Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bårslövs skola och Fritidshemmet 2014/2015 1

2 Innehåll 1. Inledning sid. 2-6 Inledning syfte och definitioner samt beskrivning av grunderna 2. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bårslövsskola och Fritidshem 2014/2015 sid Vision och mål Förebyggande insatser Kartläggning Det systematiska arbetet på skol- och individnivå Rutiner vid akuta situationer Kommunikation Utvärdering och uppföljning 3. Bilagor sid Bilaga 1. Dokumentation Bilaga 2. Protokoll elevsamtal Bilaga 3. Olweus åtgärdsprogram 2

3 1.Inledning Likabehandlingsarbete handlar om barnens mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Självklart ska barn ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. Varje verksamhet ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Nytt inom likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet regleras i : Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 och 6 kap 1-16 De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Två nya diskrimineringsgrunder Nu skyddas också eleverna mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Andra dokument som styr vårt likabehandlingsarbete: FN:s Barnkonvention Läroplanen, Lgr 11 Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om elev blir särbehandlad på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 3

4 Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara om en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motivering att det redan finns en stor majoritet flickor på det programmet. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskrimineringsgrunder Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. 4

5 Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Transsexualism Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Vad räknas som etnisk tillhörighet? Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna Någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Vad räknas som funktionshinder? Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet 5

6 heterosexualitet. transsexuell läggning Skolans värdegrund Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck? Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola Eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Ålder som diskrimineringsgrund Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. 6

7 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bårslövsskola och skolbarnsomsorg 2014/2015 Vision & Mål På Bårslövs skola skall ingen elev bli utsatt för mobbing, diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Tillsammans med eleverna ska vi på skolan bl.a. reflektera kring hur vi samtalar med varandra, lyssnar på varandra, löser problem tillsammans och hjälper varandra. Detta gör vi utifrån elevernas ålder och mognad. Vi ska arbeta med att öka elevernas förståelse. Förebyggande insatser: Information om handlingsplaner till personal, elever och föräldrar. Personalen informeras vid läsårsstart. Elever informeras vid läsårsstart av respektive mentor. Föräldrar informeras på föräldramöte. Väl fungerande rastvaktssystem (enl. Olweusmetoden) Värderings- och samarbetsövningar Aktiva och regelbundet återkommande Olweusråd Utvärdering av dagen/veckan Trivselenkät, Trivseltemp Uppmuntra elevinflytande Förbereda för och väl ta emot nya elever Pedagogiska måltider Meningsfull rastverksamhet Samverka med föräldrar All personal reagerar och agerar! 7

8 För alla vuxna på skolan gäller att aldrig acceptera dåligt beteende, inte ens på skoj. Alla vuxna ska vara goda förebilder genom att se alla, vara positiva mot eleverna och varandra, kunna sätta gränser och ha en öppen och rak dialog med hemmet. Att tänka på som elev; att berätta är inte skvaller, det är att hjälpa någon som har det svårt! Rutiner för delaktighet: Personal: samtal och reflektioner på personalmöten, arbetslagsmöten och Olweusträffar Elever: elevråd, klassråd, Olweusråd, enskilda samtal Föräldrar: Vi informerar och samtalar kring målen i likabehandlingsplanen samt Olweusarbete på våra föräldramöten. Vi lyfter arbetet på skolan vid skolkonferenser, föräldramöten och utvecklingssamtal. Kartläggning Personalen observerar eleverna både i inomhus och utomhusmiljö. Eleverna deltar genom samtal/intervjuer och enkäter (Olweus). Föräldrarna är delaktiga genom samtal och enkäter. Vi genomför en attitydundersökning bland elever och föräldrar varje vår. Resultaten av enkäterna analyseras och analysen ligger till grund för det fortsatta arbetet. Nulägesbeskrivning/kartläggning Alla på skolan arbetar kontinuerligt med eleverna kring värdegrundsfrågor. Personalen observerar eleverna både i inomhus och utomhusmiljö. Eleverna deltar genom samtal/intervjuer och enkäter (Olweus). Föräldrarna är delaktiga genom samtal och enkäter. Vi genomför en attitydundersökning bland elever och föräldrar varje vår. Resultaten av enkäterna analyseras och analysen ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vid innevarande års kartläggning har följande förbättringsområden hittats: Rastvakt systemet behöver justeras Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska revideras i samarbete mellan rektor och skolans personal. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska förankras hos skolans personal. Nyanställda ska få kännedom om eller en genomgång av dokumentet. Dialogen mellan elevhälsa och skolans personal i enskilda elevärenden. Tydlig dialog med hemmet i de fall skolan får signaler om kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling inkl. prioriterat mål presenteras för föräldrarna under HT-14 då även diskrimineringsgrunderna lyfts fram. Bårslövs skolas mål för läsåret 2014/2015 På Bårslövsskolan skall inget barn/elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan ska arbeta aktivt med de i planen angivna förebyggande insatserna för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 8

