinosinuit är i de flesta fall en viral infektion och även bakteriell rinosinuit är ofta självläkande och kräver sällan antibiotika. Överförskrivning av antibiotika är vanlig. Därför har Läkemedelverket utformat riktlinjer för diagnostik och behandling av akut rinosinuit. I detta projekt har studerats huruvida behandlingsmönstret mot denna sjukdom här på Brandbergens vårdcentral (VC). Syfte: Att undersöka hur följsamheten till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer av akut rinosinuit ser ut på Brandbergens vårdcentral gällande antibiotikaförskrivning och antibiotikaval enligt Kloka listan. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie på Brandbergens VC. Studiepopulationen består av alla kvinnor och män >18 år som under perioden till erhöll diagnos akut sinuit/rinosinuit (diagnoskod J019 i ICD10). Anamnes, statusfynd och undersökningar noterade i journalen utifrån Läkemedelverkets riktlinjer undersöktes avseende följsamhet till antibiotikabehandling. För att beräkna om det fanns signifikant skillnad avseende antibiotikabehandling mellan gruppen som hade indikation för antibiotikabehandling och gruppen som ej hade indikation för antibiotikabehandling användes Chi 2-test. Följsamheten till Kloka listan avseende antibiotikaval redovisades deskriptivt. Resultat: 101 patienter fick diagnos rinosinuit under studieperioden. Läkemedelsverkets riktlinjer för antibiotikabehandling följdes till 70 %. Det fanns signifikant skillnad mellan gruppen som hade indikation respektive inte hade indikation för antibiotikabehandling. Följsamheten till Kloka listans förstahandsval Penicillin V var 66 %. Slutsats: Studie visar att det fanns en överförskrivning av antibiotika vid diagnos rinusinuit på Brandbergens vårdcentral och att det finns förbättringspotential för följsamheten till Kloka listan. Det finns utrymme för förbättringar vad gäller diagnostik och behandling i enlighet med Läkemedelverkets riktlinjer. MeSH termer: Akut rinosinuit, antibiotika, vårdprogram, primärvård, patientjournaler. 3
4 Bakgrund: Till vårdcentralen kommer många patienter med symtom från luftvägarna och bihålorna. Många av de patienterna som läkarna träffar på kort akuta tider är redan före besöket övertygade att de har bihåleinflammation och behöver antibiotikabehandling. Handläggning av de patienterna kräver ibland en omfattande diskussion med patienterna och överförskrivning av antibiotika vid sinuitsymtom är vanlig [1, 2]. Rinosinuit används som samlingsbegrepp för infektion eller inflammationstillstånd i övre luftvägarna framförallt i näsa och bihålesystem, bortsett från bakomliggande genes. Orsakerna kan vara viral eller bakteriell infektion, allergier eller andra immunologiska och anatomiska defekter. Det kan orsakas av nedsatt ventilation av bihålorna på grund av annorlunda anatomiska förhållanden som till exempel polyper, skada, nedsatt dränage eller blockering mm [3]. Typiska symtom vid rinosinuit, oavsett genes, är långvarigt färgad snuva, huvudvärk, smärta vid framåtböjning, perkussionsömhet över sinus, smärta i sinusområde eller tänder. Ensidig värk över sinus, övre luftväginfektion (ÖLI) mer än tio dagar, fynd av illaluktande vargata i mellersta näsgången eller epifarynx ses däremot som en stark indikation för bakteriell sinuit, men sällan förekommen [4]. Fynd av purulent sekret i näsan kan ge vägledning. Normal SR/CRP hos vuxna efter 7-10 dagar anamnes på ÖLI och misstänkt bihåleinflammation talar mot bakteriell etiologi, men utesluter inte [5]. Det säkraste sättet att diagnostisera bakteriell sinuit är fortfarande genom punktion/aspiration med odling [6]. Röntgen och ultraljud sägs eventuellt kunna utesluta diagnosen vid avsaknad av patologiska röntgen fynd, medan positiva fynd som t.ex. vätskenivåer talar för sinuit men säger inte något om etiologin [7]. Ökad smärta vid framåtböjning, perkussionsömhet eller anamnestiska uppgifter om tidigare sinuiter eller dubbelinsjuknande anses enligt läkemedelsverkets riktlinjer ha ett begränsat differentialdiagnostiskt värde. Läkemedelsverket har presenterat rekommendationer för diagnostik och behandling av rinosinuit. Se Figur 1. 4
