1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 5

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Tjärnaskolan läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3 och ELEVENKÄT ENKÄTER Resultat Analys FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser Inkludering RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete I syfte att underlätta det systematiska kvalitetsarbetet är skolans organisation uppbyggd kring tre arbetslag. Alla tre arbetslagen leds av en arbetslagsledare som träffar skolans ledning varje vecka tillsammans med specialpedagogen. Arbetslagen har gemensam dagordning, där skolans förbättringsområden och måluppfyllelse finns som punkter och diskuteras varje vecka. Samtliga lärare har samma arbetstid för att i mesta möjliga mån gynna samplanering och pedagogiska diskussioner. Elevresultaten redovisas av mentor varje termin. Dessa ligger till grund för såväl årskursteamens arbete som svenska som andraspråksteamet och det specialpedagogiska teamets upplägg av deras respektive insatser. Uppföljningar görs i klasskonferenser varje termin. Samtliga elever och skolans personal har erbjudits möjlighet att besvara en enkät och självskattning under året. Vårdnadshavarna träffar skolledningen via representanter två gånger per år i skolans Skolråd. Eleverna har återkommande klassråd där de lyfter olika spörsmål i klassen. Skolans elevråd har bestått av 12 fasta elevplatser från årskurs 1 till 6, samt rektor och biträdande rektor. Elevrådet har haft månatliga möten under hela läsåret. En fastställd dagordning finns till dessa möten som protokollförs. Pedagogernas kontinuerliga dokumentation har varit svårbedömd, då vi fortfarande saknar gemensam lärplattform. Prov på pedagogernas dokumentation har fått uppvisas vid stickprov samt vid medarbetarsamtal. Nationella prov är ämnesarbetslagens gemensamma ansvar. Flera lärare har i år genomfört proven och också rättat gemensamt. 4

5 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 7,37 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 (%) 100 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning (%) 7 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, % 3,5 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 3,5 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund % Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) % F-klass Totalt Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Inför läsåret fanns flera nya, men behöriga lärare på alla poster utom musik och slöjd, där båda lärarna var under utbildning. Nytt inför läsåret var att i organisationsplaneringen fanns en förstärkning med en lärare per årskurs i årskurs 1 och 2, i syfte att kunna satsa mer på tidiga insatser och inkludering. Dessutom tillsattes en tjänst 100% handledare i samma syfte, men också för att underlätta lärarnas didaktiska utveckling. En assistent till ytterligare en elev tillsattes också. 5

6 Studiehandledare i somaliska tillsattes vid skolstart med har bytts ut under året. Studiehandledare i arabiska har tillkommit under vårterminen. Skolan valde att tidigarelägga skolstart för lärarna, för att få fler sammanhängande dagar för läsårsplanering och fortbildning. Den inledande kick off som genomfördes med två dagars samvaro på hotell, sammansvetsade personalgruppen och gjorde att även de nya lärde känna så väl kollegor som verksamhet. Under dessa dagar fortsatte fortbildningen i språkstärkande arbetssätt för samtlig personal, men också fördjupade diskussioner i didaktiska frågor. Höstterminen startade med en stor elevtillströmning som sedan fortsatte med något förminskad styrka under hela året. Flera elever hänvisades till andra skolor av utrymme Skolan arbetar med språkstärkande arbetssätt i så väl svenska/svenska som andraspråk som övriga ämnen, vilket underlättar inlärning och språkutveckling. Totalt tog skolan emot c:a 80 nya elever under året. Då organisationen inte alls var förberedd på detta, gick skolans extrainsatta lärarresurser åt till att klara de stora elevgrupper som blev följden. Skolan saknar studiehandledare i några språk där det inte varit möjligt att rekrytera någon person. I somaliska och arabiska finns handledning men den har varit otillräcklig i perioder då det kommit många nya barn som behövt tät studiehandledning. I kurmanji har behovet minskat drastiskt, då dessa barn nu i allt högre utsträckning behärskar Svenska. De pedagoger som gick på föräldraledighet under vårterminen gick inte att ersätta med behörig personal Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Bild 100% 94% 100% 98% 97% 80% Engelska 92% 94% 93% 79% 74% 69% Hem- och konsumentkunskap % Idrott- och hälsa 98% 94% 100% 100% 100% 69% Matematik 92% 91% 92% 72% 74% 82% Modersmål?????? Musik 98% 94% 100% 100% 74% 80% Biologi % 74% 91% Kemi % 74% 87% Fysik % 74% 89% NO (alternativt) 87% 94% 95% Geografi % 74% 76% Historia % 74% 78% Religion % 74% 82% Samhällskunskap % 74% 76% SO (alternativt) 85% 94% 95% Slöjd % 100% 87% 100% Svenska som andraspråk 79% 83% 75% 82% 63% 61% Svenska 96% 97% 95% 90% 91% 94% Teknik - 94% 95% 87% 74% 98% Genomsnitt 92% 93% 95% 87% 78% 82% 6

