LEVANDE BEN, STARKA BEN

Transkript

1 Missin X Träna sm en Astrnaut LEVANDE BEN, STARKA BEN Lärardelen Intrduktin Utfrskare behöver starka ben så att de klarar av de fysiska utmaningar deras krppar utsätts för medan de är i rymden. Ju längre astrnauter är i rymdmiljön, dest svagare blir deras ben på grund av avsaknaden av belastning (gravitatinen sm drar i din krpp). Ben nedanför midjan påverkas mest av miljöer med reducerad gravitatin ch benen i dessa krppsdelar löper större risk för benförlust under rymdfärder. Det är viktigt för astrnauter att träna innan, under ch efter rymdfärder för att hålla benen starka livet ut. En diet med kalcium ch D-vitamin hjälper ckså astrnauter att hålla benen starka. Lektinens Målsättningar Eleverna kmmer att bservera ben ch jämföra benstrlekar med de levande varelser i vilka benen hittats. Eleverna kmmer att utfrma en benmdell, sedan jämföra ch kntrastera den viktbärande kapaciteten i deras benmdell, dra slutsatser m benstruktur, viktbärande ben ch effekten av lika miljöer på dessa ben. Prblem Hur kan jag skapa en benmdell sm är stark ch kan bära vikt? Studiemålsättningar Eleverna kmmer att: undersöka två delar av ben. utfrma en benmdell sm kan bära vikt. Teknisk Design Lärarens förberedelsetid: 30 minuter Lektinens längd: Två 45- minuters sessiner Förutsättningar: Kännedm m den vetenskapliga metden, säkerhetsregler för vetenskapligt labratrium, den nya matpyramiden ch viss fysisk aktivitet Material sm Behövs: metersticka balansvåg staplingsbara gramvikter blixtlåspåsar i snack-strlek kkta, rena ch trra kycklingben centimeterlinjaler indexeringskrt genmskinlig cellfantejp kvadrater av papp eller kartng textböcker eller ris papper akvariumsand skyddsglasögn röda pennr förstringsglas Material Per klass: metersticka balansvåg gramvikter Per grupp: två blixtlåspåsar i snack-strlek ett kkt, rent ch trrt kycklinglår eller ben från benet Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 1/13

2 centimeterlinjal fem indexeringskrt (7,6 x 12,7 cm) genmskinlig cellfantejp kvadratiska kartngbitar (cirka 24 x 24 cm) textböcker eller ris papper tillräckligt med akvariumsand för att fylla en blixtlåspåse i snack-strlek till en tredjedel Per elev: Levande ben, starka ben - elevavsnitt röd penna förstringsglas Lektinsförberedelse (Ska göras dagen innan.) För att förbereda kkta, rena ch trra kycklingben: Samla kycklingben eller lårben, tillräckligt för ett per grupp. Lägg dem i en str gryta ch täck med vatten. Kka kycklingbenen i minuter så att de är helt genmkkta. Ta upp kycklingbenen ur grytan ch låt dem kallna i minst 30 minuter. Ta brt kött ch brsk genm att skrubba kycklingbenen rdentligt. Använd ett desinficerande rengöringsmedel för att tvätta kycklingbenen. Skölj med vatten. Låt kycklingbenen lufttrka över natten. Kycklingbenen ska vara rena ch trra för att användas i den här undersökningen. Knäck varje kycklingben lite grand så att benets insida går att se. Placera de kkta, rena ch trra benen i varsin blixtlåspåse av snack-strlek. Fyll varje blixtlåspåse av snack-strlek med akvariumsand till en tredjedel så att den frtfarande är böjlig. Om det behövs, anpassa mängden akvariumsand i blixtlåspåsen så att den passar inuti en cylinder gjrd av ett indexeringskrt enligt följande instruktiner. Använd ett indexeringskrt ch ta tag i krtets krtaste sida ch rulla krtet till en cylinder, sätt fast med tejp. Placera blixtlåspåsen med akvariumsand inuti cylindern, ta brt eller lägg till sand efter behv. Dela in klassen i grupper m 3-4 elever. Se till att alla gruppmaterial är lättåtkmliga. Stapla textböckerna från lättaste till tyngsta. Den tyngsta textbken ska användas först. Placera balansvågen på en central plats för användning under hela gruppinstruktinen. Gem kan användas istället för gramvikter. Om alternativa vikter används, väg dem innan för nggrannhetens skull. Förbered datadiagrammet för bservatinsavsnittet ch visa det på en central plats för användning under hela gruppinstruktinen. Visa rdlistan för Levande ben, starka ben på en central plats för användning under hela gruppinstruktinen. (Bilaga B) Visa Benjämförelsediagrammet på en central plats för användning under hela gruppinstruktinen. (Bilaga C) Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 2/13