5 Figur 1: Rekommenderade kriterier för diagnos och handläggning av akut rinusinuit enligt Information från Läkemedelsverket 3:2005 Figur 1: Algoritm Handläggning av rinosinuit hos vuxna och äldre barn, utifrån symtom och fynd. För handläggning av patient med sannolik eller möjlig bakteriell rinosinuit [4]. Behandling med antibiotika bör erbjudas de patienter som vid läkarundersökningen har sannolik rinosinuit:[3]: vargata vid mellersta näsgången eller epifarynx. Möjlig rinosinuit. Rekommendationsgrad A som betyder Stark rekommendation, kan omfatta de flesta patienter under de flesta betingelser och utan reservation. Randomiserad klinisk prövning/rct utan begränsningar av betydelse). purulent sekret påvisat i näshålan, uttalad smärta i tänder eller ansikte, ensidighet och dubbelinsjuknande (minst tre av fyra fynd). Rekommendationsgrad B som betyder Stark rekommendation; kan omfatta de flesta patienter. RCT med viktiga begränsningar) uttalad smärta i tänder eller ansikte och förhöjd CRP (>10) eller SR (>10 för män, >20 för 5
6 kvinnor) (Rekommendationsgrad B) Om patienten har haft upprepade sinuitsymtom eller i tveksamma fall kan man genomföra röntgen och eventuell punktion för diagnostik av etiologi. Vid ultraljud/röntgen bör tydligt eko alternativt vätskenivå eller helt tät käkhåla krävas för antibiotikabehandlingen [3, 8]. Antibiotikabehandling: Rekommenderat antibiotikabehandling vid rinosimuit är antibiotika peroralt, vanligtvis i 7-10 dagar. [3, 4] Förstahandspreparat är pencillin V i dubbel dos. Vid penicillinallergi ges cefalosporin eller doxycyclin i normaldosering. Som andrahandspreparat rekommenderas spektramox(kombination av amoxycillin och klavulansyra) eller cefalosporin. Symtom samt kliniska undersökningsfynd kan inte säkert förutsäga eller utesluta att det föreligger en möjligt eller sannolikt bakteriell rinosinuit. Positiv bakterieodling från maxillarissinuit erhålls i ungefär 60 % av de fall som klinisk bedömts ha sannolik bakteriell genes [9]. Vid okomplicerad rinosinuit, oavsett om viral eller bakteriell genes, är spontanläkningsfrekvensen mycket hög [10]. Särskilt i ett primärt omhändertagande av patienter med normal immunfunktion kan exspektans vara en möjlighet. Om symtomatisk förbättring inte sker kan antibiotika initieras [6]. Resultat av antibiotikabehandling insatt på rätt indikation vid okomplicerad sinuit är mycket god. Syftet med antibiotikabehandling är att förkorta sjukdomsförloppet [10]. Komplikationer är sällsynta och kan inte säkert förhindras med antibiotikabehandling. Det anses inte finnas någon acceptabel vetenskapligt dokumentation som motiverar lokala steroider som alternativ till antibiotikabehandling [11]. Däremot kan det fungera som bra komplement vid bakteriell sinuit och samtidigt allergiska besvär [12]. Det saknas även vetenskapligt stöd för peroral slemhinneavsvällande behandling i form av t ex Rinexin [7]. Det är fortfarande svårt att grunda sitt val av behandlingsalternativ på några objektiva, svartvita parametrar. Laboratorieprover har begränsat värde [8,13]. Oklara siffror för incidens och prevalens på grund av bristfälliga kliniska diagnostiska metoder gör att det många gånger är svårt att göra en korrekt bedömning för antibiotikabehandling under ett kort akutbesök. Syfte: Att undersöka hur följsamheten till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer av akut rinosinuit ser ut på Brandbergens vårdcentral. 6
