******************************************************************************

Transkript

1 DE MEDICINS URVLSPRVE UPPGIFSMPENDIUM Detta är rvalrovet gftkomendm. omendet text nnehåller nlednngar tll gfterna (krverad text), rvalgfterna amt om blagor en artkel om hör tll rvalrovet tema, en formelamlng oh tabellnformaton. För att knna löa gfterna kräv det att man behärkar oh kan tlläma nformatonen om fnn rvalrovboken, gftkomendet nlednngtexter, amt artkeln, formlerna oh tabellnformatonen blagorna. Den nformaton om fnn nlednngtexterna kan även höra ho med andra gfter än de gfter eller gfterer om följer drekt efter texten. Bekanta dg omorgfllt med gftkomendet oh de blagor. Förtom gftkomendet har d fått ett earat varkomendm, om nnehåller earata vartrymmen för varje gft. Skrv dtt var med tydlg handtl det trymme om reerverat för varje gft varkomendet. ext om är otydlgt krven, eller om överkrder det lnjerade trymmet (endat en krven rad er lnje!), eller text om överkrder margnallnjerngen för vartrymmet beakta nte vd bedömnngen. Vd lönng av räknegfter använd de värden för kontanterna om fnn blagan. Som var bör ange alla räkneoeratoner om leder tll ltreltatet. Enbart ett nmerkt reltat räker nte om var. Ifall man nte gften angvt annat, bör det nmerka ltreltatet ange å baen av det mnt exakta nmerka värdet om gett gften. Bedömnngen av varen baerar g å rvalrovboken amt det gftkomendm med blagor om delat t vd rvalförhöret. Vd oängättnngen beakta även hr logka oh tydlga varen är. Svaren ammanlagda oängmma kalla råoäng. De olka nverteten rvalkommttéer betämmer jälvtändgt oh enlghet med na egna regler hr dea råoäng omvandla tll rvaloäng, amt om eventell elmnerng av delgfter oh andra åtgärder om berör bedömnngen. ****************************************************************************** Det mednka rvalrovet börjar kl. 9 oh ltar kl. 4 amt räker exakt 5 tmmar. Man får komma n rovalarna fram tll kl. 9:40, oh man får avlägna g tdgat kl. 0:00. ontrollera att det gftkomendm d erhållt nnehåller ett ärmblad l dorna -7 rätt ordnng, amt 8 dor blagor. ontrollera även att varkomendet har ett ärmblad l dorna -. nge dna erongfter å varje da varkomendet genat då rovet börjar. Endat de dor bedöm, å vlka den ökande krvt na erongfter före rovet lt. Det är förbjdet att krva något efter att rovtllfället avltat tll det att varkomendet retrnerat. Retrnerngen av varkomendet ker enlgt anvnngar från övervakaren.

