Brief Intervention har många namn och ansikten
|
|
- Britt-Marie Birgit Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brief Intervention har många namn och ansikten Erik Johnsson leg. psykolog, Presentation Arbetat med Brief Intervention sedan 2010 Läst på psykologprogrammet i Linköping Praktik hos Kirk Strosahl och Patricia Robinson 2009 Sambo och son på 2,5 år Friluftsliv, träning, familj och vänner Finsnickare Psykologpartners Psykologföretag med tjänster utifrån kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Tillämpad beteendeanalys (TBA) Ett 60-tal legitimerade psykologer med KBT-inriktning Finns i Linköping, Norrköping, Stockholm, Göteborg, Västerås, Malmö och Helsingborg Erbjuder tjänster inom samtalsterapi, organisation och ledarskap, utbildning och handledning Mål med dagen Ge introduktion till fokuserad KBT/ACT Lära sig anpassa kunskaper i KBT och ACT till den egna arbetsplatsen och/eller mindre tid/utrymme Ide om implementering på den egna arbetsplatsen
2 Tider Fika Lunch Fika Behov av integrerad vård 30 % av de som söker VC har psykiska besvär. 50 % av behandlingen av psykisk ohälsa sker i PV. 90 % av besöken i PV ingen organisk orsak. 70 % av psykofarmaka skrivs ut av PVL % följer inte föreskrifterna för sin psykofarmaka. 40 % av sjukskrivna har depression el ångest som huvudsymtom (FK 2007) 60 % rehabpotential efter 2 mån. 20 % efter 1 år (FK 2007) 22 % uppfyller Axel-1 diagnos = ca 2milj svenskar! Behov av integrerad vård Bättre resultat än för varje enhet/profession för sig Primärvården första linjens psykiatri. Behov av ökad tillgänglighet av evidensbaserad vård. Många patienter som remitteras vidare uteblir. Nya riktlinjer Kostnadseffektivt? Fokuserad KBT/ACT (i ex. primärvård) Reda ut lite begrepp, Brief, KBT, ACT, KFBA PCBH... Anpassad till de förhållanden som råder i PV. Ingen väntetid. Träffar patienten i regel i samband med läkarbesök. Avlastar och kompletterar den övriga vården. Avstigmatiserar psykisk ohälsa Alternativ/komplement till sjukskrivning och/el. medicinsk behandling
3 Fokuserad KBT/ACT (i ex. primärvård) Mål att öka den total hälsan i populationen Träffar upp till 10 patienter per dag minuters samtal. Uppföljningssamtal efter behov. Ingen snabbterapi. Alltid välkommen åter. Mål att öka funktionsnivå inte minska symtom. Tar tillvara på patienternas potential. Sprider inlärningspsykologisk kompetens till övriga behandlare Preventivt arbete och tidiga insatser. Fokuserd KBT/ACT i praktiken Av 9000 patienter som sökte terapi så var det vanligaste antalet besök 1 (Brown & Jones, 2004) Eminem - Lose Your Self (2002) Look, if you had one shot, or one opportunity. To seize everything you ever wanted. One moment. Would you capture it or just let it slip? Yo Ökad funktion och meningsfullhet inte minskade symtom. Anpassa kunskapen Trust the system... Work, Love, Play, 3T (time, trigger, trajectory) Rätta mun efter matsäck. Sätt ramarna direkt. Utmaning: övergången från bedömning till intervention. Ångest, depression, smärta, insomni, beroende, diabetes, fetma, hälsoångest, somatisering, kris, låg följsamhet, sjukskrivning... Fokuserad vs. Standard KBT Dimension Primärvårdspsykiatri Specialistpsykiatri Utgångspunkt för vård Populationsbaserad Klientbaserad Primär uppdragsgivare Vårdgivare (läkare, SSK, etc.), sedan patient Patient, sedan andra Huvudsakliga mål 1. Stödja vårdgivarens effektivitet och därigenom öka påverkan på många patienter 2. Stödja små förändringsstrategier hos många patienter 3. Motverka hälsorisker/ livsstilsproblem. 