7 3.4. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Måluppfyllelsen har inte sänkts, trots att skolan ökar antalet elever med fler nyanlända. Tendensen är dock fortfarande att måluppfyllelsen sjunker i takt med stigande ålder. Till viss del har det att göra med att vi tar emot många nya elever och att kursplanernas krav ökar i varje årskurs. Orsakerna till att skolans måluppfyllelse inte dalat, är tillsättandet av 5 förstelärare som alla haft olika uppdrag kopplat till att höja måluppfyllelsen. Många av skolans elever har varit i Sverige kortare tid än 5 år. De räknas då inte längre som nyanlända, även om deras skolspråk ännu inte motsvarar åldersadekvat nivå. En svårighet med att mäta måluppfyllelsen på skolan, är också den höga in och utflyttning som skolan har. Det innebär att det inte är samma grupp som mäts år från år, då flera elever i gruppen bytts ut. Dessutom saknas i kommunen ett relevant system för rättssäker uppföljning. Under förra läsåret diskuterades att skolans förmåga att möta elever med andra erfarenheter behöver utvecklas och att svårigheten var att veta vilken kunskap som saknas! Hur kan vi bli bättre på att kartlägga och möta behoven? Flera av skolans elever lever i en psyko-social miljö där kognitiva stimuli är få. Skolan behöver även här bli bättre på att kartlägga och möta elevernas behov. Skolans kompensatoriska förmåga måste utvecklas. Därför tillsätts en kuratorstjänst med 100% under kommande läsår. Organisationen runt studiehandledning behöver förbättras. Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Matematik klarat % klarat % befriade % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Andel ej deltagit % 7

8 Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Andel Andel ej Svenska/SVA klarat % klarat % befriade % deltagit % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit % befriade % betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ämnet som genomfördes: Religion och Kemi Betyg vt elever Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg % % % % % % % Engelska Matematik SVA Svenska SO* NO* * = Religion och Kemi Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3 och 6 Många av skolans elever har varit kortare tid än 5 år i Sverige. De räknas då inte längre som nyanlända, trots att deras skolspråk ännu inte motsvarar åldersadekvat nivå. I åk 6 har skolan deltagit i proven i religion och kemi. Proven i religion och kemi har så många ämnesspecifika ord att flera av skolans elever gjorts chanslösa att klara högre nivåer pga av att deras ämnesspråk ännu inte är tillräckligt utvecklat. Skolan arbetar med språkstärkande arbetssätt i så väl svenska/svenska som andraspråk som övriga ämnen, vilket underlättar inlärning och språkutveckling. Höga förväntningar torde ha bidragit till att en större andel når högre betyg. Skolans pedagogiska diskussioner har berört denna målsättning återkommande under läsåret. 8

