Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel
|
|
- Birgitta Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Nedanstående är en sammanställning av de skrivningsfrågor i epidemiologi som förekommit tidigare år. Age adjusted rate, Age specific rate Fråga: Definiera age specific rate. Svar: Förekomst av t ex sjukdom i en specifik ålderskategori. Nämnare och täljare avser samma åldersgrupp. Fråga: Definiera age adjusted. Svar: Korrigering för skillnader i åldersfördelning i en specifik kohort. T ex vid beräkning av kvot mellan mortalitet eller incidens två områden. Bias, selektionsfel Svar: Förskjutning som gör att ett urval eller bedömning blir felaktigt viktad åt något håll. Fråga: Tabell 1 är från det mammografiska screening-projektet i Malmö. Alla som inviterades kom inte. Beskriv med utgångspunkt från tabellen den selektionsbias som finns i undersökningen. (tabell följer) Svar: Stadiefördelningen bland tumörer upptäckta är Bland 106 non-attenders: stadium 0=8, stadium I=22, II eller fler 77 dvs 72% Bland 374 attenders: stadium 0 = 61, I=241 II eller fler 72 dvs 19% Bland 450 i kontrollgruppen: var stadium 0 = 50, I=162, II eller fler 238 dvs 53% Det är överrepresentation i non-attenders av de avancerade stadierna av ca och dödlighet. Beroende på att de som väljer att gå på hälsoundersökningar inte är samma typ av personer som väljer att inte komma, de har olika levnadsstil och syn på sin hälsa. De som inte går på kontroller söker inte förrän ca är mer avancerad eller uppenbar. 1
2 Tabell 1 Cancer detected in study group At screening in interval In Non Total Cancer in -attenders control group Stage 0 Alive 60(16) 24(24) 7(7) 91(16) 48(11) Dead in breast ca 1(<1) 1(<1 1(<1 Dead other causes 1(1) 1(<1 1(<1 Stage I Alive 221(59) 27(27) 16(15) 264(45) 151(34) Dead in breast ca 4(1) 4(4) 1(1) 9(2) 5(1) Dead other causes 16(4) 2(2) 5(5) 23(4) 6(1) Stage II Alive 58(16) 22(22) 32(30) 112(19) 130(29) Dead in breast ca 6(2) 9(9) 6(6) 21(4) 28(6) Dead other causes 4(1) 2(2) 3(3) 9(2) 14(3) Stage III Alive 2(1) 2(2) 6(6) 10(2) 14(3) Dead in breast ca 1(<1) 5(5) 7(7) 13(2) 9(2) Dead other causes 1(<1) 2(2) 2(2) 3(1) 4(1) Stage IV Alive 3(3) 10(2) 14(3) Dead in breast ca 2(2) 17(16) 19(3) 22(5) Dead other causes 3(1) All stages Alive 341(91) 76(76) 64(61) 482(83) 357(79) Dead in breast ca 12(3) 20(20) 31(29) 63(11) 65(14) Dead other causes 21(6) 4(4) 11(10) 36(6) 28(6) Total 374(100) 100(100) 106(100) 581(100) 450(100) Blindad och dubbel blindad undersökning Svar: Patienten är inte medveten om ifall de får aktiv eller placebo som behandling. Patienten ska veta om att olika alternativ ges men han får inte veta vilken grupp han tillhör. Dubbelblind när inte heller läkare och observatör vet om vilken grupp patienten tillhör. 2
3 Compliance Svar: Följsamhet, t ex patientens benägenhet att följa och ta mediciner enligt givna föreskrifter. Confounder Fråga: Vad är en confounder? Svar: Confounder när en faktor som är oberoende associerad både med sjukdomen och exponeringen. En confounder måste utgöra en egen riskfaktor för sjukdomen. Tex ålder och kön är ofta confounders som gör att man drar felaktiga slutsatser om man inte justerar för dessa faktorer. Se separat bilaga. Cross over Svar: Crossover design är en metod där man jämför två eller flera behandlingar eller interventioner där man låter fallen vara sina egna kontroller efter en mellanliggande fri period. Dvs. man byter från att vara fall till att vara kontroll och tvärt om. Fråga: Crossover design är populärt särskilt vid läkemedelsprövningar. T ex när man började testa betablockare på angina pectoris patienter. Kan du beskriva tre stora fördelar med denna metod på denna typ av patienter. Fråga: Varför är det inte tillämpbart på t ex hjärtinfarkt eller sjukdomar som lungcancer eller MS (multipel scleros)? Svar: Det är samma patienter som har samma typ av smärta och reagerar, dvs tar medicin vid samma smärttröskel. Det tar bort intraindividuell spridning. Det gör att man kan testa både effektiv och ineffektiv behandling och få intern validitet. Man behöver mycket färre individer för att få power i en crossover studie p.g.a. av detta blir det billigare. Nackdelarna med sjukdomar som har ett progressivt förlopp som t ex cancer sjukdomar är att man inte vet var i sjukdomsstadiet de befinner sig. Detta kan påverka resultatet väsentligt. Vid långdragna kroniska sjukdomar är det också bättre att välja två olika kontrollgrupper i stället för cross over. Per definition ska cross over användas under en tidsbegränsad period. Crude rate Svar: En uppskattning av proportionerna av en population som tex dör (mortatlitet) under en specifik period. Man menar då alla som dör utan korrigering för skillnader i t ex kön eller ålder. 3
