Skapande skola. Hösten 2012 & våren 2013 Fontin-, Kareby- och Diserödskolan

Transkript

1 Skapande skola Hösten 2012 & våren 2013 Fontin-, Kareby- och Diserödskolan 1

2 Projektinformation Skapande skola visar filmer med utgångspunkt från mänskliga rättigheter, tillsammans med konstnär och författare jobbar vi vidare på temat ihop med eleverna. Kungälvs kommun arbetar på olika sätt med Barnkonventionen och Likabehandlingsplanen (se BILAGA 1, sid 16). Alla barn i kommunen ska trivas, känna sig trygga och ha det bra. Tolerans handlar om att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Att veta vad man tycker och våga stå för det man tror på, är viktiga egenskaper för varje person och som man behöver träna på för att leva i ett demokratiskt samhälle. Grunden för att förstå vad demokrati är sker i samspel med andra. Vi tycker det är viktigt att få in kulturen i skolan och med hjälp av olika uttrycksmedel såsom film, litteratur, bild och skrivande vill vi få till samtal, reflektioner och diskussioner. Vi vill bjuda in världen utanför till lokalerna i Kungälv. Genom att utgå från elevernas egna tankar och känslor har vi tillsammans skapat ett forum omkring frågor som berör rasism och demokrati. Arbetet är förankrat i Läroplanens alla delar för grundskolan, LGR 11 och i Barnkonventionen. Här följer några exempel: SKOLANS UPPDRAG (2011:9,10) Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Eleverna ska uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE (2011:16) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN (2011:17) Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Barnkonventionen: ARTIKEL 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. ARTIKEL 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 2

3 Utvärdering av Skapande skola projektet Fontin, Diseröd och Kareby läsåret 2012/2013 Personer som ingått i projektet Pedagoger Fontin: Linda Åshamre, en klass åk 3, 26 elever och Marika Jahlin, en klass åk 4, 28 elever Kareby: Agneta Kjessel Rutgersson, en klass åk 3, 26 elever Diseröd: Martin Grundvall, Boel Callsén och Miia Sova, två klasser åk 5, 46 elever konstnär Febe Jacobsson Författare Thomas Halling Stöd och utvecklingsenheten Karen Abrahamsson, Maria White och Maud Nilzén elever från Fontin-, Kareby- och Diserödskolan: Sebastian, Amanda, Andrea, Elias, Jacob, Johanna, Josefin, Leo, Liam, Linnea, Linus, Lovisa, Matilda, Ola, Vilmer och Wilma 3

