Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 oktober 2012

Transkript

1 KALLELSE Ordföranden Nr 3:2012 MDH 2012/422 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco /S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschefen Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 oktober 2012 Plats: Sundbyholms slott Tid: Kl Förslag till dagordning Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslutas 3. Fastställande av dagordning Enligt förslag 4. Protokoll från sammanträdet den 14 maj 2012 Anmäls Bil 1 5. Rektor rapporterar Föredragande: Rektor 6. Verksamhetsuppföljningsrapport, inklusive - Delårsrapport - Intern styrning och kontroll (ISK) Föredragande: Björn Magnusson, Hans Berggren och Malin Gunnarsson 7. Budgetproposition 2013 Föredragande: Rektor och Björn Magnusson Föredras Föredras Bil 2 Föredras Paus

2 KALLELSE Ordföranden Nr 3:2012 MDH 2012/ Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget Föredragande: Björn Magnusson, Hans Berggren och Malin Gunnarsson 10. Campus Eskilstuna- tillägg till principöverenskommelsen Föredragande: Elin S Olander och Björn Magnusson Föredras Beslut Bil Utvärdering av Samhällskontraktet Föredragande: Rektor 12. Internrevisionens rapporta) verkställighet av beslut Föredragande: Ulla Andersson b) Högskolans svar på internrevisionens rapport Föredras skriftligt 13. Studentkåren och doktorandrådet rapporterar Föredragande: Mikael Broman och Louise Sund 14. Anmälan av uppdrag givna från styrelsen till rektor Föredras Beslutas Bil 4 Bil 5 Föredras Bil 6 Anmäls Bil Övriga frågor 16. Mötets avslutande Lunch innan avfärd Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas senast fredag , e-post: christina.ljunggren@mdh.se, alt Enligt uppdrag Christina Ljunggren Rektors sekreterare

3

4

5

6

7

8

9

10 Utbildnings- och forskningssektionen Rapport Sida 1 av Dnr: MDH /11 Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som högskolestyrelsen fastställt i Mälardalens högskolas långsiktiga plan för , samt verksamhetsuppföljning i övrigt. Strukturen följer den långsiktiga planens uppdelning på grundutbildning, forskarutbildning respektive forskning. Intern styrning och kontroll och ekonomi kommenteras i särskilda avsnitt. Olika delar av informationen uppdateras vid olika tillfällen. Det styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i olika stödsystem. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som inte uppdaterats sedan föregående uppföljning. 1. Mål enligt långsiktig plan för , översikt Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts i högskolans långsiktiga plan för Följande färgmarkeringar används; Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under året Det finns stor risk att målet inte kommer att nås Det är klart att målet inte kommer att nås. Måluppfyllelsen för flera av målen mäts först under hösten eller i samband med bokslutet. Om inte tydliga indikationer ändå finns att det är stor risk att dessa mål inte kommer att nås blir färgmarkeringen gul. För följande mål är bedömningen redan nu att risken är stor att de inte kommer att nås: Mål: Högskolan ska årligen examinera minst 80 högskoleingenjörer. Mål: Andelen av underrepresenterat kön ska inte understiga 30% på något program. Kommentar: Målet uppnås inte inom vårdprogrammen, ingenjörsprogrammen eller lärarprogrammen. Mål: Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Kommentar: Ansökan är framskjuten så att examensrätt kan erhållas tidigast 2014.

11 Sida 2 av 18 Dnr: MDH /10 Mål enligt långsiktiga planen för Grundutbildning Examina Högskolans examnensprofil ska möjliggöra progression från utbildning på grundnivå till utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar Examensprofilen ska vara sådan att utbildning vid Mälardalens högskola leder till jobb. Det innebär att en examen från Mälardalens högskola ska kännetecknas av relevant yrkeskunskap och göra studenten anställningsbar. 80 procent av studenterna vid Mälardalens högskola ska ha ett jobb efter examen, inom ett område som ligger i linje med det studenten utbildat sig till. Måluppfyllelse Kommentar Andelen etablerade på arbetsmarknaden 2009 av studenter som examinerades vid MDH läsåret 2007/08 var 81,1 procent enligt HSV (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R). Högskolan ska årligen examinera minst: Högskoleingenjörer 80 23% 13 högskoleingenjörsexamina Lärare % 99 lärare Sjuksköterskor och sjukgymnaster % 296 varav 265 sjuksköterskor och 31 sjukgymnaster Civilingenjörer 50 18% 9 civilingenjörsexamina Specialistsjuksköterskor, inkl. barnmorskor 80 61% 49 varav 33 specialistsjuksköterskor och 16 barnmorskor Filosofie-, ekonomie- och teknologie kandidater 64% 319 kandidater varav 296 filosofie, 18 ekonomie och teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie magistrar % 49 varav 40 filosofie, 3 ekonomie och 6 teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie master 20 80% 17 varav 6 filosofie och 11 teknologie Utbud och rekrytering Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och den regionala arbetsmarknadens behov. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska högskolan ha minst 30 procent internationella masterstudenter. Andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning så att inget program understiger en fördelning på Avgiftsbeläggningen höstterminen 2011 har försämrat förutsättningarna att uppnå målet. Av de registrerade vårterminen 2012 är cirka 80 procent kvinnor och flera program kommer med största sannolikhet att uppvisa obalanser i könsfördelningen. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha studentrepresentation i samtliga sina beslutande och beredande organ som behandlar grundutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. Nöjdhet med utbildningen kan mätas med hjälp av MDH:s kursvärderingssystem. Av de svar som lämnats på frågan "Sammanfattande omdöme av kursen. Hur bedömer du kursen som helhet?" under vår- och höstterminen 2011 svarar 66,1 procent att de är nöjda eller mycket nöjda (svarsfrekvens 32,8 procent).