4 Endogen/exogen faktor Fråga: Ge exempel på exo- och endogena faktorer som kan förändra exponeringsrisken respektive sårbarheten vid en influensaepidemi. Svar: Exogena faktorer = yrke, utbildning, boende, ekonomi. Endogena faktorer = ålder, kön, annan sjukdom, kondition. Enkäter Fråga: Ett frågeformulär, en skriftlig enkät, är ofta ett snabbt och relativt billigt sätt att samla in stora mängder data. Du vill undersöka vad högstadieungdomar i en stad som Malmö har för uppfattning om rökningens betydelse för uppkomst av hjärtkärlsjukdomar, kroniska luftvägsproblem samt lungcancer och du har bestämt dig för att använda ett skriftligt frågeformulär, inte intervjuteknik. Vilka aspekter lägger du på 1) utformandet av själva frågeformuläret? 2) vilka du ska dela ut enkäten till, vad är det som påverkar ditt beslut? 3) vad skulle man kunna tänkas göra först för att förhindra onödiga fel i studien? Svar: Att de ska kunna förstå och tolka frågorna och läsa formuläret. Att frågorna inte ska vara ledande eller beroende av varandra eller vara för känsliga. Att frågorna verkligen ska ge svar på det som man vill veta. Att olika ungdomar kan ha olika möjlighet att associera till samma sak beroende på bakgrund och socioekonomiska förhållanden. Bra idé att starta med en pilotstudie för att kartlägga och bedöma värdet av insamlad information. Fall-kontroll studier Fråga: Definiera en fall-kontroll studie Svar En typ av analyserande observationsstudie. Om man ingår i studien är man antingen sjuk (case) eller inte sjuk (kontroll). Man jämför sedan tidigare exponering för olika ämnen mellan fall och kontroller bakåt i tiden. Fråga: Innan man startar en fall-kontroll studier finns det flera viktiga saker att beakta, kan du redogöra för minst 3 av de viktigaste. Svar: I princip skall fall och kontroller plockas på så likartat sätt som möjligt, förutom vad gäller exponeringen för det man vill mäta. T ex att de kommer från så lika socioekonomiska, åldersmässiga etc bakgrund för att urvalet inte ska bli skevt. Bra vid ovanliga sjukdomar, billigt, enkelt, ofta snabbt, går ofta bakåt i tiden, man kan inte få ut mer än ett resultat eftersom man utgår från en sorts fall. Fråga: Ett centralt problem i fall-kontroll studier är valet av kontroller. Ange kortfattat vilka principer och möjligheter som bör och kan styra valet av kontroller. 4
5 Svar: I princip skall fall och kontroller plockas på så likartat sätt som möjligt, förutom vad gäller exponeringen för det man vill mäta. Viktigt att de kommer från så lika socioekonomiska, åldersmässiga etc bakgrund för att man inte ska få med för mycket confounders eller integrationer. Falskt negativ, falskt positivt Svar: Falskt positivt test dvs att personen inte har sjukdomen trots positivt test, skapar oro och medför kostnader för onödiga test. Falskt negativtest dvs att personen har sjukdomen trots ett negativt test. Man vill missa så få som möjligt. Om specificiteten ökar blir andelen falskt negativa större, ökar sensitivitet ger det ökat antal falskt positiva. Incidens, morbiditet, prevalens Fråga: Förklara vad som är skillnaden mellan begreppen incidens och prevalens i en befolkning. Svar: Prevalens är hur vanligt t ex en sjukdom förekommer hos en definierad befolkning en viss tidpunkt eller under en viss definierad tidsperiod. Har alltså att göra med hur allvarlig sjukdomen är (hur den sprider sig hur länge den varar). Förkyld kan man vara kortvarigt och flera gånger medan en cancersjukdom vanligen sträcker sig över lång tid. Incidens är antalet nyinsjuknade under en viss tidsperiod i en definierad population. Fråga: Definiera morbiditet. Svar: Sjuklighet i en definierad befolkning. Interventionsstudie Svar: När man medvetet behandlar eller ändrar förutsättningarna för en grupp och jämför den med en annan grupp som man inte behandlar på något sätt. Förutsättningarna för övrigt måste vara lika för grupperna. Kluster Fråga: Definiera klusterbegreppet i epidemiologiska sammanhang. 5
