Den gömda skattebomben

Transkript

1 Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, Stockholm Tel Fax /2002 Tabergs tryckeri Fastighetsägarna Stockholm

2 Förord Bostaden lägger beslag på en allt större del av hushållens inkomster. Att skatterna spelar stor roll tycks de flesta vara överens om. Så har också fastighetsskattesatsen sänkts i flera omgångar. Även de skatter som fördyrar bostadsbyggandet diskuteras flitigt. Men det finns en skatt som nästan aldrig uppmärksammas, men som blir alltmer kännbar för många hushåll i Stockholm. Det gäller den inkomstskatt som allt fler bostadsrättsföreningar måste betala. En skatt som tillkommer utöver fastighetsskatten bostadsrättsföreningar är alltså dubbelbeskattade. Fastighetsägarna Stockholm har knappt bostadsrättsföreningar som medlemmar. Föreningen vill med denna rapport uppmärksamma beslutsfattare och andra på det orimliga i dubbelbeskattningen av bostadsrättsföreningar. Vi gör det genom att visa hur denna gömda skattebomb nu slår mot enskilda hushåll i Stockholm och därmed sänder vi en signal till beslutsfattarna om vikten av att vi får en ändring till stånd. Fastighetsägarna Stockholm anser att både fastighetsskatten och inkomstskatten i sin nuvarande form ska slopas för bostadsrättsföreningar. Stockholm i augusti 2002 Christer Jansson VD Fastighetsägarna Stockholm 3

3 Sammanfattning Fastighetsägarna Stockholm har undersökt hur mycket inkomstskatt och fastighetsskatt 100 bostadsrättsföreningar (med totalt hushåll) i Stockholmsregionen måste betala åren 2001 och Trenden är mycket tydlig. Dubbelbeskattningen slår allt hårdare mot bostadsrättsföreningarna, och därmed mot hushållen som bor i bostadsrätt, i Stockholm. Antalet bostadsrättsföreningar som måste betala inkomstskatt ökar. Av de 100 bostadsrättsföreningar som vi undersökt har antalet som är dubbelbeskattade ökat från 67 till 71 mellan åren 2001 och Även antalet bostadsrättsföreningar som betalar mer i inkomstskatt än i fastighetskatt har ökat. Förra året betalade 49 av de 100 föreningarna mer inkomstskatt än fastighetsskatt. I år har antalet ökat till 56, och för flera av dem har skillnaden blivit betydande. För allt fler hushåll boende i bostadsrätt är det därför föreningens inkomstskatt som är den tyngsta bördan inte den omdiskuterade fastighetsskatten. I år betalar ett hushåll boende i bostadsrätt i Stockholms innerstad i genomsnitt kronor i fastighetsskatt och kronor i inkomstskatt. Dubbelbeskattningen för hushållet uppgår därmed till sammanlagt kronor. Vissa hushåll betalar dessutom förmögenhetsskatt för sin bostadsrätt, en skatt som tillkommer utöver dubbelbeskattningen. Vi har i denna rapport dock valt att bara behandla bostadsrättsföreningens beskattning. År 2002 betalar varje hushåll i innerstaden med bostadsrätt cirka kronor i skatt för sitt boende. Jämförelse kan göras med den fastighetsskatt som en villaägare betalar för en fastighet med ett taxeringsvärde på 1,4 miljoner kronor. En bostadsrättshavare i Stockholms innerstad betalar därmed lika mycket i boendeskatt som en ganska vanlig villaägare i någon av Stockholms kranskommuner. Bostadsrättshavaren disponerar dock bara 70 kvadratmeter lägenhet i jämförelse med villaägaren som ofta har en dubbelt så stor bostadsyta. Den offentliga debatten om boendeskatten för villaägare är mer aktiv än den som gäller bostadsrättshavarna. Orsaken ligger i att fastighetsskatten och inkomstskatten för bostadsrättshavare inte är synliggjord på samma sätt som fastighetsskatten för villaägare. Det är därför vi kallar inkomstskatten för den gömda skattebomben. Den debatteras inte men innebär en tung skattebörda och omfattar betydande belopp. Den växer också snabbt till följd av stigande taxeringsvärden. 4 5

