Ärende 18. Parkering i centrum - beslut om utvecklingsinriktning

Transkript

1 Ärende 18 Parkering i centrum - beslut om utvecklingsinriktning

2 Tjänsteskrivelse 1 (5) KS Handläggare Bosse Björk Parkering i centrum - framtida utveckling och finansiering Sammanfattning Möjligheten att ordna avgiftsfri parkering i centrala Karlskoga har aktualiserats i omgångar och i slutändan nu utretts grundligt. Bedömningen har redan från början varit att kommunen inte kan subventionera parkering fullt ut eftersom det innebär en konkurrensförskjutning jämfört med butiker och fastighetsägare som bekostar sin egen parkering helt. Att ordna avgiftsfrihet har ansetts möjligt genom att berörda fastighetsägare går samman och bildar en samfällighetsförening som delar på kostnader för driften av parkering. Kostnaden kan sedan läggas på hyran varpå situationen blir likställd jämfört med de fastighetsägare/handlare som själv betalar parkering. Även kommunen tar utifrån ett allmänintresse en betydande del i den här modellen. En utredning Effekter av borttagna parkeringsavgifter som utgår från en beprövad utredningsmetod visar att avgiftsfrihet bedöms ge en omsättningshöjning i handeln, enligt utredningen motsvarande upp till 1 miljon kronor i ökade intäkter, dock inte så hög att den täcker kostnaderna för att driva avgiftsfri parkering inom området. Kostnaderna för att driva parkering i centrala Karlskoga är beräknad till drygt 2 miljoner kronor per år. Tillgång och omsättningen på bra parkeringsplatser samt att tider måste passas fortfarande är faktorer som påverkar kunder och handel även om avgiftsfrihet införs. Efter att ha tagit del av utredningsunderlagen och beräknat effekterna av avgiftsfrihet och de kostnader som enligt upplägget ska överföras till hyresgästerna har fyra fastighetsägare, varav de tre största, meddelat att det inte går att räkna hem avgiftsfrihet på marknadsmässiga villkor. Förslaget är därför att behålla avgiftsfinansiering för huvuddelen av parkeringen i centrala Karlskoga. Investering ska omgående ske i ny moderna utrustning som tar kort, SMS-betalning, nya mynt samt klarar efterbetalning (man betalar i efterhand för den tid man parkerat). Vissa angöringsplatser med mycket kort tid, min, kan vara avgiftsfria även i detta system.

3 Tjänsteskrivelse 2 (5) KS Ombyggnad och förbättring av parkeringsplatser, för att skapa fler platser och förenkla parkeringssök bör initieras omgående. Det bör även undersökas om parkeringsbolaget Råkan kan utvecklas för förbättra samordningen av parkering i centrala Karlskoga. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 12 maj Kostnads- och intäktsberäkning vid införande av avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum, samhällsbyggnadsförvaltningen den 20 februari 2016 Fördelningsnyckel kostnader vid avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum, PM RSD den 16 november 2016 PM utredning Effekter av borttagna parkeringsavgifter, RSD den 22 februari 2016 Avrapportering utredningsuppdrag Parkering i centrum, samhällsbyggnadsförvaltningen den 6 november 2012 Gemensamhetsanläggningar och samfällighet i Karlskoga centrum fördjupning parkerings- och tillgänglighetsutredningen, november 2004 Bakgrund Möjligheten att ordna avgiftsfri parkering i centrala Karlskoga har aktualiserats i omgångar och i slutändan nu utretts grundligt. Studiebesök har gjorts i ett antal kommuner för att tillgodogöra sig erfarenheter från olika driftsformer. Bedömningen har redan från början varit att kommunen inte kan subventionera parkering fullt ut eftersom det innebär en konkurrensförskjutning jämfört med butiker och fastighetsägare som bekostar sin egen parkering helt. Kommunen kan dock som fastighetsägare och utifrån ett allmänintresse ta en del av kostnaden för att driva parkering i centrala Karlskoga som då kan göras kostnadsfri för den som parkerar. Att ordna avgiftsfrihet har ansetts möjligt genom att berörda fastighetsägare går samman och bildar en samfällighetsförening som delar på kostnaden för driften av parkering. De berörda parkeringsplatserna blir gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägarna, inklusive kommunen, delar på kostnaderna utifrån vilken nytta och behov respektive fastighet genererar och har sedan möjligheten att via lokalhyran överföra kostnaden till hyresgästen som i sin tur tar ut kostnaden på varor/tjänster om det bedöms möjligt. På detta sätt blir situationen likställd med de fastighetsägare/handlar som själv bekostar sin parkering. Ett bra exempel på systemet samfällighetsförening ch gemensamhetsanläggningar är Nordstan i Göteborg. En sammanställning av kostnader som ska täckas för att driva parkering i centrala Karlskoga har tagits fram, liksom en fördelningsnyckel som utgår från en bedömd nytta för respektive fastighetsägare. Totalt rör det

4 Tjänsteskrivelse 3 (5) KS sig om drygt 2 miljoner kronor per år som ska täckas på annat sätt än genom avgifter. Fördelningsnyckel innehåller två alternativ, ett där kommunen tar sin andel utifrån fastighetsinnehavet (kommunhuset) en större andel utifrån ett allmänintresse. En utredning Effekter av borttagna parkeringsavgifter som utgår från en beprövad utredningsmetod visar att avgiftsfrihet bedöms ge en omsättningshöjning i handeln, enligt utredningen motsvarande upp till 1 miljon kronor i ökade intäkter, dock inte så hög att den täcker kostnaderna för att driva avgiftsfri parkering inom området. Hör ska poängteras att då det inte funnits tillgång till faktiska omsättningssiffror från alla verksamheter i området så utgår summan delvis från schabloner utifrån bransch, storlek på verksamheten och storlek på stad. Det är dock inte bara kostnaden för att parkera som påverkar handeln och centrums attraktivitet, det är även tillgången på parkeringsplatser. Totalt finns tillräckligt antal, det har flera beläggningsstudier visat. Men för att ha tillräcklig tillgång på bra lokaliserade parkeringsplatser för handeln måste det även ske en omsättning av parkerande. För att kunna styra omsättning på parkeringsplatser (vilket är avgörande för handeln) vid avgiftsfrihet krävs omskyltning så att kort tid gäller för parkeringar närmast butiker eller motsvarande och längre tider längre ifrån samt på taket på Kulan (förutsätter att fastighetsägaren även fortsättningsvis medger att takparkering får ingå i de gemensamma parkeringarna). Boende och de som arbetar i centrum får inte lägga beslag på de bästa platserna för handeln. För att mäta parkerad tid används då parkeringsskiva eller motsvarande. I det här läget kvarstår fortfarande en aspekt för den som parkerar. Man måste passa tiden och bland handlare anges detta som ett lika stort problem som att det kostar att parkera. Idag utgör omodern utrustning med begränsning av hur man kan betala också ett stort problem för handeln. I kalkylen för om avgiftsfri parkering ska införas enligt den modell som beskriv ovan förutsätts att kommunen, utöver sin andel som fastighetsägare och allmänintresse, bekostar omskyltning samt tar kostnader för gatuparkering (kantstensparkering) som också måste göras kostnadsfri. Därutöver bör kommunen bekosta avgiftsfrihet vid övriga avgiftsbelagda parkeringar utanför själva centrumkärnan, t ex vid Folkets hus. Om avgiftsfrihet ska införas enligt ovan beskriven modell tar det 1-2 år att formalisera gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening. Eftersom det inte är möjligt att ha kvar nuvarande betalningsutrustning under den tiden borde avgiftsfrihet införas omgående efter omskyltning. Under övergångsperioden torde ingen annan än kommunen stå för driftskostnaderna.

