Kvalitetsredovisning Dingtuna kyrkskola Ekeby skola

Transkript

1 1 (15) Kvalitetsredovisning 2007 Dingtuna kyrkskola Ekeby skola Ansvarig: Ulrika Hansson

2 proaros 2 (15) Översiktlig beskrivning av Dingtuna skolor Verksamhetsområde Dingtuna kyrkskola och Ekeby skola ingår i enheten Dingtuna skolor som är en kommunal verksamhet vilka är spridda över en stor geografisk yta. Verksamheten bedrivs i Dingtuna, Lillhärad, Kvicksund, Rytterne och Ekeby och är fördelade enligt nedan. Förskolan i Dingtuna består av sex avdelningar. Fyra är småbarnsavdelningar för 1 3 åringar, en avdelning för 4 åringar och en avdelning är för 5 åringar. Allmän förskola bedrivs i avdelningarna för 3 4 åringar och 5 åringar. Två av avdelningarna finns lokaliserade i skolans lokaler vid Dingtuna kyrkskola. Vid skolgården finns även en paviljong där en småbarnsavdelning har sin verksamhet. I Kvicksund finns en förskola med två avdelningar, en småbarnsavdelning för 1 2 åringar och en syskonavdelning för 3 5 åringar. I förskolans verksamhet ingår sju dagbarnvårdare som finns i Lillhärad, Rytterne och Kvicksund. Dingtuna kyrkskola har förskoleklass och grundskola år 1 6 samt två fritidshemsavdelningar. Skolan ligger belägen strax utanför Dingtuna tätort. Våra elever kommer från Dingtuna tätort samt omkringliggande landsbygd och Lillhärad. Knappt hälften av våra elever åker skolskjuts till skolan. Ekeby skola har en förskoleklass och grundskola år 1 6. Grundskolan arbetar i åldersintegrerade klasser. Det finns en fritidshemsavdelning. Ekeby skola ligger i Horn Rytterne och samtliga elever åker skolskjuts till skolan. Bebyggelsen består främst av småhus med eget ägande i både tätorten Dingtuna och Kvicksund samt i omkringliggande landsbygd. Organisation Enheten har två rektorer/enhetschefer som ansvarar för hela enheten. Fördelningen mellan cheferna är delad utifrån verksamhet, där en ansvarar för förskoleverksamheten och en för skola fritidshemsverksamhet. Dingtuna förskola är organiserad i tre arbetslag, Landslagsgatans förskola med två avdelningar, Kvicksunds förskola med två avdelningar och Kyrkskolans förskola med fyra avdelningar. Alla arbetslag har en arbetslagsledare som träffar enhetschef/rektor i ledningsgrupp förskola en gång per månad. På Dingtuna kyrkskola finns tre arbetslag; förskoleklass till år tre samt fritidshemmen, skolår 4 6 inklusive praktiskt estetiska lärare och servicelaget bestående av skolhälsovården, vaktmästare och skolbespisningspersonal. På Ekeby skola finns ett arbetslag bestående av samtliga medarbetare på skolan och fritidshemmet. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare som träffas tillsammans med rektor minst två ggr per månad i en ledningsgrupp för skolorna. Arbetslagsledarna för alla verksamheter träffas en gång per månad. Vi har gemensamma mål och prioriterade områden för våra verksamheter från förskola till skolår 6. Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund och lokal arbetsplan. Viktiga förutsättningar för verksamheten Inom Dingtuna förskola är de materiella resurserna överlag bra. Vi kan dock se att på våra nystartade avdelningar i Kvicksund och på Kyrkskolan är de materiella resurserna något