12 Sida 3 av 18 Dnr: MDH /10 Mål enligt långsiktiga planen för Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på forskarnivå Examina Högskolan ska ha examensrätt för utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Långsiktigt ska varje prioriterad inriktning årligen examinera minst fyra doktorer. För perioden ska högskolan årligen examinera minst: Forskarutbildningsområde Ant/å Målet är 22 per år exkl Hälsa Välfärd. r Inbyggda system 8 25% 2 har disputerat under 2012 Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 4 50% 2 har disputerat under 2012 Innovation och produktrealisering 2 100% 2 har disputerat under 2012 Miljö, energi och resursoptimering 6 50% 3 har disputerat under 2012 Didaktik ( på sikt utbildningsvetenskap) 2 50% 1 har disputerat under 2012 Hälsa och välfärd Målet är inte fastställt av styrelsen. Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Ansökan framskjuten och examensrättighet kan tidigast erhållas Utbud och rekrytering Högskolan ska bedriva utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska det finnas företags-, kommun- eller landstingsdoktorander. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha representation av forskarstuderande i samtliga beslutande och beredande organ som behandlar forskarutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av de forskarstuderande ska vara nöjda med sin utbildning.

13 Sida 4 av 18 Dnr: MDH /10 Mål enligt långsiktiga planen för Forskning Forskningsprofil Högskolan ska bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet inom samtliga etablerade inriktningar. Inom samtliga inriktningar ska det finnas långsiktiga kontrakt om samproduktion med företagare, offentliga aktörer och andra högskolor. Inom minst två av högskolans etablerade inriktningar ska regional-globalt forskningssamarbete ha utvecklats under perioden. Prestationer Antalet vetenskapligt granskade publiceringar ska öka inom samtliga etablerade inriktningar. Anställda Minst 50 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor så att en jämn könsfördelning uppnås. Andelen disputerade lärare ska öka inom samtliga etablerade inriktningar, ingen inriktning ska ha mindre än 50 procent disputerade lärare i undervisningen. Andelen docenter och professorer inom programområdena lärarutbildning, ekonomiutbildning, vårdutbildning och teknikutbildning ska öka. Samtliga handledande lärare inom utbildning på forskarnivå ska ha genomgått handledarutbildning senast ett år efter att de tillträtt som handledare. Ekonomi Högskolans myndighetskapital ska över tid för grundutbildningen vara i intervallet 7-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. Myndighetskapitalet inom grundutbildningen ska vid utgången av 2012 vara minst 9 procent av intäkterna. Måluppfyllelse Kommentar Var vid utgången av 2011 drygt 15 procent. Sänkta takbelopp fram till 2015 innebär att del av kapitalet beräknas användas i samband med omställning till mindre uppdrag. Allt talar för att så kommer att vara fallet, med hänsyn till höga nivån vid ingången av året (se kommentar ovan) Högskolans myndighetskapital ska över tid för forskning och forskarutbildning vara i intervallet 5-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. De forskningsinriktningar som internt tilldelas ökade anslag ska öka den externa finansieringen i motsvarande grad. Var vid utgången av 2011 knappt 20 procent. Sannolikt tar det ett par år innan det är inom givet intervall. Har ej uppnåtts för Särskild satsning görs för att nå målet. Anslagen till forskning ska öka till 200 Mkr per år. Projektet "Ett starkt MDH" fortgår till våren 2012

14 Sida 5 av 18 Dnr: MDH /10 2. Verksamhetsuppföljning 2.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå Omfattning av verksamheten Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År Miljoner kronor Andel av tot intäkter 77% 75% 74% 77% 78% Källa: ÅR

15 Sida 6 av 18 Dnr: MDH / Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Diagrammet för sök- och rekryteringsstatistik för höstterminer visar att högskolan har ökat antalet förstahandssökande till HT12 med 13 procent jämfört med förgående hösttermin och att fler studenter antagits i både urval 1 och 2. Vid tiden för upprättandet av denna rapport fanns inga sammanställda uppgifter över antalet registrerade vid terminsstart. Blir registreringssiffror tillgängliga innan högskolestyrelsens möte kommer dessa att presenteras för styrelsen på mötet. Civilingenjörsutbildningarna, som ökade markant inför HT11, har även i år många studenter, 205 antagna i urval 2. Även intresset för högskoleingenjörsutbildningarna håller i sig med 202 antagna HT12 jämfört med 174 antagna HT11. Kandidatprogram (här ingår bl.a. beteendevetenskapliga programmet, datavetenskap, ekonomprogram, informationsdesign och innovationsprogram) har 805 antagna HT12 vilket är något fler än HT11. Lärarutbildningar har nästan 100 st fler antagna i urval 2 HT12 än HT11. Nästan hela ökningen förklaras av att totalt 180 studenter antagits till något av högskolans förskollärarprogram jämfört med 90 antagna HT11. Sjuksköterske-, sjukgymnast- och socionomprogram har fortsatt gott om antagna i urval 2.

16 Sida 7 av 18 Dnr: MDH /10 Påbyggnadsprogrammen har ökat antalet antagna i urval 2 med 40 till 366 HT12. Antalet antagna till svenska magistrar är i nivå med föregående år. Magisterprogram i företagsekonomi upplever ett ökat intresse med 20 fler antagna i urval 2 HT12 jämfört med HT11. Svenska masterprogram har antal antagna i nivå med föregående år. Yrkesspecialistutbildningar d.v.s. speciallärare, specialpedagoger, specialistsjuksköterskor, har 217 antagna i urval 2 vilket är drygt 30 fler än föregående år. Rekryteringsmålet var att rekrytera fler i år. De engelska programmen har antal antagna i urval 2 i nivå med föregående år trots att antalet förstahandssökande till HT12 var markant högre än HT11.