5 Tjänsteskrivelse 4 (5) KS Då endast fastighetsägare kan vara kopplade till en samfällighetsförening förutsätter en sådan modell att parkeringsbolaget Råkan avvecklas. Om samfällighetsföreningen kommer på plats ersätter dock denna bolagets funktion. En förutsättning för att gå vidare med modellen samfällighetsförening är att en stor majoritet av fastighetsägarna stödjer idén och att absolut att de största fastighetsägarna gör det. De största fastighetsägarna har deltagit i en dialog under den senare delen av utredningsarbetet för att kunna ta ställning i frågan. Utöver ovan beskrivna kostnader bör det genomföras en effektivisering av flera av parkeringarna, för att skapa fler platser och förenkla parkeringssök. Överväganden Efter att ha tagit del av utredningsunderlagen och beräknat effekterna av avgiftsfrihet och de kostnader som enligt upplägget ska överföras till hyresgästerna har fyra fastighetsägare, varav de tre största, meddelat att det inte går att räkna hem avgiftsfrihet på marknadsmässiga villkor. Kort sagt, fördelarna med avgiftsfrihet uppväger inte kostnaderna, när kostnaden för parkering överförs från de som parkerar (och från kommunen som idag tar en del kostnader inom ramen för drift och underhåll av gator) till alla som bedriver verksamhet och bor i centrum, plus kommunen som fortfarande skulle ta en betydande del. Förslaget är därför att behålla avgiftsfinansiering för huvuddelen av parkeringen i centrala Karlskoga. Investering ska omgående ske i ny moderna utrustning som tar kort, SMS-betalning, nya mynt samt klarar efterbetalning (man betalar i efterhand för den tid man parkerat). Vissa angöringsplatser med mycket kort tid, min, kan vara avgiftsfria även i detta system. Ombyggnad och förbättring av parkeringsplatser, för att skapa fler platser och förenkla parkeringssök bör initieras omgående. Det bör även undersökas om parkeringsbolaget Råkan kan utvecklas för förbättra samordningen av parkering i centrala Karlskoga. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att finansiering av parkering i centrala Karlskoga även fortsättningsvis i huvudsak ska ske genom parkeringsavgifter. 2. Kommunstyrelsen beslutar ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att omgående uppgradera utrustning för parkeringsavgifter så att alla vanliga typer av betalningsmedel kan användas.

6 Tjänsteskrivelse 5 (5) KS Kommunstyrelsen beslutar ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda en effektivisering av parkeringsytorna i centrala Karlskoga - avseende såväl ökat antal platser, enklare sökvägar, förbättrad skyltning, förbättrad omsättning på de för handeln mest värdefulla parkeringsplatserna samt att föreslå ett antal strategisk lokaliserade angöringsplatser (kort parkeringstid) som kan vara avgiftsfria. Återrapportering till kommunstyrelsen ska ske i oktober Kommunstyrelsen beslutar ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att i dialog med parkeringsbolaget Råkan utreda om bolagets roll som samordnande aktör för parkering i centrala Karlskoga kan utvecklas. Återrapportering till kommunstyrelsen ska ske i oktober Bosse Björk Samhällsplaneringschef Expedieras: Samtliga förvaltningar Parkeringsbolaget Råkan Karlskoga Näringsliv & Turism AB Centrumledningsbolaget i Karlskoga AB

7 Karlskoga centrum Effekter av borttagna parkeringsavgifter PM 22 februari Bakgrund 1 2 Definitioner 1 3 Förutsättningar och antaganden 1 4 Karlskoga C, dagsläge Antal allmänt tillgängliga bilplatser samt reglering på dessa Parkeringsintäkter 4 5 Beläggningsstudie Lördagen den 30 maj Onsdagen den 3 juni Fredagen den 5 juni Beläggning per avgiftsslag 8 6 Hur påverkar P-avgiften kundernas beteende? Något om teorin bakom Ett räkneexempel 9 7 Möjlig intäkt vid avgiftsfri parkering 10 8 Sammanfattande kommentar 11

8 1 Bakgrund Man överväger i Karlskoga på att ta bort parkeringsavgifterna i centrum för att bl a stimulera handeln. Idag äger och driver kommunen resp det delvis kommunägda parkeringsbolaget Råkan all parkering i centrala Karlskoga. Arbetet har utförts av RSD genom civ ing Lisa Lagerén och tekn dr Janne Sandahl (Janne Sandahl Consulting). 2 Definitioner Detaljhandeln har i denna rapport indelats i två huvudgrupper: DV Dagligvaror som innefattar mat & dryck, blommor, kemtekniska artiklar, apoteksvaror, systembolagsvaror m.m. Av dagligvaror är ungefär 60 % livsmedel. Exempel på små specialbutiker inom DV är tobak, pressbyrån, konditorier och bensinstationernas dagligvarudelar. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som här indelats i två huvudgrupper: o Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) o Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.), som vanligen svarar för ca 60 % av den totala SV-omsättningen. Stormarknader säljer med denna definition både dagligvaror och sällanköpsvaror. Ärendehandel är sådan handel som kunden oftast har ett ärende till, ex vis dagligvaruhandel, optiker, möbler etc, d v s sådan handel som inte i lika hög grad är beroende av närhet till andra butiker och verksamheter, eller av en trevlig shoppingmiljö som ex vis klädbutiker. Ärendehandel gynnas mer av god tillgänglighet och låg lokal konkurrens. Till detaljhandel räknas i denna rapport inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer och serviceverksamheter som frisörer, bibliotek, matställen och banker. Årsomsättning: försäljning per år anges inkl. moms i 2013/2014 års priser. 3 Förutsättningar och antaganden Handeln i hela Karlskoga kommun omsatte år 2013 totalt ca Mkr inkl moms, varav ca 935 Mkr dagligvaror och 725 Mkr sällanköpsvaror. Av detta omsattes i city (området kring Kulan och Torget) sannolikt ca 550 Mkr detaljhandel. Omsättningen är delvis baserad på verkliga siffror, delvis uppskattad. Detta innebär en osäkerhet i resultatet vad gäller de absoluta talen, de relativa siffrorna (ökning eller minskning i procent) påverkas inte av detta. Hyresbetalningsförmågan har antagits vara ca 6 % i snitt av omsättningen inkl moms. Bilkunderna har antagits svara för 65 à 70 % av omsättningen. Den genomsnittliga besökstiden för en bilkund antas vara ca 1 h 15 min. Antalet för cityhandeln nyttiga parkeringsplatser är knappt 940 st. Den genomsnittliga restiden för inköpsresor till centrum har bedömts till ca 10 min inkl terminaltid, enkel resa. Restidsuppoffringen per timmes restid har för inköpsresor antagits till 120 kr per bil och timme, d v s ca 80 kr per person och timme, då det i snitt sannolikt är omkring 1,5 personer per bil. 1