4 Arbetsgång under projektet augusti Heldag på Nordiska folkhögskolan med projektets lärare och rektorer. De fick prova på att måla och skriva, det som eleverna sedan skulle få göra, för att de skulle få känna på att skapa, inte bara teoretiskt utan praktiskt. De såg först filmen Draktränaren, som handlar om vikingapojken Hicke som bodde i en byn långt uppe i norr där de hela tiden angreps av eldsprutande drakar. Pappa Tryggvold och alla andra i byn jagade och dödade de farliga drakarna, men Hicke fick inte vara med eftersom han ansågs vara för svag, han förvisades till smedjan. Till slut blev Hicke filmens hjälte, istället för att döda drakarna blev han vän med dem och det blev fred i byn mellan vikingarna och drakarna. september Projektet startade på skolorna. Projektgruppen träffades första gången på Fontinskolan och där lärde vi känna varandra. Maria och Karen pratade om alla barns rätt till likabehandling och boken om barnkonventionen Alla barns rätt. Boken delades ut till eleverna samt att varje klass fick en klassuppsättning. Gruppen såg filmen Draktränaren sedan arbetade de fram frågor och diskussionsunderlag till sina klasser. Alla övriga elever såg filmen Draktränaren. Konstnären Febe målade med 3:or, 4:or och 5:or från Fontin-, Kareby-, Diserödskolan storyboard på 1 x 5 m, ca 6 elever på varje längd (storyboard är som ett bildmanus för film). Eleverna valde sex olika sekvenser från filmen som man sedan kopplade ihop med olika artiklar i Barnkonventionen (punkterna kan ni läsa på sid 14). De skissade först med blyerts för att disponera bilden så att hela ytan utnyttjades, de fick gärna måla in i varandras ytor för att få en känsla av att handlingen hängde ihop. Sedan började alla att måla med breda penslar, bra färger och oömma kläder. Det var inga problem, skaparkraften flödade och eleverna fick hjälp med att hitta nya färgblandningar. All målning skedde på respektive skola. När alla klasser målat klart blev det sammanlagt 100 meter oktober Febe fortsätter att måla med elverna ute i skolorna. Andra träffen med projektgruppen på Kareby skolan. Hur har det gått med målandet? Har de läst några av Hallings böcker de fick låna? Maud gick igenom vikten av att dokumentation för lärarna. Lärarna gjorde användbara handlingsplaner över hur de skulle sprida arbetet till hela skolan. Planerna skulle också visa hur de ska arbeta vidare med projektet så att det över går till ett bestående utvecklingsarbete. Vi diskuterade handlingsplanerna på utvärderingsmötet i maj. Visade filmsnuttar inför ARF festivalen, mm. november Projektgruppen besökte ARF Anti Rasistisk Filmfestival i Göteborg för att se hur det går till att arrangera en filmfestival. Fontins 3:or och 4:or såg Isdraken på Frölunda kulturhus med efterföljande frågestund med regissören Martin Högdahl. Diseröds 5:or såg filmen Tom boy på Frilagret, Järntorget med efterföljande frågestund med en genusexpert. Tredje träffen med projektgruppen på Diseröd skolan. Vi röstade om vilken film vi skulle välja till filmfestivalen i januari. Det blev Isdraken. Projektgruppen träffades på Thorildskolan. Vi delade in oss i olika grupper för att planera filmfestivalen. En grupp förberedde frågor till regissören och skådespelarna. En grupp målade text till filmfestivalens affisch. En grupp textade en välkomstbanderoll. Några fick till uppgift att kontakta journalister, till sist utsågs en popcorngrupp. 4

5 januari Filmfestival på Bio Trappan med filmen Isdraken, sågs av 126 elever. Regissören Martin Högdahl och skådespelarna Philip Olsson och Feline Andersson kom dit och berättade om arbetet med filmen. Efteråt var det frågor från projektgruppen sedan fritt för alla. Flyers med autografer delades ut. Projektgruppen hjälpte till med allt både innan och efter filmen. Skådespelaren Philip Olssons tyckte det var kul att få komma ut och träffa skolklasser som gjort ett så bra arbete runt filmen. Regissören var imponerad av hur barnen arbetat med hans film och att de jämfört filmen med boken, och deras sätt att koppla den till barnkonventionen. Författaren Thomas Halling besökte klassena och han berättade om sitt eget författarskap och vilka böcker han har skrivit. Sedan förberedde han eleverna för skrivandet. Lust Idé Fantasi, det är allt en författare behöver! - Jag har försökt skapa lust och det var inte svårt. Idén nappade alla på. Fantasi fanns det! - Vi skapade huvudpersoner, jag gav direktiv och skapade ramar. - Inom ramarna hade alla stor frihet. - Både lärare och elever har sedan förfärdigat och förädlat - Resultatet blev fantastiskt fint. Thomas kom tillbaka vid två tillfällen och startade skrivövningarna med novelltexter och dikter. En trea var inte med i skrivprocessen utan fick ett besök av Thomas som pratar om skrivprocessen. februari Eleverna fortsatte på egen hand att skriva och Thomas gav lärarna instruktioner om hur de skulle arbeta vidare. mars När skrivprocessen var klar kom konstnären Febe tillbaks till klasserna för att göra kollage med eleverna. De utgick från sina dikter och noveller som de skrivit med Thomas. De rev, klippte och klistrade från veckotidningar och papper i olika färger. Även skalpell (en vass liten kniv) fick de möjlighet att använda med hjälp. Tredjeklassen som inte var med i skrivprocessen, gjorde kollage utefter en film de såg som heter Den fantastiska räven, manus av Roald Dahl. Innan de fick sätta igång gick Febe igenom hur man kan tänka för att skapa spännande bilder. Som ni säkert har hört om matlagning, så pratar man om att olika smaker gifter sig, som salt och sött, de förstärker varandra. Samma är det med bildkomposition, där kan man jobba med motsättningar som te x, litet och stort, runt och kantigt, ordning och oordning och komplementfärger. Om man placerar regnbågens alla färger i en cirkel är den färg som är mitt emot som kallas komplementfärg. Tre timmar med rast hade eleverna på sig och det kom fram många fantastiska bilder. Projektgruppen träffades en gång på Fontin och en gång i Kareby för att förbereda den stora Filmfestivalen och föräldramötet den18 april. 5