2 Åldrandet tmanngar Åldrandet förorakar förändrngar lvfnktonerna om förvagar handlngkraften oh ökar jkdombenägenheten. Man kan broma förändrngarna genom en hälobefrämjande lvtl oh genom att öka möjlgheterna tll aktvt deltagande oh rätthållande av männkorelatoner. Moton oh annan fyk aktvtet, amt tmanngar om bevarar den ntellektella retatonförmågan mnkar både jkdombenägenheten oh jkdomarna vårghetgrad. ll ålderdomen hör ofta en förämrng av ynen oh höreln, mnkad moton, förämrad balan oh ramlande, amt grav ndernärng. Åldrngar kan även lda av benkörhet (oteooro), mnnetörnngar, oredghet, rnnkontnen, kronka märtor, amt bevär om eventellt orakat av mångmednerng. Ett tdgt ngrande roblemen förbättrar åldrngarna lvkvaltet. Detta är mätbart om en förbättrng av handlngkraften, en förlängnng av tden man klarar g hemma, amt en mnknng av jkheroderna. Ugft oäng Motvera å baen av rvalrovboken oh artkeln blagan, varför det klle vara nödvändgt att vd läkarmottagnngen reervera mera td än vad om är brklgt för att klarlägga oraken tll åldrngatenterna läkarbeök oh för den verbala nderöknngen av dem. (rdet anamne om använt artkeln betyder förhandgfter om få av atenten.) Ugft 7 oäng a) Redogör för hrdana förändrngar det ker ögat oh ynförmågan vd åldrandet. (6 ) b) Hr nverkar de tll åldrandet hörande förändrngarna ämneomättnngen å krovkten? Motvera dtt var. ( ) En tor del av åldrngarna allvarlga olykfall tgör av att de faller. Vanlgen är orakerna tll fall allmän vaghet oh tll åldern hörande förändrngar motorken, yn-, hörel-, balan- oh känelnnet. Fall beror okå ofta å vndel oh vmmande, vlka är teken å änkt blodtryk oh förmnkad blodrklaton hjärnan t.ex. då man nabbt reer g från lggande tällnng (ortotatk hyoton el. hyotenon). En lndrg ortotatk hyoton oh känlan av att det vartnar för ögonen trax efter att man ret g hör tll den normala fyologn även ho nga männkor. omenerngen av ortotatk hyoton förämra med tgande ålder, därför är ymtomen bland åldrngar allmänt förekommande. rtotatk hyoton aentera (förtärk) då det atonoma nervytemet nte reagerar tllräklgt oh nabbt nog för att komenera det änkta blodtryket. rtotatk hyoton kan aentera även tan törnngar det atonoma nervytemet fnkton. I det här fallet kan oraken vara en av olka faktorer beroende mnknng av kroen vätke- oh/eller blodvolym el. hyovolem, blokerng av blodflödet eller hjärtjkdom. Även medner om åldrngarna använder mot andra jkdomar, t.ex. vätkedrvande medner oh blodtrykmedner, nverkar kadlgt å reglerngmekanmerna.

3 Ugft 3 8 oäng a) Redogör för hr olka faktorer reglerar ammandragnng oh tvdgnng av hjärnan blodkärl. (7 ) b) Nämn vlka faktorer om kan föroraka hyovolem. (8 ) ) Varför aenterar hyovolem vndel om orakat av en ortotatk reakton? (3 ) Ugft 4 8 oäng Motvera hrvda följande trktrer/fenomen har betydele för lägeförnmmelen eller ej. a) kortkonalträngen ( ) b) ledkaelreetorerna ( ) ) generatorotentalen ( ) d) gravtatonfältet ( ) m man mtänker att det fnn en törnng hjärnan blodrklaton kan man genomföra en bldframtällnng med PE-metoden (otronemontomograf) med yre-5-otomärkt vatten (H 5 ) om markör. Iotoen 5 emtterar otroner oh de halverngtd är 3 eknder. Ugft 5 0 oäng En åldrngatent om lder av vndel väger 75 kg. PE-bldframtällnngen om gör å atenten rea fem gånger. I början av varje bldframtällnng njera 5 megabeqerel (MBq) H 5 markör er vktklo atenten ven. Bldframtällnngarna rea med 5 mnter ntervall (exakt värde). Den effektva doen orakad av det H 5 om gav åt atenten är,6 Sv er megabeqerel. a) Beräkna den effektva totala trålnngdoen om PE-bldframtällnngen förorakade atenten. (3 ) b) Beräkna atenten H 5 -aktvtet 5 mnter efter den förta njektonen av H 5 -markören. (7 ) Man kan åkådlggöra blodrklatonen hvdet område med den förenklade teoretka modellen fgr. Blodflödertterna lltrera modellen med lföredda lnjer. Flödemottånden å de frågavarande rtterna (R (rtt) ) har tmärkt med rektanglar. De från aortan tgående rtterna om går tll hvdet område har för förenklngen kll avbldat om två arallella dentka flödertter. Man kan anta att det venöa blodtryket modellen är noll. Man vet att normala tatoner är blodflödet tll hvdet 5 % av hela kroen blodflöde. På grnd av åderförkalknng el. ateroklero har flödemottåndet båda flödegrenarna tll hvdet område ökat med 3 % jämfört med den normala tatonen. nnortäde är flödemottånden oförändrade. Blodmängden om hjärta mar är genomntt 75ml/ ho den ovannämnda åldrngatenten. Patenten genomnttlga blodtryk aortan är 95 mmhg. Ugfterna 6 oh 7 anknyter tll denna åldrngatent oh gfterna antar man att flödet är lamnärt (Poelle lag kan tlläma).