3 Lektinsutveckling För att förbereda den här aktiviteten rekmmenderas att läraren läser följande bakgrundsinfrmatin: Läs m skelettsystemet ch rymdfärder i lärbken Human Physilgy in Space från Natinal Space Bimedical Institutes, sm finns på Läs m bens återuppbyggnad eller benmsättning här 12.uthscsa.edu/curriculum/bnes/pa12pdf/1203D-cycle.pdf. Träningsmtåtgärder för rymdfärder finns på Titta på animeringar av benets återuppbyggnadsprcess sm visar hur ben bryts ner ch återuppbyggs på Läs följande text från avsnittet Observatin på elevbladet Levande ben, starka ben. Observatin Astrnauter behöver kunna gå långa avstånd för att utfrska ytan på månen eller Mars, särskilt m deras rver skulle haverera. Det här långa avståndet kallas en 10 km tillbakaprmenad. Astrnauter behöver vara i tppfrm för att hålla sitt skelett starkt ch friskt, vilket är särskilt viktigt för att utföra uppgifter i rymden såsm tillbakaprmenaden. Ben är ett levande rgan i din krpp. Ben bryts ner ch byggs upp igen av speciella celler i benet. Det tar 10 år för hela skelettet att bytas ut med nytt ben! Det finns två sätt att hålla skelettet vid gd hälsa - rätt diet ch mtståndsträning. Det ena utan det andra är inte lika effektivt sm att använda bägge tillsammans. För det första ser en riktig diet till att skelettet förblir vid gd hälsa. Du behöver kalcium ch D- vitamin för att bygga hälssamma ben. Var kmmer kalcium ch D-vitamin ifrån? Kalcium finns i mejeri-prdukter såsm mjölk ch yghurt, ch i gröna bladgrönsaker. D-vitamin kallas "slskensvitamin" därför att regelbundet slsken ger din krpp den D-vitamin den behöver. D- vitamin tillsätts i matprdukter såsm mjölk ch apelsinjuice. Astrnauter behöver rätt mängd av kalcium ch D-vitamin för att hålla skelettet starkt ch hälssamt. För det andra är gravitatinens dragning på krppen, eller "belastning" väsentlig för skelettets hälsa. En typ av övning sm belastar ditt skelett kallas för mtståndsträning. När du gör armhävningar, hppar rep eller trycker mt en yta gör du mtståndsträning ch det hjälper dig att bygga ett starkt skelett. Astrnauter behöver mtståndsträning för att hålla sitt skelett starkt ch hälssamt. Om du äter en riktig diet, med mycket kalcium ch D-vitamin ch är fysiskt aktiv, kmmer det att hjälpa dig att hålla skelettet starkt. Om du går ut ch hppar hage en slig dag får du D-vitamin från slen, ch du får mtståndsträning - två saker sm hjälper till att hålla skelettet vid gd hälsa. Genm att göra dessa saker bevarar ditt skelett sin hälsa, på samma sätt sm astrnauterna håller sitt skelett vid gd hälsa. Vem vet? En dag, m du håller din krpp i gd frm, kanske du blir en av våra nästa rymdfarare sm reser till månen, Mars ch kanske längre! Om det behövs kan ytterligare undersökning göras i följande ämnen: kalcium D-vitamin rymdfärder ch benförlust benåteruppbyggnad eller benmsättning mtståndsträning Avancerad enhet för mtståndsträning (Advanced Resistive Exercise Device (ARED)) mtåtgärder mt benförlust vid rymdfärder Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 3/13