6 april Febe hängde upp utställningen i konsthallen på Mimers hus. Den 18 april var det projektets Grand Final, först ut var den stora filmfestivalen på Bio Trappan. På förmiddagen visades den amerikanska, animerade filmen Modig för 3:or och 4:or, på eftermiddagen den Iranska filmen Den gröna cykeln för 5:or. Båda filmerna handlade om flickors rätt att bestämma själva. Till filmerna ingick frågor och diskussionsunderlag som lärarna fick med sig för att arbeta vidare med i sina klasser. Innan filmerna startade stod projektgruppen på scen och berättade för de övriga eleverna om hur de upplevt Skapande skola projektet. Sammanlagt såg 530 elever filmerna, vi fick säga nej till 130 stycken som inte fick plats. Efter filmfestivalen fick alla klasser möjlighet att gå till Mimers hus där Skapande skola projektets Storyboard, kollage, noveller och dikter fanns att beskåda i Mimers utställningshall. Utställningen hängde i en och en halv vecka. Kungälvs Posten kom på hängningsdagen och skrev ett längre reportage om projektet Avslutningsvis var föräldrarna till de fem klasserna som ingick i projektet inbjudna till en presentation och mingel med salta pinnar och cider i utställningshallen. I en hörsal på Mimers redogjorde projektgruppen inför föräldrarna vad de fått vara med om, sedan pratade konstnären Febe om hennes bildupplägg samtidigt som hon visade ett bildspel som dokumenterat arbetsgången. Sist talade författare Tohmas Halling om skrivprocessen och de fantastiska elever han mött i Kungälv. Som en slutkläm vände han sig speciellt till papporna och förklarade hur viktiga de var som förebilder för sina söner när det gäller läsning. Statistiken säger att läsandet bland landets pojkar drastiskt har minskat. 200 anhöriga kom, det blev en stor succé. 6

7 utvärdering Pedagoger - Från samtliga skolor har vi upplevt projektet mycket positivt men lite organisationsproblem. - Eleverna tycker att det har varit jätteroligt. Alla elever har vuxit i sin roll, barnen har blivit mer säkra och vill ta mer ansvar. - Det har fungerat jättebra. Bra att det var uppstyrt från Stödenheten. Vi kommer att använda projektets metoder och idéer kreativt i vårt fortsatta arbete. - Ser blommande barn som vuxit med uppgiften. Barnens analysförmåga över det sociala samspelet har ökat i vardagen utifrån diskussioner om Barnkonventionen. Barnen kan göra olika kopplingar ämnesövergripande. - Vi har gjort kopplingar ämnesövergripande. Läsandet fick ett lyft med Thomas böcker. Vi har lärt oss olika tekniker när det gäller att efterarbeta filmerna både när det gäller det kreativa skapandet och skrivandet. Idag använder vi det konkret i olika ämnen. Barnen överträffade våra förväntningar när det gäller skrivandet och skapandet. Eleverna visar att de kan skriva noveller, dikter och använda olika tekniker när de illustrerar och målar. Eleverna har vuxit på många sätt. Det har stärkt dem att de fått använda olika förmågor. - Projektet har uppfattats positivit av övriga på skolorna. Vi har delat med oss under tiden och spridit löpande information till alla lärare. Under FN-dagen gjorde vi ett miniprojekt med hela skolan och arbeta med filmen Draktränaren. Vi har visat olika filmer och arbetat med hanledningar till filmerna och kopplat diskussionerna till Barnkonventionen. På APT Arbetsplatsträffen har vi berättade om projektet och visat bildspel, kollage, noveller, dikter, story-board och affischer gjorda till filmerna. Storyboarden ska fotas av och användas till Likabehandlingsplanerna. - Stödenheten har varit lyhörd för att ge stöd när så behövdes. Vi hade önskat en tydligar tidsplan i början av projektet. Det hade varit bra om vi från början fått fasta datum för alla träffar och möten. - Rektorerna har gett sitt fulla stöd och följt projektets gång genom oss pedagoger. De har bland annat stöttat upp med extrapersonal. 7