7 Frågeställningar: 1) Hur många patienter fick diagnos rinosinuit under på Brandbergens VC? 2) Hur stor andel av patienterna som fick diagnos rinosinuit uppfyllde kriterierna för antibiotikabehandling och hur stor andel av dessa patienter erhöll antibiotikabehandling? 3) Hur stor andel av patienterna som fick diagnos rinosinuit som inte uppfyllde kriterierna för antibiotikabehandling erhöll antibiotikabehandling? 4) Fanns det någon signifikant skillnad avseende antibiotikabehandling mellan gruppen som hade indikation för antibiotikabehandling och gruppen som ej hade indikation för antibiotikabehandling? 5) Hur stor andel av de patienter som erhöll antibiotikabehandling fick antibiotika som rekommenderas som förstahandsval enligt Kloka Listan? Material och metod: Brandbergens vårdcentral (Brandbergens VC) ligger söder om Stockholm och på VC arbetar 6 specialister i allmänmedicin, 2 ST-läkare och 1 AT-läkare. Antal listade patienter är cirka Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie på Brandbergens VC Studiepopulationen består av alla kvinnor och män >18 år som under perioden till erhöll diagnos akut sinuit/rinosinuit (diagnoskod J019 i ICD10). En översiktlig sökning visar 101 patientfall. Vårdcentralen använder sig av journalsystemet Take Care (TC). För att få fram diagnos används rapportverktyget m4 (tidigare RAVE 3). Det är ett program som används för att ta fram journaldata som t ex diagnos, kön, ålder, laboratoriedata, läkemedelsförskrivning. Det första steget var att ta fram alla patienter >18 år som under studieperioden fått diagnos akut rinosinuit. Patienternas namn och personnummer kodades på en lista som upprättats i Excel. Därefter genomlästes alla journaler av studieledaren för att få fram följande information för varje patient. Alternativ nej väljs i de fall där symtom aktivt negerats i journalen men även i de fall information saknats. Har patienten vargata: ja/nej Purulent sekret: ja/nej 7
8 Smärta i tänder eller i ansikte: ja/nej Ensidiga symtom; ja/nej Dubbelinsjuknande/försämrat allmäntillstånd(at): ja/nej CRP >10 eller SR>10 för män, SR >20 för kvinnor: ja/nej Genomgången röntgen (som bekräftar vätskenivå eller tät käkhåla) och/eller punktion som verifierat diagnos: ja/nej Antibiotikabehandling: ja/nej Vid genomläsningen exkluderades alla patienter som har haft ett kraftigt påverkat allmäntillstånd, svår värk, svullnad, hög feber, misstanke om etmoidal- eller frontalsinuit som bör handläggas akut på ÖNH-mottagning. Nytt insjuknande inom 30 dagar räknades som en episod och insjuknande efter 30 dagar räknades som nytt fall. Därefter har alla patienter indelats i 2 grupper: Grupp 1 som hade indikation för antibiotikabehandling och grupp 2 som inte hade indikation för antibiotikabehandling. De 2 grupperna indelades därefter in i ytterligare 2 grupper beroende om patienterna erhållit antibiotikabehandling eller ej. Se figur 1. Figur 1. Flödesschema över studieprocessen Patienter med diagnos akut rinosinut: J019 Exklusion Påverkad AT, svår smärta, svullnad, hög feber, misstanke på ethmoid eller frontal sinuit Indikation för antibiotikabehandling Ej indikation för antibiotikabehandling Erhöll antibiotika Erhöll ej antibiotika Erhöll antibiotika Erhöll ej antibiotika 8
9 Indikation för antibiotikabehandling definieras som att patienten har minst av ett av 3 kriterier: 1) Vargata 2) Minst 3 av 4 följande symtom vid ÖLI > 10 dagar: purulent sekret, uttalad smärta i tänder eller ansikte, ensidighet, dubbelinsjuknande/försämrat AT. 3) <3 delsymtomen i punkt 2 vid ÖLI> 10 dagar och CRP > 10 för män och >20 för kvinnor eller 1-3 symtom och röntgen eller punktionsverifierad sinuit. Ej indikation för antibiotikabehandling: Alla patienter som inte uppfyllde kriterierna för antibiotikabehandling. Enligt Läkemedelsverkets rekommendation för antibiotikabehandling bör enbart patienter med sannolik bakteriell rinosinuit ges antibiotikabehandling. I denna studie har det använts en vidare definition av indikation för antibiotikabehandling som innefattat även möjlig bakteriell rinosinuit. För att undersöka följsamheten till Kloka Listan