4 3 Fgr Ugft 6 9 oäng Beräkna, å baen av modellen fgr, hr många roent blodrklatonen hvdet område mnkat jämfört med den normala tatonen. Vd halområdet är flödegrenen flödemottånd R hal = 0,89 PRU. Ugft 7 3 oäng a) Dametern av aortan lmen ho atenten är,0 m. Vlken är blodet genomnttlga flödehatghet (m/) aortan? ( ) b) ntalet kallärer kroen är 5,0 0 9 oh dametern ho dera lmen är 8,0 m oh de anta alla vara lka långa. Vlken är blodet flödehatghet kallärerna, då man antar att allt blod rklerar va kallärerna? (3 ) ) I en del av hjärtat kranartärgren har lmen tvärnttyta mnkat.g.a. ateroklero. Raden av artären lmen är normalt r oh det avmalnade tället r. m r = 0,80 r oh trykkllnaden mellan ändarna av avmalnngen är den amma om före komten av förträngnngen, hr många roent av det rrnglga volymflödet (fgr.) är totalvolymflödet q v vd förträngnngen (fgr.)? (5 )

5 4 Fgr d) För att förbättra blodrklatonen hjärtmkeln fogar man ett tranlantat tll det avmalnade tället (fgr.3). Raden av tranlantatet lmen är r 3 oh de längd anta vara den amma om avmalnngen längd. Detom är r = r 3 = 0,80 r oh trykkllnaden mellan ändarna av avmalnngen anta vara den amma om före alkatonen av tranlantatet. Beräkna med motverngar hr tort totalvolymflödet q v är efter alkatonen av tranlantatet (fgr.3), jämfört med det rrnglga volymflödet (fgr.). nge dtt var roent. (3 ) Under klmakteret (övergångåldern) förvaga äggtokarna fnkton, oh rodktonen av etrogenhormon dem mnkar kraftgt. Då fnktonen avtar teblr mentratonerna. Mnknngen av etrogenerna åkyndar även kroen allmänna åldrngroeer. De vktgate etrogenhormonerna är etradol, etrol oh etron. rganmen hvdaklga etrogen före klmakteret är etradol, oh efter klmakteret är det etron, om blda bl.a. fettvävnaden. lmaktereymtomen kan lndra med hormonerättnngbehandlng. Hormonet doera allmänhet endera oralt eller genom hden från ett låter eller en gel. Det vanlgate etrogenhormonet om använd vd hormonerättnngbehandlngen är etrogen, om mednrearatet använd endera om ådant eller om dervat. Ett myket allmänt använt dervat är etradolvalerat, vlket hydroxylgren etradolet D-rng har företrat med n-entanyra (valeranyra). En för hormonerättnngbehandlng edvanlg etradolvaleratdo är,0 mllgram er dygn. Etradolvaleratet hydrolyera organmen tll etradol, av vlken törta delen omvandla tll etron tarmen lemhnna oh levern. I levern blda av etronet vdare vavel- oh glkronyrakonjgat. Som vattenlölga joner töndra dea tll rnen. Som alternatv tll de natrlga terodhormonerna kan man använda yntetka teroder, åom tbolon. I organmen metabolera tbolonet nabbt tll förenngar om har etrogen- oh rogetnverkan. I fgr 3 va den förta faen av tbolonet metabolm varvd de fyologkt aktva förenngarna blda.