8 konstnär Jag som konstnär kom i kontakt med Skapande skola via kurator Maria White våren 2012, då testade vi upplägget med film och målning som vi och Stödenheten sedan utvecklat under läsåret Jag har haft två olika bildövningar med eleverna, en gruppövning och en individuell övning. - Alla elever har varit så entusiastiska. - De hade lätt för att koppla sitt målande till barnkonventionen. - Förmågan att från sina dikter och noveller skapa bildkollage var fantastisk, utställningen talade sitt tydliga språk. - De blev sporrade av att se fram emot utställningen då kompisar, föräldrar och anhöriga skulle komma och titta. - I vissa skolor var det trångt om utrymme medans i andra skolor fanns det lokaler där vi kunde bre ut oss. - Jag kan inte jämföra som Thomas Halling som besökt skolor från norr till söder, men jag kan säga att eleverna har varit fulla av entusiasm och utvecklats med stora språng. Hoppas att det kan blir en fortsättning, Febe Jacobsson. 8

9 författare Under läsåret har jag haft nöjet att få medverka som läs- och skrivinspiratör i Kungälvs Skapande Skola-projekt. Det är det mest genomtänkta, seriösa och kreativa Skapande skola projekt jag upplevt någonsin! - Hög och tydlig ambition. - Tydlig målbeskrivning och god tid för pedagogiska samtal kring genomförandet. - Stor kompetens och lyhördhet hos projektledarna i Stödenheten. - En tydlig röd tråd. - Bredden med Läs, skriv, bild, och film. - Genomtänkt upplägg med förankring hos lärare, elever och föräldrar. - Alla pedagoger och elever visste vad man gav sig in på och man deltog utifrån att man gärna ville. - Fantastisk redovisningsform med utställning, film, berättande. - Väldigt många anhöriga som visade stort intresse för vad barnen gjort. Som synes väldigt många + och jag är glad och tacksam över att fått delta i ett så fint projekt. Jag har berättat om det i många olika sammanhang och kommer att fortsätta med det under mina resor över landet. Andra kommuner har mycket att lära av er. Grunden är lagd och ni har kommit långt. Hoppas att det hela får en fortsättning, lycka till! Bästa hälsningar, Thomas Halling, författare 9