9 4 Karlskoga C, dagsläge 4.1 Antal allmänt tillgängliga bilplatser samt reglering på dessa De större parkeringsanläggningarna, totalt 750 allmänt tillgängliga bpl, är fördelade enligt följande, figur 1 och tabell 1 (kartan ger referenser till tabellen). Dessutom ca 140 kantstensparkeringsplatser, som även de är markerade på kartan, och i tabellen. V U R Q P O N M F E S H G T I D C J K L A B Figur 1. Inventerade parkeringsanläggningar i centrala Karlskoga. 2

10 Yta Antal bpl Tidsreglering Regleringsperiod Avgift, kr per timme A Max/Mc Donalds h + 45 min B Ga Metall 9 4 h 9-18 C Järnvägen h D Loviselundsv 13 3 h + 30 min 9-18 (9-14) E Katrinedalsg Ö 4 15 min 9-18 (9-14) F Katrinedalsg V 11 1 h 9-18 (9-14) 10 G Viaduktg Posten 4 1 h 9-18 (9-14) 10 H Baksida kommunhus 46 4 h 9-18 (9-14) 10 I Kulan Mark 78 4 h 9-18 (9-14) 10 J Kulan Tak (8-21) (8-21) K Kulan Grus 8 4 h 9-18 (9-14) 10 L Kulan lastbryggor 12 2 h 9-18 (9-14) 10 M Torget 9 30 min N Urbrinken 7 5 min O Hotellgatan 15 2 h 9-18 (9-14) 6 P Bakom hotellet 16 2 h + 1 h 9-18 (9-14) 6 Q Påfågeln 36 4 h 9-18 (9-14) 6 R Bergsmansg N 12 2 h 9-18 (9-14) 6 S Bergsmansg S 6 2 h 9-18 (9-14) 6 T Kungsvägen 15 3 h 9-18 (9-14) 6 U Bastugatan h V Rapphönan h X Hotellgatan Ö min Y Rävåskyrkan h Totalt 893 Kantstensplatser 139 Markparkering 554 Garageplatser 200 Tabell 1. Allmänt tillgänglig parkering med aktuell reglering. Referenser enligt kartan i fig 1. Källa: Karlskoga kommun. Reglering Antal bpl Andel av det totala antalet bilplatser 10 kr per timme % 6 kr per timme % 5 kr per timme % Avgiftsfritt % Totalt 890 Totalt är drygt hälften av de centrala bilplatserna i centrum avgiftsbelagda idag. Tabell 2. Antal platser av respektive regleringstyp. 3

11 4.2 Parkeringsintäkter Enligt Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun, Utredningsrapport, SBN nov 2012, uppdaterad i februari 2016, var intäkterna för parkeringen, exkl felparkeringsavgifter (som låg på totalt ca 0,45 Mkr) enligt följande. Intäkter från parkeringsautomater (2015) 1,6 Mkr Intäkter från parkering för parkeringsbolaget Råkan (2015) 0,85 Mkr Dessa båda poster täcker idag kostnaderna för skötsel och underhåll av befintliga parkeringar samt arrende till fastighetsägaren NRF för takparkeringen. Arrenden för kommunal mark som upplåts för parkering (bl a Badstugatan, Bergsmansgatan, järnvägsparkeringen) 0,7 Mkr Summa intäkter som uteblir 3,15 Mkr Avgår från ovanstående summa: Intäkter för parkeringsanmärkningar för aktuellt område Intäkter för parkeringskort för boende och arbetande i centrum, 500 kort à 100 kr/mån, samt för parkeringsplatser som hyrs ut till företag och andra, 50 kort à 200 kr/mån Driftskostnader för parkeringsautomater som avgår (2015) Summa intäkter som ökar/kostnad som minskar Totalsumma att fördela mellan berörda fastighetsägare, inkl kommunen Tabell 3. Parkeringsintäkter m m. Källa: Karlskoga kommun. 0,1 Mkr 0,6 Mkr 1 0,23 Mkr 0,93 Mkr 2,22 Mkr 5 Beläggningsstudie Parkeringsbeläggningen studerades under tre dagar, lördagen den 30 maj, onsdagen den 3 juni och fredagen den 5 juni år Lördagen den 30 maj är en s k dimensionerande dag, d v s en sådan dag som parkeringen skall vara tillräcklig för. Dimensionerande tider är ex vis lönehelgerna i maj och oktober. Den maximala beläggningen inträffar vanligen i december, under julhandeln, men detta är inte något man kan dimensionera för. Parkeringen var totalt sett inte fullbelagd vid något tillfälle, men enstaka anläggningar eller områden var full- eller rentav överbelagda. En parkering brukar betraktas, från kundens perspektiv, som fullbelagd vid en beläggning på %. 1 Uppskattad ny intäkt 4