3 proaros 3 (15) knappare. Inom förskolan är det ett problem kring personalplanering då föräldrar ofta skjuter fram sitt placeringsdatum när de erbjuds plats. Då antalet små barn i förskolan har ökat har vi haft problem att få våra befintliga lokaler att räcka till. Vi har under året haft provisoriska lokallösningar men står inför en utbyggnad av förskolan i Dingtuna. I Kvicksund har vi i dagsläget svårt att bereda plats i förskolan. Vi har möjlighet att erbjuda plats hos dagbarnvårdare men ser att föräldrar tackar nej till detta. Vi har 54 % förskollärare/fritidspedagoger inom Dingtuna förskolor. På alla avdelningar finns minst en förskollärare/fritidspedagog. Vi försöker vid alla nyrekryteringar söka efter förskollärare men ser att det är svårt att rekrytera utbildade pedagoger till förskolan. Vi har på både Dingtuna kyrkskola och Ekeby skola 100 % behöriga lärare. Vi kan dock se att vi har färre lärare med formell kompetens att undervisa i engelska samt matematik och noämnen. På våra fritidshem finns 67 % utbildade förskollärare/fritidspedagoger. Vi har god tillgång till olika läromedel och tack vare vårt deltagande i projektet Med hjärtat för boken har vi fått en utökad möjlighet att satsa på våra skolbibliotek. Vi har även tillgång till bokbussen. Vi kan dock se ett ökat behov av kompensatoriska hjälpmedel för läs och skrivsvaga barn, t ex i form av Daisy spelare med böcker, talsynteser och fler datorer med pedagogiska program i klassrummen. Vår personaltäthet finns redovisad i den i oktober inlämnade SCB statistiken. Inom våra verksamheter har vi tillgång till ändamålsenliga lokaler med en fin utemiljö som kontinuerligt nyttjas för undervisning av olika slag, t ex utematte och naturrutor. Strategisk del Vision Vi arbetar utifrån proaros gemensamma vision Alltid bästa möjliga möte. Pedagogisk idé Vi har under hösten börjat arbeta fram en pedagogisk idé för skolbarnsomsorgen. Förskolans pedagogiska idé bifogas. Verksamhetsutveckling Vi har under de senaste två åren haft gemensamt prioriterade utvecklingsområden för både förskola och skola. Dessa har varit: språk och matematik. Utvecklingsarbete tar tid och vi kommer att fortsätta prioritera dessa områden för att få ökad kvalitet i våra verksamheter. Det vi redan nu kan märka är ett uppsving vad gäller läsning av skönlitteratur i skolorna, det finns ett ökat intresse för böcker och läsning överlag. I och med vår satsning på matematik har pedagogerna i skolorna gått utbildning i utematematik. I de klasser där man regelbundet genomför utematematik och utepedagogik överlag märker vi att barnen är friskare än tidigare. Våra verksamheter är inte en spegling av det samhälle som omger oss. Vi är inte någon mångkulturell verksamhet och vi har ett behov av att knyta kontakter både med andra skolor inom Västerås samt europeiska skolor för att nå bättre måluppfyllelse. Kritiska framgångsfaktorer Vi ser att ett sjunkande elevunderlag kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten. Vi ser två anledningar till sjunkande elevunderlag, dels minskade elevkullar samt ett ökat intresse

4 proaros 4 (15) för friskolor. Vi har under året förlorat 9 elever till friskolor vilket har en stor inverkan på ekonomin. I Kvicksundsområdet har vi svårt att placera barn till föräldrar som önskar plats inom förskolan. Risken är att vi förlorar de barn som finns till våra konkurrenter, då vi inte kan erbjuda föräldrarna ett förstahandsalternativ, dvs förskola. Styrkor Föräldrar, Kyrkskolan: Liten skola, alla känner alla, bra miljöer, yttre och inre, bra kompisanda mellan äldre och yngre elever + lärare, bra kommunikation mellan skola och föräldrar. Personal, Kyrkskolan: utbildad engagerad personal, fin utemiljö, åldersblandade trygghetsgrupper för eleverna, bra fungerande elevvårdsarbete, liten skola, barn och föräldrar bli sedda, samarbete mellan olika verksamheter. Föräldrar Ekeby: Nära till skog och natur, alla barn syns, mindre klasser med mer tid till varje elev, åldersintegrerade klasser. Personal Ekeby: Liten skola där alla känner alla, fin utemiljö, närhet till naturen, engagerad utbildad personal, nära kontakt med hela skolans föräldrar (även barn i andra klasser), bra föräldrastyrelse, engagerade föräldrar, bra kontakter med föreningar i närområdet. Svagheter Föräldrar, Kyrkskolan: Liten skola speglar ej hela samhället, svårt att behålla specialkomtetenser, ingen pedagogisk personal mellan på fritidshemmet, få barn sårbar ekonomi, sammanslagning av fritidshem förskola på sommaren, skolvägen. Personal, Kyrkskolan: skolan speglar inte det mångkulturella samhället, svårt/dyrt att delta i kulturevenemang, lokalerna inte anpassade utifrån nytt pedagogisk tänkande. Föräldrar Ekeby: Begränsade valmöjligheter, bussar, kvaliteten på maten (färdiglagad varm mat som transporteras från Västerås). Personal Ekeby: Lite skola ekonomiskt sårbart, liten skola få personal, mindre antal komtetenser än större skola, busstiderna styr verksamheten, mycket busstider för barnen, skolan speglar inte det mångkulturella samhället. Hot Föräldrar, Kyrkskolan: Få barn, från nya områden bussas barn till andra skolor, friskolor i stan ökad konkurrens. Personal, Kyrkskolan: besvärligt att organisera verksamheten vid sjukdomar, svårt att få vikarier, ekonomin, liten skola, sjunkande barnantal, stort antal förskolebarn behöver mer av skolans lokaler, konkurrensen från friskolor, stora barngrupper vid försämrad ekonomi Föräldrar Ekeby: Konkurrensen från andra skolor, nedläggningshot. Personal Ekeby: Sjunkande elevantal, sårbar ekonomi med få barn, stor konkurrerande skola i närheten, beroende av bussar. Möjligheter Föräldrar, Kyrkskolan: Närhet till naturen, varje elev syns, barnens intressen tillvaratas, kontinuitet på lärarsidan, eleverna får rätt möjligheter för sin utveckling.