10 Eleverna i projektgruppen Alla tyckte att det var roligt att delta. - Kul att träffa elever från andra skolor och besöka varandras skolor. - Kul att gå på bio tillsammans i Göteborg. - Vi fick göra sådant som andra barn inte får göra, som inte är vanligt att göra i skolan. - Roligt att se film, måla och skriva. Kul att möta riktiga konstnärer (konstnär, författare, regissör, skådespelare) och att de kom till skolan flera gånger. - Man fick vara med nya personer och lära sig om barn i andra länder. - Har lär mig mycket på det här sättet att arbeta. Det var roligt att göra allt. - Det var bra att blanda film, måla, läsa, skriva och prata. - Filmen gjorde att man fick se hur andra kan ha det. - Det var jätteroligt att måla med Febe. - Vi fick pröva olika tekniker att arbeta med och att göra kollage var roligast. - Jag lärde mig blanda nya färger till fina nyanser. - Jag har lärt mig hur man skriver noveller och dikter. - Jag använder det jag lärt mig när jag skriver nya berättelser. - Jag fick bättre fantasi att skriva när man fick hjälp att använda sin fantasi. - Det var roligt att skriva med Thomas. Jag har läst alla Thomas böcker. - Boken om Barnkonventionen Alla barns rätt var en bra bok. Den har vi använt när vi sett filmerna. Alla barn har det inte så bra, en del måste till och med kriga. I vissa länder får man slå barn. I en del länder är det stor skillnad på vad pojkar och flickor får göra. Man fick lära sig hur barn har det här och på andra sidan jorden. Ibland har en del barn det inte bra här heller. - Det var jättespännande att ordna en filmfestival och stå på scenen. - Det var kul och pirrigt att stå på scen. - Jag ville ta mer ansvar och att lärarna inte skulle göra så mycket. - Jättekul att fixa innan och roligt att stå inför publik. - Roligt att få träffa och planera i projektgruppen flera gånger. - Kul att få intervjua regissör och skådespelare. 10

11 Maria White Kurator med övergripande ansvar för tolerans och likabehandling Karen Abrahamsson Integrationssamordnare för tolerans och likabehandling Maud Nilzén Specialpedagog Språk-, läs- och skrivansvarig i Kungälvs kommun Stöd och utvecklingsenheten Vårt syfte har varit att stärka barns identitet, språkliga förmågor, uttrycksmöjligheter och vidga deras förståelse för olikheter och likheter i världen. Vi har velat erbjuda lärare att pröva ytterligare möjligheter att arbeta ämnesövergripande med det sociokulturella lärandet genom att ta tillvara elevernas tankar och erfarenheter och sedan lyfta svåra och nya frågor. Frågor om jämställdhet, likheter och olikheter, rättvisa och orättvisa, frihet och ansvar. Världen kommer närmare och vi vill att eleverna ska kunna se sammanhang och göra kopplingar till sig själva, till film, texter och konst och till världen utanför skolan. Samtalet, diskussionen och argumentationen för att ta ställning för det goda i samhället, att förstå att man är någon att räkna med är en viktig uppgift för skolan. Eleverna har genom samtal, filmer, Barnkonventionen, texter, skrivande, skapande och olika möten berikats och kommit ytterligare en bit på väg i sin personliga-, sociala- och kunskapsutveckling. Vi har velat skapa lust till lärande där Värdegrundsdelen och Kursplanerna i Läroplanen hänger ihop med en röd tråd i ett sammanhang. - Våra reflexioner efter genomfört projekt är att detta har varit en fantastisk möjlighet att få elever i skolan att arbeta ämnesövergripande med Läroplanens alla delar, att förstå Barnkonventionen och vad den verkligen innebär. - Alla elever har varit delaktiga vilket har inneburit att vi även kommit till tals med de elever i klasserna som på grund av olika orsaker inte riktigt haft lusten eller orken till skolan. Vi tre från Stöd- och Utvecklingsenheten har i våra uppdrag att på basnivå arbeta övergripande och förebyggande med läroplanens alla delar. I projektet har vi arbetat ämnesövergripande med tolerans, likabehandling, skrivande, läsande, tänkande, diskuterande och med integration av elever från alla delar av världen som bor i Kungälv. 11