17 Sida 8 av 18 Dnr: MDH / Studentvolymer Helårsstudenter (HÅS) Utfallet för antal helårsstudenter 2011 blev 8101 vilket innebär att antalet helårsstudenter har ökat tre år i följd. Utbildningsområde Humaniora Samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Vård Medicin Design Musik Teater SUMMA

18 Sida 9 av 18 Dnr: MDH / Prestationer Helårsprestationer (HÅP) Antalet helårsprestationer 2011 blev 6568 vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ökningen är delvis en följd av det ökade antalet helårsstudenter. Utbildningsområde Humaniora Samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Vård Medicin Design Musik Teater SUMMA

19 Sida 10 av 18 Dnr: MDH /10 Prestationsgrad Högskolestyrelsen har satt målet för den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/HÅS) till 83 procent. Den har varit kring 81 procent under perioden med undantag för Den genomsnittliga prestationsgraden vid MDH har därmed generellt legat på eller strax över den genomsnittliga prestationsgraden för riket totalt under perioden. Prestationsgraden har efter ett par års nedgång ökat och ligger på samma nivå som Utbildningsområde Humaniora 0,71 0,67 0,7 0,65 0,6 0,66 Samhällsvetenskap 0,76 0,74 0,74 0,76 0,71 0,75 Undervisning 0,81 0,89 0,9 0,87 0,85 0,93 Naturvetenskap 0,81 0,86 0,81 0,8 0,76 0,74 Teknik 0,82 0,79 0,84 0,71 0,8 0,81 Vård 0,95 0,96 0,92 0,91 0,9 0,94 Medicin 0,91 0,86 0,85 0,98 0,88 0,97 Design 0,87 0,74 0,81 0,79 0,82 0,8 Musik 0,81 0,82 1,07 0,9 0,49 0,98 Teater 0,92 0,83 0,46 1,41 0,86 0,74 Genomsnitt 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81

20 Sida 11 av 18 Dnr: MDH / Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen samma år som de slutfört sin utbildning utan väntar av olika anledningar. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning. Det betyder att antalet, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka (den blå delen av staplarna) allt eftersom eftersläntrarna tar ut sina examina men värdena stabiliseras med tiden. Antal utfärdade examina - per Siffran för 2012 avser de examina som utfärdats hittills under året. Jämfört med den senaste verksamhetsuppföljningsrapporten har för år 2012 ytterligare cirka 550 examina utfärdats och totalsiffran för året är nu 854 utfärdade examina. Även den blå delen av de övriga staplarna har ökat något för samtliga år.

21 Sida 12 av 18 Dnr: MDH /10 Fördelning av antal slutförda examina under 2011 Den procentuella fördelningen i kategorierna (generell examen grundnivå, generell examen avancerad nivå, yrkesexamen grundnivå och yrkesexamen avancerad nivå) av slutförda examina under år 2011 är i stort sett samma som för år Per den 8 augusti Förändring över tid för antal utfärdade examina inom de fyra huvudkategorierna Per den 8 augusti 2012.

22 Sida 13 av 18 Dnr: MDH /10 Forskarutbildning Omfattning på verksamheten Under framtagande Rekrytering till forskarutbildning Antagna till doktorsexamen per termin Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet Den kraftiga ökningen beror fram för allt på HVV:s nystartade forskarutbildning med 21 nyantagna doktorander. Antagna till licentiatexamen per termin Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet Uppgifterna i detta avsnitt baseras på ett uttag ur Ladok per den 19 september 2012.

23 Sida 14 av 18 Dnr: MDH / Volymer och avhopp I dagsläget är 272 forskarstudenter registrerade (229 HT11) av dessa hade vid utfört uttaget från Ladok anmält en aktivitet om 2-100% (163 HT11). 64 forskarstuderande hade en anmäld aktivitet om noll procent. För 39 doktorander saknas information rörande aktivitetsgrad, 37 av dessa är nyantagna under 2012 och aktivitetsgraden har ännu inte rapporterats in första gången. Medelaktiviteten för de 169 studenter ligger HT12 på 70% vilket motsvarar 118 helårsdoktorander. Motsvarande siffror låg efter HT11 på 70% aktivitetsgrad motsvarande 114 helårsdoktorander. Aktivitetsgraden hos de forskarstuderande ligger således jämt över tiden. Däremot återspeglar siffrorna en ökande trend i antalet studenter antagna till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Forskarutbildningen inom området Hälsa och Välfärd har nu startat upp. 21 doktorander är registrerade på forskarutbildningen och har påbörjat sin utbildning på forskarnivå under september Prestationer Under framtagande 2 I styrelsens verksamhetsrapport för maj angavs 215 registrerade doktorander första kvartalet 2012 respektive 206 doktorander för ht2011. Dessa siffror exkluderade de doktorander som erhållit en licentiatexamen, men har doktorsexamen som slutmål, vilket var felaktigt då dessa doktorander fortfarande var registrerade på forskarutbildningen. Detta är korrigerat i denna rapport.

24 Sida 15 av 18 Dnr: MDH / Examina Högskolestyrelsens mål Endast två av de prioriterade utbildningarna på forskarnivå levde 2011 upp till högskolestyrelsens uppsatta mål för antal doktorsexamina per år, se nedanstående tabell. Forskningsområde på MDH Mål: Antal doktorsexamina per år Examinerade 2011 a Inbyggda system 8 8 Miljö, energi och resursoptimering 6 3 Hållbar utveckling, arbetsliv och 4 2 styrning Innovation och produktrealisering 2 1 Didaktik och interkulturell 2 2 kommunikation Hälsa och Välfärd 5 (fr.o.m. 2017) b - a Licentiatexamina per forskningsområde ej inräknat. b Mål för forskarområdet Hälsa och Välfärd är ej fastställt av styrelsen då tidigare rättigheter att bedriva forskarutbildning inom området saknades. Dessa erhölls sommaren Doktorsexamina per forskningsområde Källa Ladok Under 2012 har hittills 10 stycken disputerat, utspridda över alla etablerade forskningsinriktningar (med undantag för HV som just har invigt sin forskarutbildning). Under 2011 disputerade totalt 16 personer. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.