12 5.1 Lördagen den 30 maj 2015 Yta Antal bpl 10:00 12:00 14:00 16:00 A Max/Mc Donalds % 42 % 74 % 43 % B Ga Metall 9 22 % 44 % 56 % 56 % C Järnvägen % 59 % 30 % 10 % D Loviselundsv % 31 % 77 % 38 % E Katrinedalsg Ö 4 50 % 100 % 100 % 100 % F Katrinedalsg V % 55 % 36 % 9 % G Viaduktg Posten 4 50 % 125 % 50 % 75 % H Baksida kommunhus % 100 % 74 % 15 % I Kulan Mark % 78 % 64 % 8 % J Kulan Tak % 79 % 44 % 2 % K Kulan Grus 8 25 % 188 % 0 % 0 % L Kulan lastbryggor % 17 % 100 % 67 % M Torget % 111 % 89 % 89 % N Urbrinken 7 29 % 57 % 29 % 0 % O Hotellgatan % 93 % 87 % 33 % P Bakom hotellet % 81 % 56 % 19 % Q Påfågeln % 86 % 39 % 3 % R Bergsmansg N % 100 % 58 % 0 % S Bergsmansg S % 133 % 117 % 83 % T Kungsvägen % 93 % 107 % 33 % U Bastugatan % 64 % 30 % 14 % V Rapphönan % 63 % 9 % 3 % X Hotellgatan Ö 10 Y Rävåskyrkan 26 Totalt % 72 % 49 % 15 % Kantstensplatser % 78 % 70 % 30 % Markparkering % 67 % 46 % 18 % Garageplatser % 79 % 44 % 2 % Under lördagen var Torget och en del kantstensparkeringar fullbelagda vid lunchtid. Torget var överfullt redan kl 10. Men de delar av parkeringen som var fullbelagda var små anläggningar eller delar av gator. Sett till all parkering var den maximala beläggningen 72 %, vid lunchtid. Garaget var som mest belagt till 79 %. Hotellgatan Ö och Rävåskyrkan studerades inte under lördagen. Se tabell 4. Beläggningen på de tre olika typerna av parkering illustreras i diagrammet i figur 2. Tabell 4. Beläggning lördagen den 30 maj Röda, fetade tal indikerar full- eller överbeläggning. Figur 2. Beläggning totalt samt på kantstensparkering, markparkering och i garage. Lördagen den 30 maj

13 5.2 Onsdagen den 3 juni 2015 Se tabell 5. Yta Antal bpl 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 A Max/Mc Donalds % 24 % 62 % 45 % 22 % 39 % B Ga Metall 9 33 % 67 % 67 % 56 % 67 % 22 % C Järnvägen % 53 % 68 % 61 % 59 % 21 % D Loviselundsv % 85 % 62 % 62 % 77 % 15 % E Katrinedalsg Ö 4 25 % 50 % 100 % 75 % 25 % 50 % F Katrinedalsg V 11 0 % 0 % 64 % 18 % 18 % 18 % G Viaduktg Posten 4 50 % 25 % 25 % 50 % 75 % 25 % H Baksida kommunhus % 70 % 83 % 76 % 96 % 35 % I Kulan Mark 78 8 % 47 % 71 % 55 % 85 % 28 % J Kulan Tak % 20 % 30 % 33 % 30 % 20 % K Kulan Grus 8 0 % 0 % 25 % 38 % 38 % 25 % L Kulan lastbryggor % 17 % 8 % 50 % 8 % 42 % M Torget 9 56 % 78 % 122 % 111 % 89 % 67 % N Urbrinken 7 14 % 14 % 43 % 0 % 14 % 14 % O Hotellgatan % 33 % 100 % 47 % 47 % 93 % P Bakom hotellet % 81 % 63 % 44 % 56 % 56 % Q Påfågeln % 50 % 61 % 31 % 22 % 19 % R Bergsmansg N % 33 % 50 % 58 % 25 % 17 % S Bergsmansg S 6 67 % 83 % 50 % 83 % 83 % 50 % T Kungsvägen % 107 % 100 % 93 % 87 % 73 % U Bastugatan % 102 % 101 % 97 % 81 % 38 % V Rapphönan 32 3 % 22 % 38 % 38 % 19 % 19 % X Hotellgatan Ö % 70 % 90 % 60 % 120 % 30 % Y Rävåskyrkan 26 8 % 58 % 58 % 46 % 38 % 50 % Totalt % 48 % 62 % 55 % 52 % 30 % Kantstensplatser % 57 % 67 % 53 % 54 % 45 % Markparkering % 56 % 72 % 63 % 59 % 30 % Garageplatser % 20 % 30 % 33 % 30 % 20 % Tabell 5. Beläggning onsdagen den 3 juni Röda, fetade tal indikerar fulleller överbeläggning. Även under onsdagen var Torget och en del kantstensparkeringar fullbelagda vid lunchtid. Under onsdagen var även parkeringen Bastugatan med 120 bpl fullbelagd (och högt belagd även kl 08 och kl 16) mellan 10 och 14, vilket kan visa att den används som arbetsparkering. Sett till all parkering var den maximala beläggningen 62 %, vid lunchtid. Garaget var som mest belagt till 33 %. Beläggningen på de tre olika typerna av parkering illustreras i diagrammet i figur 3. Figur 3. Beläggning totalt samt på kantstensparkering, markparkering och garage. Onsdagen den 3 juni

14 5.3 Fredagen den 5 juni 2015 Se tabell 6. Yta Antal bpl 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 A Max/Mc Donalds 74 9 % 12 % 43 % 32 % 24 % 39 % B Ga Metall 9 33 % 67 % 67 % 56 % 67 % 22 % C Järnvägen % 49 % 61 % 57 % 40 % 24 % D Loviselundsv % 85 % 85 % 69 % 92 % 38 % E Katrinedalsg Ö 4 50 % 25 % 50 % 50 % 75 % 100 % F Katrinedalsg V 11 0 % 18 % 82 % 45 % 18 % 55 % G Viaduktg Posten % 0 % 0 % 25 % 75 % 50 % H Baksida kommunhus % 72 % 72 % 87 % 87 % 46 % I Kulan Mark 78 3 % 44 % 38 % 45 % 79 % 35 % J Kulan Tak % 21 % 31 % 35 % 32 % 11 % K Kulan Grus 8 0 % 0 % 0 % 0 % 50 % 13 % L Kulan lastbryggor % 17 % 25 % 8 % 0 % 8 % M Torget 9 44 % 89 % 100 % 144 % 67 % 67 % N Urbrinken 7 0 % 71 % 57 % 29 % 14 % 0 % O Hotellgatan % 53 % 73 % 73 % 40 % 27 % P Bakom hotellet % 50 % 81 % 63 % 38 % 63 % Q Påfågeln 36 8 % 25 % 47 % 17 % 25 % 3 % R Bergsmansg N % 33 % 33 % 42 % 67 % 17 % S Bergsmansg S 6 67 % 67 % 100 % 83 % 83 % 67 % T Kungsvägen % 147 % 113 % 127 % 53 % 53 % U Bastugatan % 78 % 77 % 68 % 52 % 28 % V Rapphönan 32 6 % 22 % 31 % 28 % 25 % 19 % X Hotellgatan Ö % 20 % 80 % 30 % 40 % 10 % Y Rävåskyrkan % 23 % 35 % 15 % 15 % 4 % Totalt % 42 % 52 % 49 % 44 % 25 % Kantstensplatser % 49 % 65 % 53 % 44 % 34 % Markparkering % 47 % 56 % 52 % 48 % 29 % Garageplatser % 21 % 31 % 35 % 32 % 11 % Tabell 6. Beläggning onsdagen den 3 juni Röda, fetade tal indikerar full- eller överbeläggning. Även under fredagen var Torget och en del kantstensparkeringar fullbelagda vid lunchtid. Bastugatan var det däremot inte, även om beläggningen var relativt hög under dagen. Sett till all parkering var den maximala beläggningen 49 %, under tidig eftermiddag. Garaget var som mest belagt till 35 %. Beläggningen på de tre olika typerna av parkering illustreras i diagrammet i figur 4. Figur 4. Beläggning total samt på kantstensparkering, markparkering och garage. Fredagen den 5 juni

