Arvo Hänni ÖVERVIKTSENHETEN SHS-Akademiska

Transkript

1 Arvo Hänni ÖVERVIKTSENHETEN SHS-Akademiska Överviktsenheten Klinik Forskning Kliniska prövningar

2 Syfte Att förklara begreppet åderförkalkning Att diskutera följderna av åderförkalkning Ge en översikt över uppkomstmekanismerna

3 Definitioner Atheroskleros gr athere/gröt - skleros/hård Arterioskleros gr arteria/kärl skleros/hård Arterioatheroskleros

4 Pedanios Dioskorides (ca ) DE MATERIA MEDICA

5 Ischemisk hjärtsjukdom, historik J J Wepfer publ Heberden publ Jenner 1799 Parry 1850 Virchow 1913 Anitschkow kolesterol till kaniner

6

7

8

9 Ischemisk hjärtsjukdom, historik 1924 Anitschkow (d 1964) beskrev kolesterinesterphagozyten förhöjt s-kolesterol och hypertoni förutsättningar för atheroskleros

10 Bürger M 1939

11 Ischemisk hjärtsjukdom, historik 1936 Müller, ärftlighet a p högt kolesterol 1950 Gofmann, LDL det onda kolesterolet 1957 Keys, dietärt fett IHD 1971 Framingham, s-kol IHD 1986 MRFIT, s-kol IHD 1990 Lifestyle S

12 Konsekvenser Flödeshinder, cirkulationssvikt Elasticitetsförlust, pulstryck

13 Koronar hjärtsjukdom Folksjukdom dominerande dödsorsak i i- länderna, på frammarsch i övriga Sjunkande trend för män i i-länder

14 Braunwald, ed 2001

15 Braunwald, ed 2001

16

17 Koronar hjärtsjukdom Åderförfettning åderförkalkning Otillräcklig syreförsörjning i relation till syrebehovet i ett eller flera myokardavsnitt Symptomfri angina pectoris infarkt Förträngningar spasm - frekvens

18 Angina pectoris Fysisk ansträngningsangina effortangina Emotionell stressangina Lägesangina Nattlig angina Postprandiell angina Köldangina Spasmangina

19 Angina pectoris Stabil eller instabil Instabil preinfarktangina Nydebuterade symptom som för tanken till angina pectoris betraktas som instabil

20 Angina pectoris - utredning Fys us EKG Arbetsprov Isotopundersökning Koronarangiografi Utredningstakten beroende på hur instabil symptombilden är

21 Arbets-EKG

22 Arbets-EKG

23 Coronarangiografi

24 Coronarangiografi Instabil angina

25 Angina pectoris behandling Farmaka: nitroglycerin, bb, Caa, ASA Revaskularisering PTCA CABG Riskfaktorintervention - eliminering

26 Hjärtinfarkt Trombotisering på plack med fissur Akut risk: rytmstörningar, sviktande pumpfunktion

27

28

29

30 Hjärtinfarkt, klinik Total symptomfrihet plötslig död Bröstsmärtor Accelererande angina Akut svikt lungödem Yrsel, svimning Illamående, kräkningar, kallsvett Rytmstörningar Hjärtruptur, interventrikulär, perikardtamponad

31 Infarkt

32

33 Hjärtinfarkt, handläggning Misstanke HIA diagnos Revaskularisering trombolys PTCA Rytmövervakning Sviktbehandling Medicinering betablockare, ACEi, etc Mobilisering PIA Utskrivning Åb uppföljning riskfaktorbild

34

35

36 STENTS

37 Hjärtsvikt

38 Hjärtsvikt - pumpsvikt Hjärtfunktionen tillgodoser inte vävnadernas krav på syresatt blod Orsaker Hjärtmuskeln själv utsatt för syrebrist Rytmstörningar Kardiomyopati sjuk hjärtmuskel Klaffsjukdomar och vitier Perikardsjukdomar Extrakardiella orsaker

39 Hjärtsvikt symptom och behandling Symptom Trötthet, orkeslöshet Kan vara svårt! Andfåddhet, lungödem Ödem Gastrointestinala, illamående, kräkn Behandling Akut symptombehandling Bakomliggande orsak Icke-farmakologiska, farmaka, kirurgiska

40 Kost vid svikt Saltinnehåll i kosten för hög? jfr risdiet Saltinskränkning ej isolerad åtgärd aldosteron och renin ökar i stället Nutritionell aspekt, ofta nedsatt aptit vid svikt K och Mg förluster vid vätskedrivande beh Digitalis kan ge matleda

41 Vad är en riskfaktor?

42 Tidigare infarkt, etablerad kärlsjukdom Rökning LDL kolesterol HDL kolesterol Triglycerider Hypertoni Glukosintolerans insulinresistens DM Övervikt bukfetma Fys inaktivitet Mental överaktivitet typ A Snarkning, sömnapne För mycket alkohol För lite alkohol Fria radikaler brist på antiaxidanter Kokkaffe Salt Järn Mineralstatus i dricksvattnet. Höga kommunalskatter Brist på sällskap Brist på sällskapsdjur Riskfaktorer, ett urval