6 Svar: Kommer från samma ord som klase dvs ansamling. Används mycket i samband med cancer sjukdomar eller missbildningar som uppträder tillsammans i tid och rum. Antalet fall kan vara ökat men det kan också vara normalt. Kohort Svar: En population som är väldefinierad utifrån vissa bestämda kriterier. Tex. ålderskohort där individerna är födda ett visst år. Oftast prospektiv, där man vill följa en väl definierad population i ett förlopp över tid där man inte på förhand vet hur det går. Bra vid ovanliga orsaker tills sjukdom och när man vill testa multipla orsaker till sjukdom. Inte användbart vid mycket ovanliga sjukdomar. Matchning Svar: När man försöker välja fall och kontroller i t ex en läkemedelstudie så identiska i alla avseende man tror har betydelse (tex kön ålder, hälsotillstånd) på förutom det läkemedel man ger = det man ska testa. Meta-analys Svar: Försök att sambedöma resultat från flera olika studier i en ny analys, oftast med hjälp av avancerade statistiska metoder. Odds ratio, Relativ risk Fråga: Förklara vad begreppet står för. diseased not diseased total exposure a b a+b nonexposure c d c +d total a+c b+d a+b+c+d Oddset för att de sjuka i en fall-kontroll studie är exponerade för en faktor är a/c och motsvarande odds för kontrollerna är b/d. Odds ratiot är därför OR=ad/bc. 6
7 Risken för exponerade att utveckla sjukdom är a/(a+b) och risken för oexponerade är på motsvarande sätt c/(c+d). Relativa risken i en kohortstudie blir därför RR=a(c+d)/c(a+b). Pilotstudie Svar: En småskalig för-studie där man testar metoder och design som man sedan kan applicera på en större studie. Pilotstudier som är små och relativt billiga görs således för att kunna bedöma förutsättningar och upptäcka felkällor. Placebo Svar: Placebo är när man ger icke biologiskt eller kemiskt verksam substans eller behandling istället för en aktiv drog eller behandling. Fråga: I en studie där man testade effekten av olika värktabletter mot sockerpiller hade man sett till att alla pillren hade samma form men olika färg. Färgerna var dessutom spridda bland alla typer av piller. Man fann att sockerpillerna minskade värken även om det inte skedde i lika hög grad som kemiskt verksamma preparat. Man fann dessutom att röda sockerpiller var mycket mer effektiva mot värk än vad ljusgröna sockerpiller var. Vad är detta exempel på för effekt? Vad kallas det när även den som delar ut pillren är ovetande om det är en aktivt verkande tablett eller sockerpiller som delas ut? Svar: Placebo effekt, respektive dubbel-blindad undersökning. Prognostiskt värde, sensitivitet och specificitet Fråga: På en psykiatrisk mottagning vid ett centrallasarett utvecklade man en screeningtest för alkoholism genom att mäta GT värdet på patienterna. Testet visade sig fungera bra för att fånga upp alkoholmissbrukare. Sedan förslog man att detta screeningtest skulle användas även ute i primärvården. Hur påverkar det sensitivitet och specificitet och hur påverkas det prediktiva värdena om man flyttar testmetoden, (analys av båda blodproven sker på samma lab), från ett besök på psykmottagningen till ett besök på vårdcentralen? Svar: Sensitivitet och specificitet ska inte påverkas av var provet tas. Andelen som är sjuka respektive friska kommer att vara samma om man inte ändrar gränserna för testet eller 7
8 förutsättningarna för genomförandet. Däremot minskar ju det prediktiva värdet avsevärt eftersom populationen som besöker en mottagning på psykiatrisk klinik kommer att i mycket högre grad ha alkoholism än i en normalbefolkning på distriktet. Prevalensen kommer att vara högre på psyk mottagningen. Om man utgår ifrån fyrfälts tabellen Sjuka Friska totalt Positivt test a (sant positiva) b (falskt positiva) a+b Negativt test c (falskt negativa) d (sant negativa) c +d totalt a+c b+d a+b+c+d Så är Sensitivitet a/a+c, den sjuka delen av populationen som har ett positivt test. Ett test med hög sensitivitet missar sällan sjuka personer. Specificitet d/b+d, är de friska personer som har ett negativt test. Ett test med hög specificitet kommer sällan att missklassificera friska personer som sjuka. Positivt prediktivt värde