4. Sprida kunskap 5. Minska vårdkostnader 1. Erbjuda intensiva insatser med mål att bota, utreda och öka funktion Struktur Del av en bredd av primärvårdsinsatser Del av en specialiserad mottagnings insatser Huvudsaklig vårdgivare Läkare Behandlaren ex. psykologen Huvudsaklig verksamhet Konsultationer Specialiserad psykolgisk behandling och utredning Tillgång till vård Styrs av övriga vårdgivare: Samma dag; Alla dagar Styrs av resurser och remiss, vanligtvis med väntetid Vårdkostnad per individ Låg Mycket varierad, beroende av patientens problematik INTERVJUMALL FÖR FÖRSTA BEDÖMNINGSSAMTAL TRUST THE SYSTEM GENOMFÖR FUNKTIONELL ANALYS AV PROBLEMET SOM PRESENTERATS 1. När började problemet? (Är det ett kroniskt problem?) Finns det något som hänt nyligen som har gjort detta problem värre? 2. Vilka situationer eller händelser upplever du triggar problemet? 3. Finns det något du kan göra som gör problemet bättre? Sämre? 4. Hur påverkar problemet ditt liv i termer av arbete, relation, fritid? 5. Hur kan det jag har framför mig sammanfattas? (Diagnos? Annan klassifikation?) GENOMFÖR EN KONTEXTUELL BEDÖMNING 1. Arbetar du? Vad tycker du om ditt arbete? Kommer du överens med dina kollegor? Är du på något sätt hindrad att utföra ditt arbete fullt ut (t.ex. funktionshinder)? Varför? För hur länge? 2. Är du gift eller är i en intim relation (sambo, särbo)? Hur fungera det? (Om svarat är negativt) Finns det någon form av våld eller annan misshandel (t.ex. verbal) i samband med konflikter. 3. Vem bor du med? Har du barn? Bor de ihop med dig? Hur går det för dem? Är de myndiga? Kommer du överens med dina barn? Har du kontakt med dem? 4. Har du några vänner? Hur ofta träffas ni? När var den senaste gången ni sågs? 5. Vad gör du på din fritid eller när du vill ha roligt? Vad gör du mer än detta? När var den senaste gången du gjorde något av dessa saker? (Fråga ev. om andlighet, självutveckling?) 6. Tränar du regelbundet? På vilket sätt? Hur ofta? När hände det senast? SCREENA FÖR RISKBETEENDEN 1. Dricker du alkohol? Hur många dagar i en typisk vecka dricker du alkohol? Hur mycket dricker du då? Har du någon gång haft/fått problem till följd av din alkoholkonsumtion? 2. Använder du någon annan form av drog (t.ex. hasch) 3. Röker du? Hur många per dag? Hur länge har du rökt? 4. Dricker du kaffe? Te? Andra energidrycker? Ungefär hur mycket per dag? 5. Äter du regelbundet? Vilken sort mat äter du en typisk dag? 6. Hur är det med träning /fysisk aktivitet? 7. Använder du någon form av medicin? Receptbelagd? Äter du någon form av alternativmedicin? (Kolla noga, inte bara det som står i journalen) 8. Hur är det med sömnen? Somnar du som du vill? Vaknar du på natten? 9. Är du sexuellt aktiv? Har du haft mer än en sexpartner? Hur många sexpartners senaste året? Skyddar du dig i samband med sex? Vilken form av skydd?!