25 Sida 16 av 18 Dnr: MDH /10 Licentiatexamina per forskningsområde Källa Ladok Under 2012 har 15 stycken forskarstuderande avlagt licentiatexamen. Under 2011 avlade nio stycken en licentiatexamen. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.

26 Sida 17 av 18 Dnr: MDH / Forskning Omfattning av verksamheten Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR Milj kr Andel av tot intäkter 20% 23% 25% 26% 23% 22% Källa: ÅR för åren Forskningsprestationer Vetenskapliga publikationer Antalet refereegranskade vetenskapliga publikationer som har registrerats i publikationsdatabasen DIVA under ett år används här som ett prestationsmått på forskningen vid MDH. Även böcker och kapitel i bok följs upp Artikel i tidskr. Konferens Kapitel i bok/del i antologi Bok Antal publikationer av forskare och forskarstudenter anställda vid MDH inklusive de som publicerats tillsammans med externa medförfattare.

27 Sida 18 av 18 Dnr: MDH /10 3. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Den interna styrningen och kontrollen är den här gången föremål för en större avrapportering. Denna har lyfts ut ur verksamhetsuppföljningsrapporten och återfinns som ett eget dokument.

28 Sida 19 av 18 Dnr: MDH /10 4. Ekonomi Årets andra prognos har gjorts i samband med att delårsbokslut upprättats. Delårsbokslutet framgår av bilaga till denna rapport.

29 Bilaga 1 1 (10) MDH /11 Delårsbokslut 2012 med prognos för helårsutfall 1 Inledning Delårsbokslutet avser det ekonomiska utfallet för perioden Det görs med vissa förenklingar jämfört med helårsbokslutet men är ändå på en så detaljerad nivå att det ger en rättvisande bild av det ekonomiska utfallet för årets första sex månader. De största förenklingarna avser redovisade grundutbildningsanslag samt semesterlöneskulden. Intäkter av grundutbildningsanslag redovisas till halva förväntade helårsintäkten eftersom det inte finns krav från departementet på en korrekt avräkning för perioden och inte heller rutiner för att göra det. Semesterlöneskulden redovisas till skulden per 1 januari korrigerad med halva förväntade förändringen för hela året. I samband med delårsbokslutet görs också en prognos för det ekonomiska utfallet för hela året. Resultaträkning samt helårsprognos framgår av tabell 1. Balansräkning framgår av tabell 2. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

30 RESULTATRÄKNING UTFALL FÖR PERIODEN OCH PROGNOS FÖR BUDGETÅRET 2012 tkr 2 (10) Kalenderår Kalenderår Prognos helår Budget helår Period Period Period Period VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från bidrag Finansiella intäkter Summa VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa VERKSAMHETSUTFALL TRANSFERERINGAR Medel som erh fr myndigheter för fin av bidrag Övriga erh medel för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Tabell 1 Resultaträkning samt prognos för helåret 2012

31 BALANSRÄKNING tkr 3 (10) TILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Rättigheter o andra immateriella anl tillg Summa MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Pågående nyanläggningar Summa FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Summa 0 0 FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa AVSÄTTNING FÖR PENSIONER O LIKN FÖRPLIKTELSER Avsättningar Övriga avsättningar Summa SKULDER M M Skuld till Riksgäldskontoret Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner 0 0 Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 0 Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA SKULDER OCH KAPITAL Tabell 2 Balansräkning

32 2 Delårsbokslut Belopp för motsvarande period föregående år anges inom parantes. 4 (10) 2.1 Resultaträkning Utfallet för perioden är tkr, att jämföra med tkr för motsvarande period föregående år. Intäkterna har ökat med tkr medan kostnaderna ökat med tkr. Bland intäkterna är det främst anslag som ökat, medan det på kostnadssidan är i första hand personal- och driftskostnader som ökat Intäkter Av anslagsintäkterna på totalt tkr ( ) avser tkr (37 692) forskning/forskarutbildning vilket motsvarar hälften av årets anslag till denna verksamhet enligt regleringsbrev. Resterande tkr ( ) är anslag till grundutbildning och motsvarar hälften av de förväntade intäkterna för hela Takbeloppet för 2012 är tkr. Prognosen för hela 2012 för avräkningen mot takbeloppet är tkr, alltså en överproduktion motsvarande tkr. Då högskolan tidigare år inte avräknat fullt ut mot varje års takbelopp finns ett så kallat anslagssparande. Anslagssparandet får vid varje års ingång motsvara maximalt 10 procent av föregående års takbelopp. Högskolans anslagssparande vid ingången av 2012 var tkr vilket innebär att den överproduktion som prognosen nu visar kan avräknas mot detta. Externa intäkter i form av avgifter, andra ersättningar och bidrag uppgår totalt till tkr (84 757). Erhållna externa medel redovisas i praktiken som intäkter i samma omfattning som aktuella projekt belastas med kostnader. Vid delårsbokslut görs inte en lika noggrann fördelning av kostnader på olika projekt som vid helårsbokslutet men det är ändå tillräckligt noggrant för att kunna konstatera att intäkterna är i ungefär samma nivå som de tre senaste åren för motsvarande period. De finansiella intäkterna uppgår till tkr (2 194), en ökning jämfört med föregående år med 651 tkr. Ökningen beror på en förbättrad likviditet som i sin tur har sin förklaring i de senaste årens överskott Kostnader Personalkostnaderna är tkr ( ), en ökning med 3,9 procent. Ökningen förklaras till övervägande del av högre lönenivåer men även antalet tillfälliga anställningar har varit högre än föregående år. Lokalkostnaderna uppgår till tkr (49 958). Lokalytor lämnas under andra halvåret och hyreskostnaderna kommer då att minska. Omställningen kommer inledningsvis att kräva en viss ökning av andra fastighetsknutna kostnader vilket gör att de totala