PPV= a/ (a+b). Chansen att egenskapen (sjukdomen) finns hos den testade individen om testet är positivt. Negativt prediktivt värde NPV= d/ (c+d). Chansen att egenskapen (sjukdomen) saknas hos den testade individen om testet är negativt. Primär resp sekundär prevention Fråga: Diskutera skillnaderna mellan primär och sekundär prevention. Vad skiljer dem åt? Svar: Primär prevention är när man försöker förhindra uppkomst av t ex ohälsa hos befolkningen genom att ingripa med generella åtgärder. Sekundär prevention är att ingripa på individnivå för att hos individen förhindra eller lindra sjukdom som redan uppkommit. Randomisering, allokering Fråga: Definiera randomisering. Svar: Urvalsprincip som är bestämd på förhand oberoende av subjektet. Fråga: Allokering eller randomisering, vad är nackdelarna med de båda typerna, ge exempel om du behöver. 8
9 Svar: Om man tar t ex varannan patient som kommer in på en mottagning kan det förefall vara slumpmässigt. Det är dock inte alls säkert. Tidpunkten på dagen, t ex om patienten är hemma/arbetslös eller har förvärvsarbete kan påverka när de väljer att komma. Om du som läkare ska vara den som likvärdigt ska allokera till grupper är du ändå påverkad av en patientens sjukdom och din förväntade inställning till resultatet av undersökningen. Du gör undermedvetna val. Screening Svar: En undersökning av en definierad population för att leta efter t ex viss sorts dold sjukdom där man vet att man kan förhindra uppkomst av sjukdomen hos populationen om man hittar personerna som blir positiva på testet. Fråga: Innan man bestämmer sig för att göra en screening-undersökning finns det vissa saker som man bör beakta. Ange minst fyra. Svar: Är det meningsfullt (säkerställd kausalitet och power), är det ekonomiskt lönsamt i förhållande vinst/insats, är det genomförbart av praktiska etiska sociala skäl, vad gör man med de falskt positiva reapektive de sjuka man hittar. Fråga: Vad är det man måste tänka på innan man påbörjar en screening-undersökning? Nämn minst sex skilda aspekter man ska tänka på. Svar: Screening är till för att hitta sjukdom hos tillsynes friska individer där man ska ha möjlighet att kunna påverka deras sjukdom. Följande faktorer skall beaktas: Sjukdomen ska utgöra ett viktigt hälsoproblem. Det ska finnas en accepterad behandling. Diagnos och behandlingsmöjligheter skall finnas tillgängligt. Testet ska vara acceptabelt av befolkningen. Sjukdomens naturalförlopp utan behandling - särskilt utvecklingen från latent till manifest sjukdom - är känd. Behandlingsindikationerna är klart definierade. Att kostnaderna är rimliga i förhållande till andra behov inom hälso- och sjukvård. Bör vara en fortlöpande och inte engångsföreteelse. Stickprov Svar: Slumpmässigt oberoende urval ur en population. 9
10 Fråga: Vilken är den principiella förutsättning som måste uppfyllas för att ett stickprov ska kunna bli representativt. Svar: Måste vara oberoende, dvs. slumpurval, alla ska ha samma chans att komma med i undersökningen. Stratifiering Svar: Subgruppering, medel att justera för t ex confounders så att man får en bra representativitet och (därmed styrka) i alla grupper när man gör indelningar som tar hänsyn till tex ålder och kön. 10
11 Studier, allmänt Fråga: Om man jämför fall-kontroll och kohort studier, kommentera följande kvaliteter hos de båda: Kostnader Ovanlig exponering Tidsaspekt? Definierad baspopulation population at risk Att kunna säkerställa orsakssamband Bias eller snedvridning av resultat Incidens bestämning Ovanliga sjukdomar Flera olika sjukdomar Svar: Fall kontroll Kohort Kostnader Billiga, enkla Oftast dyrare större Ovanlig exponering Mätt i efterhand, inte bra Mätt från start, ger hög säkerhet Tidsaspekt Går bakåt i tiden, räcker med Går framåt i tiden, minst två tillfällen, ofta snabb två tillfällen, ofta lång tid Baspopulation Utgår från fall och kontroller Grundpopulationen väl population at risk Svårt att definiera baspopulationen i efterhand definierad och låst från start. Att kunna säkerställa Mindre starkt att stödja kausalitet Ger starkt stöd för kausalitet Bias eller snedvridning Den största risken är att kontrollen inte väljs - Bias inte lika stor risk när lika som fallen studien är prospektiv Att bedöma incidens Går inte att använda för att bestämma