5 proaros 5 (15) Personal, Kyrkskolan: närhet till naturen, arbete med grön flagg mål, mer samverkan mellan klasserna, mycket kompetens finns att bygga på, trygghetsgrupperna för eleverna, bra miljö runt skolan, bra samverkan med kyrkan, positiv anda råder som ger möjligheter till nya idéer, mer samverkan mellan olika verksamheter inom skolan och yrkeskategorier, bred kompetens hos personalen. Föräldrar Ekeby: möjligheter att kunna påverka, personlig atmosfär, flexibilitet. Personal Ekeby: stora möjligheter att påverka på en liten skola skapar delaktighet, kort väg mellan beslut och verkställande, mycket händer i närområdet som kan ge fler barn, lättare att jobba för en trygg skola då skolan är liten, mycket bra utemiljö med närhet till naturen. Rutiner/system för kvalitetsarbetet Handlingsplaner upprättas utifrån styrdokumentens mål, dessa utvärderas och följs upp årligen (juni) av medarbetarna. Handlingsplanerna görs kända för föräldrar genom att de samlas i den lokala arbetsplanen som finns på alla förskoleavdelningar och i alla klassrum. Arbetet med kvalitetsredovisningen sker på följande sätt: Som underlag för kvalitetsredovisningen används den årliga uppföljningen och utvärderingen av handlingsplanerna, enkäter och föregående års kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen presenteras för personal och föräldrar för synpunkter. Föräldrarna representeras genom samrådsgrupp och lokal styrelse vilka fungerar som remissinstanser. Kunskaps och utvecklingsuppdrag Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem (Lpo94). Utbildningsplanens mål Förskoleklass Förskoleklassen ska möta barnens utvecklingsbehov genom att flexibelt kombinera arbetsformer från skola och förskola Målet fanns inte i föregående kvalitetsredovisning. Målet fanns inte i föregående lokala arbetsplan, vi arbetar för närvarande med att ta fram en ny lokal arbetsplan. Medvetet mattetänk i vardagsspråket Språklekar enligt Bornholmsmodellen Idrott och rörelselekar På Dingtuna kyrkskola följer pedagogen från förskolans 5 årsgrupp med gruppen till förskoleklassen och efter det sedan in i skolans första år