15 5.4 Beläggning per avgiftsslag Sett till de olika avgiftsnivåerna såg beläggningen ut enligt nedanstående. Lördagen den 30 maj Antal bpl 10:00 12:00 14:00 16:00 Snittbeläggning under dagen 10 kr/h % 85 % 64 % 16 % 55 % 6 kr/h % 92 % 66 % 19 % 60 % 5 kr/h % 79 % 44 % 2 % 42 % Avgiftsfritt % 58 % 41 % 21 % 42 % Tabell 7. Beläggning per avgiftsslag den 30 maj Röda, fetade tal indikerar full- eller överbeläggning. Onsdagen den 3 juni Antal bpl 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 Snittbeläggning under dagen 10 kr/h % 45 % 65 % 57 % 75 % 30 % 48 % 6 kr/h % 61 % 71 % 51 % 45 % 46 % 55 % 5 kr/h % 20 % 30 % 33 % 30 % 20 % 23 % Avgiftsfritt % 60 % 74 % 65 % 56 % 31 % 55 % Tabell 8. Beläggning per avgiftsslag den 30 maj Röda, fetade tal indikerar full- eller överbeläggning. Fredagen den 5 juni Antal bpl 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 Snittbeläggning under dagen 10 kr/h % 45 % 47 % 52 % 70 % 36 % 44 % 6 kr/h % 55 % 68 % 56 % 42 % 29 % 47 % 5 kr/h % 21 % 31 % 35 % 32 % 11 % 22 % Avgiftsfritt % 48 % 60 % 52 % 40 % 27 % 43 % Tabell 9. Beläggning per avgiftsslag den 30 maj Röda, fetade tal indikerar full- eller överbeläggning. 6-kronorsplatserna är de platser som har högst beläggning. Detta beror sannolikt på att avgiften är lägre än 10-kronorsplatserna, men läget är bättre än såväl 5-kronorsplatserna som de avgiftsfria platserna. V Figur 5. Avgiftsnivåer i inventerade parkeringsanläggningar i centrala Karlskoga. Grön = 10 kr/h, röd = 6 kr/h, blå = 6 kr/h samt svart = avgiftsfritt. U T Q R N S P M L O H J K F G I A E B D C 2 Hotellgatan och Rävåskyrkan inventerades inte under lördagen. 8

16 6 Hur påverkar P-avgiften kundernas beteende? 6.1 Något om teorin bakom Säkraste sätt att kvantifiera effekterna av ändrade trafik- och parkeringsavgifter för handel och andra besöksintensiva verksamheter brukar vara att översätta avgifterna till en tidskostnad och sedan arbeta ex vis marknadsmodellen TYSK 3. Dock att ett direkt utlägg i form av en P-avgift brukar anses väga upp till tre gånger så tungt som en mer svårvärderad tidskostnad under bilresa. I denna beräkning har vi för att inte riskera överskattning antagit att P-avgiften bara väger två gånger restiden. 6.2 Ett räkneexempel Vi ger nedan en beräkning av omsättningstillskottet, där vi illustrerar med en parkeringsavgift idag på 10 kr per timme. Beräkningen är alltså ett exempel som bara kan tillämpas på de platser som idag har avgift 10 kr/timme. Vi kommer därefter att vidga beräkningen till övriga avgiftsnivåer, men redovisar då inte beräkningen, endast en summering Indata Parkeringsavgiften är 10 kr per timme. Antalet bilplatser som har en avgift på 10 kr per timme är idag 159 st. Regleringen avseende tid kvarstår, d v s om man får stå i 2 h idag får man göra det även i framtiden, men då med ex vis p-skiva eller liknande. Den genomsnittliga restiden för inköpsresor till Karlskoga centrum, t o r, har bedömts till 20 min inkl terminaltid. Men en restidskostnad (restidsuppoffring) på 120 kr per timme och sällskap i bil betyder det att restidsuppoffringen med gratis parkering i snitt är ca 40 kr. Bilkundernas andel av centrumhandelns omsättning idag är antagen till 360 à 385 Mkr (65 à 70 % av centrums totala detaljhandelsomsättning). Restidsuppoffringen som kommer av parkeringskostnaden antas enligt ovan väga dubbelt så tungt som restidsuppoffringen som kommer av den faktiska restiden. En ändrad restidsuppoffring påverkar benägenheten att besöka centrum med 30 à 50 % av förändringen (en 10-procentig förändring av restidsuppoffringen påverkar alltså benägenheten att besöka centrum med 3 à 5 %) Beräkningsprocess Genom data ur beläggningsstudien, samt de intäkter som man har på parkeringen idag har vi räknat fram en sannolik genomsnittlig uppehållstid i centrum, för den som är där för att handla eller liknande, är den ca 1 h 15 min, vilket ger en omsättningshastighet per parkeringsplats på ca 2,2 gånger per dag för bilkunder som parkerar på 10-kronorsplatser. Restiduppoffringen idag är 40 kr i restid och ca 25 kr i viktad parkeringsavgift, totalt ca 65 kr. Den nya restidsuppoffringen blir i snitt 40 kr (resan enligt ovan). Restidsuppoffringen minskar alltså från 65 kr till 40 kr, d v s en minskning med ca 35 %. Detta ökar benägenheten att besöka centrum med 30 à 50 % av ökningen, d v s benägenheten att besöka centrum ökar med 11 à 18 % från de bilkunder som idag står parkerade på 10- kronorsplatser. 3 TYSK (TYSK står för Tid, Yta och Servicekoefficient) är en datoriserad marknadsmodell som ger svar på frågor som hur stor en omsättning blir vid ett nytt eller ombyggt centrum och hur detta påverkar andra centrum, men den kan även användas då man ex vis förändrar tillgängligheten i och med t ex införande av parkeringsavgifter eller förändring av restiden. TYSK kalibrerar först sig själv mot aktuella förhållanden om utbud, boende, arbetande, kommunikationer mm i den aktuella regionen och kan sedan ge tillförlitliga svar om vilka effekter man får av ett nytt utbud, en ny väg, fler boende etc. TYSK utvecklades av Rolf H Reimers och Janne Sandahl på Nordplan AB och ägs idag av NIRAS. 9