4 Undervisningsförfarande Genmgående under den här lektinen, betna stegen sm finns med i den vetenskapliga metden. 1. Påminn eleverna m hur man bygger ch behåller ett starkt skelett genm att använda den kraft sm håller ss på jrden - gravitatinen. 2. Intrducera lektinens målsättning ch studiemålsättning för eleverna. Gå igenm definitinen av en mdell med din klass. 3. Gå igenm prblemet med eleverna: Hur kan jag bygga en benmdell sm är stark ch kan bära vikt? 4. Låt eleverna läsa avsnittet Observatin på elevbladet Levande ben, starka ben ch sedan diskutera vad de har läst i sina grupper. 5. Sm klass, diskutera hur ben ser ut ch gör bservatiner m ben med hjälp av följande strategier. Se Benjämförelsediagrammet (bilaga C) under instruktinernas gång. Frågr ch fakta för eleverna är kursiva. 1) Visa meterstickan. 2) Låt eleverna uppskatta hur lång en kyckling kan vara. 3) Skriv upp förutsägelserna i datadiagrammet. 4) Visa eleverna hur lång en kyckling kan vara (cirka 0,5 meter). 5) Skriv upp mätningen på datadiagrammet så att alla elever kan se. Datadiagram Egenskap Kyckling Kycklingben Förutspådd Verklig Längd Vikt 6) Låt eleverna sätta på sig skyddsglasögn. 7) Dela ut till varje grupp, en blixtlåspåse med ett kkt, rent, trrt ch knäckt kycklingben. 8) Ge varje elev ett förstringsglas. 9) Låt eleverna göra bservatiner, med hjälp av förstringsglaset, m strleken ch frmen på benet utan att ta ut benet ur påsen. Låt eleverna diskutera dessa bservatiner i sina grupper ch vara red att dela med sig av bservatinerna. 10) Låt eleverna brainstrma fram så många egenskaper för benet sm de kan i sin grupp. 11) Ställ öppna frågr m kycklingbenet till grupperna ch ntera alla kmmentarer från eleverna. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 4/13

5 Vad har benet för frm? Benet är cylindriskt. Vilka andra frmer kan du se i benet? Vad är det för färg på benet? Hur känns det att ta i benet? Hur strt är benet jämfört med din hand? 12) Låt eleverna mäta upp benet i sin grupp, med centimeterlinjalen. 13) Registrera längden på varje grupps kycklingben på datadiagrammet sm visas i klassrummet. 14) Låt eleverna analysera insamlade data m kycklingbenet genm att ställa öppna frågr till grupperna. Hur strt är benet (registrerat tidigare) jämfört med kycklingens strlek? Benet är mycket mindre än kycklingen. 15) Låt eleverna göra bservatiner, med hjälp av förstringsglaset, m benets utsida utan att ta ut benet ur påsen. Låt eleverna diskutera dessa bservatiner i sina grupper ch vara red att dela med sig av bservatinerna. 16) Låt eleverna brainstrma fram så många egenskaper för benet sm de kan i sin grupp. 17) Ställ öppna frågr m benets yttre lager till grupperna ch ntera alla kmmentarer från eleverna. Allt eftersm eleverna svarar på frågrna, registrera alla resultat på en central plats i klassrummet. Varför är lagret så tjckt? För att utföra allt jbb såsm att gå, springa, hppa ch landa ch samtidigt bära kycklingens vikt mt gravitatinens dragningskraft. 18) Låt eleverna göra bservatiner, med hjälp av förstringsglaset, m benets insida utan att ta ut benet ur påsen. Låt eleverna diskutera dessa bservatiner i sina grupper ch vara red att dela med sig av sina bservatiner. Registrera dessa egenskaper på en central plats i klassrummet. 19) Låt eleverna brainstrma fram så många egenskaper för benets insida sm de kan i sin grupp. 20) Ställ öppna frågr m benets insida till grupperna ch ntera alla kmmentarer från eleverna. Allt eftersm eleverna svarar på frågrna, registrera alla resultat på en central plats i klassrummet. Vad finns inuti benet, på benets insida? Hur ser det ut? Den här delen av benet, sm finns innanför det hårda yttre lagret, har mellanrum mellan ramverket sm ger benet mer yta från vilken kalcium kan extraheras. Det sammankpplande materialet ger benet styrka. Vad påminner det här benet dig m? Vilken rll spelar benets insida när det gäller benets styrka? Det är lättviktigt ch har överbryggande strukturer sm hjälper till att bevara styrka utan att bli tungt. Vad är funktinen för benen inuti kycklingen? Att ge kycklingen frm ch hålla upp kycklingens krpp mt gravitatinskraften. 21) Visa vikten på en kyckling på datadiagrammet så att alla elever kan se det. (Cirka 2,6 kg) 22) Visa eleverna hur man väger kycklingbenet på balansvågen med gramvikter. 23) Låt eleverna väga sin grupps kycklingben med balansvågen ch gramvikter. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 5/13