6 proaros 6 (15) Utevistelse dagligen och i skogen varje vecka Språket lyfter, Jag kan förskoleklassen, IUP/utvecklingssamtal och fonolek Vi har god måluppfyllelse. Vi anpassar och kombinerar det bästa av de två skolformerna utifrån gruppens sammansättning. I och med att förskollärarna följer med barnen från förskolan in i förskoleklass och skolans första år på Kyrkskolan säkerställer vi att förskolans arbetssätt även kommer in i skolans värld. Vi fortsätter vårt arbete med att ta fram en ny lokal arbetsplan. Förskoleklassen ska ha ett starkt fokus på lek, språk och matematikutveckling i förhållande till individens egna förutsättningar I föregående kvalitetsredovisning var vårt mål att öka måluppfyllelsen för elever i år 3 och 5. Vi har under året haft fokus på språk och matematikutveckling vad gäller våra fortbildningssatsningar. Vi kan märka en liten förändring till det bättre men ser att vi behöver fortsätta vår prioriterade satsning för att tydligare märka att resultaten förbättras. Ytterligare en förbättringsåtgärd från föregående kvalitetsredovisning var att utöka arbetet med portfolio. Här har vi haft diskussioner med våra förskolor inom enheten för att skapa tydligare struktur kring vad som skall ingå i barnens portfolio. Målet fanns inte i föregående lokala arbetsplan, vi arbetar för närvarande med att ta fram en ny lokal arbetsplan. Vi använder Bornholmsmodellen för förberedande läs och skrivträning och BeMapärmen för grundläggande matematikinlärning Vi har kontinuerlig dokumentation av varje barns utveckling Vi försöker skapa en miljö som inbjuder till eget initiativ, fantasi och nyfikenhet Vi har verktyg för bedömning Medvetet mattetänk i vardagsspråket Idrott och rörelselekar Utevistelse dagligen och i skogen varje vecka Språket lyfter, Jag kan förskoleklassen, IUP/utvecklingssamtal och fonolek

7 proaros 7 (15) Vi har enligt våra bedömningar god måluppfyllelse. Vi märker en förbättrad måluppfyllelse i och med vår långsiktiga satsning på språk och matematik. Alla pedagoger inom förskoleklassen har utematematikutbildning och vi märker att barnen i förskoleklassen har lättare för att lära sig och förstå matematik utomhus då det blir lättare att konkretisera matematiska begrepp och låta barnen leta och leka matematik. Vi fortsätter vårt arbete med att ta fram en ny lokal arbetsplan. Skolbarnsomsorg Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en positiv inställning till en innehållsrik och aktiv fritid Målet fanns inte med i föregående kvalitetsredovisning. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barnets självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra barn och vuxna. Våra fritidshem ger barnen olika erfarenheter av att vistas i en grupp Vi ger barnen trygghet, samvaro med kamrater och vuxna, social träning i grupp och en meningsfull fritid, vi vill väcka barnens nyfikenhet på nya aktiviteter tillsammans med kamrater och vuxna Vi erbjuder ett smörgåsbord av aktiviteter som bygger på frivillighet Vi har tydliga regler för att skapa lugn och ro i barngruppen Vi samarbetar med skolan för att se barnet hela dagen Våra pedagogers observationer av barngruppen formulerade i ett brev till rektor om trygghet och trivsel i barngruppen och PN enkäten, barnprat tillsammans med specialpedagogen. Måluppfyllelsen på fritidshemmen är svår att bedöma eftersom vi inte arbetat mer än ett par månader med målet. På PN enkäten har vi följande resultat från fritidshemmet på Kyrkskolan för barn i år 2 (för få för att redovisas för Ekebyskolans fritidshem) vad gäller föräldraenkäten: Mitt barn trivs i fritidshemmet 4,56. Mitt barn är tryggt i fritidshemmet 4,50. I fritidshemmet är det lugn och ro när barnet arbetar 3,75. Jag är nöjd med det bemötande jag får i fritidshemmet 4,31. Jag är nöjd med verksamheten i fritidshemmet 4,38. Eleverna i år 2 på fritidshemmet svarar följande: Jag trivs i fritidshemmet 4,22. Jag är trygg i fritidshemmet 4,33. Det är lugn och ro i fritidshemmet när jag arbetar 3,56. Jag är nöjd med det bemötande jag får i fritidshemmet 4,67. Jag är nöjd med verksamheten i fritidshemmet 4,5.

