Vem vårdar tekniken? Del 3. foto colourbox

Transkript

1 Vem vårdar tekniken? Del 3 foto colourbox 34

2 VÅRD & IT Vården står inför en digital transformering. Stig Nyman, ny ordförande för Handikappförbunden, Göran Petersson, professor vid ehälsoinstitutet på Linnéuniversitetet samt Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet är sist ut att kommentera. Text per hånell Iis (Internetstiftelsen i Sverige) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. IIS släppte under hösten en rapport om svenskarnas internetvanor. Enligt den är Facebook är fortfarande det sociala nätverk som dominerar, hela 70 procent av internetanvändarna använder Facebook åtminstone någon gång och nästan alla som besöker sociala nätverk besöker också Facebook. Bildbaserade nätverk får allt större spridning, särskilt bland de unga. Instagram ökar mest, totalt 40 procent av internetanvändarna använder nu tjänsten. Snapchat används däremot främst av tonåringar. Både Twitter och Linked In används av en av fem internetanvändare. Men ännu är det traditionell e-post och korta snabbmeddelanden som dominerar den dagliga kommunikationen på internet. Psoriasistidningen träffar Göran Petersson, professor i hälsoinformatik och verksamhetsledare på ehälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar, som vet det mesta om digital teknik. linnéuniversitetet Det talas mycket om digitalisering i dagens samhälle. Hur digitaliserat är en dag i ditt liv, privat/professionellt? Så litet som möjligt men tillräckligt. Jag vill inte bli pushad av det digitala utan styra när jag ska använda det. Jag har inga påminnelser påslagna. Ibland använder jag en separat stegräknare för att bedöma hur lång en viss sträcka som jag går kan vara, alltså diagnostiskt. Man jag använder inte den mätning som finns inbyggd i smartapparten. Inte heller använder jag kartfunktionen för att styra mig. Däremot kan jag kolla en sträcka i förväg, det vill säga hur lång tid det tar att gå och bästa väg. För att få arbetsro försöker jag stänga ned datorskärmen alternativt logga ut från eposthanteraren medan jag slutför en uppgift som kräver fokusering. Den totala uppkopplade tiden uppgår i normalfall till 2 4 timmar för arbetet och max en timme privat. Då ingår rensning av mejl vilket tar lång (onödig) tid och sökande av fördjupning av någon fråga på nätet. Det tar lång tid innan forskning blir allmännytta. Men när det gäller den mobila utvecklingen är gemene man ibland tekniskt långt före akademi och politik. Kommentar? Jag är inte så säker på att det är så. Marknaden når oss alla som individer även som forskare eller politiker. Däremot kan det vara svårt att avgöra vilken mobil lösning som ska upphandlas och bekostas med offentliga medel. Att marknaden svämmas över av nya appar är inte det samma sak som att alla appar är användbara och bra. Här kan akademin vara en kritisk vän och medverka i granskning av utbudet. Vi vill ju alla ha appar som fungerar och hjälper. För att ta reda på det krävs testning och utvärdering inklusive kostnadsnyttoanalys. Sedan kan det dock finnas en tröghet bland inte minst personal vid införande av ny teknik. Ibland är det en sund skepsis, ibland bara allmän irrationell skepsis. Den senare brukar skingras om man får se goda övertygande exempel.