12 - Vårt syfte har varit att eleverna genom sitt aktiva deltagande, kreativt skapa lust och medvetenhet, om att alla är människor och har rätt att behandlas lika men ändå olika var och en efter sin förmåga. Genom elevernas delaktighet och inflytande har vi också diskuterat vad det innebär att ta ansvar, för mig själv och för andra. - Vi har valt filmer, litteratur, regissörer, skådespelare, författare, konstnärer som också har en empatisk förmåga att nå eleverna på ett bra sätt och som har återkommit till grupperna flera gånger. - Vi har haft med elever i projektgruppen med olika bakgrunder och de har alla visat en fantastisk kreativitet och förmåga att kunna planera, organisera och genomföra festivaler samt välja filmer som klart är knutna till Barnkonventionen. - Vi anser att alla skolor i Kungälv borde få ta del av det här arbetssättet. Lärare och elever i projektgruppen, författare, konstnär och vi själva är övertygade om att lusten till lärandet ökat och att nya idéer skapats. Det kreativa har lett till självförtroende och lust till att arbeta mer på detta sätt hos lärare och elever. Idag pratas det mest om olust, rädsla och våld i skolan. - Projektet är knutet till ARF-projektet som finns etablerat i Kungälv sedan sju år. Elever och lärare på högstadierna och gymnasiet och Stöd- och utvecklingsenheten genomför en tvådagarsfestival en gång per år med film och debatt med uppföljning under året med fler filmer och debatter på skolorna även kopplat till toleransprojektet. - Vår önskan är att projektet, som vi tror är ganska unikt, skall få fortsätta och leda till skolutveckling. Vi har tillsammans med elever, lärare, konstnär och författare haft så himla roligt! Stöd- och Utvecklingsenheten Karen Abrahamsson, Maria White, Maud Nilzén 12

13 synpunkter från föräldrar Föräldrarna har tidigt informerats om projektet av lärarna och ställt sig positiva. På föräldramötet på Mimers hus tyckte föräldrarna att det var något utöver det vanliga, de var mycket imponerade av vad barnen skapat. Presentationen från elever, författare, konstnär och Stö- och utvecklingsdenheten uppskattades mycket, samt bildspelet där de kunde se sina glada barn i aktion. På utvecklingssamtalen har det framkommit att eleverna har fått större läslust och lust att skapa bilder. 13

14 Sex punkter ur filmen Draktränaren som kopplas till barnkonventionen 1. Pojken Hicke är inte som andra vikingabarn tycker hans pappa, därför får han stanna inne i smedjan när alla andra är ute och sloss mot drakar. Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 2. Hicke försöker prata med sin pappa men han lyssna inte så Hicke smygit ut och skickar ivär en katapult (kastmaskin) mot en drake. Han går ut i skogen för att leta rätt på den skadeskjutne draken, när han möter draken vill han inte döda den fasansfulla Nattfasan för han ser så snäll ut på ögonen. Artikel 12. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. 3. Hicke börjar i drakskolan med de andra barnen för att lära sig att bli drakdödare som han inte vill, men han läser drakboken och lär sig allt om de olika drakarna. Artikel Alla barn har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnen inför livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänska mellan folk. 4. Flickan Astrid, som följt efter Hicke, får flyga med på Nattfasans rygg. Draken flyger barnen till Draknästet där ingen viking har varit tidigere, bara hört talas om. Väl framme lämnar Nattfasan och alla andra drakar mat till den största av alla drakar som bor långt nere i draknästet. Artikel 1. Barn det är alla människor under 18 år. 5. När Hacke kommer tillbaks från nästet får pappan reda på genom utpressning vart han har varit och bestämmer sig för att segla med en hel armada av vikingaskepp för att göra slut på hela draknästet. Artikel 19. Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan vårdnadshavare. 6. I den stora striden vid draknästet blir Hicke hjälte, men han dör nästan i striden mot den onde draken (varför det nu ska finns en ond drake?) men Nattfasan skyddar honom med sin vinge mot elden. Hicke och hans pappa blir vänner till sist. Artikel 6. Inget barn får användas i direkt deltagande i väpnade konflikter. 14

15 hösten 2012 våren

16 16

17 BILAGA 1 Följande mål ligger till grund för arbetsområdet: Lgr Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande, grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Respekterar andra människors egenvärde Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder. Bedömning I arbetsområdet bedöms på vilket sätt Du kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Du kan kombinera dina texter med bilder för att förtydliga och förstärka ditt budskap. Du kan förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande inledning, innehåll och avslutning med viss anpassning till syfte och mottagare. Du kan använda några olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Du kan bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden. Det här kommer undervisningen att handla om Barnkonventionen kopplat till litteratur och film. Eleverna får göra egna texter och bilder med utgångspunkt från filmer eller litteratur kopplat till barnkonventionen. 17