9 Skolans specialpedagog har bidragit till ökade matematikdidaktiska diskussioner under läsåret, vilket tillsammans med det statliga matatematiklyftet tycks ha bidragit till ökad måluppfyllelse i matematik. Skolan saknar studiehandledare i de flesta språk. I somaliska, arabiska och kurmanji som är de största språken förutom svenska, är handledningen otillräcklig och ej optimalt organiserad. Det är svårt att jämföra elevresultat på gruppnivå från år till år, då gruppsammansättningen tenderar att skifta. Skolans förmåga att möta elever med andra erfarenheter behöver utvecklas. Här är svårigheten att veta vilken kunskap som saknas! Ett led är dock matematiska grunder så som att kategorisera, sortera och använda symboler. Vilket är självklarheter i svensk förskolepedagogik. Många nya elever saknar detta. Hur kan vi bli bättre på att kartlägga och möta behoven? 4. Elevenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti Enkäter Skolan har genomfört samma elevenkät som förra året i samtliga klasser Resultat Skolan har höjt resultatet i de flesta frågeställningar. 85% av eleverna vet vad de ska göra för att nå målen i de olika ämnena, vilket är en höjning med 5% mot förra skolåret. 83% av eleverna vet hur det går för dem i skolarbetet, vilket är en höjning med 5% mot förra skolåret. 90% av eleverna känner sig trygga i skolan, vilket är en höjning med 4% mot förra skolåret. 93 % av eleverna tycker att lärarna hjälper dem när de behöver det, vilket är en sänkning med 3%. 81% av eleverna tycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de vill lära sig mer, det lägsta resultatet Analys Årets förbättringsområden har medverkat till de höjda resultaten. Pedagogerna har utvecklat sin didaktiska förmåga, bland annat genom kollegahandledning, men också genom anställd handledare, vilken har till uppgift att stödja lärarnas didaktiska-, ledarskaps- och planeringsförmåga. Detta har medfört att eleverna i högre grad vet vad de ska göra i de olika ämnena och vilka kunskapsområden de behöver utveckla. Skolan kan aldrig slå oss till ro med att 90% känner sig trygga, trots att det är en ökning med 4%, men vi kan ändå se att våra insatser givit resultat i rätt riktning. Fritidspedagogernas insatser med rastaktiviteter, fadderverksamhet och lärarnas arbete med tydlighet och struktur i klassrummet har bidragit till ökad trygghet på skolan. Tyvärr har skolan en större andel elever som känner att de inte får hjälp i den utsträckning de behöver samt upplever att skolarbetet inte gör de nyfikna så att de vill lära sig mer. Den stora elevökningen i samtliga klasser under året, torde inverka på detta resultat. 6. Förskoleklass Elevantalet i förskoleklass ökar för varje år. Läsåret startade med 65 elever och 6 pedagoger. En assistent tillsattes 75% tidigt under hösten. Behovet kvarstod hela läsåret. Loka- 9

10 lerna är välfungerande för förskoleklassverksamhet, men tydligt avgränsade för två grupper, varför läsåret startade med två stora grupper och tre pedagoger i varje grupp, men med uppdraget att de till skolstart ht 15 skulle ha skapat 3 grupper. Normer och värden har hög prioritet i förskoleklassens arbete. Det har man arbetat med på daglig basis bl.a. via tydlig struktur med planering och förberedelse. Ett medvetet bemötande av elever, men också att dagligen tala om hur man är en bra kompis, ge metoder för konflikthantering, trygghetsövningar, kompismassage och andra samarbetsövningar, samt arbete med skolans Likabehandlingsplan. Att skapa en språklig medvetenhet och stärka elevernas språkliga förmåga, är centralt i hela skolan. Det gäller naturligtvis även förskoleklass. Hela skolan har arbetat med En läsande klass, så även förskoleklass, då läsförståelse är centralt för fortsatt skolarbete. Samverkan mellan förskoleklass och förskola sker via överlämnings-och uppföljningsmöten mellan pedagogerna. Dessutom organiserar ledning förskola-skola två träffar per termin där pedagogerna möts och diskuterar pedagogiska frågeställningar utifrån röda tråden. Redovisat läsår har frågeställningarna koncentrerats till att gälla framtidens skola. På ledningsnivå har träffarna förskola-förskoleklass bestått av lunchmöten varje vecka. Samverkan förskoleklass-skola sker spontant hela tiden, då båda verksamheterna finns i huset och pedagogerna från båda verksamheterna finns i huset, där man bl.a. ger varandra kollegahandledning. Tre förskollärare har huvudansvar för verksamheten i förskoleklass. Dessa ingår i arbetslag F-3. De tre övriga pedagogerna i förskoleklass har huvudansvar för samma elevers fritidsverksamhet och ingår därför i fritids arbetslag. Förskoleklasseleverna besöker klasser för att delta i olika projekt, men också för att delta vid olika presentationer av elevarbeten. Åk 6 har själva skrivit pedagogiska planeringar som de genomfört i förskoleklass under året. Gemensamma aktiviteter så som skolans storsamling en gång per månad, men också gemensamma raster, bidrar till att samverkan elever emellan stärks. 7. Förbättringsområden 2014/2015 Skolan hade tre förbättringsområden läsåret 2014/2015. Dessa var elevmedverkan, kollegahandledning och att vidareutveckla den didaktiska förmågan. Elevmedverkan Elevbedömning har införts i klasserna, för att ge eleverna ökad insikt om kunskapskraven, vilket också har skett. Klassråd, Elevråd, Miljöråd, Trivselråd har vidareutvecklats för att öka engagemang hos eleverna genom demokratiska processer. Exempelvis elevrådet var tidigare uppdelat för låg- och mellanstadium, där representantskapet rullade mellan olika elever i klasserna. Detta läsår infördes ett elevråd, med fasta representanter. Rektor leder elevrådet. Det nya rådet har under året kunnat peka på flera direkta förändringar som de med sin påverkan kunnat förändra, så som uppfräschning i omklädningsrummen, ny klätterställning på gården och nya uteleksaker. Elevdemokrati i vardagen där elevernas medverkan ytterligare skulle synliggöras. Eleverna har medverkat vid utformanden av pedagogiska planeringar och måldiskussioner. Det har för vissa elever bidragit till en ökad studiemotivation och lust till lärande och en ökad för- 10