3 VÅRD & IT Du arbetar för ehälsoinstitutet, berätta lite om vad ni gör. ehälsoinstitutet tillhör Linnéuniversitetet och är en tvärvetenskaplig plattform för utvärdering av digitalt stöd inom hälsa, vård och omsorg. Vi gör utvärdering av införande av olika IT-stöd och tillämpar ett systematiskt MTO-perspektiv, det vill säga tar hänsyn till samspelet mellan människa, teknik och organisation. I det senare ingår både kostnader och ledarskap. Våra resultat presenteras öppet som skriftliga rapporter respektive vetenskapliga publikationer; sedan år 2007 cirka 40 stycken av vardera. Flera av rapporterna är på uppdrag av Socialstyrelsen, Läkemedelsverket respektive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap men även från företag. De första webbaserade vårdcentralerna har redan sett dagens ljus. Vissa menar att upp till 40 procent av alla patientmöten skulle kunna ske via telehälsa. Vad tror du om det? Det är absolut en bra och realistisk utveckling. Denna typ av distanskonsultationer är en variant på telefonkonsultationer och lämpar sig särskilt bra vid långa avstånd, brist på läkare respektive kroniska tillstånd där man redan känner varandra. Det som kan vara begränsande är om läkaren behöver klämma och känna, det vill säga undersöka patienten närmare. Mellan den offentliga sektorn och den privata sfären finns civilsamhället där patientorganisationerna ryms. Vilken roll tror du de kan ha i en allt mer digitaliserad och person centrerad vård? Jag bedömer att patientorganisationerna kommer att ha en fortsatt viktig roll som pådrivare och ögonöppnare för de nya möjligheterna. Jag är övertygad om att det är patienterna som sätter press på vården att förnya och effektivisera sina system. Hittills har det ju varit begränsat med konkurrens inom vården varför nytänkandet bromsats upp. När nu patienterna tar del av det allt större utbudet på marknaden hso måste vården följa med. Idealet blir när man kombinera den enskildes data och vårdens data men bibehållande av den privata sfären. När det gäller vården finns det 21 olika ITsystem i de olika landstingen. Bör dessa slås ihop? Nej de ska inte slås ihop. Däremot ska de och framtida IT-system följa samma struktur och standard som måste bli gemensam. Det finns redan byggklossar hos Socialstyrelsen respektive Inera för detta. Det gäller bara att tilllämpa dem. För att åstadkomma det krävs ett gott ledarskap både från staten och de enskilda landstingen. I det ledarskapet måste synkronisering av alla pågående aktiviteter ske. Finns det någon fara för den personliga integriteten med att stora IT-system som kan korsköra data skapas? Det finns alltid en risk med att obehöriga kommer åt personliga data men den risken måste minimeras på olika sätt. När data korskörs är det ofta i forskningssyfte och då kan data vara anonymiserade. Jag tror det är en större risk att den enskilde lämnar ut olika data om sina personliga val utan att tänka sig för genom att till exempel besöka olika webbsidor eller röra sig med sin mobiltelefon. Allt detta registreras som en del av sakernas internet och genererar "Big data som kan utnyttjas för olika ändamål. I den bästa av världar kan man hitta nya medicinska mönster. I en sämsta av världar vill försäkringsbolag, arbetsgivare och företag komma åt just dina data. Glömma landstingsgränserna Inte alla politiker vågar uttala sig om digi taliseringen av samhället vilket kan förstås. Många ur allmänheten har bättre kunskaper än de som styr och dessutom finns stora finansiella underskott inom det offentliga för att hänga med i den digitala utvecklingen. Stig Nyman, ordförande för Handikappförbunden och tidigare landstingspolitiker för Kristdemokraterna, står dock till förfogade.

4 I medieutredningens delbetänkande SOU 2015:94 skrivs i förordet att; Aldrig någonsin tidigare har tröskeln för att uttrycka åsikter och sprida dem varit så låg som i dag. Det krävs inte längre mångmiljonbelopp för att kunna investera i en tryckpress eller sändningsbuss: massmediet har nära nog varje svensk i sin mobil, i ett konto på någon social medieplattform." foto colourbox 37

5 barometern Hälsominister Gabriel Wikström samtalar med professor Göran Petersson. Sverige digitaliseras i snabb takt men vården och skolan halkar efter. Vad kan politiken göra åt detta? Jag tycker inte att vården halkar efter egentligen. Frågor om integritet och vårdsäkerhet är inte lätta att hantera. Varje person som söker vård är unik och även om många diagnoser eller vårdbehov förefaller vara lika, så kan terapivalet ändå vara svårt. Jämförelser med till exempel internetbankservice är inte relevanta. Banktjänster är enkla jämfört med vårdinsatser. Vad politikerna kan göra är att glömma landstingsgränserna och börja samarbeta på riktigt. Du är nyvald ordförande för Handikappförbunden. Hur ser Handikappförbunden på digitaliseringsvågen som också påverkar frågor som funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar?

6 I medieutredningens delbetänkande SOU 2015:94 konstateras att; Statens mediepolitiska ansvar och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig hänger nära samman. En väl fungerande demokrati bygger på såväl oberoende medier, som medborgarnas samhällsengagemang." foto colourbox VÅRD & IT Digitaliseringsvågen behöver vi, liksom alla andra, finna effektiva sätt att surfa på... Hur digital är du själv privat/professionellt? PC, ipad och iphone använder jag dagligen både som privatperson och i mina styrelseuppdrag. Du har varit engagerad inom Kristdemokraterna under många år. Hur ser KD som parti på digital teknik? Positivt, om jag ska svara ned ett ord. För att kunna utvecklas som organisation eller före tag kan man inte ställa sig vid sidan om och iaktta vad som händer. I så fall dör man... Är du rädd för ett framtida övervakningssamhälle? Ja, det är jag. Integritet, säkerhet och trygghet är viktiga ledord. Nina Lagh (M), oppositionslandstingsråd i Uppsala län, skrev i Dagens Medicin den andra oktober; Patientsäkerhet brukar vara det som framhålls som ett problem när vi pratar om digitalisering. Jag vill att vi alltid ska sätta säkerheten i främsta rummet och undrar därför om dagens system är tillräckligt säkra? Det skickas hem brev med personnummer, man kan ringa en klinik eller vårdcentral och uppge sitt personnummer så kan man få reda på den mesta information som finns i sin journal. Vem vet att det är rätt person som öppnar ett brev eller är i andra änden av telefonlinjen? Bankerna har i dag säkrare system än sjukvården och den enda slutsats jag kan dra av det är att pengar är viktigare än människor och patientsäkerhet. Ovärdigt ett demokratiskt samhälle Den 14 oktober skrev Hans Wingstrand, Bengt Hanson, Bengt Hjelmqvist och Christian