avseende val av antibiotika har studieledaren gått igenom vilken antibiotika som patienten behandlats med. Antibiotikabehandlingen indelades i 2 grupper: 1) Rekommenderad förstahandsval vid rinosinuit: penicillin V. 2) Övriga Tabeller för sammanställning av materialet har skapats i Excel. PAST har använts för statistiska beräkningar. Resultatet redovisas i deskriptiv form. Statistiska skillnader har beräknats för gruppen som fått antibiotikabehandling enligt indikation i jämförelse med gruppen som fått antibiotikabehandling utan indikation. Som signifikanstest används Chi2 test. Signifikansnivån bestäms som p<0,05. Etiska överväganden Det fanns risk för att studiedeltagarna utsatts för integritetsintrång då studieledaren tagit del av journalanteckningar utan att vara deltagarens behandlande läkare. Det fanns också risk för integritetsintrång gentemot de läkarkollegor på vårdcentralen som skrivit journalanteckningarna. 9
10 Verksamhetschefen har gett sitt tillstånd till att studieledaren tar del av journalerna. Läkarkollegorna har informerats muntligen om studien på läkarmöte. Ett anslag om att journalstudier har gjorts i kvalitetssyfte och har hängts upp i väntrummet på vårdcentralen. Journalen har genomlästs enbart för att uthämta den information som krävts för studien. Alla data har kodats för att garantera studiedeltagarnas anonymitet. Det kodade materialet har hanterats av studieledaren som har skrivit under sekretessavtal. Kodnyckel för personuppgifter har förvarats på vårdcentralen och har förstörts efter avslutat projekt. All data har avidentifierats innan analys. Sammanställningen har gjorts på gruppnivå. Inga enskilda patienter eller läkare kan identifieras vid presentation av studien. Eventuella risker har uppvägts av att omhändertagandet av patienter med akut sinuit på Brandbergens vårdcentral kan förbättras med hjälp av studieresultatet. Resultat: Under studieperioden registrerades diagnos rinosinuit (diagnoskod J01) totalt 101 gånger. 12 patienter fick diagnosen mer än en gång. Medianåldern var 46 år (18-74 år). 67 patienter (66 %) var kvinnor och 34 (34 %) var män. Antal (N) och andel ( %) patienter som hade indikation respektive inte hade indikation för antibiotikabehandling samt hur många som erhöll antibiotikabehandling i respektive grupp presenteras i figur 1. Fig. 1 Antal och andel patienter som hade indikation respektive inte hade indikation för antibiotika behandling och antal och andel patienter som erhöll antibiotika behandling. N= Patient fall med diagnos akut rinosinuit 41( 41 % )patienter hade Indikation för Antibiotika 60( 59 % )patienter hade ej indikation för Antibiotika behandling 39(95 %) patienter Erhöll Antibiotika 2(5 %) patienter erhöll ej Antibiotika 17 (28 %) patienter Erhöll Antibiotika 43(72 %) patienter erhöll ej Antibiotika 10
11 39 patienter erhöll antibiotikabehandling enligt Läkemedelverkets riktlinjer. Hur kriterierna som används i riktlinjerna för bedöma indikationen för antibiotikabehandling fördelade sig bland patienterna ses i tabell 2. Tabell 2: Antal patienter som i journalen hade noterade kriterier enligt Läkemedelverkets riktlinjer indikation antibiotikabehandling av rinosinuit fördelat på olika kriterier, uppfyllelse av kriteriet samt om patienter med uppfyllt kriterium erhållit antibiotika. kriterium Antal patienter där kriteriet noterats i journalen Antal patienter som uppfyllde kriteriet Antal patienter med uppfullt kriterium som erhöll antibiotika Vargata av de 4 symtom <3 delsymtom och CRP <3 delsymtom och röntgen undersökning Det fanns signifikant skillnad avseende antibiotikabehandling mellan gruppen som hade indikation för antibiotika och gruppen som inte hade indikation för antibiotika. Chi2(Fisher exakta) test statistik värdet var 0. Resultatet var signifikant vid p <0,05 Av de 56 patienter som erhöll antibiotikabehandling behandlades 37 (66 %) med penicillin V som förstahandsval enligt Kloka Listan. Fördelning av antibiotikaval presenteras i figur 3. Figur 3: Antal patienter som erhöll antibiotikabehandling och antal typ av olika antibiotikaval. N= PcV Doxycyclin Erytromycin Amoxycillin Ciprofloxacin Mofloxacillin Totalt 11