8 proaros 8 (15) Det är ibland svårt att skapa lugn och ro på ett fritidshem där det råder många olika aktiviteter samtidigt som det inte finns möjlighet att sprida barnen i många små rum. De vuxna måste dagligen arbeta med barnens förhållningssätt mot varandra och att utveckla barnens empatiska förmåga i gruppen. Vi behöver fler och bättre verktyg för konflikthantering. Vi behöver tänka mer kring hur vi kan använda rummet som pedagogisk plats. Vi fortsätter att arbeta med att ta fram och förankra vår pedagogiska idé. För att bättre tillgodose målen i skolverkets allmänna råd krig kvalitet i fritidshem behöver vi se över vår organisation av fritidshemmen på Kyrkskolan. Grundskola Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven/familjen vara garanterade att adekvata åtgärder sätts in för den enskilde eleven Vi har fokuserat vår fortbildning på språk och matematik. Detta har gjort att vi fått mer kunskap kring bedömning i matematik enligt Be/Ma pärmen. Vi har inte utökat vårt portfolioarbete men har tillsammans med våra förskolor på enheten arbetat fram en bättre struktur för barnens portfolio. Andelen elever som når godkänd nivå i år 3 och 5 skall öka. Vi satsar på en högre personaltäthet hos de yngre barnen Vi arbetar systematiskt med läs och skrivutveckling enligt en åtgärdsplan Vårt elevvårdsteam, tillsammans med klassläraren, kartlägger via klasskonferenser elevernas kunskapsnivå för att sätta in rätt åtgärder tidigt Vi har flera verktyg för bedömning Vi följer terminsvis upp måluppfyllelse i skolans alla ämnen från år 1 En åtgärdsplan upprättas för de elever som inte når målen Be/Ma pärmen, Språket lyfter, tester av olika slag, nationella prov, provia, lärarens bedömning. Vår måluppfyllelse i svenska för år tre är 95 % på Kyrkskolan och 56 % på Ekebyskolan. För matematik är siffrorna 85 % för Kyrkskolan och 78 % för Ekebyskolan. Ser vi bara till de siffror som lämnas in för måluppfyllelse kan vi konstatera att vi inte har god måluppfyllelse inom svenska och matematik för Ekebyskolan. Ser vi till individer så har samtliga de elever som inte nått målen en åtgärdsplan för sin fortsatta utveckling.

9 proaros 9 (15) Vi behöver arbeta fram en åtgärdsplan i matematik. Fortsatta arbetet med att utveckla portfolioarbetet. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i år 5 Vi har fokuserat vår fortbildning på språk och matematik. Detta har gjort att vi fått mer kunskap kring bedömning i matematik enligt Be/Ma pärmen. Vi har inte utökat vårt portfolioarbete. Andelen elever som når godkänd nivå i år 3 och 5 skall öka. Vi satsar på en högre personaltäthet hos de yngre barnen Vi arbetar systematiskt med läs och skrivutveckling enligt en åtgärdsplan Vårt elevvårdsteam, tillsammans med klassläraren, kartlägger via klasskonferenser elevernas kunskapsnivå för att sätta in rätt åtgärder tidigt. Vi har olika verktyg för bedömning Vi följer terminsvis upp måluppfyllelse i skolans alla ämnen från år 1 En åtgärdsplan upprättas för de elever som inte når målen Be/Ma pärmen, Språket lyfter, tester av olika slag, nationella prov, provia och lärarens bedömning. Måluppfyllelse i matematik var 85 % för Kyrkskolans elever i år 5 och 89 % för eleverna i år 5 på Ekebyskolan. I svenska når 74 % av eleverna i år 5 på Kyrksskolan målen för svenska och 100 % av Ekebyskolans elever i år 5. Eleverna i år 5 på Kyrkskolan har ökat sin måluppfyllelse från år 3 med drygt 10 %. Vi fortsätter vårt påbörjade arbete med att kartlägga måluppfyllelse i alla ämnen från år 1 för att så tidigt som möjligt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen i skolans alla ämnen för att tidigt sätta in rätt åtgärder. Normer och Värden Förskolan/skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som förskolan/skolan skall gestalta och förmedla (Lpfö98, Lpo94, Lpf94).