6 24) Registrera vikten för varje grupps kycklingben på datadiagrammet sm visas i klassrummet. 25) Be eleverna att jämföra vikten på kycklingbenet med kycklingens hela vikt. Låt eleverna dra slutsatser m hur benet kan hålla kycklingens vikt, med hjälp av insamlade data. Benet kan bära kycklingens vikt för att det är starkt. Varje ben har ett yttre lager ch ett inre lager sm gör det starkt. Hur kan man jämföra kycklingen med en människa? Bägge har ben. Människr är mycket större än kycklingar. Liknar människben kycklingben? Ja, bägge har ben sm håller upp krppen mt gravitatinskraften. Vad är skillnaden mellan människans skelett ch kycklingens skelett? Kycklingben är mindre ch väger mindre. Låt eleverna jämföra kycklingen ch kycklingbenet med en människa ch ett människben med hjälp av den relativa strleken ch vikten av var ch en. Vad skulle hända med skelettet m vi tg brt gravitatinskraften från krppen? Avsaknad av gravitatinskraft skulle försvaga skelettet. VI FÖRESLÅR ATT STOPPA AKTIVITETEN HÄR OCH FORTSÄTTA DEN VID ETT ANNAT TILLFÄLLE. 6. Visa ett indexeringskrt så att alla elever kan se det. 7. Utfrska vad ett indexeringskrt är genm att ställa följande frågr. Vad är ett indexeringskrt? Vad används det till? Vad mer kan man använda ett indexeringskrt till? Var någnstans har du sett ett tidigare? 8. Fråga eleverna m de har några förutsägelser angående den här aktiviteten ch prblemets fråga. 9. Eleverna kmmer att pröva sina hypteser med det här förfarandet. 1) Studera indexeringskrtet. Diskutera frmen, strleken ch tjckleken på ben. Bestäm hur du skulle vilja designa din grupps benmdell från indexeringskrtet. Designa en benmdell ch se till att din benmdell är: made much like the chicken bne, and tillräckligt stadig för att kunna bära vikt. 2) Slutför din egen ritning av en benmdell på ditt eget millimeterpapper. Det här är inte en bild på ett ben, utan en benmdell tillverkad av indexeringskrtet. Förbered eleverna på att göra lika typer av mdeller. Visa eleverna hur man designar en benmdell med ett hprullat indexeringskrt, rullat till en cylinder ch fastsatt med tejp. Benmdellen bör rullas genm att man tar tag i krtets krtsida för att börja rulla. Se till att eleverna förstår att det här mtsvarar benets yttre del ch att insidan nu är ihålig. Varje grupp ska ha en design. Alla elever bör ha samma ritning. 3) Märk materialen i din design på ditt millimeterpapper. 4) Använd indexeringskrtet för att bygga en benmdell enligt dina ritningar, använd tejpen för att sätta fast. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 6/13