4 Sammanfattning forts. Snabbfakta Dubbelbeskattningen stadsdelsvis, totalt år 2002 År av 100 brf är dubbelbeskattade 56 av 100 brf betalar mer i inkomstskatt än fastighetsskatt kr kr kr Mellan åren 2001 till 2002 ökade antalet dubbelbeskattade brf från 67 till 71 ökade antalet brf som betalar mer i inkomstskatt än fastighetsskatt från 49 till 56 Kranskommuner kr Det genomsnittliga hushållet i en brf i innerstaden betalade år kr i dubbelbeskattning betalar i år kr i dubbelbeskattning Av de undersökta hushållen i innerstaden betalar 70 procent mer i inkomstskatt än fastighetsskatt år 2002 Dubbelbeskattningen stadsdelsvis, ökning mellan 2001 och kr Västerort kr Kungsholmen Vasastan Norrmalm/ City kr Östermalm % +29% kr Gamla Stan Inkomstskatt Fastighetsskatt Södermalm % +26% Norrmalm/City Östermalm Vasastan Kungsholmen +37% Södermalm Gamla Stan +30% +13% +16% Västerort Kranskommuner +23% Söderort Bilderna visar genomsnittssiffror för fastighetsskatt och inkomstskatt per hushåll och stadsdel. Genomsnittssiffran för inkomstskatten dras ned av att 29 av 100 föreningar i undersökningen inte betalar någon inkomstskatt alls. Inkomstskatt Fastighetsskatt kr Söderort 6 7

5 En orimlig skattekonstruktion Debatten om boendekostnaderna och beskattningen av bostäderna har varit häftig de senaste åren. Nästan allt ljus har riktats mot fastighetsskatten. I takt med höjda taxeringsvärden fick denna skatt orimliga konsekvenser. Efter massiva protester och stor uppmärksamhet i medierna har fastighetsskattesatsen sänkts i olika omgångar för att lindra effekterna av de kraftigt höjda taxeringsvärdena. Men denna lindring gäller inte dem som bor i bostadsrätter i områden där taxeringsvärdena stigit kraftigt. Många bostadsrättsföreningar betalar nämligen inte bara fastighetsskatt, utan också en schablonberäknad skatt som är kopplad till taxeringsvärdet. Skatten kallas inkomstskatt men har mycket litet med bostadsrättsföreningens inkomster att göra. Så här beräknas inkomstskatt och fastighetsskatt för bostadsrättsföreningar år 2002 Inkomstskatt: Fastighetsskatt: taxeringsvärdet 3 % taxeringsvärdet bostäder 0,5 % avdrag för räntekostnader taxeringsvärdet lokaler 1,0 % eventuellt överskott 28 % Inkomstskatten beräknas schablonmässigt så att tre procent av fastighetens taxeringsvärde tas upp som inkomst. På detta belopp får föreningen göra avdrag för räntekostnader. Överskottet beskattas sedan med 28 procent. De senaste årens kraftigt ökade taxeringsvärden i kombination med sänkta räntor och avbetalade lån gör att allt fler bostadsrättsföreningar belastas med inkomstskatt. Många bostadsrättsföreningar betalar redan i år mer i inkomstskatt än i fastighetsskatt och det är en skatt som växer för varje år som taxeringsvärdena stiger. Eftersom det inte är fråga om någon riktig inkomstskatt någon särskild inkomst som skatten är kopplad till finns ju inte är bostadsrättsföreningens dilemma det samma som för villaägarna. De boende måste betala skatt på pengar de aldrig haft i sin hand. För de boende i bostadsrätt gäller detta både fastighetsskatten och inkomstskatten. Inkomstskatten passerar fastighetsskatten Taxeringsvärdena som bygger på prisutvecklingen vid försäljningar av hyreshus har under de senaste åren höjts mycket kraftigt i Stockholm. Bara de två senaste åren har taxeringsvärdena i Stockholms innerstad höjts med 58 procent och i övriga Stockholms län med 42 procent. Höjningarna beror på ett omräkningsförfarande där relativt få försäljningar, främst bostadsrättsföreningars köp av hyreshus, driver upp taxeringsvärdena. Fastighetsskatten är direkt knuten till fastigheternas taxeringsvärde, men dess konstruktion har de senaste åren ändrats radikalt. På papperet och på många håll även i realiteten har fastighetsskatten sänkts i olika omgångar. För flerbostadshus var fastighetsskattesatsen fram till ,5 procent av taxeringsvärdet. År 1999 sänktes den till 1,3 procent, år 2000 sänktes den igen till 1,2 procent för att från och med år 2001 uppgå till 0,5 procent av taxeringsvärdet. För de kommersiella lokaler som kan finnas i ett hus är fastighetsskattesatsen 1 procent av lokalernas taxeringsvärde. I Stockholms innerstad har de olika sänkningarna ätits upp av dramatiskt höjda taxeringsvärden åren 2000, 2001 och Många föreningar i Stockholms innerstad betalar i dag högre fastighetsskatt än de gjorde år 2000 när skattesatsen var mer än dubbelt så hög. Att fastighetsskatten på grund av stigande taxeringsvärden fortsätter att öka framgår också av vår undersökning. Inkomstskattens konstruktion har däremot inte förändrats på senare tid. Den schablonberäknade inkomsten har legat fast på tre procent av taxeringsvärdet också under de år taxeringsvärdena rusat i höjden. 8 9