12 Diskussion: Studien visade att 41 (41 %) av 101 av patienterna som fick diagnos rinosinuit under studieperioden hade indikation för antibiotikabehandling och av dessa erhöll 39 (95 %) patienter antibiotikabehandling. Av de 60 patienter som inte hade indikation för antibiotikabehandling erhöll 17 (28 %) ändå antibiotikabehandling. Det fanns signifikant skillnad avseende antibiotikabehandling mellan gruppen som hade indikation för antibiotikabehandling och gruppen som inte hade indikation för antibiotikabehandling. 66 % patienter som erhöll antibiotikabehandling fick behandling enligt rekommenderat förstahandsval i Kloka Listan. Spontanläkning av bakteriell sinuit är vanligt och misstänkt bakteriella sinuiter har ofta viral genes. Studier har visat att ca 2/3 av patienter med misstänkt akut bakteriell sinuit tillfrisknats eller förbättrats inom dagar utan antibiotika behandling[1]. Undersökningar har också visat att prevalensen för viral sinuit är så hög som 90-98%[3]. Resultatet från denna studie på Brandbergens vårdcentral visar att antibiotika förskrivits i hög utsträckning och utan att patienterna alltid haft indikation för antibiotikabehandling. Läkemedelsverkets riktlinjer för antibiotikabehandling följdes i cirka 70 % av besöken. Studien visade att diagnosen akut rinosinuit främst har ställts genom anamnes och klinisk status. Vid journalgenomgång framkom att klinisk status (vargata, purulent sekret, smärta i ansikte, ensidighet och dubbel insjuknande) var de vanligaste kriterierna bland de patienter som fick antibiotikabehandling eller ej. Av den 25 patienter som hade vargata noterat i journalen erhöll 23(92 %) antibiotikabehandling. Alla patienter som hade symtom och statusfynd för akut bakteriell sinuit dvs. >10 dagars ÖLI symtom samt 3 av 4 symtom (vargata, purulent sekret, smärta i ansikte, ensidighet och dubbelinsjuknande) noterats i journalen erhöll antibiotikabehandling Läkemedelverkets i enlighet med Läkemedelverkets riktlinjer. Att använda CRP och röntgenundersökning är ett stöd i att ställa diagnos akut bakteriell rinosinuit. CRP har ej använts i så stor utstäckning i diagnostiken på Brandbergens vårdcentral. På de flesta patienter med ÖLI togs CRP före 10 dagars symtomduration vilket ej är enligt Läkemedelverkets riktlinjer. Röntgenundersökningar kan utföras för diagnostiskt 12
13 syfte med frågeställning vätskenivå och slemhinnesvullnad. Det finns dock risk för överdiagnostering av bakteriell rinosinuit pga. att enbart fynd av slemhinnesvullnad eller vätskenivå vid röntgen inte ger belägg för diagnosen akut bakteriell rinusinuit [6,7]. I studien på Brandbergens vårdcentral hade 7 patienter röntgenfynd i form av slemhinnesvullnad eller vätskenivå och enligt riktlinjerna skulle dessa patienter genomgå punktion/aspiration för odling. Ingen patient genomgick punktion/aspiration för odling men 5 av 7 patienter erhöll antibiotikabehandling och 2 patienter remitterades till ÖNH-mottagningen. I studien var det 2 patienter som ej erhållit antibiotika trots att ha uppfyllt kriterierna för behandling. Det går dock ej att säkert dra slutsatsen att Läkemedelverkets riktlinjer ej följdes i dessa 2 fall eftersom beslut om behandling skulle kunna bero på bristande journalföring. En anledning till att bristande journalföring kan vara att de flesta patienter som söker för rinosinuit handläggs på akuttider med begränsad tid. Av samtliga patienter som fick antibiotikabehandling erhöll 66 % förstahandsvalet penicillin V. och 25 % doxycycline. Ytterligare 9 % erhöll annat preparat pga angiven penicillinallergi. En anledning till att följsamheten inte var bättre kan vara att