6 5 H C CH H CH C H tbolon enzym enzym H C CH Fgr 3 Den effekt om etrogenerna, lkom även andra hormoner, orakar förtätter att de bnder tll va reetorer. Hormonet tredmenonella trktr har en vktg betydele för bndnngen. I allmänhet kan bara en av förenngen möjlga tereoomerer (rymdomerer) bnda tll reetorn. Stereoomer förekommer bl.a. bland molekyler om har en eller flera krala (aymmetrka) kolatomer. En kral kolatom är en 3 -hybrderad kolatom, tll vlken de bndna atomerna eller atomgrerna är olka. Ugft 8 8 oäng a) De fleta hormoner oh läkemedel kan nte doera med hjäl av låter eller gel genom hden. Vlka kemka oh/eller fyologka oraker möjlggör användnngen av ovannämnda metoder vd doerngen av etradol? (3 ) b) Märk t tbolonet alla ex krala kolatomer genom att rnga n dem (var oh en klt) trktrformeln varkomendet. Svar om nnehåller fler än ex alternatv bedöm ej. (3 ) ) ll vlken av de organka reaktonerna hvdtyer hör reakton ( fgr 3) den förta faen av tbolonet metabolm? ( ) Ugft 9 6 oäng a) Hr myket etradol ( mkrogram) kan det om met blda av den vd hormonerättnngbehandlng använda, edvanlga daglga doen etradolvalerat? (8 ) b) Molekylmaan för en av etradolvaleratet entrala ämneomättnngrodkter om htta rnen, avvker från etradolvaleratet molekylmaa med mndre än 5 %. Rta trktrformeln för den frågavarande ämneomättnngrodkten trymmet om fnn varkomendet. (8 ) Den oorganka mneralbtanen benvävnaden är tll hvddelen hydroxyaatt, om kontnerlgt både faller t (kalfera) oh löe (dekalfera). m dekalfkatonen en längre td ker nabbare än kalfkatonen, är följden oteooro.

7 6 De från benvävnaden löta mneraljonerna rör g frtt genom kallärväggarna benvävnaden. I blodet oh vävnadvätkan (nterttalvätkan) förekommer envärda katjoner (t.ex. Na + oh + ) om earata hydraterade joner. våvärda katjoner däremot är tll tor del bndna tll albmn oh blodlaman andra rotener med negatv laddnng. Exemelv är endat hälften av blodlaman ammanräknade kalm ( totalkalm ) hydraterad jonform ( frtt kalm ). organkt fofor är den gemenamma benämnngen för blodlaman foforyra oh de olka jonformer, vlka är kemk jämvkt nemellan. Benvävnaden mneralbtan är däremot nte kemk jämvkt med de blodlaman löta mneraljonerna. Detta framgår t.ex. å, att om man tll ett rovrör nnehållande blodlama tllätter fnmalen benvävnad, kommer konentratonerna av frtt kalm oh fofat laman att mnka kraftgt, detta tll följd av att jonerna faller t. rot denna ojämvkt tfaller kalmalterna nte blodet eller mjkvävnaden ho frka männkor. Detta beror delv å va nhbtorer om bromar kalferngen (t.ex. fetn-). Ugft 0 oäng a) nge den balanerade ekvatonen för reaktonen om bekrver tfällnngen oh lönngen av benvävnaden hvdaklga mneralbtan. nge reaktonkomonenterna fa (, g, l, aq) ekvatonen. (4 ) b) Varför tgör laman fra kalmhalt nyttgare nformaton än laman totala kalmhalt, då man nderöker kalfkatonen oh dekalfkatonen av benvävnad? (3 ) ) Vlka är konentratonerna av de olka jonformerna av oorgankt fofor laman (med två gällande ffror noggrannhet)? (7 ) d) Va, genom att använda lölghetrodkten, att det nte råder kemk jämvkt mellan benvävnaden hvdaklga mneralbtan oh komonenterna ellmellanrmmet (nterttm). (7 ) Ugft Redogör för hr komakt benvävnad förnya. oäng I många nderöknngar har man kontaterat att åtmntone var femte kvnna över 50 år har fraktrer å kotorna. Förekomten av fraktrerna ökar med åldern, ärklt efter 65-år ålder. Ryggraden kotfraktrer kan tå amband med att man hkar g, lyfter något, eller t.ex. när man hotar. När man lyfter föremål nverkar kroen tällnng väentlgt å hr ryggltet belata. Man kan katta belatnngen genom att, om det va fgr 4, granka krafterna moment med aveende å momentnkten (öen rkel). rafterna om granka är tyngdkraften om verkar å kroen övre del F W, föremålet tyngdkraft F P oh ryggen träkarmkler kraft F E. De vnkelrätta avtånden från momentnkten tll krafterna rktnnglnjer är å motvarande ätt r W, r P oh r E. Vkten av kroen övre del är det här fallet 65 % av kroen totala vkt. Peronen vkt är 7 kg oh föremålet om lyft väger 5 kg. I -fallet fgr 4 tår eronen rak oh bär föremålet, B-fallet lyfter eronen föremålet från nderlaget genom att böja ryggen, C-fallet genom att böja na knän oh hålla ryggen rak, oh D-fallet genom att böja na knän oh n rygg. vtånden om motvarar dea fall fnn angvna tabell.