7 Håll varje grupp under uppsikt då de gör sin benmdell, ch se till att varje grupp bygger enligt sin egen design. Uppmana eleverna att gå tillbaka till ritningen för att jämföra ritningen av benet med benmdellen. 5) Placera benmdellen på brdet på samma sätt sm skelettet i ditt ben när du står upp. 6) Registrera materialet du kmmer att använda för att knstruera din benmdell på databladet Levande ben, starka ben. 7) Placera den kvadratiska kartngbiten vanpå benmdellen. 8) Förutsäg hur många textböcker du kmmer att kunna stapla vanpå benmdellen. Textböckerna mtsvarar din krpps vikt. 9) Registrera dina förutsägelser på databladet Levande ben, starka ben. 10) Placera textböckerna, en i taget, vanpå kartngkvadraten tills du har slut på textböcker eller tills benmdellen kllapsar. Benmdellen bör kllapsa relativt enkelt under textböckernas vikt. Förklara för eleverna att det här benet inte har fått tillräckligt med kalcium, D-vitamin ch mtståndsträning, eller så har det vistats i en miljö med reducerad gravitatin. Spara den här benmdellen sm referensmaterial till senare. 11) Samla in ch registrera data genm att räkna antalet böcker sm din benmdell kunde bära ch registrera antalet på databladet Levande ben, starka ben. Benmdellen du testade mtsvarar ben sm är svaga på grund av fel mängd av kalcium ch D-vitamin, bristande mtståndsträning eller för att gravitatinskraften inte längre belastar dem. Dina ben, ditt skelett, behöver mtståndsträning ch en hälssam diet med kalcium ch D-vitamin för att hålla sig starka. En miljö med reducerad gravitatin rsakar benförlust på grund av avsaknaden av gravitatinskraftens dragning i skelettet. Jämför benmdeller genm att be varje grupp hålla upp sin benmdell ch tala m hur många textböcker den kunde bära. Med hela klassen analyserar ni frmen ch strleken på varje benmdell ch jämför hur frmen ch strleken påverkade vikten den kunde bära. Den här analysen kmmer att leda till en ny design för nästa benmdell. 12) Gör m designen av din benmdell på ditt millimeterpapper ch gör den starkare genm att öka tjckleken på det simulerade benet. Att göra ditt ben starkare mtsvarar mtståndsträning ch mat med mycket kalcium ch D-vitamin. Se till att märka din ritning, inklusive de nya materialen. 13) Registrera materialet du kmmer att använda för att knstruera din nya benmdell på databladet Levande ben, starka ben. Dela ut två indexeringskrt per grupp. Simulerade ben gjrda av fler än ett lager av indexeringskrt demnstrerar den ökade styrkan i benets utsida. Visa eleverna hur man kan Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 7/13

8 lägga två krt på varandra för ökad styrka. Rulla indexeringskrten genm att ta tag i krtens krtsidr för att börja rulla. 14) Bygg m benmdellen med hjälp av två indexeringskrt. Håll eleverna under uppsikt då de bygger den nya benmdellen. Hänvisa dem till sina ritningar för instruktiner. 15) Förutsäg hur många textböcker du kmmer att kunna stapla vanpå den nya benmdellen. 16) Registrera dina förutsägelser på databladet Levande ben, starka ben med en röd penna. 17) Placera textböckerna, en i taget, vanpå kartngkvadraten tills du har slut på textböcker eller tills den nya benmdellen kllapsar. Den här förbättrade benmdellen kmmer att bära större vikt på grund av det tjckare benet. Spara den här benmdellen sm referensmaterial till senare. 18) Samla in ch registrera data genm att räkna antalet böcker sm din benmdell kunde bära ch registrera antalet på databladet Levande ben, starka ben. Benmdellen du testade mtsvarar skelett sm är någt försvagat på grund av lite för lite kalcium ch D-vitamin ch för lite mtståndsträning. Dessutm har gravitatinskraften reducerats. Dina ben, ditt skelett, behöver mtståndsträning ch en hälssam diet med kalcium ch D-vitamin för att hålla sig starka. Jämför benmdeller genm att be varje grupp hålla upp sin nya benmdell ch tala m hur många textböcker den kunde bära. Med hela klassen analyserar ni frmen ch strleken på varje benmdell ch jämför hur frmen ch strleken påverkade vikten den kunde bära. Den här analysen kmmer att leda till en ny design för nästa benmdell. 19) Gör m designen av din benmdell på ditt millimeterpapper, gör den starkare genm att placera material inuti benmdellen. Förstärkningen av benet berr på riktig näring i frm av kalcium ch D-vitamin samt mtståndsträning. Se till att märka din ritning, inklusive de nya materialen. 20) Registrera materialet du kmmer att använda för att knstruera din nya benmdell på databladet Levande ben, starka ben. Dela ut två indexeringskrt ch blixtlåspåsarna fyllda till en tredjedel med akvariumsand. Förklara att sanden i påsen mtsvarar insidan av ett ben. Ritningarna bör visa akvariumsand inuti cylindern. Det här mtsvarar ett starkt ch hälssamt ben. 21) Använd din nya benmdellritning för att bygga en benmdell av två indexeringskrt. Håll eleverna under uppsikt då de bygger den nya benmdellen. Hänvisa dem till sina designritningar för instruktiner. Låt eleverna bygga benmdellen precis sm den föregående benmdellen byggdes förutm att de nu lägger de två indexeringskrten i lager innan de tar tag i krtens krtsida för att rulla. 22) Placera blixtlåspåsen med akvariumsand inuti benmdellen. 23) Förutsäg hur många textböcker du kmmer att kunna stapla vanpå benmdellen. 24) Registrera dina förutsägelser på databladet Levande ben, starka ben med en röd penna. 25) Placera textböckerna, en i taget, vanpå kartngkvadraten tills du har slut på textböcker eller tills benmdellen kllapsar. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 8/13