11 ståelse för det egna lärandet, men också en ökad insikt om kunskapskraven, vilket resulterar i högre måluppfyllelse. Tyvärr har det inte påverkat alla skolans elever. Kollegahandledning De flesta har handlett och blivit handledda minst en gång per termin, vilket medverkar till ökad reflektion vid planering, genomförande och utvärdering. Modellektioner av skolans förstelärare har genomförts i syfte att inspirera till vidareutveckling av lärarskapet. Mentorskapet av nyanställda har inte hållit i den utsträckning vi planerat, pga att lärarkåren fått så många fler elever. Mentorskapet av nyanställda lärare, däremot har fungerat fullt ut pga att vi haft en handledare 100%. Denne handledare har också hjälpt lärarna att öka sin didaktiska förmåga, samt bidragit till att stödja lärares ledarskap, planerings- och analysförmåga. Handledning utifrån specifika elevärenden har genomförts av kurator, skolpsykolog, specialpedagog, samt förstelärare. Specialpedagogens arbete Matematik genom algebra och problemlösning i åk 1, där man arbetat med fokuserad reflektion utifrån filmade lektioner, har också bidragit till utvecklad kollegahandledning. Öka den didaktiska förmågan Skolan är organiserad för att medge en struktur där flexibla lösningar för såväl det specialpedagogiska teamet som Sva-teamet. Inför den kommande ansökan om partnerskola har vi utbildat fler VFU-handledare. Skolans förstelärare har bidragit till att lärarnas pedagogiska verktygslåda har utvecklats. Bl.a. har flera bokcirklar genomförts. Såväl Matematiklyftet No-lyftet och Specialpedagogens arbete Matematik genom algebra och problemlösning har bidragit till ökad didaktisk förmåga. Dokumentkameror i samtliga klassrum och klassuppsättning av ipads har möjliggjort en större variation av lektionsupplägg. IT-pedagogen har handlett lärare. Tanken med två pedagoger i så stor utsträckning som möjligt i klassrummet, åts upp av det kraftigt ökade elevtrycket. Vi har fortsatt att utveckla undervisningen med ett språkstärkande arbetssätt för tredje året. Ifous inkluderingsprojekt, tillsammans med skolans kritiska vänner har haft stor betydelse för att visa på didaktiska utvecklingsmöjligheter. Sambedömning av nationella prov sker i allt högre utsträckning. En stående punkt i APT och Arbetslag är pedagogiska diskussioner utifrån förbättringsområdena. Även kommande läsår kommer utveckling av den didaktiska förmågan att vara ett förbättringsområde. 80% av eleverna upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de vill lära sig mer, denna siffra behöver höjas under nästa läsår. Kartläggning av skolans elever behöver utvecklas. Pedagogiska planeringar ska synliggöras och diskuteras i ännu högre grad med elevgruppen. Det språkstärkande arbetet ska fortsätta att utvecklas. Parallellt med det ska skolan utveckla elevernas interkulturella identitet. Organisationen runt studiehandledning behöver förbättras. 8. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering Hur har enheten under det gångna läsåret arbetat med. 11