8 7 B C D Fgr 4 abell Fgr 4 R E (m) r W (m) r P (m) 5,0,0 30,0 B 5,0 6,0 40,0 C 5,0 8,0 35,0 D 5,0 4,0 50,0 Ugft 0 oäng a) Hr tor är kraften F W fallen -D fgr 4? ( ) b) Vlken är kraften F W moment förhållande tll momentnkten -fallet fgr 4? ( ) ) I vlket av fallen fgr 4 (B, C eller D) är kraften F W : moment tört jämfört med momentet -fallet? Hr många gånger törre är momentet då jämfört med momentet -fallet? (3 ) d) Hr många roent mnka kraften å ryggen träkarmkler då man lyfter föremålet med ryggen rak (C-fallet fgr 4) jämfört med att man lyfter om det va B-fallet fgr 4? (3 )

9 Med tllåtele av Rejo lv oh Mednka dkrften Dodem Blaga (4 dor)

10 Med tllåtele av Rejo lv oh Mednka dkrften Dodem Blaga (4 dor)

11 Med tllåtele av Rejo lv oh Mednka dkrften Dodem Blaga (4 dor)

12 Med tllåtele av Rejo lv oh Mednka dkrften Dodem Blaga (4 dor)

13 Blaga (4 dor) yngdaeleratonen å jorden yta 9,8 m/ Ljdet hatghet lft 334 m/ Denteten för vatten 000 kg/m 3 Denteten för blod 050 kg/m 3 Denteten för kvklver 3600 kg/m 3 Plank kontant 6, J Ångbldnngvärme för vatten 48 kj/kg Vattnet efka värmekaatet 4,9 kj/kg Elektronen laddnng e = -, C vogadro tal = N = 6,0 0 3 mol - 0 C = 73,5 llmänna gakontanten R = 8,3 J mol - - Faraday kontant F = 96,5 0 3 C mol - Molarvolymen för en dealga V m =,4 l/mol (NP) Lften dentet,9 kg/m 3 Ljet hatghet = 3,0 0 8 m/ Stefan-Bolzmann kontant = 5, W/m 4 k = för en vart kro ev =, J re = C = 3,7 0 0 Bq kwh = 3,6 MJ roton: m =, kg netron: atommaenhet: a a H HB HB H 3 H H H a m n =, kg m =, kg m =,00785 m m n =, m log H ( H ) H 0 a H ( H ) H 0 a V H 3 0 / V max H 0 d J d D dx 0 N D 3 6 a C S m tot S k M / 3 J d D P x P D / x R nr /V R J n R V R ln Z 0 N f 0 R ln d dx FV R d Z F N f dx N f Z FV R V ln ZF d F dv J D( Z ) dx R dx R PNa V V V ln F P ( Z ) 0 R R( de I Cm g dt n n a b f r k( / N) v h mv eu m,6 0 Na 0 Na 0 Na Na R ln P P dv dx P Z P ) FV ( E ENa ) g ( E E ) gl ( E El ) n n n U ( 0,9780 F q( v B) ; F qvbn, F m r V ( ) r v F / f V ( m n) r / f W ½J v QE 6 r U dq / t m n 6 U )