10 proaros 10 (15) Likabehandlingsplan I kvalitetsredovisningen skall uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i 6 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas. (För ordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) Åtgärder sedan senaste revideringen Vi har infört trygghetsgrupper med en eller två elever från varje åldersgrupp från förskoleklass till år 6 på båda skolorna. Grupperna består av ca elever i varje grupp och målet är att de skall träffas flera gånger per termin. Syftet med grupperna är att skapa trygget och sammanhållning, skapa en vi känsla på skolan och att stärka individen. Genom trygghetsgrupperna lär alla elever känna flera elever som är både yngre och äldre och även fler vuxna på skolan än de som de vanligtvis träffar. Arbetet i stödgruppen, utvärdering av planen i tvärgrupp med lärare och fritidspersonal, skolsköterskans samtal med elever i år 4 och 6 samt pedagogernas bedömning av trygghet och trivsel samt nolltolerans mot kränkande behandling i ett brev till rektor. Vi upplever att de allra flesta av våra elever är trygga och mår bra och att inga allvarliga kränkningar förekommer. I de fall då det uppstår situationer av kränkningar vet de vilka de kan vända sig till och säger till någon vuxen. Vi märker att eleverna i några fall inte är snälla mot varandra, det kan t ex vara intriger där ingen vill ge sig men gärna ge igen. I många fall sker kränkningarna på fritiden, ofta via nätet eller sms, som sedan följer med till skolan. Pedagogerna agerar vid alla kränkningar och hjälper barnen att reda ut konflikter och kränkningar. Alla grupper arbetar kontinuerligt med någon form av värderingsövningar. Vi behöver hitta bättre rutiner för att dokumentera händelser av kränkningar. Rektor kommer till varje klass för att kontinuerligt utvärdera och prata om likabehandlingsplanens intensioner. Tidpunkt för kommande revidering Juni 08. Utbildningsplanens mål Studie och verksamhetsmiljö en god miljö för lärande och personlig utveckling Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Enligt föregående kvalitetsredovisning behövde vi titta över hur vi använde våra lokaler för att skapa en lugnare arbetsmiljö för våra elever.

11 proaros 11 (15) Alla på enheten, barn och vuxna, ska tillsammans vara delaktiga i att skapa en miljö som är helt fri från mobbing, kränkningar och främlingsfientlighet. Värderingsövningar Värdegrundsarbete Trygghetsgrupper och faddergrupper Tydliga ordningsregler Alla elever har en individuell utvecklingsplan Brev till rektor kring arbetsro, trygghet och nolltolerans mot kränkande behandling från pedagogerna på enheten, skolsköterskans samtal med eleverna i år 4 och 6, PN enkäten, frågeformulär inför utvecklingssamtal och IUP. Vi upplever att vi har god måluppfyllelse. I alla de flesta grupper råder det arbetsro. På PNkäen hade Ekebyskolans elever i år fem värdet 4,3 och Kyrkskolans elever i år fem värdet 2,4. I vissa grupper märker vi att enstaka elever har svårt att finna ro i sitt arbete och att de därmed stör både sig själva och andra. Det finns en fördel med att kunna vara flera vuxna med en grupp då det finns större möjligheter att några får arbeta i t ex grupprum. Vi har i vissa grupper haft stora problem med arbetsron men där ser vi att vårt målmedvetna arbete med att skapa tydliga strukturer har gett resultat. Vi upplever att eleverna är trygga i sitt arbete i sina klassrum men att situationerna på rasterna kan upplevas som otrygga. Vi fortsätter med trygghetsgrupper på Kyrkskolan och faddergrupper på Ekebyskolan. Vi planerar att starta organiserad rastverksamhet på framförallt lunchrasterna för att skapa en större trygghet under rastsituationerna. I alla verksamhetsformer ska nolltolerans gälla och ett verkningsfullt arbete ske mot all kränkande behandling Vi fortsätter vårt arbete mot mobbning, kränkningar och främlingsfientlighet enligt våra handlingsplaner. Vi arbetar aktivt värdegrunden i alla elevgrupper. Alla på enheten, barn och vuxna, ska tillsammans vara delaktiga i att skapa en miljö som är helt fri från mobbing, kränkningar och främlingsfientlighet. Vi har en gemensam värdegrund som hålls levande vid diskussioner vid diskussioner i de olika personalgruppernas arbetsplatsträffar. Vi arbetar med målen i vår likabehandlingsplan med personal, föräldrar och elever kontinuerligt.