9 Den här benmdellen mtsvarar ett hälssamt ch starkt ben. Spara den här benmdellen sm referensmaterial till senare. 26) Samla in ch registrera data genm att räkna antalet böcker sm din benmdell kunde bära ch registrera antalet på databladet Levande ben, starka ben. 10. Efter att ha gjrt alla mätningar, studera undersökningsdata genm att svara på frågrna på databladet Levande ben, starka ben. Slutsats Diskutera svaren från frågrna Undersökningsdata i elevbladet Levande ben, starka ben. Utfrskningsplan För att utöka lärplanen för den här aktiviteten kan man följa upp med ytterligare utfrskningsarbeten. Matematikutfrskning Be eleverna visa sina data i ett valfritt grafritningsprgram. Be dem sedan förklara varför de valde att visa sina data såsm de gjrde. Analysera datan, leta efter mönster ch trender. Utfrskning av språkknsten Be eleverna förklara experimentet. Hur kan eleverna tänka sig att förbättra experimentet? Var kan det tänkas att misstag gjrdes? Hur kan dessa misstag ha påverkat resultaten? Skriv en påhittad berättelse m livsstilar ch livsmiljöer för människr vilkas benhälsa visar resultaten från var ch en av benmdellerna. Utfrskning av skön knst Be eleverna visa sina benmdeller på ett kreativt sätt med illustratiner av vad sm hände i varje test. Eleverna kan ckså visa resultaten enligt hälssamma ch hälssamma ben, med en prgressiv utveckling. Karriärlänkar Med tack till ämnesexperterna Dr. Jean Sibnga, Dr. Sctt Smith, Dr. Dn Hagan, Drthy Metcalf- Lindenburger ch Sara Zwart för deras bidrag till denna NASA Utfrskare i frm-aktivitet. Dr. Jean D. Sibnga är en erfaren vetenskapsman ch frskningsledare på Bne Mineral Labratry (benmineralslabratriet) ( vid NASA Jhnsn Space Center i Hustn, Texas. Du kan läsa mer m Dr. Sibnga här: Dr. Sctt M. Smith är frskningsledare på Nutritinal Bichemistry Lab (näringsbikemiska labratriet) vid NASA Jhnsn Space Center i Hustn, Texas. Du kan läsa mer m Dr. Smith ch hans arbete här: Dr. R. Dnald Hagan är träningsledare för Human Adaptatins and Cuntermeasures Office (mänskliga anpassningar ch mtåtgärder) vid NASA Jhnsn Space Center. Du kan läsa mer m hans labratrium här: Drthy Metcalf-Lindenburger är astrnaut ch utbildningsspecialist vid NASA Jhnsn Space Center i Hustn, Texas. Du kan läsa mer m Metcalf-Lindenburger här Dr. Sara R. Zwart är frskare på Nutritinal Bichemistry Labratry (näringsbikemiska labratriet) vid NASA Jhnsn Space Center i Hustn, Texas. Du kan läsa mer m Ms. Zwart här: Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 9/13