43 Viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom Hypertoni Ålder EZT-04-S-3-AV Diabetes Mellitus CHD Manligt kön Rökning Dyslipidemi Ärftlighet Ej påverkbar Påverkbar Wood D, et al. Eur Heart J 1998;19:

44 Type 2 diabetes increases the risk of cardiovascular disease Rates (per 10,000 person-year) No diabetes Diabetes n = 342,815 n = 5,163 0 Relative Total CVD CHD Stroke Other CVD risk Adjusted for age, race, income, cholesterol, systolic blood pressure, smoking

45 Mortality in the GISSI-2 trial of fibrinolytic therapy in MI 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Non-diab diab men diab women Zuanetti G, et al. J Am Coll Cardiol 1993;22:

46 M ortality 28 days post M I 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Non-diab diab men diab women Miettinen H et al. Diab Care 1998;21:69-75

47 Framingham cohort: risk of claudicatio Non-diab diab m en diab wom en Kannel WB, et al: J Am Geriatr Soc 1985;33:13-8

48 R R fo r lo w e r e xtre m ity am p u tatio n N on-diab D iab Medicare population, Minnesota

49 RR for low er extrem ity am putation in persons aged Non-diab Diab Medicare, Minnesota

50 Risk of stroke, age < 55y Non-diab Diab You et al. Stroke 1997;28:

51 Mortality in the GISSI-2 trial of fibrinolytic therapy in MI M ortality 28 days post M I RR for low er extrem ity am putation in persons aged Framingham cohort: risk of claudicatio 3 Risk of stroke, age < 55y 2 R R fo r lo w e r e xtre m ity am p u tatio n ,8 2, , ,4 2 1, , , ,63 5 0, ,5 0, Non-diab Diab N D Non-diab Non-diab Non-diab diab diab men mmen diab diab Diab women women You et al. Stroke 1997;28: Medicare Medicare, population, Minnesota Minnesota Zuanetti G, et Miettinen al. J Am Coll H et Cardiol al. Diab 1993;22: Care 1998;21:69-75 Kannel WB, et al: J Am Geriatr Soc 1985;33:13-8

52 Calcifie d carotid athe roma Non-diab Diab Friedlander AH, et al. 2000

53 UKPDS: Order of Importance for Prediction of Non-Fatal or Fatal MI (Baseline Epidemiologic Data) 1. LDL cholesterol 2. Diastolic blood pressure 3. Smoking 4. HDL cholesterol 5. HbA 1c Adapted from Turner RC et al BMJ 1998;316:

54 Potential Risk Factors for CHD in 2,693 White Patients With NIDDM United Kingdom Prospective Diabetes Study 2.5 LDL-C HDL-C TG 2.29 P < P < P < Estimated hazard ratio st 2nd 3rd 1st 2nd 3rd 1st 2nd 3rd Tertile Tertile Tertile 280 pts with CHD Turner RC et al. BMJ 1998;316:

55 Kolesterolets fysiologiska roll Kolesterol är en beståndsdel i cellmembraner utsöndras i gallsyror behövs vid tillverkningen av steroidhormoner Kortisol Progesteron Östrogen Testosteron

56 Kolesterolets roll i patofysiologin Ateroskleros Human koronarartär med ett stort, lipidrikt plaque Höga LDL-C värden ökar risken för endotelskada Endotelskada bidrar till att plaque bildas Plaqueruptur initierar trombosbildning Adapted from Ross R. In Hurst s The Heart, Arteries and Veins. 9th ed. New York: McGraw-Hill, 1998: ; Davies MJ. In Hurst s The Heart, Arteries and Veins. 9th ed. New York: McGraw-Hill, 1998:

57

58

59

60

61 Riktlinjer för lipidbehandling i Sverige 1 Rekommenderade nivåer hos riskpatienter: Totalkolesterol < 5.0 mmol/l* < 4.5 mmol/l LDL < 3.0 mmol/l* < 2.5 mmol/l Indikerar ökad risk: Triglycerider > 1.7 mmol/l HDL < 1.0 mmol/l för män HDL < 1.3 mmol/l för kvinnor 1 Läkemedelsverkets Riktlinjer 2005

62 Riktlinjer för lipidbehandling i Sverige 1 Definition av riskpatienter: 1: Etablerad kranskärlssjukdom, annan aterosklerotisk sjukdom, diabetes mellitus 2: Hög risk för utveckling av CVD pga: Hypertoni, rökning, övervikt (särskilt bukfetma), kronisk njursjukdom inklusive njurtransplantation 3: Personer med ärftliga faktorer (manliga släktingar som insjuknat < 55 års ålder eller kvinnliga släktingar som insjuknat < 65 års ålder) 1 Läkemedelsverkets Riktlinjer 2003

63 O Keefe et al. JACC2004; 43:

64 O Keefe et al. JACC2004; 43:

65 The Lifestyle Heart Trial Low-fat vegetarian diet Stopping smoking Stress management Moderate exercise Angio regress / progress Angina latens intensitet - duration Ornish D, et al. Lancet 1990;336:129-33