17 7 Möjlig intäkt vid avgiftsfri parkering Antalet bilplatser som har en avgift på 10 kr per timme är idag 159 st, antalet bilplatser med 6 kr per timme är idag 100 st, antalet med 5 kr per timme är 197 st och antalet som är gratis redan idag är 434 st. Regleringen avseende tid kvarstår, d v s om man får stå i 2 h idag får man göra det även i framtiden, men då med ex vis p-skiva eller liknande. Bilkundsomsättningen idag är antagen till 360 à 385 Mkr (65 à 70 % av den totala omsättningen). Restidsuppoffringen som kommer av parkeringskostnaden väger dubbelt så tungt som restidsuppoffringen som kommer av den faktiska restiden. Den genomsnittliga uppehållstiden i centrum, för den som besöker centrum för att handla eller liknande är ca 1 h 30 min, kortare för den som parkerar på de dyrare platserna, längre för den som parkerar på de billigare. En minskad restidsuppoffring påverkar benägenheten att besöka centrum med 30 à 50 % av ökningen (en 10-procentig ökning av restidsuppoffringen påverkar alltså benägenheten att besöka centrum med 3 à 5 %). Restiden är 20 min t o r, d v s en restidsuppoffring på 40 kr. Med indata enligt ovan blir den totala effekten av avgiftsfri parkering enligt nedanstående. Idag Förändring eller nytt värde om avgiftsfritt 10 kr per timme, antal bpl samt beläggningsförändring i % à 18 % 5 kr per timme, antal bpl samt beläggningsförändring i % à 14 % 6 kr per timme, antal bpl samt beläggningsförändring i % à 13 % Avgiftsfritt, antal bpl Totalt, antal bpl 890 Skillnad beläggning i %, totalt + 5 à 8 % Bilkundsomsättning 360 à 385 Mkr 375 à 415 Mkr Omsättning, ej bilkunder 165 à 190 Mkr 165 à 190 Mkr Ny omsättning, totalt Skillnad i kr 565 à 580 Mkr 15 à 30 Mkr Skillnad i % + 3,0 à 5,5 % Ny möjlig hyresintäkt, om hyresbetalningsförmågan i snitt är 6 % 1,0 à 1,8 Mkr Tabell 10. Ny möjlig detaljhandelsomsättning i Karlskoga centrum samt nytt därav följande möjligt hyresuttag vid avgiftsfri parkering. Källa: RSD. 10

18 8 Sammanfattande kommentar Med reservation för de osäkerheter som finns i beräkningarna, framförallt avseende dagens omsättning i Karlskoga centrum, dagens bilkundsandel och dagens genomsnittliga restid till centrum förefaller det som att ett borttagande av parkeringsavgifterna i Karlskoga Centrum skulle ge positiva effekter på centrumhandeln med mellan tre och fem procent av omsättningen. Effekter på andra besöksintensiva verksamheter tillkommer i ungefär samma grad, vilket vi dock ej beräknat. Vi har inte heller studerat hur detaljhandelns och andra besöksintensiva verksamheters stabilitet eller överlevnadsförmåga skulle påverkas. Om hyresbetalningsförmågan är 6 % av omsättningen inkl moms betyder det att förlusten i avgiftsintäkt för parkering (som idag går till kommunen och Råkan) och arrenden är 0,4 1,2 Mkr större än den potentiella ökade hyra (som går till fastighetsägarna) som den ökade detaljhandelsomsättningen skulle ge. Detta även efter avdrag för minskade kostnader för drift och ökade intäkter för parkeringskort etc. Våra beräkningar förutsätter en parkeringsövervakning som upprätthåller respekten för tidsregleringen så att t ex inte arbetande tar över dagens besöksparkering, vilket skulle kunna ge avsevärda negativa effekter för centrumhandeln. 11

19 Karlskoga centrum Fördelningsnyckel PM Bakgrund 1 2 Bilplatser och ytor i påverkade fastighetser 2 3 Bilplatsbehov genererat av respektive fastighet 3 4 Resulterande fördelningsnyckel per fastighetsägare 5

20 1 Bakgrund Man överväger i Karlskoga att ta bort parkeringsavgifterna i centrum för att bl a stimulera handeln. Idag äger och driver kommunen resp det delvis kommunägda parkeringsbolaget Råkan all allmänt tillgänglig parkering i centrala Karlskoga. För att kunna fördela ut den minskade intäkten som ett borttagande av parkeringsavgifterna innebär har kommunen vänt sig till RSD för att få hjälp med en s k fördelningsnyckel. Arbetet har utförts av RSD genom civ ing Lisa Lagerén och tekn dr Janne Sandahl (Janne Sandahl Consulting). 1

21 2 Bilplatser och ytor i påverkade fastighetser Idag finns knappt 900 allmänt tillgängliga bilplatser i centrala Karlskoga. Enligt en beläggningsstudie gjord i maj och juni 2015 är bilplatsbehovet riktat mot dessa platser ca 75 % därav, d v s ca 670 bpl. Ytorna (BTA) i centrala Karlskoga fördelas ungefär enligt följande, där vi antagit att en genomsnittlig lokal är ca 75 kvm för de fall endast antal lokaler angivits. En genomsnittlig bostadslägenhet är ca 70 kvm. Angivet antal bpl avser befintliga bpl som anlagts eller ägs av resp. ägare. Fastighetsägare Fastighet Handel, kvm Kontor, kvm Vård, kvm Bostäder, kvm Bpl, antal Karlskogahem Ripan Amasten Fasanen Amasten Fasanen Amasten Korpen Amasten Rapphönan Amasten Tuppen NRF KP Råkan 7, 8, 10 Katrinedalsgatan KP Torget Kommentar Uppskattat antal kvm per lägenhet i snitt Uppskattad fördelning mellan handel och kontor. Uppskattat antal kvm per lokal i snitt. Uppskattad fördelning mellan handel och kontor. Uppskattat antal kvm per lokal i snitt. Uppskattad fördelning mellan handel och kontor. Uppskattat antal kvm per lokal i snitt. Uppskattad fördelning mellan handel och kontor. Uppskattat antal kvm per lokal i snitt. Lavskrikan Stadshuset rum, uppskattad yta HSB Brf Centrum Uppskattat antal kvm per lägenhet i snitt HSB Brf Kungsörnen per lägenhet i snitt Uppskattat antal kvm HSB Brf Expeditionen per lägenhet i snitt Uppskattat antal kvm HSB Brf Kråkan Uppskattat antal kvm per lägenhet i snitt HSB Brf Group Uppskattat antal kvm per lägenhet i snitt Påfågeln Kommunen KS-huset Totalt