33 lokalkostnaderna andra halvåret förväntas bli ungefär lika stora som för första halvåret kommer sedan lokalkostnaderna att minska. Driftskostnaderna har ökat något och uppgår till tkr (73 422). Detta kan främst härledas till en viss ökning av den totala forskningsverksamheten vilket är i enlighet med budget. 5 (10) 2.2 Balansräkning Som myndighet ska högskolan låna till investeringar samtidigt som utbetalningssystemet avseende anslagen gör att likviditeten är mycket god. Såväl likvida tillgångar som lån hanteras via riksgäldskontoret. Allt detta gör att balansräkningen inte är av riktigt samma intresse som om högskolan fritt kunnat göra placeringar och välja långivare. Anläggningstillgångarnas bokförda värde är tkr (42 303). Investeringar har främst skett i lokalerna. De senaste åren har stor vikt lagts vid att inte lägga för långa avskrivningstider på nya investeringar och bedömningen är att bokförda värden väl svarar mot reella värden. Den stora posten Avräkning med statsverket är den del av tilldelade, och till högskolan utbetalade, grundutbildningsanslag som inte avräknats mot takbeloppen och inte heller återbetalats till statskassan. Att återbetalning inte skett fullt ut beror på de regler regeringen satt upp för hur detta ska ske. Effekten blir också att behållningen på räntekontot är mycket stor. Myndighetskapitalet uppgår per 30 juni till tkr. För båda verksamhetsgrenarna (grundutbildning och forskning/forskarutbildning) är kapitalet därmed över det mål som styrelsen har satt upp. Se vidare under sammanfattande kommentarer nedan. 3 Prognos för helårsutfallet Belopp för motsvarande period föregående år anges inom parantes. 3.1 Allmänt Prognosen är en uppskattning av det slutliga ekonomiska utfallet för högskolan Den bygger dels på det ekonomiska utfallet enligt delårsbokslutet, dels på en summering av samtliga organisatoriska enheters prognoser och kommentarer till dessa. Prognosen för högskolan framgår av tabell 1 ovan. I tabell 3 nedan redovisas prognoser lämnade av enskilda enheter samt korrigeringar på övergripande nivå. 3.2 Totalnivå Prognosen för 2012 är ett överskott på tkr. Budget för 2012 är ett nollresultat. Överskottet är inom grundutbildningen. Faller prognosen in innebär det att myndighetskapitalet vid årets slut uppgår till ungefär tkr, fördelat på verksamhetsgrenarna med

34 tkr för grundutbildningen och tkr för forskning/forskarutbildning. Detta motsvarar cirka 19% av intäkterna från anslag, bidrag och uppdrag för respektive verksamhetsgren. 6 (10) Intäkter Anslagsintäkterna till grundutbildningen förväntas bli högre än budgeterat. I prognosen är avvikelsen ca tkr. Det faktiskt inrapporterade utfallet i Ladok stöder prognosen samtidigt som det finns relativt stor osäkerhet om höstens antagning. Uppdragsintäkterna inom både grundutbildningen och forskningen är relativt låga och förväntas vara på samma nivå som Bidragen till forskningsverksamheten minskade 2011 jämfört med året innan. För 2012 är prognosen att intäkterna återigen ökar något, till samma nivå som var Till följd av medfinansieringskrav från bidragsgivare kommer det inom vissa delar av verksamheten att vara svårt att öka de externa bidragen i någon nämnvärd omfattning utan högre anslag. Inom andra områden är bedömningen att det finns potential att på sikt öka bidragsintäkterna Kostnader Personalkostnaderna förväntas bli i nivå med budget. På akademinivå noteras en viss ökning som beror på den ökade studentvolymen, samtidigt ser utfallet ut att bli något lägre än budgeterat för övriga enheter. I kombination med något lägre pensionskostnader än beräknat väger detta upp ökningen på akademinivå. Även för lokalkostnaderna är prognosen i nivå med budget. Det innebär något lägre kostnader än för Kostnaderna kommer sjunka ytterligare 2013 till följd av att ytor i Västerås lämnas under andra halvåret Driftskostnaderna beräknas till tkr ( ). Ökningen beror på en förväntad ökning av forskningsverksamheten. Samtidigt pågår arbetet med att effektivisera inköpsprocesserna och införa e- handel, vilket på sikt ska leda till lägre kostnader. Kostnaderna för avskrivningar och nedskrivningar beräknas bli tkr (17 929). Liksom förra året kan vissa nedskrivningar bli aktuella avseende installationer och andra investeringar i lokaler som lämnas eller får ändrad användning. Prognosen är ändå tkr bättre än budget. Lokaler kommer att lämnas i Västerås under Förändringar i kvarvarande lokaler blir nödvändiga för att tillgodose verksamhetens behov och avskrivningskostnaderna kan därför komma att öka något 2013.

