Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall
|
|
- Ellen Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin Vi tar det från början. Läkemedel används av i princip fyra olika anledningar. De används för att lindra symtom; exempelvis värktabletter, medel vid KOL, allergiläkemedel, sömnmedel, läkemedel vid Parkinssons sjukdom och demensläkemedel. Läkemedel används för att bota och underlätta tillfrisknande; cancerläkemedel, kortisonkrämer, depressionsläkemedel och antibiotika exempelvis. Läkemedel används för att ersätta en brist; t ex järn, vitamin B12 och ämnesomsättningshormon. Läkemedel används också förebyggande, alltså för att minska risken för framtida sjukdom. Blodtrycksläkemedel, proppförebyggande läkemedel, benskörhetsläkemedel, giktförebyggande medel och blodfettminskande läkemededel används av hundratusentals människor. Inte sällan har ett läkemedel både lindrande och läkande egenskaper; exempelvis läkemedel vid hjärtsvikt, astmaläkemedel och örondroppar vid hörselgångsinflammation. Läkemedel används vid behov, som långtidsbehandling eller som tidsbegränsade kurer t ex 1-2 veckor eller tre månader. Läkemedel har inte alltid den effekt som man hoppas på, de ges från början alltid på prov, den lämpliga doseringen ska provas ut (rätt dygnsmängd kan variera mycket mellan olika individer) och effekten ska utvärderas. Biverkningar är inte så vanliga som du kanske tror när det gäller vissa läkemedel, medan biverkningsrisken för andra typer av läkemedel ibland underskattas. När Du kommer överens med läkaren om att pröva ett läkemedel så görs detta i princip alltid på försök, du prövar alltså för att se att läkemedlet passar och att det gör den nytta som man hoppas på. Du är förmodligen väl medveten om att det är så, men det skadar ändå inte att framhålla det. När du använt ett nytt läkemedel en lämpligt lång tid så ska det utvärderas. Man ska värdera om medlet har den effekt som du och läkaren är ute efter och om några biverkningar uppstått. Det ideala är att utvärderingen sker i samråd mellan patienten och läkaren eller någon annan i sjukvården. Nu något om den specifika och den ospecifika effekten av ett läkemedel. Låt oss tänka oss exempelvis ett smärtlindrande läkemedel som i en undersökning med låt oss säga 2000 patienter i genomsnitt visar sig ha bättre effekt än placebo, alltså tablett utan aktiv substans. Detta betyder inte att alla 1000 som fick medlet upplevde effekt, alltså smärtlindring, medan av de 1000 som fick tablett utan aktiv substans ingen upplevde någon effekt. Inte alls, i verkligheten är det kanske så i denna tänkta läkemedelsprövning, att av de 1000 som fick aktiv substans så hade 300 patienter stor nytta, ytterligare 200 hade viss nytta och 500 hade ingen nytta alls av läkemedlet medan fick biverkningar varav många
2 2 biverkningar var övergående och godartade. Av de 1000 som fick tablett utan aktiv substans fick en del av dessa också positiv effekt, alltså smärtlindring, och vissa fick biverkningar. Både effekt och biverkningar uppkommer alltså även av läkemedel utan aktiv substans, så kallade sockerpiller eller placebotabletter. Man jämför vid en läkemedelsprövning alltid ett nytt läkemedel med antingen ett redan existerande läkemedel eller med placebo, alltså tablett utan aktiv substans. Oavsett vilket ser tabletterna likadana ut, de smakar om möjligt lika och varken patienten eller någon annan vet om tabletten innehåller aktivt läkemedel eller om det är en tablett utan aktiv substans. Efter avslutad undersökning får försöksledarna reda på vilka patienter fått tablett utan aktiv substans och vilka som fått aktivt läkemedel. Resultaten är att ganska många personer får en effekt, smärtlindring i det här fallet, av tablett utan aktiv substans. Detta är den ospecifika effekten, den kallas också för placeboeffekten när den är positiv, du har säkert hört ordet. Man skiljer mellan den ospecifika effekten och den specifika läkemedelseffekten. Ett läkemedels effekt, som patienten upplever det eller som mäts, är alltid summan av den ospecifika effekten och den specifika läkemedelseffekten. Även för tablett utan aktiv substans har alltså ett antal personer stor effekt, ett antal har viss effekt och ett antal personer har ingen effekt alls. Och precis som för aktiv substans får alltså även ett antal personer biverkningar av denna tablett utan aktiv substans. Ett godkänt läkemedel har i genomsnitt bättre effekt än tablett utan aktiv substans annars skulle det inte vara godkänt för försäljning. Vissa läkemedel har i genomsnitt mycket större effekt än tablett utan aktiv substans medan för andra läkemedel är skillnaden inte så stor. Många alternativ-läkemedel har ibland eller ofta en positiv effekt, det märker den som prövar, och det är som regel den ospecifika effekten det handlar om. Och inget fel i det när det gäller lindring av symtom. Patienten uppskattar effekten lika mycket oavsett om det är enbart en ospecifik effekt eller om det är en kombination av ospecifik och specifik läkemedelseffekt. Man kan inte känna någon skillnad mellan den specifika och den ospecifika effekten. Den ospecifika effekten avtar ibland med tiden vilket den specifika läkemedelseffekten som regel inte gör. När det gäller botande och förebyggande läkemedel är det annorlunda, där vill man ha maximal effekt och det får man genom summan av specifik och ospecifik effekt. Observera, att även om effekten av ett läkemedel i genomsnitt bara är måttligt bättre än för tablett utan aktiv substans så finns det ändå vissa personer som har stor eller mycket stor effekt. Antalet personer som har blygsam effekt eller inte har någon effekt alls är dock i detta exempel relativt många. I vår tänkta undersökning av 2000 personer finns alltså ett antal personer som har tydlig positiv effekt av tablett utan aktiv substans och även ett antal som inte har någon effekt alls av aktivt läkemedel. Dock är det i många fall betydligt fler personer som har effekt av aktivt läkemedel och dessa har också ofta större effekt jämfört med tablett utan aktiv substans. Ett godkänt läkemedel innebär alltså större chans att effekten är bättre än för tablett utan aktiv substans. Men hur det är för just dig vet man inte före man har prövat.
3 3 För vissa läkemedel t ex astmaläkemedel, blodfettminskande och blodtryckssänkande läkemedel får nästan alla en positiv effekt av läkemedlet, effektens storlek är dock olika från person till person, och förhållandevis få upplever några biverkningar. När det gäller läkemedel för t ex lindring av urinträngningar och läkemedel vid kronisk smärta är det tyvärr vanligt att endast vissa personer har nytta av medlet svarar på medlet som man säger. Du prövar alltså ett läkemedel därför att chansen är liten, medelstor, stor eller mycket stor (beroende på typ av läkemedel) att du får den effekt som du är ute efter. Det finns däremot ingen garanti för att du får den önskade effekten och det finns inte heller någon garanti för att du inte får några biverkningar även om risken är liten. Det är viktigt att rätt dos, alltså mängd läkemedel per dygn används. Rätt dos av ett läkemedel varierar mellan olika individer och man måste prova sig fram till rätt dygnsdos, det är inte bra med alltför låg dos och så klart inte heller bra med för hög dos. Rätt dygnsmängd kan för en viss person vara 25 mg (milligram) medan den är 200 mg hos en annan person. Den tid som ett läkemedel verkar varierar från 3-4 timmar upp till ett eller flera dygn och läkemedel försvinner alltid successivt från kroppen. Biverkningar är ett intressant ämne. Man ska definitivt ha respekt för och inte underskatta biverkningar, men det finns lika stor anledning att inte vara överdrivet rädd för biverkningar eller att tro att biverkningar är vanligare än vad de i själva verket är. Ett läkemedel prövas och används av en viss anledning och risken för biverkningar måste vägas mot vad som kan hända om läkemedel inte används. Du har kanske inte tänkt på det, men biverkningar kan man få även av tablett utan aktiv substans, något som kallas nocebo. Den ospecifika positiva effekten kallas placebo. I vårt exempel med 2000 personer får alltså hälften aktivt läkemedel och hälften tablett utan aktiv substans och ingen vet vad vederbörande tar. Effekt och eventuella biverkningar registreras och mäts. Vad man lägger märke till i en läkemedelsprövning, när det gäller många av våra vanliga läkemedel, är dels att biverkningar förekommer hos endast cirka 5 % av deltagarna, dels att många biverkningar är lika vanliga vare sig personen fått aktivt läkemedel eller tablett utan aktiv substans. Tablett utan aktiv substans ger alltså biverkningar hos vissa men inte hos de flesta. På samma sätt alltså som att tablett utan aktiv substans också har positiva effekter hos många, mer eller mindre, men inte hos alla. Vanliga biverkningar av såväl läkemedel som tablett utan aktiv substans är huvudvärk, sömnstörningar, illamående, hudsymtom, lösare eller hårdare avföring, ont i magen och trötthet. Vissa av de biverkningar som man registrerar i en läkemedelsprövning är vanligare i gruppen som får läkemedel och man talar då om specifika biverkningar. Detta till skillnad från ospecifika biverkningar som man alltså får även av tablett utan aktiv substans. Om du kommer att få några biverkningar eller inte när du prövar ett nytt läkemedel vet ingen i förväg. Det vi vet är att risken är liten biverkningar uppträder ofta hos 5 %, ibland upp till 10 %, när det handlar om de flesta vanliga läkemedel. För vissa läkemedel är biverkningarna mycket vanligare, men då handlar det också om mycket allvarliga sjukdomar.