10 Resurser för Lärare ch Elever Webbresurser: På webbplatsen Healthy Kids kan sklbarnen lära sig hur man kan sköta sin hälsa genm bra matvanr ch mtin. Webbplatsen Actin fr Healty Kids kan hjälpa din skla att utfrma en hälsplan. Undersök nya sätt att engagera eleverna i fysiskt aktivitet ch hur de kan få näringsriktig mat under skltid. På webbplatsen Learn t Be Healthy står lika aktiviteter ch undervisningsmaterial m viktiga näringsämnen ch mtin till förfgande. Den här webbplatsen, Centers fr Disease Cntrl and Preventin, betnar benhälsan för kvinnr ch flickr. Denna NASA-understödda resurs från Nutritinal Bichemistry Lab vid NASA Jhnsn Space Centers i Hustn, Texas ger ut Space Nutritin Newsletters (nyhetsbrev m näringslära i rymden) för barn. Natinal Space Bimedical Research Institute (natinella undersökningsinstitutet för bimedicin i rymden) erbjuder ett flertal rymdrelaterade utbildningsmaterial sm är red för nedladdning. Böcker ch artiklar: The Skeletn Inside Yu, by Phillip Balestrin, True Kelley (illustratör),isbn: , ISBN-13: Utgivare: HarperCllins Barnböcker för åldrarna: 5 till 9, Kmmentar: En intrduktin till människan skelettsystem sm förklarar hur skelettets 206 ben ansluter till varandra, hur de växer, hur de hjälper till att göra bld, vad sm händer när de bryts ch hur de läker. Bnes: Our Skeletal System av Seymur Simn, Klass 3-5, Utgivare SCHOLASTIC INC. 1999, ISBN (EAN ). Kmmentar: Med sin välbekanta stil, berättar Simn m anatmin ch benens funktin. Med en beskrivning av benen sm "stmmen i en byggnad" betnar han att de utgör levande krppsdelar. Skeletn (Eyewitness Bk Series).av Steve Parker, ISBN: Pub. Datum: Augusti 2004 serien: Eyewitness Bks Series. Åldrar: 9 till 12. Kmmentar: Utöver människans 206 ben kan läsaren bläddra igenm över 60 sidr med djurskelett. Organiserad i 25 kapitel med liten text, packad med infrmatin. Stra bilder lckar till att kalkera, rita av ch vara nggrann. Den här praktiska aktiviteten har anpassats från aktiviteter i Frm Outer Space t Inner Space/Muscles and Bnes: Activities Guide fr Teachers skapad av Baylr Cllege f Medicine för Natinal Space Bimedical Research Institute under NASA Cperative Agreement NCC Aktiviteterna används med tillstånd från Baylr. Alla rättigheter förbehålles. Lektinerna är framtagna av NASA Jhnsn Space Center Human Research Prgram Educatin and Outreach team (utbildnings- ch kmmunikatinsgruppens mänskliga frskningsprgram). Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 10/13

11 Frågelek m Levande Ben, Starka Ben Bilaga A Svara på följande frågr m aktiviteten Levande ben, starka ben. 1. Rita en bild av insidan ch utsidan av ett starkt ben. Hur ser det ut? Märk benet. Rita en bild av insidan ch utsidan av ett hälssamt ben. Hur ser det ut? Märk benet. 2. Nämn två faktrer sm hjälper till att göra ben starka. a. b. 3. Vad händer med astrnauters ben när de lämnar Jrden? 4. Hur håller astrnauter sina ben i frm före flygningen, under uppdraget ch när de kmmer tillbaka till jrden? Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 11/13

12 Bilaga B Ordlista för Levande Ben, Starka Ben tillbakaprmenad Uppgiften att prmenera ett avstånd på upp till 10 km vilket astrnauter måste kunna för att gå tillbaka till sin basstatin. belastning Tyngdeffekten av gravitatin på din krpp. Belastning kan ökas ytterligare genm att lägga till mtstånd. mdell En fysisk representatin av ett bject. mtståndsträning En typ av träning där krppens muskler rör sig (eller försöker röra sig) mt en kraft eller vikt, vanligen skapad med hjälp av någn utrustning. benmärg kmpakt ben Den svampliknande vävnad sm fyller de flesta håligheter i benen ch är källan till röda bldkrppar ch många vita bldkrppar. Den svampliknande vävnad sm fyller de flesta håligheter i benen ch är källan till röda bldkrppar ch många vita bldkrppar. trabekulärt ben Benvävnad sm frmar en svampliknande struktur i benmärgen ch finns inuti det kmpakta benets skal. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 12/13

13 Benjämförelsediagra Bilaga C Människr är större än kycklingar. Både kycklingar ch människr har ben. Människben är sm kycklingben, bägge har ben sm håller upp krppen mt gravitatinskraften. Jämfört med människben är kycklingben mindre ch lättare. Levande Ben, Starka Ben Lärardelen 13/13