22 3 Bilplatsbehov genererat av respektive fastighet Det som påverkas vid avgiftsfri parkering är den allmänt tillgängliga parkeringen, vilket betyder att vi tar hänsyn till behovet riktat mot denna, d v s i huvudsak besöksparkering till s.k. besöksintensiva verksamheter (handel och publik service). Vid ett genomsnittligt bilplatsbehov för besökare till handeln med i snitt knappt 30 bpl per 1000 kvm, 0,15 bpl per 1000 kvm kontor och 0,1 bpl per lägenhet blir bilplatsbehovet genererat av respektive fastighet enligt nedanstående. Hotellet har antagits ha ett bilplatsbehov på knappt 15 bpl, då de endast förhyr en mindre del av sitt behov. Följande tabell visar det bilplatsbehov som riktas mot allmänt tillgänglig parkering från respektive berörda fastigheter. Fastighetsägare Fastighet Handel Kontor Vård Bostäder Totalt bpl-behov Karlskogahem Ripan Amasten Fasanen Amasten Fasanen Amasten Korpen Amasten Rapphönan Amasten Tuppen NRF Råkan 7, 8, KP Katrinedalsgatan KP Torget Lavskrikan Stadshuset HSB Brf Centrum HSB Brf Kungsörnen HSB Brf Expeditionen HSB Brf Kråkan HSB Brf Group Påfågeln Kommunen KS-huset Totalt

23 De flesta av de ingående fastigheterna har egna bilplatser, men då endast en del av dessa kan betraktas som allmänt tillgängliga kan de bara tillgodogöra sig en del av dem. Trots att bostadsrättsföreningarna sannolikt har samtliga platser förhyrda har vi räknat med ett litet allmänt avdrag för behov även från dem. Detta betyder att nettobilplatsbehovet på allmänt tillgänglig parkering blir enligt nedanstående. Fastighetsägare Fastighet Antal bpl Därav antal allmänt tillgängliga egna bpl Bilplatsbehov enligt ovan Behov av allmänt tillgängliga bpl efter avdrag för egna platser Procent av det totala nettobehovet av allmänt tillgängliga bpl Karlskogahem Ripan % Amasten Fasanen % Amasten Fasanen % Amasten Korpen % Amasten Rapphönan % Amasten Tuppen % NRF Råkan 7, 8, % KP Katrinedalsgatan % KP Torget % Lavskrikan % Stadshuset % HSB Brf Centrum % HSB Brf Kungsörnen % HSB Brf Expeditionen % HSB Brf Kråkan % HSB Brf Group % Påfågeln % Kommunen KS-huset % Totalt % 4

24 4 Resulterande fördelningsnyckel per fastighetsägare Kostnaden för avgiftsfriheten, den uteblivna parkeringsintäkten, föreslås fördelad efter nettobehovets fördelning enlig högra kolumnen i tabellen ovan. Dvs efter resp. fastighetsägares nytta av den allmänt tillgängliga parkeringen. Uppdelat per fastighetsägare blir fördelningen då enligt nedanstående. Fastighetsägare Procent Karlskogahem 9 % Amasten 16 % NRF 32 % KP 5 % Lavskrikan 2 7 % Stadshuset 3 3 % HSB 14 % Påfågeln 1 10 % Kommunen 4 % Totalt 100 % Om man tänker att kommunen skall ta en större del av kostnaden, som en del av kommunens ansvar för allmänintresset, blir fördelningen enligt följande. Fastighetsägare Procent Karlskogahem 7 % Amasten 13 % NRF 26 % KP 4 % Lavskrikan 2 6 % Stadshuset 3 3 % HSB 11 % Påfågeln 1 8 % Kommunen 20 % Totalt 100 % Därtill kommer de kostnader som kommunen har för kantstensparkeringen, varför kommunens andel i praktiken blir något högre. 5

25 Utkast Sammanställning av kostnader och intäkter för parkering i Karlskoga centrum (uppdatering och komplettering av beräkning i parkeringsutredning 2012) Sammanställningen visar vilka kostnader som måste täckas om avgiftsfri parkering införs. Det område som ingår i beräkningen inkluderar såväl ytor som idag administreras av parkeringsbolaget Råkan (inklusive takparkeringen) och ytor som kommunen ansvarar för (se kartbilaga). Intäkter från parkeringsautomater (2015) som nu uteblir :- Intäkter från parkering för parkeringsbolaget Råkan (2015) som nu uteblir :- Dessa båda poster täcker idag kostnaderna för skötsel och underhåll av befintliga parkeringar samt arrende till fastighetsägaren NRF för takparkeringen. Arrenden för kommunal mark som upplåts för parkering :- (bl a Badstugatan, Bergsamansgatan, järnvägsparkeringen) Summa kostnader :- Avgår från ovanstående summa: Intäkter för parkeringsanmärkningar för aktuellt område :- Intäkter för parkeringskort för boende och arbetande i centrum (500x100:-/mån) :-* samt för parkeringsplatser som hyrs ut till företag och andra (50X200:-/mån) *Uppskattad ny intäkt som till skillnad från övriga siffror inte bygger på fakta eller erfarenhet Driftskostnader för parkeringsautomater som avgår (2015) :- Summa intäkter :- Totalsumma att fördela mellan berörda fastighetsägare, inkl kommunen :- för att täcka kostnader för drift och underhåll samt arrenden för de ytor som upplåts för parkering Engångskostnader för omskyltning av samtliga parkeringsplatser, avveckling av betalsystem, utveckling av nytt administrativt system som parkeringskort och uthyrning, ligger utanför ovanstående beräkning och belastar kommunens budget. Ombyggnad och effektivisering av parkeringsytor förutsätts genomföras och bekostas av kommunen och täcks delvis av arrenden. Gatuparkering och parkering utanför centrumzonen behålls i kommunal regi men måste givetvis också vara avgiftsfria. Intäktsbortfallet för dessa belastar kommunens budget.