6 Ökning av skatt från 2001 till 2002 för bostadsrättsföreningar i olika stadsdelar Inkomstskatt Fastighetsskatt Södermalm 72 % 24 % Vasastan 62 % 35 % Norrmalm/City 43 % 32 % Gamla Stan 42 % 23 % Östermalm 32 % 25 % Söderort 29 % 21 % Kungsholmen 24 % 27 % Kranskommuner 24 % 10 % Västerort 20 % 10 % År 1998 kunde inkomstskatten bara komma upp i drygt hälften av fastighetsskatten. År 2001 betalade 49 av de 100 föreningar vi undersökt mer i inkomstskatt än fastighetsskatt. I år har antalet ökat till 56, och för flera av dem har skillnaden blivit betydande. Trenden är tydlig. För allt fler hushåll som bor i bostadsrätt i Stockholm är det föreningens inkomstskatt, inte fastighetsskatten, som är den tyngsta bördan. Samtidigt kan man också konstatera att många bostadsrättsföreningar inte alls berörs av inkomstskatten. Av de 100 undersökta föreningarna är det 29 som i år inte betalar någon inkomstskatt alls. Dessa föreningar har vanligen så stora lån att ränteavdragen är större än den schablonmässigt beräknade inkomsten. Vår undersökning visar att 70 procent av hushållen i Stockholms innerstad betalar mer i inkomstskatt än i fastighetsskatt. År 2002 betalar varje hushåll i innerstaden med bostadsrätt totalt kronor i skatt för sitt boende, exklusive eventuell förmögenhetsskatt. Jämförelse kan göras med den fastighetsskatt som en villaägare betalar för en fastighet med ett taxeringsvärde på drygt 1,4 miljoner kronor. En bostadsrättshavare i Stockholms innerstad betalar därmed lika mycket i boendeskatt som en ganska vanlig villaägare i någon av Stockholms kranskommuner. Bostadsrättshavaren disponerar dock bara 70 kvadratmeter lägenhet i jämförelse med villaägaren som ofta har en dubbelt så stor bostadsyta. Den offentliga debatten om boendeskatten för villaägare är mycket aktivare än den som gäller för bostadsrättshavarna. Orsaken ligger i att fastighetsskatten och inkomstskatten för bostadsrättshavare inte är synliggjord på samma sätt som fastighetsskatten för villaägare. Det är därför vi kallar inkomstskatten för den gömda skattebomben. Den debatteras inte men det är betydande belopp och den växer snabbt till följd av stigande taxeringsvärden. Det här får givetvis följder för enskilda hushåll. Barnfamiljen som relativt nyligen köpt sin bostadsrätt och redan har höga kostnader för lån får ännu en sten på bördan. Pensionären som trott sig ha kontroll över sina boendekostnader drabbas av upprepade avgiftshöjningar utan möjlighet att höja sin inkomst. I värsta fall tvingas hon flytta. Den takregel som nyligen infördes och som anger att fastighetsskatten inte får överstiga mer än 5 procent av hushållets inkomster gäller bara villaägare och inte bostadsrättshavare. Bostadsrättshavare med låga inkomster och höga boendekostnader står därmed helt oskyddade mot de kraftigt stigande boendeskatterna. Att bo i bostadsrätt Den som äger en bostadsrätt äger inte sin lägenhet även om de flesta i praktiken ser det så. Det är bostadsrättsföreningen som äger fastigheten. Bostadsrättshavaren äger ett medlemskap i föreningen som innebär rätten till en viss lägenhet i huset mot att vissa plikter fullgörs, till exempel bidrag till finansiering av drift och underhåll. Det brukar lösas med en månadsavgift som varje medlem betalar till föreningen. I många föreningar deltar medlemmar också aktivt i skötseln av huset