4 2 Assessment: The Love, Work, Play and Health Questions Love Work Play Health Where do you live? With whom? How long have you been there? Are things okay at your home? Do you have loving relationships with your family or friends? Do you work? Study? If yes, what is your work? Do you enjoy it? If not working, are you looking for work? If not working and not looking for a job, how do your support yourself? What do you do for fun? For relaxation? For connecting with people in your neighborhood or community? Do you use tobacco products, alcohol, illegal drugs? Do you exercise on a regular basis for your health? Do you eat well? Sleep well? Assessment: The Three Ts Questions Time When did this start? How often does it happen? What happens before / after the problem? Why do you think it is a problem now? Trigger Trajectory Workability Question Are there times or places when the problem is more likely to occur? Is there anything or anyone that seems to set it off? What s this problem been like over time? Have there been times when it was less of a concern? More of a concern? And recently... getting worse, better? What have you tried (to address the problem)? How has that worked in the short run? In the long run or in the sense of being consistent with what really matters to you? Mall$för$första$samtal$ 23 Problembeskrivning /symtombild: Utlösare/ nuvarande stressorer: Hanteringsstrategier: Kontextuell analys: Familj/hemmet Fritid Arbete Avkoppling Fysisk aktivitet Vänskap Övrigt (tobak, alk/droger, sömn): Plan: 30 minuters konsulta0on Remiss Introduktion (5 min) Diagnostisk screening och funktionell analys (10-15 min) Utarbeta en plan för beteendeförändring (5 min) Konsultation till PVL (5 min)
5 Översiktlig biopsykosocial modell Utlösande faktorer Symtombild Copingstrategier Konsekvenser Symtombild Livet i stort Remissen Tydlig fråga ger tydlig ingång i konsultation Underlättar feedback Patienten vet varför den träffar psykologen Önskvärt med direkt överlämnande, verbala remisser - Pedagogiska och tidsmässiga vinster Introduk0on Mål: Presentera förutsättningarna för mötet Profession och titel Tystnadsplikt Förklara min (konsultens roll) Strukturen på mötet Möjliga arrangemang, ev återbesök Återkoppling PVL Mall för första samtal 23 Problembeskrivning /symtombild: Utlösare/ nuvarande stressorer: Hanteringsstrategier: Kontextuell analys: Familj/hemmet Fritid Arbete Avkoppling Fysisk aktivitet Vänskap Övrigt (tobak, alk/droger, sömn): Plan:
6 Diagnos0sk screening & Funk0onell analys Klargörande av problemställningen: När började problemet? Fanns en tydlig trigger? Problem (duration, intensitet och frekvens) Vad påverkar problemet till det sämre? Vad påverkar problemet till det bättre? Vad vidmakthåller? Bygger på inlärningsprinciper klinisk beteendeanalys. Funk0onell analys Konkretisera problemet: - Vad är problemet? Vad är det svåraste/ störst hinder? - Bryt ner till tydliga beteendetermer lista på över och underskott av beteenden - Stress passivitet, ältande, vila passivitet - Funktionell analys av vidmakthållande Funk0onell analys Problemets inverkan på Arbete (tempo, frånvaro, prestation) Familjen (konflikter, minskat deltagande) Socialt (tillbakadragen, förlorat intresse) Rekreation (förlorat nöjet) Fysisk träning (minskad frekvens och duration) Sömn, energi, koncentration, aptit, självkänsla, sexuellt Mood (ångest, depression, stress) Funk0onell analys Påverkansfaktorer: Kaffekonsumtion Nikotinkonsumtion Alkohol/droger Medicinering Hur ser en typisk arbetsdag ut? Hur ser en typisk helg ut?