26 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Stefan Larson, Bosse Björk Samhällsbyggnadsnämnden Parkering i centrum - avrapportering utredningsuppdrag Sammanfattning Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Samhällsbyggnadsnämnden gav därför samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. Utredningen har kommit fram till att det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system. För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggning är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och för att förvalta gemensamma anläggningar. Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis

27 (8) som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering och omfattas av samma p- skivesystem som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar. Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här upplägget parkeringsaktiebolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt mer heltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslut avseende parkeringaktiesbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en tydlig majoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införandet av gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år och förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor. För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening samt att parkeringsaktiebolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter. Bakgrund Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Frågan om parkering i centrum har utretts ett flertal gånger. Senast ett mer omfattande grepp togs var 2005 när konsultföretaget WSP hade uppdraget genom en utredning som benämnd Parkerings- och tillgänglighetsutredningen. Denna utredning visade inte på någon brist på parkeringsplatser i centrum, däremot fanns dels en obenägenhet att använda takparkeringen på Kulan, dels saknades samordning mellan olika aktörer vad gäller skötsel, avgifter, mm. I samband med parkeringsutredningen gjordes även en utredning om möjligheterna att bilda en gemensamhetsanläggning för att samordna gemensamma frågor i centrum, t ex parkering men även städning, bevakning, mm. Nordstan i Göteborg förvaltas sedan många år framgångsrikt på detta sätt. Kommunstyrelsen ställde sig senare bakom gemensamhetsanläggningstanken (KS ) men den har hittills inte förverkligats. I och med att parkeringsförutsättningarna i centrala Karlskoga förändrats genom tillkomsten av handelshuset på Skolgärdet bedömde samhällsbyggnadsnämnden att det fanns anledning att titta på parkeringsfrågan igen.

28 (8) I riktlinjerna för utredningen angavs tydligt att underhåll, drift och skötsel av parkeringar i centrala Karlskoga inte ska finansieras av kommunen via skattsedeln utan att en generellt avgiftsfri parkering för den som handlar i eller besöker Karlskoga centrum ska finansieras av aktörer i Karlskoga centrum för att uppnå en konkurrensneutral situation. Utredningen skulle vidare även ta hänsyn till konsortieavtalet och parkeringsaktiebolaget Råkan. Uppdraget Samhällsbyggnadsnämnden beslutade (SBN ) att samhällsbyggnadsförvaltningen ges uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. Utredningen Inom ramen för utredningen har studiebesök gjorts hos fyra kommuner i Västsverige, alla med olika parkeringssystem. Vidare har jämförelser av parkeringssystem i centrum gjorts mellan 68 tätorter (ej kommuner) som har från till invånare. Uppgifterna har (med några undantag) hämtats från kommunernas hemsidor och avser parkeringar där kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter om privata parkeringar och om sådana finns är de vanligen avgiftsbelagda. Jämförelsen visar inte överraskande att ju mindre tätorterna är, ju vanligare är det att parkeringen är avgiftsfri. När invånarantalet börjar närma sig blir det vanligare med parkeringsavgifter, ofta i kombination med vissa avgiftsfria parkeringar. För orter med över invånare är det ett fåtal orter som har avgiftsfri parkering. Sammanställningen för de 68 tätorterna visar att 35 % har avgiftsfritt, 31 % en kombination av avgiftsfritt och avgift, 24 % har parkeringsavgift och för 9 % saknas uppgift. Sammanställningen visar även om p-skiva används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skiva oftast på ett visst utvalt antal parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt är avgiftsbelagd. Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med detta sedan parkera på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras på dess hemsidor. En kommun har ett p-kort avsett endast för turister. Trenden bedöms, utifrån studiebesöken och uppgifter på hemsidorna, vara att fler och fler kommuner inför p-skiva. Bara i två fall har eller håller man på att avveckla användning av p-skiva. Sammanställningen visar att 41 % av tätorterna använder p-skiva i någon form, 53 % använder inte p-skiva alls, för 6 % av orterna är förhållande oklara). Alla de 68 tätorterna har tidsstyrning på de centrala parkeringarna. Ett fåtal kommuner har tydliga uppgifter på hemsidan avseende övervakning. Från de kommuner där studiebesök gjorts samt genom andra kontakter i frågan och genomgång av andra parkeringsutredningar

29 (8) är beskedet entydigt, tidsstyrning och parkeringsövervakning är helt nödvändig om inte handeln ska bli lidande. Utan styrning och övervakning kommer erfarenhetsmässigt boende och de som arbetar i centrum att använda de mest attraktiva parkeringsplatserna och dessutom blir omsättningen på parkeringsplatser mycket låg. Tillgången på lättillgängliga parkeringsplatser är den absolut viktigaste faktorn för handeln och besöksnäringen. Karlskoga tätort har idag en kombination av avgiftsbelagd och avgiftsfri parkering i centrum. All parkering på och runt Kulan/Torget samt gatuparkering är avgiftsbelagd medan kommunala parkeringar en bit från Kulan/Torget, t ex vid banvallen, i kv Rapphönan, vid Badstugatan och vid busstationen är avgiftsfri, liksom den privata parkeringen vid Skolgärdet. Privata avgiftsbelagda parkeringar saknas helt i Karlskoga, däremot sköts de avgiftsbelagda parkeringarna på taket till Kulan samt parkeringsytorna öster Kulan av parkeringsaktiebolaget Råkan som är samägt mellan Karlskoga kommun och Nordic Retail Fund som äger Kulanfastigheten. På taket till Kulan finns för närvarande möjlighet att parkera 2 timmar avgiftsfritt vilket innebär ett intäktsbortfall för parkeringsaktiebolaget Råkan. Parkeringsaktiebolaget tillkom ursprungligen för att samordna parkeringen i centrum men idag är det bara två fastighetsägare som ingår i bolaget. Parkeringsbolaget Råkan drar tillsammans med Karlskoga kommun in ca 2,25 miljoner kronor årligen, varav närmare kronor är intäkter för felparkering. Av dessa intäkter går ca 1 miljon till lönekostnader för parkeringsvakter och trafikingenjör, ca kronor till arrenden för den mark där Råkans parkeringsytor är belägna och resterande ca kronor kostnader för drift och skötsel, inkl administration och hantering och service av parkeringsautomater. Kommunfullmäktige ställde sig under våren 2012 bakom programmet för Centrumstråket, en utvecklingsinriktning med syfte att binda samman Torget/Kulan med Skolgärdet. Detta inkluderar omdisponering likväl som nyanläggning av parkeringsytor som förändrar nuvarande dispositioner. Överväganden För att uppnå största möjliga effektivitet ska ett parkeringssystem vara lättöverskådligt och enkelt att förstå. Det måste vara lätt och gå snabbt att hitta lediga p-platser i direkt närhet av besöksmålet/butiken vilket förutsätter många p-platser eller mycket god omsättning på platserna. Om parkeringen dessutom är avgiftsfri för kunden/besökaren så är det också en fördel men det gör styrningen något mer komplicerad. P-skiva är den vanligaste och enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Det har inte gått att hitta några generella erfarenheter om vilka effekterna av avgiftsfri parkering blir för handeln jämfört med om motsvarande