35 3.3 Enhetsnivå Då de flesta enheter är försiktiga i sina prognoser ger en rak summering ett sämre utfall än helhetsbedömningen utifrån delårsbokslutet. I tabell 3 redovisas ändå respektive enhets lämnade prognos, korrigeringar utifrån helhetsperspektivet har gjorts på separata rader som benämns centrala korrigeringar. Den interna resurstilldelningen till grundutbildningen baseras till helt övervägande del på det statliga tilldelningssystemet, det vill säga ersättning ges för antal helårsstudenter och helårsprestationer med olika belopp beroende på utbildningsområde. Grundtanken är att den interna resurstilldelningen av anslag, kombinerat med de externa intäkter respektive akademi erhåller, ger det ekonomiska utrymmet för varje akademi. En viktig förändring för akademiernas prognoser jämfört med tidigare år är att anslagsintäkterna inom grundutbildningen inte korrigeras för eventuell överproduktion av hås och håp jämfört med givna budgetförutsättningar. Den överproduktion som blir 2012 redovisas istället i prognosen på en egen rad, Överproduktion mot takbeloppet. De senaste åren har det redan vid ingången av verksamhetsåren varit klart att takbeloppet inte kommer att nås, vilket gett utrymme för att alltid ge intern ersättning för faktiskt utfall. Då högskolan nu går in i en period där de årliga takbeloppen sänks kommer de interna uppdrag som ges att motsvara takbeloppen och därmed finns inget utrymme för interna justeringar i resurstilldelningen. Visserligen finns ett anslagssparande men detta kommer att ingå i de interna uppdrag som ges för 2013 och Två av akademierna redovisar prognoser med relativt stora underskott mot budget. Båda har avsevärt fler studenter än planerat men erhåller alltså inte ökad anslagstilldelning, i enlighet med det som beskrivits ovan. Personalstyrkan har utökats för att klara den utökade verksamheten. Det viktigaste är att kostnaderna snabbt kan justeras ner till 2013 för att vara i nivå med uppdraget för det året och bedömningen är att detta kan ske. Samtliga administrativa enheter förväntas minst hålla budget. Även för övriga budgetposter ser det sammantaget något bättre ut än budget. 7 (10)

36 2012 Per enhet Budgetavvikelse Nettobudget 2012 Prognos AKADEMIER IDT Innovation, design och teknik ) HST Hållbar samhälls- och teknikutv ) HVV Hälsa, vård och välfärd ) UKK Utbildning, kultur o kommunikation ) Central korrigering ) Delsumma akademier ) 8 (10) ÖVRIGA RESULTATENHETER EER (inkl Idélab) Delsumma övriga resultatenheter AVSÄTTNINGAR Avsättning av anslagsmedel Överproduktion mot takbeloppet ) Rektors strategiska medel Särskilda projekt, forskning/forskarutb Strategiska satsningar Delsum avsättningar/ Centralt kapital GEMENSAM VERKSAMHET Budgetramar 2012 Interna avsättningar t gem verksamhet Rektor och nämnder, drift Revision Förvaltning Bibliotek Ramanslag EER PIL Studieverkstad Mynd specifika system och avtal Studenter m funkt.hinder Gemensamma lokalytor Gemensamma datorsalar Tomma lokaler Lokalförsörjning övrigt Studentresor Gemensamma personalkostnader Delsumma gemensam verksamhet ÖVRIGA CENTRALA BUDGETPOSTER Avräkning pensioner mm Räntenetto Delsumma övr centrala budgetposter central korrigering, poster exkl akademierna ) TOTALT ) Underskott budgeterat på grundutbildningen. Uppdrag från rektor är 0-resultat men i väntan på besked om utbildningsuppdrag inför 2013 är det svårt att veta var kostnadsbesparingar ska göras. Sannolikt svårt få effekt av åtgärder under året så med försiktighet har detaljerad budget lagts med mindre underskott. Prognosens underskott är helt Grundutbildning. 2) Budgeterat underskott inom forskning; stort ack kapital finns. Underskott enligt prognosen är nästan helt för forskningen. 3) Budgeterade underskottet inom forskningen, där ackumulerat kapital finns. 4) Prognosens underskott beror på ökade personalkostnader. Akademin har avsevärt fler studenter än vad budget bygger på och personalstyrkan har utökats för att klara verksamheten. Det ökade studentantalet kommer ge mer intäkter till högskolan men en budgetförutsättning för 2012 har varit att intäkter utöver grunduppdraget inte tilldelas internt. Detta som en anpassning till 2013 och framåt då takbeloppen sänks och det inte kommer finnas utrymme för justeringar uppåt i den interna resurstilldelningen. 5) Korrigering med utgångspunkt i totalutfallet. Redovisad prognos för respektive organisatorisk enhet är i enlighet med den prognos som lämnats av varje enhet. Tabell 3 Prognos per organisatorisk enhet

37 9 (10) 4 Sammanfattande kommentarer Normalt sett är delårsprognosen avseende kostnader tillförlitlig medan prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildning (den största intäktsposten) är svårare att göra och det som orsakat avvikelser mot faktiskt utfall de senaste åren. Även i år finns relativt stor osäkerhet avseende grundutbildningsanslagen. Utgångspunkt i både prognoser och all planering har varit att inte vara överoptimistiska men vi vet bättre först några veckor in på höstterminen då vi ser hur många studenter som faktiskt kommit in. Avvikelser på +/ tkr från prognosen på tkr är inte osannolikt med hänsyn till osäkerheten avseende grundutbildningsanslagen. Men även i ett negativt scenario är det alltså hög sannolikhet att utfallet för 2012 blir bättre än det budgeterade nollresultatet. Målet för myndighetskapitalet är att det för grundutbildningen ska vara i intervallet 7-10 procent av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag. För forskningsverksamheten är motsvarande mål 5-10 procent. Prognosen skulle ge ett myndighetskapital vid utgången av 2012 som för båda verksamhetsgrenarna ligger över målet. Fram till 2015 aviseras sänkta takbelopp. Jämfört med 2012 är sänkningen 38 Mkr och jämfört med det faktiska utfallet för 2011 är sänkningen cirka 60 Mkr (allt i 2012 års prisnivå). Se tabell 4. Denna förändring innebär en stor utmaning för ekonomin. Erfarenhet av tidigare förändringar av utbildningsutbudet i den omfattning som kommer krävas, visar att det tar relativt lång tid att anpassa kostnadsnivån till nya förutsättningar. Den stabila ekonomiska situation som högskolan befinner sig idag ger goda förutsättningar att klara omställningen; anslagssparandet vid ingången av 2012 är drygt 58 Mkr, myndighetskapitalet är på en hög nivå och organisationen har generellt en väl fungerande ekonomisk planering och god kostnadskontroll. Anslagssparandet ger möjlighet att få anslag utöver enskilda års takbelopp medan myndighetskapitalet ger möjlighet att under en period ha högre kostnader än intäkter och redovisa underskott. Sammantaget är bedömningen att en väl genomförd förändring innebär att delar av myndighetskapitalet används fram till och med 2015 men verksamheten återigen kan vara i ekonomisk balans senast i slutet på 2016, samtidigt som myndighetskapitalet inte understiger den nedre gräns som styrelsen angivit som långsiktigt mål. För forskningsverksamheten gäller fortsatt att expansion måste ske genom ökad extern finansiering, då regeringen aviserat oförändrad anslagsnivå fram till Den nya forsknings- och utbildningsstrategin för framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. Ekonomiska förutsättningar och