4 4 När biverkningar uppträder så vet vi inte heller om det är en specifik biverkan av själva läkemedlet eller en ospecifik biverkan som du också skulle ha fått av en tablett utan aktiv substans. Vi vet också att risken för allvarliga biverkningar med de vanliga läkemedlen är liten eller mycket liten men den finns ändå där. Viktigt är så klart att skilja mellan allvarliga och inte allvarliga biverkningar. De inte allvarliga biverkningarna är alltså mycket, mycket vanligare och de försvinner också när man slutar ta läkemedlet. Många inte allvarliga biverkningar försvinner också fastän man fortsätter att ta läkemedlet. Kroppen vänjer sig alltså och efter några veckor märker man inget ovanligt trots att man har fortsatt att ta läkemedlet. Det handlar alltså om risk för biverkningar, risken är liten men finns ändå, och om att du prövar om läkemedlet har den effekt som du hoppas på. Sannolikheten för en positiv effekt är många gånger stor medan sannolikheten vid andra tillstånd inte är lika stor men det kan vara värt att pröva i alla fall. Observera att bipacksedeln som följer med läkemedlet inte ger en rättvisande bild av hur stor risken för biverkningar är. Många är de patienter som grovt överskattat risken för biverkningar efter att ha läst bipacksedeln och till och med blivit så skrämda att de inte ens vågat prova läkemedlet. Man ska alltså vara medveten om att biverkningar kan uppträda men man ska inte heller glömma bort att det finns en anledning till att läkemedlet prövas. Tillståndet eller sjukdomen som läkemedlet ges för är inte ofarligt eller bagatellartat, för i så fall skulle man inte pröva något läkemedel överhuvudtaget. Läkemedel där biverkningar ofta överskattas är blodtryckssänkande läkemedel och blodfettsänkande läkemedel medan biverkningsrisken ibland underskattas när det gäller antibiotika, smärtstillande läkemedel och sömnmedel. Vi upprepar det här med utvärdering. Man ska alltså efter lämpligt lång tid utvärdera om ett läkemedel har den önskade effekten. Detta kan göras genom att du märker att vissa symtom försvinner eller minskar orken ökar, värken minskar, tankarna blir klarare, sömnen förbättras, hudutslagen kliar inte längre och ser bättre ut. Det kan också handla om att någonting mäts blodtrycket, utandningsförmågan vid andningsprov eller ett blodprov. Det ideala är att utvärderingen sker i samråd mellan patienten och läkare och andra i sjukvården. Ibland är läkemedelseffekten mycket tydlig, ibland är den mer tveksam. I de fall effekten är tveksam bör patient och läkare båda tänka att läkemedlet kanske inte har någon effekt alls eller att effekten är så liten att det inte är värt att fortsätta ta läkemedlet. När tveksamhet om effekten föreligger är det aktuellt att öka dosen, den kan ju vara alltför låg, eller att sluta för att se vad som då händer. Blir det då en försämring så kan man ju börja om. Ibland är en biverkan tydlig och i så fall är det ofta bäst att sluta helt eller att minska dosen. I andra fall är det inte alls lika säkert att det du känner verkligen är en specifik läkemedelsbiverkan och i sådant fall kan det vara bättre att fortsätta och se om det du känner går över eller att prova vara utan en tid och därefter prova att börja om igen.