uppgift om penicillinallergi vid behandlingsval med annan antibiotika inte alltid angetts i journalen. Studiens styrkor och svagheter: Användningen av M3 (tidigare RAVE3) underlättade datasamlingen med hänsyn till datamängden. En styrka i studien är att alla patienter som fått diagnos rinosinuit under studieperioden kunde inkluderas. En annan styrka är att genomgång av samtliga journaler för hand gjordes enbart av studieledaren vilket bör göra att data bedömts på samma sätt. Till studiens svagheter hör att symtomuppgifterna kommer från journaler som baserats på patienternas subjektiva besvär. Dessutom finns risk finns att alla symtom inte har dokumenterats i journalen av läkaren. Patienten kan även ha svårt att berätta om sina symtom p.g.a. språksvårigheter. Detta kan ha bidragit till att resultaten kan ha påverkas. Ytterligare en svaghet är att studien är gjord på enbart en vårdcentral och resultaten kan därför inte generaliseras till hela primärvården. Slutsats: Studien visar att det fanns en överförskrivning av antibiotika vid diagnos rinusinuit på Brandbergens vårdcentral. Det finns utrymme för förbättring vad gäller diagnostiken och 13
14 behandling i enlighet Läkemedelverkets rekommendation. Det förefaller det finnas ett behov i läkargruppen att diskutera och aktualisera rutiner vid diagnostisering, journalföring och handläggning av patienter med akut rinosinuit. Referenser: [1] STRAMA. Samverkan mot antibiotikaresistens. Stockholm/Vardprogram/Luftvagsinfektioner/Akut-sinuit [2] Björkman I, Erntell M, Röing M, Lundborg C.S. (2011) Infectious disease management in primary care: perceptions of Gps. BMC Fam Pract. Published online 2011 January11. [Online]: [3] Lundblad L och Kumlin J, Behandling av rinosinuit Läkemedelsverket, vol (16)3, 2005 [4] Hellström S, (2014). Öron-, näs-och halssjukdomar. Läkemedelsboken, Stockholm, sidor [5] Lindback M och Hjortdahl P, (2002) The clinical diagnosis of acute purulent sinusitus in general practice-a-review. The British Journal of General Practice, vol. 52(479), p , 2002 [6] Lau J, Zucker D, Engels E A. et al. (1999) Diagnosis and treatment of acute bacterial Rhinosinusitis, Agency for Health Care Policy and Research, Vol. 1 av 2 Vol Evidence Reports/Technology Assessments, No. 9, pp. Report No.: 99-E016, 1999[7] Holmström M, (2008) Internationella behandlingsriktlinjer för rinosinuit ger bra vägledning. Läkartidningen, vol. 45, [8] Lindbaek M, Hjortdahl P, Johnsen UL. (1996) Use of symptoms, signs, and blood tests to diagnose acute sinus infections in primary care: comparison with computed tomography. Family Medicine, pp. 28(3):183-8, [9] Lund B. (1997) Infectious rhinosinusitis in adults: classification, etiology and management. International Rhinosinusitis Advisory Board. Ear Nose Throat journal, vol.76, nr Wiley-Liss, pp. 1-22, [10] Kennedy D. W., Bolger W. E. och Zinreich S. J. (2001) Diseases of the Sinuses. Microbiology of Sinusitis, Canada, Hamilton, 2001, pp
15 [11] Venekamp RP, Thompson MJ, Hayward G, Heneghan CJ, Del Mar CB, Perera R, Glasziou PP, Rovers MM Systemic corticosteroids for acute sinusitis (Review) Published online 25 mar Available: [12] Dolor R. J., Witsell D. L., Hellkamp A. S et al (2001) Comparision of cefuroxime with or without intranasal fluticasone for the treatment of rhinosinusitis. JAMA, Dec 26; 286(24): [13] Viss Stockholms Läns Landsting (2014) [Online]. 15
16 Bilaga 1 Projektplan Rafiqul Islam VESTA Södra 2014 Patientinformation Vi vill informera våra patienter om att det under 2014 genomförs en studie vid Brandbergens vårdcentral för att granska en kvantitativ studie av vården för de patienter som har fått behandling mot bihåleinflammation. Studien innebär att vissa uppgifter kommer att inhämtas från patientjournaler och därefter sammanställas. Alla uppgifter inhämtas av behöriga och anställa personer med tystnadsplikt. Alla uppgifter kommer att sammanställas och redovisas anonymt och kommer ej att kunna härledas till enskilda patienter. Vid eventuella frågor och synpunkter, eller om du som sinuitpatient inte vill ha din journal ska granskas, ombeds du ta kontakt med verksamet Gunilla Tornhammar, eller ST- läkare Dr Rafiqul Islam som ansvarig för studien. 16
Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral
VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merHandläggs patienter med akut rinosinuit enligt Läkemedelverkets riktlinjer för antibiotikabehandling på Ringens vårdcentral?
Rapport Vesta Handläggs patienter med akut rinosinuit enligt Läkemedelverkets riktlinjer för antibiotikabehandling på Ringens vårdcentral? Martin Friberg, ST-läkare, Ringens vårdcentral 2017 martin.friberg@gmail.com
Läs merLäkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merInnehållsförteckning, Rinosinuit
Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merHandläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010.
Lena Humble Rangmar ST-läkare Krokslätts VC Handledare: Professor Robert Eggertssen Göteborg i juni 2011 1 Handläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010. Inledning
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merHandläggning av faryngotonsillit
Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin,
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merVetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum
Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald,
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merHandläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh
Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merVad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merPenicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?
Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merHandläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral
Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merNedre luftvägsinfektioner, Diagnostik och behandling vid vårdcentralen Stadshusdoktorn Lidingö år 2007 och 2010.
Rapport för studie inom VESTA vårprogrammet 2011 Nedre luftvägsinfektioner, Diagnostik och behandling vid vårdcentralen Stadshusdoktorn Lidingö år 2007 och 2010. Hanna Hammarberg, STläkare, Stadshusdoktorn
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merNeuroborrelios och sinuit
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merBehandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014
Behandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014 Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, Specialist i Allmänmedicin
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merLäkemedelsbehandling av rinosinuit - Bakgrundsdokumentation
- Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Epidemiologi
Läs merHur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?
VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter
Läs merPersonlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merSjälvdeklaration avseende verksamhetens patientsäkerhetsarbete för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner i öppen vård.
Självdeklaration, Strama Självdeklaration avseende verksamhetens patientsäkerhetsarbete för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner i öppen vård. Självdeklarationen utgör underlag
Läs merHandläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder. på Täby Centrum Doktorn
VESTA VT 2016 Handläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder på Täby Centrum Doktorn En kvantitativ retrospektiv studie Biljana Radosevic, ST-läkare Täby Centrum Doktorn
Läs merDiagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC
Projektrapport VESTA Diagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC En retrospektiv journalstudie från 1 januari till 31 mars 2013 Charlotta Wrenninge, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs mer