12 8.1. Tidiga insatser Fler lärare anställdes i år F-2 för att i större utsträckning kunna bemanna klassrummen med två lärare i syfte att stärka tidiga insatser. Denna förstärkning gick åt till att hantera det stora inflödet av nya elever. Spec- och SVA-team har genomfört olika screeningar och utifrån dessa satt in insatser så tidigt som möjligt. Utifrån en flexibel organisation har tidiga insatser genomförts när elevers uppfattningar av ett kunskapsinnehåll riskerar att hindra eleven att komma vidare i sin utveckling. I de lägre årskurserna har läsinlärning och grundläggande begrepp i matematik prioriterats Inkludering Skolan har jobbat intensivt med inkludering, både på grupp- och individnivå. Skolan har använt kompensatoriska hjälpmedel som dator, Ipad, Inläsningstjänst, Legimus, individanpassat material, anpassningar och åtgärder för att få alla elever att känna delaktighet i sin skolsituation och i sitt lärande. Språkstärkande arbetssätt och språkstöd i klassrummet är viktiga hjälpmedel till en lyckad inkludering. Flexibelt SVA-team och specialpedagogiskt team som kan sätta in insatserna där och när de behövs. Inkludering av det stora inflödet av nya elever möjliggjordes delvis med hjälp av en alfabetiseringsorganisation. Inre och yttre miljöanpassningar har genomförts bland annat utifrån fortbildningsinsatser. Det har organiserats gemensamma aktivitetsdagar i faddergrupper över årskursgränser. Studiestöd, i för skolan aktuella språk, har erbjudits. Skolans deltagande i Ifous-projektet har medfört att alla pedagoger har utvecklat ett metakognitivt förhållningssätt till inkludering. Inkludering diskuteras återkommande på skolans arbetslag och APT:er. Organiserade rastaktiviteter har medfört ökat socialt samspel mellan eleverna, men det har också synliggjort den röda tråden i lärandet genom hela skoldagen. 9. Resultat från självskattning Rektor ska analysera utfallet från genomförda självskattningar. Utifrån detta sedan prioritera de mest angelägna område/n att arbeta med under kommande läsår för att stärka arbetssätt och processer inom den egna organisationen. Endast personer 12 svarade! Det självskattningen visar är en höjning av 12 av 20 resultat på 3 år. En marginell sänkning av 5 resultat från , men ändå ett högre resultat än resultat som har en negativ kurva: Mottagnings och överlämningsrutiner är tydlig för all personal. Regelbunden kontakt med vårdnadshavare. Formell fortbildning är knuten till skolans resultat och behov. Vid samtal med personalen känner de inte igen sig i resultatet, varför resultatet får misstänkas vara missvisande. Beslut har tagits om att göra en egen självskattning under höstterminen Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten. 12

13 10.1. Förbättringsområden 2015/2016 Vidareutveckla lärarnas didaktiska förmåga Vidareutveckla lärarnas bedömningsförmåga Förbättringsplan I samarbete med personalen på skolan konkretisera arbetet med förbättringsområdena. Dessa beskrivs i förbättringsplanen nedan. Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde 1: Vidareutveckla lärarnas didaktiska förmåga Aktiviteter: Gemensam planering i team och arbetslag. Fortsätta skolans språkstärkande arbete i samtliga ämnen. Fortsätta skolans inkluderingsarbete. Bokcirkel i arbetslagen vt -16: Vilse i skolan av Ross Green (2011). Arbeta för att de teoretiska kunskaperna används i praktiken, bl.a. genom att lyfta goda exempel i arbetslagen. Kollegahandledning fortsätter. Modellektioner. Arbeta med modeller för lärande och samspel. Utveckla formativa arbetssätt. Läslyft för samtlig lärarpersonal. Matematikprojekt i årskurs F-2. Tidsplan: Kontinuerligt arbete Uppföljning och utvärdering: Vid terminsslut, samt läsårsslut Ansvarsfördelning: Rektor, bitr.rektor, förstelärare, specialpedagog, samt all lärarpersonal Viktiga aktörer: Förstelärare och specialpedagog 13

14 Förbättringsområde 2: Vidareutveckla lärarnas bedömningsförmåga Aktiviteter: Utveckla kartläggningsverktygen. Vidareutveckla arbetet runt mångfalden i klassrummet. Vidareutveckla den gemensamma pedagogiska bedömningen vid nationella proven. Vt -16 Tätare kontroll av måluppfyllelsen. Utveckla screeningarbetet i klasserna. Utveckla stadieövergångar. Arbeta med att gå från görande till lärande i klassrummen. Tidsplan: Kontinuerligt arbete. Uppföljning och utvärdering: Vid terminsslut, samt läsårsslut Ansvarsfördelning: Rektor, bitr.rektor, förstelärare, specialpedagog, samt all lärarpersonal Viktiga aktörer: Förstelärare och specialpedagog 11. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Tjärnaskolan Katarina Gessner, rektor 14