9 Rektor ska göra personalen delaktig i processen med framtagandet/revidering av likabehandlingsplanen för Bårslövs skola. Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen. Rastvaktsystemet ska följas upp under höstterminen 2014 för att säkerställa att det fungerar tillfredsställande och att det är tydligt för eleverna att det finns vuxna att vända sig till under rasten. Lärarnas ansvar är tydliggjort kring dialogen med hemmet i de fall lärarna får signaler om eventuell kränkande behandling. Systematiskt arbete på skolnivå Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller! Vi arbetar aktivt för att förebygga mobbning och kränkande behandling. Vi genomför Olweusenkät 1 ggr/år och trivselenkät 2ggr/år. Trivseltemp i varje klass/varje vecka. Alla elevgrupper genomför Olweusråd minst varannan vecka klasslärare/mentor ansvarar för att detta sker. Vi har ett fungerande rastvaktssystem. Vi arbetar med attityder och bemötanden. Vi lyfter olikheter och mångfald som en styrka och tillgång. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en trygg miljö både inne och ute. Vi har tydliga gränser för negativa beteenden på skolan/fritidshemmet. Systematiskt arbete på individnivå Vi arbetar med positiv förstärkning. Vi respekterar elevens känslor och hjälper dem att sätta ord på dem. Vi samtalar med eleverna kring vårt gemensamma ansvar i det sociala samspelet. Samtalen sker vid t.ex. utvecklingssamtal Vi har utvecklingssamtal med vårdnadshavare minst 1ggr/termin. Varje barn har en mentor som har ett extra ansvar för dess trivsel och utveckling. Akuta situationer Ingrip omedelbart om en elev utsätts för kränkande behandling av någon annan elev eller av vuxen. Samtala med berörda elever. Informera alltid vårdnadshavare. Informera arbetslaget och vid behov övrig personal samt ledning. Utöka observationer och delaktighet i elevens/elevernas aktiviteter. Dokumentera ärendet (Beskriv vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits) Vid kränkande behandling informeras vårdnadshavare och åtgärder vidtas (Sanktionstrappan). Informera alltid rektor om de incidenter som krävt vidare åtgärd och/eller som dokumenterats enligt Olweusrutiner. 9

10 Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling Trots det förebyggande arbetet kan kränkande behandling ändå förekomma. Vi dokumenterar alla möten och åtgärder enligt Olweusmodellen. I situationer som rör uppgifter om kränkningar mellan elever ser i korthet modellen ut på följande sätt: 1. Skolans personal ingriper omedelbart. Blankett för dokumentation används. (bilaga 1). 2. Ansvarig mentor samtalar med den utsatta eleven i ett kartläggande syfte. Vad har hänt? När händer det? Hur ofta? Vem/vilka är inblandade? Har han/hon berättat om detta för sina föräldrar? Använd blanketten Protokoll elevsamtal. (bilaga 2). 3. Ansvarig mentor informerar rektor. Rektor informerar huvudman. Rektor initierar utredning i enlighet med Olweusmodellen. 4. Samtal med de inblandade eleverna var för sig (mentor kallar dem en dag då alla är där). Två vuxna är med vid samtalen. Eleverna informeras om att skolan inte tolererar kränkningar, att skolans personal ser allvarligt på detta och att eventuellt kränkande beteende måste upphöra omgående. Diskutera hur detta ska gå till och ta ställning till om något stöd behövs i detta arbete. Använd blanketten Protokoll elevsamtal. (bilaga 2). Efter samtalet kontaktas föräldrar som informeras om situationen. 5. Efter cirka en vecka har vi ett uppföljningssamtal dels med den utsatta eleven dels med de som kränker, för att utvärdera om de åtgärder som har satts in har haft avsedd effekt. Använd blankett Protokoll elevsamtal. (bilaga 2). Mentor kontaktar föräldrarna och informerar om hur det har gått. 6. Om kränkningen inte upphört upprepas samtalen med de som kränker tillsammans med föräldrarna. Vid detta tillfälle skrivs ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med situationen. Använd blanketten Olweus åtgärdsprogram. (bilaga 3). Detta ska följas upp efter cirka två veckor och åtgärderna ska utvärderas. Om kränkningarna fortsätter kallar rektor till möte och beslut kring sanktioner fattas i enlighet med 5 kap. skollagen. Sanktionstrappans steg ligger till grund för beslut. Eventuell anmälan till socialtjänsten respektive till polismyndigheten övervägs utifrån de rutiner som finns på skolan. 7. All dokumentation sker enligt Kunskapsstaden Helsingborgs Olweusriktlinjer (bilaga 1, 2 och 3). Dokumentationen lämnas till rektor för diarieföring. 10

11 Om personal kränker elev Om personal utsätter en elev för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för att utredning görs i enlighet med samma modell som beskrivs i föregående stycke. Rektor informerar huvudman (verksamhetschef) kring det inträffade. Rektor och verksamhetschef samråder kring nödvändiga åtgärder/sanktioner. Kommunikation Personalen är delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen och uppdaterar sig kring innehållet varje nytt läsår. Vid nyanställning ansvarar rektor för att den anställde blir förtrogen med likabehandlingsplanen. Utvärdering av planen sker i slutet av vårterminen. Föräldrar är delaktiga och informeras vid föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen delas ut i sin helhet till alla F-klassföräldrar och till alla nya elever. Del B delas ut varje år. Planen finns dessutom tillgänglig på skolans hemsida. Mentor ansvarar för att eleverna är förtrogna med planen. Rektor har ansvar för att planen utvärderas, revideras och efterföljs. Kontaktpersoner Om du som elev känner dig kränkt, trakasserad eller mobbad skall du berätta det för din mentor, pedagog eller någon annan vuxen på skolan som du känner förtroende för. Om du som förälder är orolig tag då i första hand kontakt med ditt barns mentor. Utvärdering och uppföljning Rektor har ansvar för att planen efterföljs, utvärderas och revideras varje läsår. Planen utvärderas av elever och föräldrar under våren med hjälp av samtal och enkäter. Med utgångspunkt från resultatet av detta arbete utvärderas och analyseras måluppfyllelsen i likabehandlingsarbetet (detta gör personalen i maj/juni). Därefter fastställs målen för arbetet under kommande läsår. Helsingborg Maria Wikström Rektor 11

12 12

13 13 Bilaga 1.

14 14 Bilaga 2.

15 Bilaga 3. 15