TÅGET KAN INTE VÄJA!

Transkript

1 Lektinsplanering 2 TÅGET KAN INTE VÄJA!

2 TÅGET KAN INTE VÄJA! Lärämnen ch lektiner där man kan gå igenm materialet: Miljö- ch naturkunskap (bilgi, hälskunskap) Fysik ch kemi Integrering: Nivå: Årsklass 3 6 i grundsklan, uppgifter för lika åldersgrupper Tidsåtgång: cirka 45 minuter Teckning: Låt eleverna skapa en liten säkerhetsbrschyr sm de får färglägga ch göra fin. Mdersmål ch litteratur: Låt eleverna skriva ner säkerhetsregler i sin egen säkerhetsbrschyr. Säkerhetsbudskap Håll dig brta från spåret! Tåget kan inte väja för föremål på spåret ch hinner inte stanna i tid. Generell beskrivning av lektinen: Vi bekantar ss med spårtrafiken sm trafikfrm ch dess särdrag. Med stöd av visuella hjälpmedel diskuterar vi järnvägsmaterielens tyngd ch tågens hastighet. Syftet med lektinen är att rätta till felaktiga uppfattningar m att lkföraren stannar tåget vid behv. Målsättningar: Eleverna lär sig m Hur str tågens massa är i jämförelse med t.ex. en persnbil eller en människa ch att tågens hastigheter är mycket höga Massan ch hastigheten (+ den knappa friktinen) gör att tåget inte kan brmsa in snabbt Tågets överlägsenhet vid en eventuell kllisin (människan eller bilen förlrar alltid!) Den stppsträcka sm tåget kräver ch vad det innebär i praktiken: Inte ens en stppsträcka på över en kilmeter (= ca. 10 ftbllsplaner) är tillräcklig för att tåget ska kunna undvika kllisin m det finns någt hinder på spåret. Sitt eget ansvar för hur de själva rör sig: 2

3 En människa/bilist ska alltid väja för tåget, inte tvärtm Det är endast säkert att krsa järnvägen endast på tillåtna platser sm har märkts ut med skyltar, det vill säga plankrsningar. Plankrsningar behandlas i lektinsplaneringarna 3 ch 4 Att lagen måste följas: Ur säkerhetssynpunkt är det enligt lag förbjudet att behörigen krsa eller vistas på spåret. Undervisningsmaterial ch hjälpmedel: 1. En tm dryckesburk 2. Bilder från järnvägsmgivningar (Bildbanken) 3. 3 föremål av lika strlek för att illustrera viktskillnaderna mellan ett gdståg, en bil ch ett barn: Låt ett tåg gå runt i klassrummet; ge dessutm alla material för att tillverka en bil ch en människa (rutigt papper, linjaler, saxar). Exempel Tåg (ca tn): bitsckerpaket 750 g Persnbil (ca kg): en bit papper på 12 x 20 rutr Ett barn på mkring 10 år (30 kg): en bit papper på 2 x 3 rutr. Välj föremål efter följande relatiner m du använder andra visuella hjälpmedel: 10-årigt barn x 40 = persnbil, ch persnbil x = gdståg. Exempel Om tåget är ett sckerpaket på 750 g så väger bilen 300 mg ch barnet 7,5 mg. 4. Två bllar, en lätt ch en tung (t.ex. en bbll ch en innebandybll), samt ett lutande plan 5. Ett långt mått (t.ex. 10 m), tidtagarur 6. Instruktinerna ch materialet sm behövs till stavelsetågsuppgiften Lärarens förberedelser: Repetera infrmatinen m järnvägars särdrag ch förbered dig på att förklara reglerna. I lektinsplaneringarnas kmpletterande material finns bland annat en sammanställning av Vanliga frågr, sm kan vara till hjälp när du diskuterar med barnen. Ställ i rdning nödvändiga visuella hjälpmedel samt material till Stavelsetågsuppgiften. Mtivering: Placera den tmma läskburken på glvet framför klassen ch berätta att den symbliserar en bil. Lyft upp din ft, sm symbliserar ett tåg, på burken. Be eleverna att fundera vad sm händer med bilen m den klliderar med tåget. Se tillsammans hur det går för bilen (trampa på burken). Till sist kan du 3