12 proaros 12 (15) Vi har kamratstödjare som tillsammans med vuxna kontinuerligt träffas och arbetar förebyggande mot kränkningar. Vi har ordningsregler för att skapa trygghet och arbetsro i våra grupper. Vi arbetar med värderingsövningar i alla grupper. Arbetet med likabehandlingsplanen, ordningsregler och vår värdegrund i alla grupper. Brev till rektor från alla pedagoger om trygget, trivsel, arbetsro och nolltolerans mot kränkande behandling i de grupper man arbetar. Vi upplever att våra barn är trygga i skolan och att vårt arbete mot kränkande behandling är verkningsfullt. Vi märker att eleverna i några fall inte är snälla mot varandra, det kan t ex vara intriger där ingen vill ge sig men gärna ge igen. I de flesta fallen handlar det om enstaka händelser som hänt under rasten men som går att reda ut då vi direkt reagerar på och hjälper barnen att lösa konflikterna. I de flesta fall upplever vi dock att barnen är empatiska och trivs med varandra i gruppen. I många fall sker kränkningarna på fritiden, ofta via nätet eller sms, som sedan följer med till skolan. Pedagogerna agerar vid alla kränkningar och hjälper barnen att reda ut konflikter och kränkningar. Alla grupper arbetar kontinuerligt med någon form av värderingsövningar. Vi vill bli bättre på att skapa en tryggare skola i rastsituationerna. På Ekeby skola startar vi upp en kamratkedja för att få fler att ta ett aktivt ansvar att vara en god kamrat. Varje verksamhet ska arbeta i förebyggande syfte för att främja en god barn / elevhälsa. Varje verksamhet ska också bedriva ett aktivt hälsoarbete kring kost och motion samt motverka elevers användning av alkohol, narkotika och tobak Vi fortsätter vårt samarbete med Dingtuna GIF och Stora Ekeby ridklubb och undersöker möjligheten att knyta ytterligare kontakter med föreningar som har annat utbud på aktiviteter än det som erbjuds i Dingtuna/Rytterne. Skolrestaurangerna introducerar nya grönsaker. Vi strävar efter att erbjuda två rätter i skolrestaurangerna samt även potatis de dagar det serveras ris eller pasta. Få eleverna att förstå innebörden av kost och motion och ta avstånd från alkohol och droger. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i år 4 och 6. Där tas sambandet mellan bra kost, motion och inlärning upp. Våra skolrestauranger arbetar utifrån Ät smart modellen. Värderingsövningar där målet är att få eleverna att kunna stå emot grupptryck.

13 proaros 13 (15) Samarbete med Dingtuna GIF och Stora Ekeby ridklubb i handslagsprojekt. År 6 arbetar med temaområdet Alkohol, Narkotika och Tobak Skolsköterskans hälsosamtal med alla elever i år 4 och 6. Pedagogernas observationer. Vi har god måluppfyllelse. I våra skolrestauranger upplever vi att barnen vågar prova på mer olika grönsaker samt att vårt utökade salladsbord har god åtgång. I skolsköterskans hälsosamtal framkommer att barnen mår bra. I de klasser där man är ute och har undervisning ofta märker läraren att barnen sällan är sjuka. Vi serverar färdiglagad varm mat som är transporterad från Västerås till Ekebyskolan varje dag, vi behöver arbeta för en förändring av detta. Demokrati, delaktighet och hållbar utveckling Föräldrarna ska vara väl förtrogna med barnens/elevernas kunskaps och sociala utveckling Vi fortsätter vårt arbete med ge eleverna större utrymme för reflektion kring sitt eget lärande. Arbetet med reflektionsböcker, skoldagböcker, finns i många klasser men målet är att alla elever skall ha en bok där man kontinuerligt reflekterar över sitt lärande i skolan. Vi fortsätter att ta tillvara på de spontana samtal mellan föräldrar och personal där de uppstår på fritidshemmen och i skolan. Vi fortsätter arbetet med att identifiera områden för delaktighet och inflytande i föräldrasamråd och föräldrastyrelse. Medinflytande som medför ansvar = demokrati. Medinflytande = att lyssna på elevernas och föräldrarnas idéer och ta frågorna på allvar. De har rätt att ha egna åsikter. Om idéerna och frågorna inte är tänkbara eller genomförbara skall läraren noga förklara varför. Alla elever har IUP och portfolio. Vid våra utvecklingssamtal får alla barn och föräldrar hem dokumentation kring måluppfyllelse i god tid före samtalet Vi har klassråd, elevråd samt mat och miljöråd med elevrepresentanter från alla grupper i grundskolan.