7 Fastighetsägarna vill slopa dubbelbeskattningen En bostadsrättsförening styrs av medlemmarna själva genom en styrelse som väljs av föreningens stämma. Bostadsrättens popularitet beror till stor del på det stora inflytande den ger över boendet. Men dagens bostadsbrist har förstås också påverkat efterfrågan på bostadsrätter, särskilt i Stockholm. För den som saknar de rätta kontakterna och vägrar betala svarta pengar för en hyresrätt är bostadsrätten den enda realistiska möjligheten till en egen bostad. Olika skatteregler för bostadsrätt och hyresrätt Bostadsrättsföreningar är ägare av flerbostadshus precis som ägare till hyresfastigheter, vilket är förklaringen till att närmare föreningar idag är medlemmar i Fastighetsägarna Stockholm. I de flesta avseenden gäller också samma villkor för bostadsrättsföreningar som för hyreshusägare. Det som skiljer förutom självförvaltningen är skattereglerna. Båda betalar fastighetsskatt. Ägaren till en hyresfastighet betalar också skatt på näringsverksamheten i den mån denna gått med vinst, det vill säga i relation till den ekonomiska bärkraften. Men den självförvaltande bostadsrättsföreningen har inget vinstdrivande syfte. I stället belastas föreningen med en schablonberäknad inkomstskatt som baseras på taxeringsvärdet, alltså inte på föreningens ekonomiska bärkraft. En förening kan minska sin inkomstskatt genom att belåna sin fastighet och med hjälp av räntekostnader minska schabloninkomsten. Men den förening som sköter sin ekonomi och betalar av sina lån drabbas av höjd inkomstskatt. Med andra ord uppmuntrar skattesystemet bostadsrättsföreningarna att sätta sig i skuld i stället för att hushålla med medlemmarnas pengar. Fastighetssektorn är en av de näringsgrenar som är hårdast beskattad i Sverige. Av hyran i en nybyggd lägenhet kan cirka 65 procent hänföras till skatter och avgifter. Nya bostäder straffbeskattas därmed på samma sätt som starksprit och tobak! Att starksprit och tobak har höga prohibitiva skatter kan vara förklarligt med att samhället vill begränsa konsumtionen, men att samma sak ska gälla bostäder är orimligt. Hög företags- och direkt fastighetsrelaterad beskattning hämmar underhåll, ombyggnad och investeringar i bostäder. Ständiga förändringar i skatteregler och taxeringsvärden försvårar för bostadsbyggandet eftersom det är svårt att långsiktigt förutse kostnadsutvecklingen. Försvinner den orimliga beskattningen på fastighetsförvaltning och byggande, då kommer också nyproduktionen av bostäder igång. Taxeringsvärdena Fastighetsägarna Stockholm är kritiska till hur taxeringsvärdena fastställs. Även Riksskatteverket och Fastighetstaxeringsutredningen har konstaterat att omräkningen inte fungerar. De omräkningstal som ligger till grund för förändrade taxeringsvärden bygger på en både svag och felaktig grund. Antalet försäljningar är för få, antalet så kallade prisutvecklingsområden är för få och en övervägande stor andel av försäljningarna gäller bostadsrättsföreningar som köper hyreshus. Fastighetsägarna Stockholm anser därför att taxeringsförfarandet måste reformeras och omräkningen avskaffas. Fastighetsskatten Fastighetskatt på hyreshus (både i hyresrätt och bostadsrätt) tas ut oberoende av fastighetsägarens skatteförmåga. Fastighetsägarna Stockholm anser att en skatt som tas ut då inkomst saknas är oacceptabel, oavsett om det drabbar privatpersoner eller företag. Fastighetsskatten har så starka konfiskatoriska inslag att den äventyrar äganderätten. De höga taxeringsvärdena i Stockholm leder till att skatten på fastigheter är högre i Stockholm än i övriga delar av 12 13