38 incitament ska anpassas till detta. En ny modell för den interna resurstilldelningen är under framtagande, med den nya forskningsoch utbildningsstrategin för som utgångspunkt. Myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten är högre än styrelsens mål. De anslag som inte har förbrukats de senaste åren har gett redovisade överskott, då anslag inte kan periodiseras. När dessa ansamlade överskott används kommer på motsvarande sätt underskott att redovisas. Det är viktigt att de årliga anslagen används löpande och under perioden planeras även för en användning av myndighetskapital, så det vid periodens slut är inom det intervall som angivits som långsiktigt mål av styrelsen. 10 (10) Takbelopp Utfall Takbelopp - Utfall tkr Takbelopp Utfall Belopp för perioden är i 2012 års prisnivå. Övriga värden är faktiska belopp. Tabell 4 Grundutbildningsanslag; takbelopp och utfall

39 Löpande avrapportering av intern styrning och kontroll Vid sitt sammanträde i februari 2012 beslutade styrelsen att arbetet inom intern styrning och kontroll under året ska fokusera uppföljning av befintliga risker och kontrollåtgärder samt på att ytterligare stärka kopplingarna mellan riskanalyser, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Den löpande avrapporteringen innehåller denna gång huvudsakligen en redovisning av fördjupad uppföljning av ett antal utvalda kontrollåtgärder. Därtill lyfts arbetet med att förstärka kopplingar mellan riskanalyserverksamhetsplaner-verksamhetsberättelser, Högskoleverkets slutrapport från tillsynsbesöket hösten 2011 samt några aktuella ärenden som har kopplingar till styrelsens riskhanteringsplan. 1 (3) Vid högskolestyrelsens sammanträde i februari 2012 redovisades nedanstående översiktsbild med risker, riskvärderingar och förändringar som skett under Bilden kan i det här sammanhanget fungera som en översikt av och påminnelse om risker och riskvärden som finns i styrelsens riskhanteringsplan. MDH:s riskhanteringsplan - riskerna och hur de begränsats Risker Sannolikhet (låg-hög, 1-4) Konsekvens (obetydligallvarlig, 1-4) Riskvärde (1-16) Förlora examensrätt inom utbildning på grund- och avancerad nivå utifrån Högskoleverkets granskningar Oförmåga att anpassa verksamheten efter minskande studentunderlag (exempelvis på grund av minskande studentkullar, färre internationella studenter eller mindre marknadsandel) Låg genomströmning i högskolans utbildningar 3 4 >> 3 9 (studenter fullföljer inte sin utbildning) MDH förlorar/erhåller inte forskarutbildningsrättigheter MDH examinerar för få doktorer per år till följd av för få antagna Nettostudietiden för att nå doktorsexamen överskrider fyra år Personer anställs som doktorand innan dessa är 4 >> antagna till forskarutbildning Otillräcklig forskningsfinansiering MDH presterar få vetenskapligt granskade publikationer (i förhållande till anslag och externa bidrag) Rektorsbeslut och uppdrag genomförs inte enligt plan 3 >> Nyckelpersonberoende 3 >> Väsentlig information är otillgänglig, otillförlitlig eller 4 >> förloras Driftstörningar i väsentliga system (exempelvis att 4 >> webben går ner under kritiska perioder som ansökningstider eller vid tentamensanmälan) Föråldrad eller inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur MDH blir återbetalningsskyldiga vid en revision av något EU-finansierat projekt samt att MDH använder felaktiga finansieringskällor som följd av återbetalningsregler 3 >> Brott mot Lagen om Offentlig Upphandling 4 >> Blåfärgad skuggning markerar hur risker omvärderats under år 2011.