14 proaros 14 (15) IUP och åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och spontana samtal med barn/elever och föräldrar i vardagen Vi upplever att föräldrar och elever har fått ökad kunskap om barnens social och kunskapsmässiga utveckling i och med vårt arbete med IUP och skoldagböcker i de flesta grupper. Alla barn reflekterar på något sätt, via skoldagböcker eller andra verktyg, över sin kunskapsinhämtning och måluppfyllelse som sedan vidare kommuniceras med hemmen. Vi har bra verktyg för att karlägga och informera om barnens måluppfyllelse och kan tidigt signalera om vi upplever att det kommer att bli problem för något barn. Våra samtal med föräldrar håller en god kvalitet. Vi arbetar vidare för att ha fortsatt god måluppfyllelse inom området. Alla barn, elever och föräldrar ska känna till målen för verksamheten och ges möjlighet att utöva ett aktivt demokratiskt inflytande Fortsatt arbete med att identifiera områden för inflytande i föräldrasamråd samt föräldrastyrelse. Medinflytande som medför ansvar = demokrati. Medinflytande = att lyssna på elevernas och föräldrarnas idéer och ta frågorna på allvar. De har rätt att ha egna åsikter. Om idéerna och frågorna inte är tänkbara eller genomförbara skall läraren noga förklara varför. (ange de 3 5 viktigaste som har haft betydelse för ökad måluppfyllelse) Klassråd, elevråd, mat/miljöråd Föräldramöten, föräldrasamråd och lokal styrelse Utvecklingssamtal Elevvårdskonferenser Vi uppmuntrar föräldrars delaktighet t ex genom den dagliga kontakten i skolan och på fritidshemmen. BRUK enkäter i föräldrarådet/styrelsen, PN ekäter, IUP och åtgärdsprogram. I och med de diskussioner som förts i föräldrasamrådet samt föräldrastyrelsen i Myndigheten för skolutvecklings utvärderingsmaterial BRUK så har vi mycket god måluppfyllelse. Föräldrarna anser att våra skolor har god information till föräldrar avseende mål, innehåll, värdegrund och arbetssätt. De anser att vi bjuder in föräldrar att vara med och påverka arbetet i klassen och på skolan i hög grad. Vidare har vi väl fungerande forum där föräldrar kan komma in och påverka på ett positivt sätt och vara delaktiga i att under demokratiska former

15 proaros 15 (15) diskutera aktuella frågor. Utvärderingen enligt BRUK visar också att våra skolor till stor del kännetecknas av att vara skolor som tydligt visar att föräldrar är betydelsefulla och ses som en viktig resurs för skolan i elevernas utbildning och utveckling. Föräldrasamråd och föräldrastyrelse träffas 3 4 gånger per termin där är fokus att skapa insyn och delaktighet samt ta tillvara på engagemanget som finns hos föräldragruppen, för att tillsammans skapa en bra skola. På föräldrasamråd och föräldrastyrelse tas diskussionen upp om hur föräldrainflytandet skall stärkas bland annat genom att man diskuterar organisation och utveckling av verksamheten. Fortsatt arbete med föräldrasamråd och föräldrastyrelse men där vi kan få fler föräldrar engagerade i att föra fram frågeställningar till rådet och styrelsen. Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete avseende miljö och hållbar utveckling Målet fanns inte i föregående kvalitetsredovisning. Våra skolor skall aktivt arbeta med och behålla sin grön flagg certifiering. (ange de 3 5 viktigaste som har haft betydelse för ökad måluppfyllelse) Vi har miljömål för hela enheten Båda skolorna arbetar med målen för Grön Flagg Dagligt arbete i undervisningen om miljö och hållbar utveckling. Besök av VAFAB i skolorna. Utvärdering av grön flagg målen för läsåret. Vi har god måluppfyllelse. Fortsatt arbete med grön flagg och ett medvetet miljöarbete i det vardagliga som att t ex lära barnen vikten av att sortera och ta miljöhänsyn. Fortsatt arbete med grön flagg. Ökad andel ekologiska livsmedel.