8 Undersökningen landet. Nuvarande fastighetstaxeringssystem fördyrar kostnaderna för boende i Stockholmsregionen och verkar hämmande för tillväxten. Fastighetsskatten är en orimlig och ojämlik skatt som bör avvecklas. Inkomstskatten För ägare av hyreshus som drivs som näringsfastigheter utgår skatt på näringsverksamheten vilket tillsammans med fastighetsskatten innebär en dubbelbeskattning. Bostadsrättsföreningar betalar en schablonberäknad inkomstskatt som är baserad på taxeringsvärdet. Många bostadsrättsföreningar är därmed också dubbelbeskattade. Ett flertal statliga utredningar har konstaterat att dubbelbeskattningen måste slopas för att skapa neutrala och rättvisa skatteregler. Slopa dubbelbeskattningen För att uppnå neutralitet gentemot egnahemsägare och ägare av hyresfastigheter anser Fastighetsägarna Stockholm att både fastighetsskatten och schabloninkomstskatten i sin nuvarande form ska slopas för bostadsrättsföreningar. Så gjorde vi Vi har undersökt hur inkomst- och fastighetsskatten slår för hushåll som bor i bostadsrätt i Stockholm med omnejd. Totalt ingår 100 bostadsrättsföreningar i undersökningen. De bostadsrättsföreningar som är med i undersökningen är slumpmässigt utvalda bland de närmare bostadsrättsföreningar som är medlemmar i Fastighetsägarna Stockholm. Undersökningen har genomförts i samarbete med Sahlin och Tenelius Information. I en bostadsrättsförenings redovisning framgår hur mycket inkomstskatt och fastighetsskatt föreningen betalar. I denna undersökning har vi slagit ut skatten på varje bostadsrätt, alltså varje hushåll. I slutänden måste ju skatten betalas av bostadsrättshavarna via avgifterna. Vi har räknat ut den högsta inkomstskatt som medlemmarna i de undersökta föreningarna kan drabbas av 2002, det vill säga inkomstskatten före eventuella avdrag. För en skuldfri förening är det denna skattenivå som gäller. Vi redovisar också den faktiska inkomstskatten för hushållen åren 2001 och 2002, alltså efter avdrag för exempelvis låneräntor. Trots att inkomstskattens konstruktion avskräcker föreningarna från att betala av sina skulder är det flera föreningar som är helt eller nästan skuldfria och som hamnar på eller mycket nära den maximala inkomstskatten. För att dubbelbeskattningens hela effekt skall framgå redovisar vi också fastighetsskatten per hushåll dessa år. Följer bostadsrättsföreningarna Fastighetsägarnas standardformulär som finns för lokalhyreskontrakt innebär det att lokalhyresgästen ska betala den fastighetsskatt som löper på lokalen. I vår undersökning har vi därför räknat bort den fastighetsskatt som löper på lokalerna när vi räknat ut vad varje hushåll boende i bostadsrätt betalar i skatt

9 När det gäller inkomstskatten är det rimligt att hela inkomstskatten fördelas på bostadshyresgästerna. Hyran för lokaler är inte kostnadsprissatt utan följer marknadens utbud och efterfrågan på lokaler. Bostadsrättsföreningar som har en lokalhyresgäst kan därför inte gardera sig för föreningens ökade kostnader som blir följden av inkomstskatteökningar. I en bostadsrättsförening fördelas kostnaderna mellan de olika lägenheterna efter lägenhetens andelstal, som i sin tur vanligtvis beror på storlek och läge i huset. Det innebär att en större lägenhet betalar en större andel av föreningens kostnader än en mindre lägenhet. I vår undersökning har vi inte tagit hänsyn till dessa skillnader utan redovisar skatten som ett genomsnitt för varje lägenhet i föreningen, oavsett storlek och andelstal. I verkligheten finns det alltså hushåll som betalar såväl högre som lägre skatt än den summa vi anger för föreningen ifråga. I de bostadsrättsföreningar som ingår i undersökningen är storleken på den genomsnittliga lägenheten 70 kvadratmeter. Den framräknade genomsnittliga skatten kan därför sägas gälla för en lägenhet av denna storlek. Vi redovisar också enskilda exempel med extremt hög skatt per lägenhet. I dessa exempel rör det sig dock oftast om föreningar med större lägenheter än genomsnittet, vilket påverkar resultatet. Ett skatteexempel För att illustrera hur vi har beräknat skatten per bostadsrättsförening och hushåll väljer vi ut en av de föreningar som ingår i undersökningen, Brf Vapensmeden 6 på Kungsholmen. Bostadsrättsföreningen, med 43 medlemmar, äger en fastighet som år 2001 var taxerad till 32,5 miljoner kronor varav 1,5 miljoner gällde de lokaler som föreningen hyr ut. Fastighetsskatten är 0,5 procent av taxeringsvärdet av bostäderna och 1 procent av taxeringsvärdet av lokalerna. Totalt blev det kronor i fastighetsskatt för bostadsrättsföreningen. Av denna betalar de boende kronor och lokalhyresgästerna kronor. Den schablonintäkt som inkomstskatten baseras på var tre procent av 32,5 miljoner kronor, eller kronor. Föreningen hade också en riktig inkomst, kronor i ränteintäkter. Inkomstskatten blev då 28 procent av kronor, alltså kronor. Utslaget på de 43 medlemmarna blev dubbelbeskattningens effekter en kostnad på totalt kronor per år och hushåll, motsvarande 865 kronor i månaden. I år har taxeringsvärdet på bostadsdelen höjts från 31 till drygt 39,5 miljoner kronor och lokaldelen från 1,5 till 1,9 miljoner kronor. Fastighetsskatten blir därmed kronor. Av denna betalar de boende och lokalhyresgästerna kronor. Schablonintäkten plus kronor i ränteintäkter ger kronor i inkomstskatt. Den sammanlagda skatten blir således kronor om året, eller kronor i månaden, för varje hushåll. Brf Vapensmeden Taxeringsvärde kr kr Fastighetsskatt kr kr Inkomstskatt kr kr Total skatt kr kr Total skatt per medlem kr kr Som jämförelse kan tas att en villaägare som äger en fastighet med ett taxeringsvärde på knappt 1,3 miljoner kronor således betalar lika mycket i boendeskatt som en bostadsrättshavare i Brf Vapensmeden

10 Dubbelbeskattning stadsdel för stadsdel 1) Inkomstskatt före avdrag 2002 i genomsnitt, Stockholms Norrmalm/ Kransinnerstad Vasastan City Gamla Stan 2) Kungsholmen Östermalm Södermalm Västerort 3) Söderort kommuner 4) kr/hushåll och år kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr/hushåll och månad kr 800 kr kr 611 kr 599 kr kr 730 kr 387 kr 244 kr 380 kr Ökning av inkomstskatt efter avdrag jämfört med 2001, % 37 % 62 % 43 % 42 % 24 % 32 % 72 % 20 % 29 % 24 % från, kr kr kr kr kr kr kr kr kr 646 kr kr till, kr kr kr kr kr kr kr kr kr 836 kr kr Ökning av fastighetsskatt jämfört med 2001, % 26 % 35 % 32 % 23 % 27 % 25 % 10 % 10 % 21 % 10 % från, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr till, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Total boendeskatt för hushåll med bostadsrätt 2002, kr exklusive ev.förmögenhetsskatt kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Högst inkomstskatt efter avdrag Västmannabetalar en förening på gata/i området gatan Sveavägen Kungsklippan Strandvägen Bastugatan Bromma Hägersten Lidingö kr/hushåll och år kr kr kr kr kr kr kr kr kr/hushåll och månad kr kr 937 kr kr 953 kr 521 kr 247 kr 647 kr Högsta sammanlagda fastighets- och inkomstskatt betalas av en Västmanna- Regeringsförening på gata/i området gatan gatan Kungsklippan Strandvägen Bastugatan Bromma Hägersten Lidingö kr/hushåll och år kr kr kr kr kr kr kr kr kr/hushåll och månad kr kr kr kr kr kr 391 kr kr Beräkningen baseras på uppgifter om antal bostadsrätter st 205 st 86 st 76 st 258 st 868 st 141 st 149 st 242 st 289 st antal föreningar 71 st 11 st 5 st 2 st 8 st 38 st 7 st 9 st 7 st 13 st 1) I undersökningen ingår bostadsrätter från de olika stadsdelarna i Stockholms innerstad. Vi har också med föreningar från Västerort, Söderort samt några av kranskommunerna till Stockholm. 2) Underlaget bedöms vara för litet för att dra några slutsatser om övriga bostadsrätter i stadsdelen. 3) Föreningarna finns huvudsakligen i Bromma. 4) Föreningarna ligger i Nacka, Haninge, Sundbyberg, Solna, Danderyd och på Lidingö

11 Dubbelbeskattningen stadsdel för stadsdel, kr per hushåll och år 2002 Antal Antal Fastighets- Inkomst- Total Genomsnitt brf hushåll skatt skatt skatt Norrmalm/City kr kr kr Östermalm kr kr kr Vasastan kr kr kr Kungsholmen kr kr kr Södermalm kr kr kr Gamla Stan* kr kr kr Totalt i innerstaden kr kr kr Västerort kr kr kr Söderort kr 836 kr kr Kranskommuner kr kr kr Högsta sammanlagda inkomst- och fastighetsskatten för en bostadsrättsförening i respektive stadsdel, kr per hushåll år 2002 Inkomst- och Stadsdel Adress fastighetsskatt Östermalm Strandvägen kr Norrmalm/City Regeringsgatan kr Vasastan Västmannagatan kr Kungsholmen Kungsklippan kr Södermalm Bastugatan kr Västerort Bromma kr Kranskommuner Lidingö kr Söderort Hägersten kr * Underlaget för Gamla Stan är för litet för att dra några slutsatser om övriga bostadsrätter i stadsdelen. Högsta inkomstskatten för en bostadsrättsförening i respektive stadsdel, kr per hushåll år 2002 Stadsdel Adress Inkomstskatt Östermalm Strandvägen kr Norrmalm/City Sveavägen kr Vasastan Västmannagatan kr Södermalm Bastugatan kr Kungsholmen Kungsklippan kr Kranskommuner Lidingö kr Västerort Bromma kr Söderort Hägersten kr 20 21

12