5 5 Värt att framhålla när det gäller förebyggande läkemedel, läkemedel som alltså tas för att minska risken för framtida allvarlig sjukdom, är att ett hälsosamt liv med frånvaro av rökning, bra mat, regelbunden motion, bra sömn, glädje i livet och inte för mycket alkohol ofta är avsevärt mycket effektivare för att förebygga sjukdom. Dessa läkemedel har förebyggande effekt och det är ofta värt att ta dem, dock är alltså andra åtgärder hos många patienter mycket effektivare när man vill hålla sig frisk. Det handlar här främst om blodfettminskande, blodtryckssänkande och proppförebyggande läkemedel. Sammanfattningsvis läkemedel har ofta men inte alltid den effekt man hoppas på, de tas alltid på prov, effekten måste alltid utvärderas och biverkningar för vissa läkemedel är inte så vanliga som du kanske trodde, framför allt inte allvarliga biverkningar. För andra läkemedel exempelvis smärtstillande medel, antibiotika och sömnmedel är biverkningsrisken istället större än vad många tror. Vill du veta mer om läkemedelsforskning och allmänt om läkemedel så är Bättre behandling intressant och läsvärt och det är skrivet för både patienter och sjukvårdspersonal. Du når denna internetbok via Det här är mitt bidrag när det gäller läkemedel, jag hoppas att du har haft någon liten nytta av det. Du kan hitta vad andra skrivit både på nätet och i bokform. En av fördelarna med vår digitaliserade värld är att information ofta är lätt att hitta via sökningar på nätet. Prova dig fram och formulera det du söker efter på lite olika sätt. Det är en fördel att läsa vad olika personer tycker och skriver i samma ämne, det är ofta lättare att förstå på så sätt. Mer om vad jag tycker i olika medicinska avseenden kan du hitta på min hemsida Upplever du att det du läst var av värde för dig? Synpunkter och kommentarer är välkomna. Det är trevligt att höra om något varit givande, det är värdefullt att få veta om något är otydligt och bör skrivas på annat sätt eller om något saknas och bör läggas till. Även negativ och ifrågasättande kritik är bra och jag kommer att välkomna och läsa även sådan kritik. Så tveka inte utan hör av dig till matts.engvall@gmail.com och skriv vad du tycker. Om du upplevde att det du läst var av värde för dig så kanske det är av värde även för andra. Sprid gärna.
ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merRemeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merApotekets råd om. Huvudvärk
Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta
Läs merHjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern
Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och
Läs merLäkemedelsfakta för barnfamiljer
Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merviktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.
Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller
Läs merApotekets råd om. Mensbesvär
Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merTILL DIG SOM. (dolutegravir/abakavir/lamivudin) Läs bipacksedeln noga innan du använder Triumeq. PATIENTINFORMATION
TILL DIG SOM BÖRJAT MED TRIUMEQ (dolutegravir/abakavir/lamivudin) Läs bipacksedeln noga innan du använder Triumeq. PATIENTINFORMATION Introduktion Du har fått denna broschyr eftersom du kommer att använda
Läs mer2. Vad du behöver veta innan du använder Paracetamol/Kodein Evolan
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Paracetamol/Kodein Evolan 500 mg/30 mg tabletter paracetamol och kodeinfosfathemihydrat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merEn tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK
En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?
Läs merVad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk
Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo
Läs merDin guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta
Läs merLäkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti
Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merLättläst om Läkemedelsverket och läkemedel
Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs merTill dig som börjat med Tivicay
Till dig som börjat med Tivicay (dolutegravir) Läs bipacksedeln noga innan du använder Tivicay. PATIENTINFORMATION Introduktion Du har fått denna broschyr eftersom du kommer att använda Tivicay och andra
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merJanssen-Cilag AB. Viktig information om ditt nya läkemedel
Janssen-Cilag AB Viktig information om ditt nya läkemedel Viktig behandlingsinformation PRILIGY används för behandling av för tidig utlösning eller prematur ejakulation (PE) hos män som är mellan 18 och
Läs merwww.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.
VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen
Bipacksedeln: Information till användaren Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen Läs bipacksedeln noggrant innan du börjar använda läkemedlet eftersom den innehåller viktig information. Använd läkemedlet exakt
Läs merEFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer
EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid
Läs merVI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.
Läs merABSTRAL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER. Broschyr till patienten och dennes anhöriga LÄKEMEDEL PATIENTINFORMATION
ABSTRAL LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER PATIENTINFORMATION Broschyr till patienten och dennes anhöriga 1 INLEDNING Syftet med denna broschyr är att ge patienter och deras anhöriga
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merpatient information För dig som använder Effentora
patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merDin läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän
Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Behandling av migrän Det finns två typer av läkemedel mot migrän: anfallskuperande behandling som stoppar/lindrar anfallen
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merVIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)
(RITUXIMAB) INFORMATIONSBROSCHYR FÖR PATIENTER VID ICKE-ONKOLOGISKA INDIKATIONER Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. rituksimabi Godkänd av Fimea, juli/2018 2 3 VAD DU BÖR VETA OM RIXATHON
Läs merSmärtdagbok vid nervsmärta
Smärtdagbok vid nervsmärta LyricaPatient är en dagbok som är avsedd för patienter med nervsmärta, där läkaren ordinerat Lyricabehandling. Dagboken syftar till att stödja behandlingen initialt och att ge
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merDenna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande
Läs merOm psoriasisartrit och din behandling med Otezla
Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom
Läs merDu har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett
Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat
Läs merDin guide till YERVOY (ipilimumab)
Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr
Läs merFördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel
Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.
Läs merPatientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)
Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL Dessa ändringar i produktresumé och bipacksedel är giltiga vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer medlemsstaternas
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Pamol 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedel: Information till användaren Pamol 500 mg filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Clarityn 10 mg tabletter loratadin
Bipacksedel: Information till användaren Clarityn 10 mg tabletter loratadin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara
Läs merDin guide till YERVOY Patientbroschyr
Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb
Läs merJanssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER
Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Pamol 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol
Bipacksedeln: Information till användaren Pamol 500 mg filmdragerade tabletter paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merTill dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR
Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.
Läs merAtt få något gjort och att göra rätt istället för fel
1 Matts Engvall Specialist i allmänmedicin www.mattsengvall.se 2016 12 19 Att få något gjort och att göra rätt istället för fel Några tankar om att få det gjort, det som behöver göras, om att oftare göra
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merAripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016
Aripiprazole ratiopharm Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Innehåll 1. Inledning s. 4 2. Vad innebär en behandling med Aripiprazole ratiopharm? s.5 3. Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?_
Läs merDIN BEHANDLING MED EPCLUSA (SOFOSBUVIR/VELPATASVIR) Information till patienter. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
DIN BEHANDLING MED EPCLUSA (SOFOSBUVIR/VELPATASVIR) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. 2 Denna broschyr ersätter inte bipacksedeln eller din läkares information
Läs merDiclofenac T ratiopharm
Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i
Läs merSAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2013-03-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Teva Sweden Aktiebolag Box 1070 251 10 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Citodon 500 mg/30 mg tabletter. paracetamol och kodein
Bipacksedel: Information till användaren Citodon 500 mg/30 mg tabletter paracetamol och kodein Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre
ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Citodon forte 1 g/60 mg suppositorier. paracetamol och kodein
Bipacksedel: Information till användaren Citodon forte 1 g/60 mg suppositorier paracetamol och kodein Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Xylocain 5%, salva lidokain
Bipacksedel: Information till användaren Xylocain 5%, salva lidokain Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel finns både receptfritt och receptbelagt.
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Oxascand 5 mg, 10 mg, 15 mg och 25 mg tabletter oxazepam Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är
Läs merFRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga
FRÅGOR OCH SVAR buckal fentanyltablett För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga 1 VIKTIGT Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta orsakad av cancer. Effentora
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg tabletter loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs mer, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Entecavir STADA 0,5 mg och 1 mg filmdragerade tabletter 14.6.2016, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Entecavir Stada 0,5 mg filmdragerade
Läs merObesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni
Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta
Läs merVad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI
Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den
Läs merTimotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs mer