40 Uppföljning av kontrollåtgärder Under våren 2012 har uppföljningsmöten med förvaltning och akademier genomförts där fokus har varit uppföljning av ett antal utvalda kontrollåtgärder från styrelsens riskhanteringsplan. Kontrollåtgärderna har valts ut huvudsakligen därför att de varit orange-färgade eller därför att de bedömts angelägna för att begränsa en risk som har hög riskvärdering. Ytterligare en aspekt vid urvalet har varit att kontrollåtgärderna ska vara uppföljningsbara. Nedanstående är en redogörelse från dessa uppföljningsmöten men utgör i sig inte en bedömning av huruvida kontrollåtgärderna faktiskt är de rätta. 2 (3) RISK 1: Förlora examensrätt inom utbildning på grund- och avancerad nivå utifrån Högskoleverkets granskningar Kompetensförsörjningsplaner Mall för kompetensförsörjningsplan för akademier håller på att utvecklas av Personalsektionen och kan finnas med i instruktionerna till verksamhetsplanerna (VP) för Akademierna överlag uppger sig ha relativt god kännedom om eventuella pensionsavgångar och kompetensbehov men menar däremot att det tidvis är svårt att rekrytera rätt kompetens. Samtliga akademier har inte kompetensförsörjningsplaner i sina VP:s och akademi HVV uppger att uppföljning görs i verksamhetsberättelsen (VB). På akademi IDT pågår en sammanställning av individers kompetensutvecklingsplaner och detta kan i sig bli en kompetensförsörjningsplan. Årlig granskning av akademiernas strategier för sina ämnesområden (enligt Anställningsordning för lärare vid MDH) har inte gjorts. Åtgärden är inte till fullo på plats och bör vara fortsatt orange. Akademierna ska beakta behovet av att rekrytera och behålla nyckelpersoner avseende forskningstid och lönesättning.! Beskrivning av hur akademierna har beaktat kontrollåtgärden ska redovisas i VB:s men framgår inte tydligt. Däremot uppger akademierna att man i olika utsträckning försöker använda lön och forskningstid som incitament. På akademi HVV finns så kallade meriteringsmånader. På akademi UKK sker beaktande vid lönerevision och enligt UKK:s handlingsplan för användande av fakultetsmedel. Akademi IDT beaktar behovet och åtgärd (främst lönesättning) vid nyanställning medan forskningstid går lättare att fördela löpande, vilket också görs. På akademi HST har man stimulerat och bekräftat viktiga forskningskompetenser lönemässigt men på samhälls-ekonomi-sidan uppger akademin att pengarna inte räcker till. Man har konstruerat en pott där det är möjligt att söka forskningstid (inom INAS). På det hela taget är åtgärden väl känd, används och kan antas fungera och bör vara fortsatt grön. Genomföra utbildning för handledare av examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå inför kommande examensrättsgranskningar Utbildning har upprättats av PIL och påbörjats våren Det fanns 17 anmälda (varav 13 påbörjat och fortsätter) och deltagarna kommer från alla akademier utom HST. Första omgången avslutas i oktober Eftersom utbildningen avslutas först i oktober är det lämpligt att utvärdera den fulla riskbegränsningseffekten tidigast då men det faktum att utbildningen kommit igång och har gott om deltagare gör att åtgärden bör markeras med grönt (har tidigare varit markerad orange).

41 RISK 3: Låg genomströmning i högskolans utbildningar (studenter fullföljer inte sin utbildning) Förebygga avhopp (KLOK och studievägledning på akademinivå och vid STC) Efter uppföljningsmöten i förvaltningen framgår att den centrala studievägledningen inte är någon direkt åtgärd mot att förebygga avhopp och öka genomströmningen. Av STC:s VB för 2011 framgår att det har funnits ett uppdrag om uppföljning av studieresultat som skulle genomföras i samarbete med akademierna men att det ej genomfördes då beslutet om aktiviteten upphävdes. Studenthälsans uppdrag finns angivet i STC:s VP och återrapporteras delvis i STC:s VB. Återrapporten i VB svarar inte på frågan i vilken utsträckning arbetet förebygger avhopp och bidrar till kvarvaro. Akademi UKK har redogjort för KLOK i årsredovisningen för 2011 och antalet supporttillfällen och kursdeltagare är stort men det är svårt att avgöra i vilken utsträckning support och kurser förebygger avhopp. Arbetet med att förebygga avhopp exemplifieras i riskhanteringsplanen med KLOK och Studievägledning men av det underlag som finns att tillgå går det inte att avgöra om befintliga åtgärder har en önskvärd nivå av riskbegränsning. Mot denna bakgrund bör åtgärden vara fortsatt orange.! 3 (3) Kursvärderingar och kursanalyser (inom ramen för kursvärderingssystemet) Akademierna använder webbverktyget för kursvärderingar (kritik mot att systemet leder till låg svarsfrekvens vilket hämmar det kvalitetsförbättrande arbetet finns) men akademiledningarna har inte kännedom om huruvida det görs kursanalyser eller inte. En orsak till bristen på kännedom bör vara att kursanalyser inte dokumenteras och registreras enligt den rutin som högskolans arkivarie lagt fram. En allmän utsaga från akademierna är att det görs kursanalyser men att omfattningen är varierande. På akademi IDT har en blankett för kursanalys tagits fram som stöd och utbildningsråden har i uppgift att följa kursvärderingar/kursanalyser. På akademi HVV pågår en kraftsamling för att öka svarsfrekvens och här ingår delvis att förbättra arbetet med kursanalyser. Mot bakgrund av att kursvärderingssystemet används och att frågan om kursanalyser har lyfts kan statusen vara fortsatt grön men åtgärden bör vara under fortsatt bevakning med risk för att övergå i orange om det exempelvis visar sig att kursanalyser inte görs i tillräcklig omfattning. RISK 5: MDH examinerar för få doktorer per år till följd av för få antagna Dimensioneringen av forskarutbildning Mål för hur många forskarstuderande som ska antas årligen anges i akademiernas verksamhetsplaner. På akademi UKK är området under uppbyggnad med två nya forskarskolor och Mälardalens kompetenscentrum för lärande. Anslagsmedel räcker delvis och man är beroende av externa medel. På akademi HVV uppger man att finansiering sker med grundutbildningsmedel, anslagsmedel och externa medel. Akademi IDT uppger att dimensioneringen svarar mot målen och att målen nås över tid. På akademi HST uppger man att finansiering kan vara ett problem. Uppföljning enligt riskhanteringsplanens uppföljningskolumn har inte genomförts. Mot bakgrund av att det finns frågetecken kring uppföljningen bör statusen vara fortsatt orange och frågan om huruvida risken kan omvärderas (om kontrollåtgärderna har tillräcklig riskbegränsande effekt) kvarstår.!