incidens Bra för att bestämma incidens Ovanliga sjukdomar Bra vid ovanliga sjukdomar Inte bra vid ovanliga sjukdomar Flera olika sjukdomar Man kan inte få ut mer än ett Man kan få ut resultat från resultat eftersom man utgår från flera olika sjukdomar en sorts fall Fråga: Nämn tre olika typer av studier som man kan använda i epidemiologiska sammanhang och nämn en stor fördel och en stor nackdel med var och en av dem. Fråga: Du sitter som framsynt neurolog på ett länsdelssjukhus och du har kommit på något som du tror kommer att revolutionera behandlingen av patienter med hjärnblödning. Behandlingen är ofarlig och du har allas godkännande att pröva den nya metoden. Du har dock väldigt knappa resurser till ditt förfogande och har inte möjlighet att lägga upp en stor studie. Du kommer då på iden att använda den databas som finns registrerad tjugo år tidigare på kliniken som kontroll till den nya prövningsstudien. 11
12 Svar: Nämn minst tre stora problem med detta. Sällan användbart. Diagnostiska kriteria har ändrat sig på tjugo år, såväl apparater att fastställa diagnos samt semantiska skillnader. Patientklientelet har ändrat sig. Vårdförhållanden har ändrat sig. Själva sjukdomen kan ha påverkats med nya preventiva mediciner. Systematiskt och slumpmässiga fel Fråga: Vad är ett slumpmässigt jfr med ett systematiskt fel vid genomförande av t ex en klinisk undersökning? Svar: Slumpmässiga fel är fel som inte beror på design eller tekniska fel i upplägget av en studie. Man kan reducera slumpmässiga fel genom ökat antal personer och uppskatta felet med statistiks analys. Systematiska fel beror på dålig design på studien, felet finns inbyggt i metoden pga olika typer av bias tex. Tvärsnittsstudie Svar: Tvärsnitt = prevalens-studier. Mätning av exposition och effekt är gjord samtidigt. Frågan är om effekten med säkerhet kommer efter exponeringen. Billiga, lätta, bra vid fixa karaktäristika som t ex ras. Validitet (intern extern), reliabilitet Fråga: För att kunna bedöma om ett test verkligen mäter det man vill mäta och att medelvärdena verkligen kan användas på riktigt sätt använder man sig av begreppet validitet och reliabilitet Förklara dessa båda begrepp. Svar: Validitet kan vara extern eller intern, dvs internt = att resultatet är representativt för hela gruppen och externt = att resultatet är generaliserbart utanför den undersökta gruppen. Tillförlitligheten har med spridningen att göra. Har man en höggradig spridning blir medelvärdet i och för sig korrekt men icke särskilt värdefullt. Reliabilitet mäter stabiliteten i mätmetoden vid upprepade mätningar. Om mätinstrumentet ändrar sig sjunker reliabiliteten. Fråga: Vad innebär begreppet validitet i epidemiologiska sammanhang?vad är skillnaden mellan extern och intern validitet? Svar: I vilken utsträckning man kan dra slutsatser, dvs hur representativt ett resultat från en studie är. Intern validitet är när resultatet verkligen representerar hela studiegruppen, att det inte föreligger bias eller strukturella fel i designen. Extern validitet är när resultatet är generaliserbart även till andra populationer, att det är representativt i ett sammanhang utanför studiegruppen. 12
13 13
Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merGrunderna i epidemiologi Felkällor.
Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merCancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs merEpidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning
Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merEpidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning
Läs merEpidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merEPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund
EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs mer8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.
8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Läs merGATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology
1 GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 2 Jerry Morris epidemiologi = täljare nämnare In: Uses of Epidemiology 1957
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs merLåt dig inte luras av statistik
Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merBörja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie
PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs
Läs merEpidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merHandledarsida. Två remisser till arbetsprov
Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man
Läs merKliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen
Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika
Läs merExempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merStatistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två
Läs merLärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum
Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag
Läs merEpidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen
Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd
Läs merStatistisk styrka Dimensioneringsberäkningar
Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merGrundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet
Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur
Läs merIntro studiedesign med kvantitativ metodik
Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik
Läs merKirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik
Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merPopulation. Antal tänder. Urval
Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merFöreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?
Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merEvidensbaserad medicin (EBM)
Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merLäkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall
1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin
Läs merAppendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion
Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merBilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar
Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus
Läs merRåd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning
Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning Cecilia Ahlin, Med Dr, specialistläkare onkologi och gynekologisk onkologi Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Läkemedelsverket, Uppsala
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merLärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum
Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merLäkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?
Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merNågra begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar
Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merEnkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merBilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar
Bilaga till rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga nr 243 (2016) Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar Bedömning av risk för bias RCT Författare: År: Artikelnummer:
Läs mer17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi
Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merUtvärdering av tester
Sida 1 av 10 Utvärdering av tester Inom kvantitativ forskning kallar vi ibland våra datainsamlingstekniker för tester. I forskningsprojekt som använder tester är det alltid bra att kunna klargöra hur bra
Läs merStudiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller
Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs merFORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL Jan Saarela http://www.vasa.abo.fi/users/jsaarela/ ANSATS Hantering av numerisk information Hur förstå, tolka och bearbeta sifferserier i matrisform CENTRALA BEGREPP
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?
ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,
Läs merProstatascreening. Ove Andrén
Prostatascreening Ove Andrén Verksamhetschef, Professor Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro Ordförande Nationella Vårdprogramsgruppen för prostatacancer 1 Definition av screening Systematisk undersökning
Läs merUpprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland
Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merKvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Läs merBilaga 2. Granskningsmallar
Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet
Läs merIntroduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar
F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori
Läs mer