7 foto colourbox För tillfället leder mobiltelefontekniken utvecklingen och stationära datorer, tvspels-konsoller och laptops dalar medan surfplattor växer. Vad nästa steg blir vet ingen, kanske uppkoppling helt fri från gadgets? Ingvar i Dagens Medicin; Ett nytt förslag till Patientdatalag vill frånta patienten rätten att själv få avgöra av vem, var och när hens journal ska få läsas. Vårdpolitiker, SKL och IT-leverantörer vill att alla våra patientjournaler finns fullt tillgängliga på alla vårdinrättningar och på social- och Försäkringskassekontor. Denna nya Patientdatalag vill också ta ifrån patienten rätten att få sin journal spärrad. Lagförslaget förkastades helt ur integritets synpunkt av både DI och JK men nu lobbar vård givarna/ SKL och it-industrin och kallar våra lagvårdande myndigheter för bromsklossar! Det är ovärdigt vårt demokratiska samhälle att frånta patienten rätten att själv få avgöra av vem, var och när journalen ska få läsas. Det är dessutom ologiskt när vi alltmer, och med rätta, månar om ökad respekt för patientens integritet, inflytande, deltagande i vårdprocessen och tillgång till sin egen journal. Vi står nu inför ett historiskt vägskäl. reumatikerförbundet Undersökningsföretaget Ipsos utförde på uppdrag av IT-säkerhetsföretaget Sentor 2015 en undersökning som penetrerade svenskarnas inställning till statlig övervakning svenskar fick frågan om de tycker det är okej att staten övervakar vad de gör på internet och nästan två av tre (64 procent) uppgav att de var positiva eller positiva till statlig övervakning under vissa omständigheter. Rapporten släpptes till media under november. 31 procent av de tillfrågade uppgav att de inte tycker att övervakning från staten är acceptabelt under några förutsättningar. Kvinnor var i viss utsträckning mer positiva till övervakning än män. Att finnas i bägge världar Anne Carlsson, förbundsordförande i Reumatikerförbundet, Sveriges största handikappförbund blir den sista Psoriasistidningen möter. Hur tror du att framtidens vård kommer att se ut, är den helt digitaliserad? Nej, det tror jag inte men oerhört

8 »Det är ovärdigt vårt demokratiska samhälle att frånta patienten rätten att själv få avgöra av vem, var och när journalen ska få läsas.«vård & IT mycket mer än idag. Vi kommer att kunna ha telemedicinska mottagningar som Dorothea och KRY som redan finns idag. Robotteknik kommer att användas i större utsträckning inom sjukvården men också som hjälpmedel i exempelvis hemmet men även för att människor ska kunna prata med varandra och samtidigt se den du pratar med på bild in live. Kan du ge konkreta exempel? Jag lyssnade på en anhörig som hade en svårt sjuk man och hon och en väninna hade under många år ätit middag tillsammans en gång i månaden. Det fungerade inte längre på grund av den sjuke makens behov av sin fru. Dessa två kvinnor lagade en god måltid, dukade snyggt och åt den tillsammans via Skype. Vi har Giraffen inom hemtjänsten för att nämna ett annat exempel. Vi som patienter kommer att vilja boka tider via nätet. Skicka en bild på ett märke eller annat till 1177, registrera själva och annat. Framtidens patient är redan här, sjukvården är kvar i stenåldern. Dock kommer inte all vård att vara digitaliserad i alla sammanhang någonsin. Är digitaliseringen av samhället i stort (vård, skola, omsorg) bara bra eller finns det nackdelar också? Visst finns det nackdelar. Alla varken kan eller vill. Det är en av de stora utmaningarna, nämligen att finnas i bägge dessa världar. Den nuvarande och den digitaliserade. Vad tror du om vårdcentraler via webben? Jag tror att det är bra att möjligheten finns för de som vill och kan. Vi behöver inte alltid klämmas och kännas på. Inte heller klet och smörjmottagningar behövs för alla patienter. Möjlighet för medborgaren att välja är därför oerhört viktig. Är du rädd för ett digitalt övervakningssamhälle? Ibland. Hur digital" är du själv privat/professionellt? Så digital som det går i alla möjliga och omöjliga sammanhang, men jag försöker också att vara fysiskt närvarande där så behövs för min egen del men också för den jag möter. Not: Vänsterpartiet har tillfrågats att medverka i artikeln men avböjt. Även SKL har kontaktats men utan resultat. Patientmakten ökar i och med att fler och fler diagnoser kan ställas via billig teknik. aftonbladet