4 förklara att exemplet visar varför det är så viktigt att lära sig m säkert agerande i järnvägsmgivningar. Tillvägagångssätt: 1. Visa bilder för barnen ch be dem att berätta m sina erfarenheter m järnvägar ch tåg. Instruera barnen att diskutera dagens säkerhetsbudskap, det vill säga tåget kan inte väja. Illustrera ämnet genm att ta exempel från barnens egna erfarenheter ch sådant sm är bekant för barnen. Använd belysande bilder till hjälp (bildbanken). 2. Undersök viktskillnaderna mellan tåg, bil ch människa. Alternativ A. Låt eleverna få känna på viktskillnaderna mellan bllarna. Placera sedan den lätta bllen (bilen) i slutändan på det lutande planet. Släpp den tyngre bllen (tåget) från den övre änden på underlaget så att den när den rullar ner träffar den lätta bllen när den rullar ner. Observera vad sm händer. Upprepa testet några gånger. Lägg sedan den tyngre bllen nedtill ch frigör den lätta bllen genm att sänka planet. Upprepa återigen några gånger ch iaktta hur bllarnas påverkan på varandra ändras. Diskutera era bservatiner: Den tyngre bllen kan flytta ch putta på den lättare bllen. Den lätta bllen däremt påverkade endast den tunga bllen lite grann, m ens alls. Få barnen att kppla samman testbservatinerna med en kllisin mellan ett tåg ch en bil (Vad kan vi anta händer med bilen m den tyngre bllen är ett tåg?). Ett tåg är verkligen tungt i förhållande till en bil eller en människa ch därför förlrar människan alltid mt tåget vid en eventuell kllisin. Därför måste man ALLTID vara försiktig ch se till att aldrig kliva ut framför ett tåg. Spåret ska endast krsas endast vid plankrsningar, att göra det på andra platser är farligt ch lagligt. Även vid plankrsningar måste man själv kntrllera att det inte kmmer tåg från någt håll! Alternativ B. Ge alla i uppgift att från ur pappret klippa ut en bil (12 x 20 rutr) ch ett 10-årigt barn (2 x 3 rutr). Eleverna kan även illustrera pappersbitarna. För yngre barn kan det vara enklare m du i förväg ritar ch kpierar upp knturerna av en bil ch ett barn på vitt papper. De kan dessutm knyckla ihp pappersbitarna till bllar. Då är det enklare att få en uppfattning m skillnaderna mellan deras massa. 4

5 Utse sckerpaketet på ca. 1 kg (750 g) till ett gdståg. Förklara för eleverna att i det här exemplet väger gdståget ca kg, persnbilen ca kg ch det 10-åriga barnet ca. 30 kg. Vid behv kan du illustrera skillnaderna genm att t.ex. jämföra hur många bilar eller människr sm mtsvaras av tågets massa. Km ihåg att berätta att sckerpaketets ch de lika stra pappersbitarnas vikt (massa) i detta test mtsvarar de verkliga viktförhållandena mellan ett tåg, en bil ch ett barn. Låt sckerpaketet gå runt i klassen så att alla kan jämföra dess vikt i förhållande till bilens ch barnets. Diskutera era bservatiner: Ett tåg är verkligen tungt i förhållande till en bil eller en människa ch därför förlrar människan alltid mt tåget vid en eventuell kllisin. Därför måste man ALLTID vara försiktig ch se till att aldrig kliva ut framför ett tåg. Spåret ska endast krsas endast vid plankrsningar, att göra det på andra platser är farligt ch lagligt. Även vid plankrsningar måste man själv kntrllera att det inte kmmer tåg från någt håll! 3. Kppla samman lärdmarna m tågets överlägsna vikt med hur snabbt det åker på rälsen. (Efter elevernas kunskapsnivå kan ämnet integreras att även behandla friktin ch km/h? m/s transfrmatiner.) Knkretisera den stppsträcka sm tåget behöver (i genmsnitt ca m) genm att fundera över jämförelsebjekt eller genm att mäta upp sträckan till exempel på sklgården eller på bllplanen. Tågets hastighet kan till exempel illustreras genm att med tidtagaruret klcka ett 40-meterslpp ch jämföra det med hur många sekunder det tar för ett tåg sm åker 140 km/h att avverka samma sträcka. 4. Sm en fördjupande uppgift kan ni leka Stavelsetågsleken. Leken kan genmföra på flera lika sätt. 5