7 ProblemsammanfaEning Empati / fånga patienten. Koll på processen / har jag fattat problemet? Hörde jag patienten? Förenkla och normalisera problemet. Skapa en ram och motivation för beteendeförändring. Och hur rullar det här hjulet då?... Stämmer det med dina värderingar? Socialt Arbete Intima relationer Hälsa Fritid Familj/släkt Plan för beteendeförändring Fokusera på funktion, inte bota.. Erbjud flera alternativ Sök efter tidigare copingresponser När gjorde du X sist? Hur fungerade det? Vad kan PVL göra? Sök efter stöd i omgivningen Undersök hur säker pat känner sig med interventionen (skatta 1-10) Tid för ev uppföljning 30 minuters konsulta0on Feedback 0ll PVL Verbal och samma dag, om möjligt Feedbacken ska innehålla: Klargör problemet och dess långsiktiga funktion Presentera planen för beteendeförändring Rekommendationer om hur PVL kan stödja planen Min roll i uppföljning och hur jag kan stödja PVL Tidsplan för uppföljning och utvärdering av interventionen
8 Uppföljningssamtal Uppföljning av förändringsplanen Problemlös runt hinder Förstärk alla försök till beteendeförändring Normalisera misslyckanden Avsluta om pat rör sig i rätt riktning Återbesök vid behov bättre än att boka in ny tid Håll dörren öppen för snabb konsultation Pat ansvarig för sin egen förändring inte bota! Fokuserd KBT/ACT hos dig Olika nivåer av integrering. Våga vara tillgänglig Informera/visa vad du kan hjälpa till med Vara på samma våningsplan Tydlig och direkt i återkopplingar Anpassa din kunskap Verktyg som får plats på baksidan av receptblocket. Utbilda övrig personal Litteraturlista Robinson, P., J. & Reiter, J., T. (2007). Behavioral consultation and primary care: A guide to integrating services. New York: Springer Robinson, P., J., Gould, D., A. & Strosahl, K., D. (2011). Real behavior change in primary care: improving patient outcomes & increasing job satisfaction. Oakland: New Harbinger. Robinson, P., Strosahl, K., D. & Gustavsson, T. (2012). Brief intervention for radical change. Oakland: New Harbringer Publications Hunter, C., L., Goodie, J., L., Oordt, M., S. & Dobmeyer, M., S. (2009). Integrated behavioral health in primary care: Step-by-step guidance for assessment and Intervention. New York: American Psychological Association Kadowaki, Å (2010). Svensk sjukvård till vanvett - om patienten får bestämma. Ödeshög: Psykologinsats Tack för mig!
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,
Om beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet
Om beteendeanalyser: Analysmodeller Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet Syftet med presentation Att presentera fem modeller
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Blir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Blir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Att leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:
Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! Skolforum 2015-10-27 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,
Integrerad beteendehälsa
Integrerad beteendehälsa Primärvårdsanpassad modell för integrerat arbete med psykisk ohälsa och beteenderelaterade problem Integrerad beteendehälsa, 2018-04-24, Erica Skagius Ruiz och Kocher Koshnaw Vilka
Vetenskapligt Förhållningssätt
Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem
IBH-KONFERENSEN 2018
IBH-KONFERENSEN 2018 Integrerad beteendehälsa ett arbetssätt för psykisk hälsa anpassat till primärvården I vårdcentralernas väntrum samlas allt fler patienter med psykiska problem. Om de kan erbjudas
Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015
Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015 Elna Persson leg.psykolog/utvecklingsledare Kunskapscentrum för psykisk hälsa Regionuppdrag - NR för depression och
PRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet
Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression
1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt
Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem
VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region
V 4. Veckan som gått. APT 9 Februari. Förskolan stänger 16.00. Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00. APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16.
Veckan som gått V 4 APT 9 Februari. Förskolan stänger 16.00 Föräldrarådsmöte 24 Februari. Kl. 18:00 APT 10 Mars. Förskolan stänger kl16.00 Vargen Hej igen och dags igen för en ny sammanfattning över vår
SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN
Mats Dahlin SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN Y Att arbeta som expert i nära samarbeten råd, tips och erfarenheter från Mats Dahlin. 70 VII Min personliga resa Min resa i primärvården
Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Sömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Skolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Stadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Lära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?
Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Webbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige
CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Plugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Depression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK
Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK LOVE ACTUALLY Mål: Målet med detta projektområde är att du ska känna till och ha förståelse för dagens
Samtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne, Joakim Cronmalm & Emma Sällberg Malmö stad Rapportens syfte Sammanställning av relevant forskning Brukare med särskilt utmanande beteende Stor variation
Spel- och dataspelsberoende
Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende
Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola.
Syfte Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syftet med den här uppsatsen är dels att ta reda på hur tidigt man kan börja lära barnen/eleverna spela schack
Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010
Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Motiverande samtal MI
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se
ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Att minska hälsoklyftor
Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda
Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Utvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd
Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Bättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare