Vem vårdar tekniken? Del 4. foto colourbox

Transkript

1 Vem vårdar tekniken? Del 4 foto colourbox 28

2 VÅRD & IT På begäran kommer en extra del i artikelserien Vem vårdar tekniken? Möt ett yngre garde av makthavare inom media, organisations- och näringsliv; Amelia Andersdotter, Sara Belfrage, Carolina Degerkvist, Patrik Sundström, Daniel Paris och Erik Wagner. Text & foto per hånell Illustrationer colourbox En person som vet mycket om allt från appar och kommunikation till psoriasis och allergi är förbundets egna ambassadör Carolina Degerkvist som både föreläst, bloggat och skrivit krönikor. Hon har psoriasis, är ung och driven med jobb, barn och man. Universitetsåren imponerade inte på henne och att Psoriasistidningen tweetar om intervjun (med suddiga mörka bilder då hon äter lunch) berör henne inte det minsta. Ditt yrke är Story Architect på Hammer & Hanborg. Vad innebär det och vad gör du/ni? Vi arbetar med både konsultuppdrag, rekrytering, mentorskap och utbildning. Mitt jobb är en blandning av det som tidigare kanske skulle kallats kommunikationsansvarig, spindoctor och art director. Vi är för övrigt en typisk amöbaorganisation som är liten, snabb och anpassar sig efter behov där de uppkommer. Sedan är det så bra för min arbetsgivare såg det inte ens som ett problem då jag berättade att jag har svår psoriasis och hela tiden är nervös för att bli allvarligt sjuk och inte kunna komma till jobbet en dag. Du har skrivit blogg, krönikor och föreläst för Psoriasisförbundets räkning. Är inte det ganska old school? Ja, men det ena behöver inte utesluta det andra. Kommunikation handlar om att formulera ett budskap, hitta rätt kanal och sedan träffa rätt målgrupp. En krönika till exempel kanske fungerar utmärkt i en papperstidning men kan sedan spridas i sociala medier. Jag jobbar oftast brett men snabbt. Rätt människor på rätt plats är avgörande om man ska leverera bra saker till en kund som blir nöjd och kommer tillbaka. När sjukvården och patientorganisatio ner börjar tänka på medborgarna och medlemmarna som kunder kommer kvalitén att höjas. I framtiden kanske man inte ens väljer en läkare i sitt eget land utan ett annat om den är bättre. Vad tycker du om alla hälsoappar som kommit de sista åren? Jag har en yogaapp som jag använder och sedan har jag Runkeeper och sådana där men de använder jag inte särskilt ofta. Jag är väldigt nyfiken på företag som KRY och tror att all den här tekniken bara kommer att öka i framtiden. Min man har en fitbit men någon sådan har jag inte (skratt). Arbetsmarknaden förändras Hur tror du att den nya digitala tekniken kommer att förändra framtidens vård? Totalt. Jag tror inte att det kommer att finnas vårdcentraler över huvud taget. En del rapporter uppskattar att så många som 70 procent av dagens jobb helt kommer att försvinna inom några årtionden. Allt som kan digitaliseras kommer att sjunka i värde och övertas av maskiner med det som inte kan digitaliseras som medmänsklighet och särskilt hantverk kommer att öka i värde och finnas kvar. Till exempel kan läkare ersättas

3 VÅRD & IT helt med maskiner som diagnostiserar utifrån världens alla tidigare diagnoser medan sjuksköterskorna blir kvar som kan hålla patienten i handen, trösta och förklara för barnen och barnbarnen vad som hänt de senaste dagarna. Vad kan politikerna göra för att förbättra tekniken inom vård och skola? Underlätta och stödja digitala mindset. Den digitala tekniken måste in i läroplaner, nya läromedel och på lärarutbildningarna som i Finland. Är du rädd för ett framtida övervakningssamhälle? Nej, inte ett dugg. Vi är redan där. Alla som har en smartphone är övervakad. Och man har nog alltid övervakat medborgarna, det dyker ju upp olika listor i media hela tiden från och 70-talen om vilka som gjorde si eller så. Ökningen av appar kanske till och med gör att viss telefonavlyssning faktiskt blir svårare. Men visst, allt kan missbrukas. Kommuner släpar efter Under 2015 skrev många tidningar om att drönare kan bli nästa steg inom distribution, till exempel, post, mat och medicin. Hälsotjänsterna vid landets apotek blir också fler och fler. Vid en genomgång i Dagens Medicin i december av apoteken i Sverige framgick att flertalet idag erbjuder både vaccinationer, läkemedelsrådgivning, blodtrycksmätning och hudanalys. Endast ett apotek erbjöd psoriasis rådgivning. Tjänster som kan komma att erbjudas i högre grad i framtiden tros vara hörseltest, allergirådgivning, blodsockermätning samt öronhåltagning. Att tjänsterna sedan kopplas till tekniska lösningar via webb och appar är sannolikt. Frågan är hur vårdcentraler och sjukhus kommer att reagera på konkurrensen? Ser man det som avlastning eller hot? I slutet av november skrev Michael Ländin, IT-företagare och ordförande i omsorgsnämnden (S) i Kalmar, i Dagens Samhälle; I dag har var femte kommun inte en enda e-tjänst. En del kommuner har hemsidor som inte går att se på mobiler. De är svårnavigerade och man hittar inte den information man vill utan måste ringa växeln. Skattemyndigheten tvingar företagare att logga fram och tillbaka med tjänster som ser ut som de är från 90-talet. Inom äldreomsorgen där kostnaderna förväntas öka med 70 procent fram till 2050 används väldigt få tjänster som man skulle kalla för tekniksprång. Många kommuner har inte ens digitaliserat sina larm för de äldre. Sjukvårdens kostnader förväntas öka med 30 procent under samma tid. Här verkar ändå finnas tecken på robotiseringens intåg med robotar som kan operera. Dock känns det väldigt trögt. Jag kan visserligen logga in på mitt landsting men kan inte se min journal eller mina sjukdomar. Tillit bra för samhället Psoriasistidningen möter Erik Wagner, VD för Idealistas Förlag sedan januari i år, tidigare generalsekreterare för IOGT-NTO. IOGT-NTO strävar efter ett samhälle utan alkoholkonsumtion och Psoriasisförbundet för god psoriasisvård till alla med psoriasis. Hur skiljer man mål, medel och vision då man arbetar inom en ideell organisation? Mål och vision är närbesläktat. Men ibland spelar metoden roll. Vi vill ha ett nyktert samhälle. Men vi vill också ha ett demokratiskt och ett solidariskt samhälle. Det går att driva på nykterhet med till exempel kommersiella metoder men då tappar vi syftet med organisering och den demokratiska processen. Den bygger tillit och gemenskap mellan individer som är bra för dem och för samhället i stort. Men det är bra att då och då ställa sig generalfrågan: Vad är meningen med föreningen? Vad gör vi och varför? I jakten på finan siering och uppmärksamhet är det oerhört lätt att gå vilse. Så våga prata om ideologi, prata om svåra och krångliga frågor och låt samtalet ständigt pågå. Arbeta aktivt med att aldrig, aldrig bli färdiga med ert samtal.

4 31

5 VÅRD & IT Alkohol är en vanlig trigger för att få sitt första skov av psoriasis, känner du till det? Ja, ytligt. Alkoholkonsumtion, från ytterst lite till mycket leder till cirka 200 olika sjukdomar och kunskapen om alkoholens biverkningar behöver bli bättre, inte minst hos första linjens sjukvård. Men jag är långt ifrån en expert på samspel mellan alkohol och psoriasis, men det hoppas jag att ni är. Psoriasistidningen beskrev civilsamhället som plantskola till näringsliv och offentlig sektor under ett seminarium med Ideellt Forum på Bonnierhuset förra året där du också medverkade. Håller du med om denna beskrivning? Ja, det är en beskrivning som är mycket sann. Men civilsamhället är så mycket mer givetvis. Inte bara en plantskola för individer, ledare, personer som vill ta ansvar för sitt och andras liv utan även en plantskola för idéer och nya verksamheter som ofta går vidare till offentlig sektor eller i en kommersiell tappning. Personligen ser jag civilsamhället eller svenskt föreningsliv som ett tryggt forum där väldigt många för komma till tals och får testa sina idéer, där det är okej att misslyckas och genom det utvecklas. Det är fint. Hur digital tycker du att den traditionella folkbildningen är? Ja, vad är den traditionella folkbildningen? Svårt begrepp. Den är väl ständigt i rörelse tänker jag och delar av den är digital, absolut. Digitala verktyg och kanaler är fantastiska ur ett folkbildnigsperspektiv. Jag tycker delar av studieförbunden och folkhögskolorna har varit aktiva och tagit sitt ansvar i att utveckla sig själva utifrån den pågående digitaliseringen, men mycket arbete kvarstår. Sjukvården och skolsystemet håller sakta på att digitaliseras men det tar tid, vad kan politiken göra för att skynda på processen? Tillsätta resurser för att våga testa och resurser till kompetenslyft. Hur digital" är du själv privat/professionellt en vanlig dag? Hyfsat. Stora delar av min kommunikation sker givetvis digitalt, från mail, elektronisk kalender, till Instagram, Facebook och Twitter. Sociala medier ger mig dagligen inspiration och perspektiv på mitt liv och min organisation som jag annars hade missat. Det ger mig också en daglig kontakt med många av de medlemmar som jag arbetar för, personer som träffar alldeles för sällan i dessa mötestäta tider. Jag får dagligen exempel på den verksamhet som sker inom IOGT-NTO på lokal nivå som gör skillnad i samhället och som spelar stor roll för de medlemmar och aktiva som är delaktiga i verksamheten. Det är häftigt och ger en inspirerande tröst som stärker mig i övertygelsen att vi gör skillnad. Förebild för andra Daniel Paris är programledare, bloggare och utbildad socionom och känner väl till det mediala maskineriet, dessutom har han själv en kronisk sjukdom. Hur digital är du en vanlig dag? Jag använder Facebook, Instagram och Twitter och så min blogg förstås. Jag surfar och använder internet som alla andra antar jag och sedan har jag gjort radio och tv. Tekniken förändras snabbt och med den flera delar av vårt samhälle, inte bara underhållning och nyheter utan även vård och skola. Vad tänker du om det? Det är väl bra tänker jag. Det har blivit lättare att umgås och att få tag i information. Alla kan ta reda på saker de behöver och om de vill synas eller nå andra människor så är det enkelt. Skola och vård vet jag inte så mycket om sådär men jag tror att det är väl bra för dem med. Kanske kan det bli så att alla kan lära sig saker på sina villkor och man måste inte längre tycka lika om allt. Med den nya tekniken kan det vara svårt att dra en gräns mellan det privata och professionella, till exempel i sociala medier. Kommentar?

6 VÅRD & IT För att lyckas i sociala medier måste man våga bjuda på sig själv men det är klart att det finns en gräns för vad jag vill berätta, vissa saker behöver faktiskt inte alla veta. Jag försöker visa upp sånt som kan vara kul eller bra. Jag vill vara en förebild som unga kan se upp till och andra med en sjukdom kanske känner att shit, om han vågar prata om hur han mår och ser ut så kanske jag vågar också. Du har själv en kronisk sjukdom. Har du någon hjälp av teknikutvecklingen mot din psoriasis? Nej, inte direkt. Men det är klart att jag vet mycket mer nu om sjukdomen sedan jag själv började att prata om det i media. Men i framtiden kanske det kan bli så att man kan få mer vård hemifrån och det vore ju bra. Jag vet inte så mycket om behandling eftersom jag inte har så mycket psoriasis. Vad gör själv för att må bra? Jag tränar och tänker på vad jag äter. Försöker sova bra och stressa mindre. Jag har nog alltid varit en sån person som vill ha något att göra och så men jag har börjat tänka mer på vad jag egentligen vill göra och om jag har tid för det. Jag har psoriasis i hårbotten och det är jobbigt. Migrän sedan tioårs ålder Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är en myndighet som har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Här arbetar Sara Belfrage som utredare. Du är utredare, vad innebär det? Jag jobbar med ett projekt om hur patienter, brukare och medborgare värderar personlig integritet när det gäller digital vårddata i medicinska journaler och olika vårdrelaterade register. Under hösten har vi genomfört gruppintervjuer då vi diskuterat integritetsfrågan. Det ger en helt annan förståelse för en fråga att inte bara prata med experter och proffstyckare, utan också vanliga människor. Utifrån våra intervjuer konstruerar vi en enkät som ska gå ut i år. Det här är ett av de få försök som gjorts för att ta reda på hur folk ser på den här frågan, och vi vet att det finns en stor efterfrågan på undersökningens resultat. Har Vårdanalys någon uppfattning om e-journaler, hälsoappar i mobiler och webbaserade vårdcentraler som KRY? Det är helt olika saker, men allmänt är vi positiva till nya lösningar som leder till en ökad tillgänglighet och en bättre anpassning till patienternas och brukarnas behov. Samtidigt måste det vara tydligt hur tjänsterna fungerar. Om vi håller oss till elektroniska journaler så ser vi att de kan leda till en mer kontinuerlig och samordnad vård, men att hanteringen av elektroniska uppgifter måste vara säker och att spridningen av data måste ske på sätt som är befogade. Beskriv hur digital" du är en vanlig dag? Jag använder naturligtvis mejl och informationssökning på internet både på jobbet och fritiden. I mitt arbete bevakar jag frågan om hur digital data inom hälsooch sjukvården bör hanteras, och jag försöker att förstå hur systemen fungerar. Privat brukar jag kolla mitt facebookflöde någon gång om dagen men berättar inte så mycket om mig själv där. Jag använder digitala tjänster från till exempel myndigheter och banker, men inte några appar som loggar min eget leverne. Har du själv eller någon du känner någon kronisk sjukdom? Jag har migrän sen tioårsåldern. Sedan några år tillbaka får jag bra behandling och har hittat läkemedel som gör att mitt liv är relativt opåverkat av migränen, men under drygt 20 år hade jag många sjukdagar och det var kämpigt att alltid försöka ta igen sådant jag missat eller inte hunnit med.

7 För tillfället leder mobiltelefontekniken utvecklingen och stationära datorer, tvspels-konsoller och laptops dalar medan surfplattor växer. Vad nästa steg blir vet ingen, kanske uppkoppling helt fri från gadgets? Både skolan och sjukvården kämpar med att ta till sig den digitala tekniken men det går trögt. Vad bör göras? I den senaste International Health Policyundersökningen konstaterar Vård analys att den svenska primärvården i hög grad är digitaliserad jämfört med de andra tio länderna som undersöks. En stor andel av primärvårdsläkarna kan dela sammanfattningar av patienters sjukdomshistoria och laboratorie tester med läkare utanför vårdcentralen. Samtidigt är de svenska läkarna minst nöjda med sina journalsystem endast 37 procent är nöjda eller mycket nöjda med sitt journalsystem. Det är naturligtvis viktigt att systemen är ändamålsenliga och inte utgör något hinder i arbetet. Patientmakten sägs öka genom billig teknik i/på mobilappar och webbsidor. Är detta bra eller dåligt? Om man med billig menar lättillgänglig tror jag att det är bra i den mån tekniken gör det möjligt för patienten att lära sig mer omsin hälsa, sjukdom och tillgängliga behandlingar. Då förbättras förutsättningarna för patienten att föra en bra dialog med sjuk vården, vilket innebär en ökad delaktighet och ett större inflytande. Men grunden måste vara att de produkter som erbjuds håller en hög kvalitet så att de inte leder till falsk trygghet eller okunskap. I det avseendet går det inte uttala sig generellt om appar och webbsidor.

8 VÅRD & IT FAKTA i kommunikationsbyrån Hammer & Hanborgs rapport Kommunikatören 2015, med svarande inom mediebranschen, uppgav nära 90 procent att det idag är svårare att placera ett företag eller en organisation i en enda bransch. 50 procent av respondenterna uppgav att de har en övergripande digital strategi för hela verksamheten. 70 procent uppgav dock att de har utmaningar med implementeringen av den digitala strategin. iogt-nto är en organisation med cirka medlemmar som verkar för att minska bruket av alkohol och narkotika. IOGT-NTO anser att alkohol och andra droger hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv samt motverkar individens och samhällets utveckling. myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. skl är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Alla kommuner, landsting och regioner har valt att vara medlemmar i SKL. Regionerna som är medlemmar är bildade enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.

9 När man talar om ökad vård i hemmet förutsätts även ökat engagemang från medborgaren själv. Kommer alla att klara detta? En viktig utgångspunkt för planeringen av morgondagens äldreomsorg är att äldre människor har och kommer ha olika önskemål. En del känner större, andra mindre, oro för att bo kvar med hjälp av hemtjänst och närstående. En aktuell rapport från Vårdanalys visar att det är ungefär lika många av morgondagens äldre som vill bo kvar hemma respektive flytta till ett anpassat boende om de skulle behöva måttliga mängder hjälp av hemtjänsten. Sverige har 290 kommuner 20 landsting och regioner som alla ger någon form av vård och omsorg utifrån egna digitala system. Vad tycker du om det? Vi ser att väldigt många olika system används, vilket inte ter sig vare sig effektivt eller säkert. Vi vet också att det finns stora bekymmer när det gäller tillgången till och överföringen av information mellan olika system och aktörer. Det beror delvis på lagstiftningen men kanske framför allt på att man inte satsat på att systemen ska fungera tillsammans. Samtidigt ser vi att information inte skyddas som den ska och som medborgarna har anledning att förvänta sig. Naiva regeringar Amelia Andersdotter, ordförande i föreningen Dataskydd.net, oroas av naiviteten kring digitaliseringen av samhället. Hennes förening är mycket kritisk till svenska regeringars övertro på att personlig data inte utnyttjas av företag och myndigheter. Flera landsting har idag valt att lägga sina data i molnet. Vad händer om de företag de anlitat som leverantörer av IT-tjänster går i konkurs? Verksamheten kommer sannolikt köpas upp av någon i konkursförvaltningen. Landstingen äger journalerna (de tillhör alltså formellt varken läkare eller patienter) och journaler upprättas på uppdrag av Social

10 FAKTA VÅRD & IT styrelsen som jag förstått. Så det enda som kan beröras vid en eventuell konkurs är hur mycket immaterialrätter i dokumentformat, mjukvara, och så vidare ska värderas. Huruvida det påverkar landstingets budget beror på hur de skrivit sina underhållsavtal, men det är svårt att se att till exempel patienterna skulle hamna i en mer maktlös sits än vad de redan är idag. Flera landsting vill införa e-journaler tillgängliga via nätet för alla patienter. Vad tycker du om det, hot/möjligheter? Det finns en övertro på att digitalisering ska kompensera för brister i vårdorganisationen i övrigt. De flesta patienter vill ha hjälp med nageltrång, förkylning och influensa, inte nagelfara sina journaler. Journalerna sparas i minst ett decennium efter senaste vårdtillfället, så de flesta personer vars journaler kommer ligga på nätet vill inte ha kontakt med vården alls (för att de är friska!). Det finns studier som visar att för mycket tillgång till journalen kan försämra snarare än förstärka patientförtroendet. Som en av de du intervjuade i din första artikel tog upp är det snarare ett problem att privatpersoner inte kan veta vem som läst journalen, när och av vilken anledning. Det verkar förutsättas att det enda sättet för patienter att få veta detta är om de själva aktivt sitter och loggar in på ett statligt vård-nät-community med jämna mellanrum, men man kan lika gärna förpliktiga landstingen att skicka brev hem till personer vars journaler lästs. De har ju, jämförelsevis, inga problem att skicka räkningar. IT tros kunna vara till stor hjälp för kroniskt sjuka som behöver mycket vård. Kan du se något exempel på det redan idag? Som många andra i samhället har jag inte själv några kroniska sjukdomar så jag följer inte produktutvecklingen för människor med kroniska sjukdomar. Jag tycker det är jättebra om man utvecklar bra hjälp och stöd för de som behöver det. Samtidigt är jag av uppfattningen att det ska vara frivilligt att ingå i sådana stödverksamheter både om man är kroniskt sjuk och om man inte är dataskydd.net är en partipolitiskt oberoende ideell förening vars syfte är att verka för informerade beslut om lagstiftning och teknologi i enlighet med de grundläggande rättigheterna till dataskydd och personlig integritet. Föreningen kämpar för bättre skydd för mänskliga rättigheter i Sverige, inklusive privatliv. Dataskydd.net kartlägger EU:s dataskyddspaket, datalagring och eventuella integritetskränkningar. det. Vi har bättre möjligheter än någonsin att skilja på data och separera olika processer, så varför bygger många vård-it-projekt på att man tvångsansluter alla till ett och samma system? Datan sparas väldigt länge, så om man av en händelse skulle bli av med sitt kroniska tillstånd (tänk till exempel psykiska problem eller ätstörningar) kommer man ändå finnas "märkt" som en viss sorts patient under väldigt lång tid. Det är också ett problem att man inte bygger systemen för att hantera tillfrisknande. Hur digital är du själv privat/professionellt? Väldigt. Men "digitalisering" är inget självändamål för mig. Det finns förtroliga samtal jag inte skulle vilja färdades över telekommunikation. Man kan hålla kontakten med vänner (eller hitta nya vänner!) på internet, men det ersätter inte möten "away from keyboard". Jag tycker om att kunna gå till Skatteverket: ingen tjänsteman kan slingra sig när man sitter mitt framför ögonen på dem. På hemsidan fastnar man lätt i ett olyckligt klickande och vet om man tror sig ha nått rätt blankett ändå inte om man gör rätt. Det är lite ironiskt att vi byggt ett fantastiskt världsomspännande kommunikationsnät som så många använt för att bygga vänskap och hitta sätt att komma åt mer spännande nyheter, forskning eller musik. Men så förbjuder vi det mesta av allt det som folk verkar vilja göra på internet och börjar istället använda kommunikationsnätet för sådant

11 38

12 VÅRD & IT som många istället vill ha privat, som journaler och myndighetskontakter. Digitalisering är inget magiskt piller som får förvaltningspolitik och den känsliga maktbalansen mellan medborgare och stat att bli irrelevanta. Det är lite synd att man hanterar det så. Jag tror man skulle behöva ha utgångspunkten att individer ska stärkas både som individer men också i sina relationer med andra. Rimliga villkor för kroniskt sjuka En som inte är oroad av den tekniska utvecklingen utan snarare ser fördelar med den är juristen Patrik Sundström, som är programansvarig för ehälsa på SKL. Psoriasistidningen dricker kaffe med vederbörande med utsikt över Gamla Stan och samtalar om den digitala nivån hos en av Sveriges mäktigaste intresseorganisationer. IT tros kunna vara till stor hjälp för kroniskt sjuka som behöver mycket vård. Vad tror du? Ja, självbestämmandet måste öka och här kan den tekniska utvecklingen underlätta att flytta både beslut och vård närmare patienten. Genom smarta IT-lösningar kan stora resurser sparas samtidigt som tillgängligheten ökar. På det sättet kan man bo hemma längre vilket många också säger att de önskar göra. Det är inte rimligt att kroniskt sjuka ska behöva gå till vårdcentralen i tid och otid bara för att få kvitto på sin hälsa, när det finns digitala lösningar som gör att alla kan få en bättre kontroll över sin hälsa i vardagen. Även glesbygd sägs kunna vinna på IT-utvecklingen. Är det så? Ja, samma förutsättningar gäller här. Det måste gå att driva företag, få tillgång till samhällsinformation och att kunna kommunicera på relativt lika villkor i landet. Här är utbyggnaden av bredband viktig. Att samhället har tillgång till internet är idag lika viktigt som att det existerar järnvägar. Hur digitalt är SKL idag? I framkant skulle jag säga, eller kanske både längre fram och längre bak i ledet beroende på vilken del av vår ganska stora organisation vi talar om. Vi måste ju leva som vi lär och då blir det självklart att satsa på gemensamma plattformar som underlättar konkret verksamhet. Flera landsting vill införa e-journaler via nätet för alla patienter. Vad tycker SKL om det, hot och möjligheter? Det gäller att göra vettiga riskoch säkerhetsanalyser och se till den nytta ökad tillgänglighet kan ge kontra eventuella faror, men generellt så är det naturligtvis bra om informationen flyttar närmare medborgarna. Informationssäkerhet är en grundläggande hygienfråga där vi på SKL ser ett generellt behov av ökade satsningar i offentlig sektor. Om något av de företag som har ansvaret för dylika tjänster går i konkurs, vad sker då med informationen? Alldeles oavsett om information hanteras i molnet eller på annat sätt ska den ansvarige genom avtal och kontroller säkra att informationen hanteras på ett korrekt sätt, även om ett företag skulle gå i konkurs. Information om patienter kan självklart inte spridas hur som helst bara för att ett företag går i konkurs. Man kan till exempel dra lärdom av skolan, som betydligt längre har använt sig av molntjänster än sjukvården och nu finns det bra lösningar som inte krockar med offentlighetsprincip eller sekretess lagstiftning med mera. FAKTA I SKL:s Handlingsplan för e-samhället framhålls att nyttan av digitaliseringen av samhället är; bättre hälsa och ökad patientsäkerhet, bättre lärande och ökad motivation, drivkraft för innovation, tillväxt och sysselsättning, minskad energiförbrukning, olyckor och trängsel, utvecklad demokrati, dialog och tillit samt bättre service, minskad byråkrati och risk för fel.