14 Blaga (4 dor) L U Vt I I / 0 0 d log0 ( I / I0) d E Zm Nm lg e N e t 0 0 lg 0 (lg ln ½ f b f b e, f b b n e m t e) t t t e e E I, E E m x I e 0 H w D; R H f Y f b e e ( o ) w R D E w w D ; w R R E hf h / ; E( ev ) 40/ ( nm) f /( LC ) v R / M v I E / 0 W / 0 m 0g( I / I0) R 0lg( P / P ) 0lg(/ )... v f f0 ; f f0 v F mv / r 4 ( r / a) 4 F m r mr mm F R d q d h k P P 4 ; k 4 h h lk,38hd lft hh h ½gt v v gt 0 h v0t ½gt t h ( lft hd 0 0 0t ½t ) 0,5 / n /t a v / r F mv / r m r 4 / y x t y n t kx, max x t ot kx, max mr ( 0dB)lg( I / I0) I / tot / 4 E / L I / ; L d / m Nt ntt L I / o g n / a n / b n n / r f n n r nr / n n f r f / f n n / l I I 0 e V nr V V V V 0 ( V ) 0 ( ) Q m W W Fl W v t t 3 ½ v ½v t P P P ½v q v ½ v v qv qv P v v 3,5 v

15 Blaga (4 dor) P 3,5 3 q v V q v t l q t m qm t q v v v k 7 6 V qv t v q q v v v v ½v gh ½ v gh kontant ½ E k ½mv ½ v V V E mgh gh V V F F W V / V V / F ( E/ l)( l) k v 4 R / V 8 L / r PRU ( mmhg)/ V ( ml / ) PVR 80( P L ) / V SVR 80( R ) / V m m m m gh R q v 8 L vr Re, ( 0) gr v 9 W F E mgh E k ½mv E r ½J P W / t W / a W o 4 W 0 / t/ W a / t Pa / P0 ( x. y, z) enhet 000 v v R v v f fvo / M F r vatten vatten

16 Blaga (4 dor) Strålnngen vktkoeffenter Lölghetrodkter för kalmalter ty av trålnng w R (exakt värde) fotoner elektroner netroner 5-0 rotoner 0 alfaartklar 0 organ eller vävnad w (exakt värde) könkörtlar 0,0 lngor 0, röda benmärgen 0, magäken 0, tjoktarmen 0, köldkörteln 0,05 levern 0,05 mattren 0,05 brötkörtlar 0,05 rnblåan 0,05 hden 0,0 benytan 0,0 övrga vävnader tllamman 0,05 alt kalmhydroxd Ca(H) 0-5 mol 3 /l 3 kalmkarbonat CaC mol /l kalmvätefofat CaHP mol /l kalmfofat Ca 3 (P 4 ) mol 5 /l 5 hydroxyaatt Ca 5 (P 4 ) 3 H 0-58 mol 9 /l 9 Referenvärden för komonenter blodlaman natrm 40 mmol/l kalm 3,5-5, mmol/l klor 05 mmol/l kalm,5 mmol/l magnem, mmol/l oorgankt fofor,0 mmol/l vätekarbonat 6,0 mmol/l glko 3,5-5,5 mmol/l albmn 40 g/l rotenerna ammanlagt 70 g/l H 7,4 a-värden för va yror amt dera trktrformler den fllt rotonerade formen: H H H S H kolyra vavelyra ( a = 3,8; a = 0,) ( a -3; a =,0) H H P H H H foforyra glkronyra ( a =,; a = 6,9; a3 =,8) ( a = 3,8) H H H De vktgate terodhormonen: C D H H H B teroderna grndtrktr H H etradol etron etrol H H H H H H H rogeteron aldoteron tetoteron kortol