Bedömningar blir lätt naturaliserade processer. Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens
|
|
- Maria Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Mina argument Bedömningar blir lätt naturaliserade processer Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens En skola behöver gemensamma bedömningsrutiner/bedömningspolicy 2
3 Vad är en god bedömningskultur? Hur många prov i veckan gör en genomsnittlig elev på er skola? Hur många frågor ställer en genomsnittlig lärare på er skola per år? Hur många av dessa prov och frågor är bra? 3
4 Lärare saknar utbildning i bedömning och betygssättning hade 50% ingen utbildning alls, 50% ca 5poäng (7,5hp) (Lundgren & Nihlfors 2005, se även Lärarförbundet 2006)
5 Källa: Lärarförbundet
6 Hur prövas och utvecklas elevernas kunskaper? 80% problemet (OBS i USA): 80% av lärarnas bedömningar syftar till betygssättning (ex slutprov) 80% av lärarna planerar inte lektionerna utifrån en tydlig uppfattning om progression 80% av lärarnas frågor och uppgifter ligger på en låg kognitiv nivå lärarnas feedback ingår inte i en feedback loop (McMillan et al 2013)
7 Rektors ansvar för skolans bedömningar 0 Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4 6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). 0 Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). 0 Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 0 Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). 0 Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4 6 skollagen, AR Planering). 7
8 Lärarens betydelse för elevers resultat Copyright Christian Lundahl Ur Barber & Mourshed, 2007, s. 11, McKinsey)
9 Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande 0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av effektstudier: [T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. 9
10 Bedömningars olika syften
11 FORMATIV BEDÖMNING formande användning av en genomförd bedömning SUMMATIV BEDÖMNING uppsummerande användning av en genomförd bedömning
12 Formativ bedömning ur ett elevperspektiv Vilka är mina mål? Hur går det för mig? Hur vet jag vad som är ett bra arbete? Lär jag mig på bästa sättet utifrån mina förutsättningar? Vilka är mina styrkor och svagheter? Vad behöver jag förbättra? Hur ska jag åstadkomma den förbättringen? Vad får mig att tänka efter? Vad kommer jag ihåg och vad förstår jag? Vad ska jag fokusera på i min revidering? 0 (Smith & Engelsen 2013)
13 Formativ bedömning ur lärarens perspektiv Görs alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande? Ser jag alla elevers lärande? Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig? Hur vet jag det? Hur använder jag den informationen? Vad måste jag förändra i min undervisning?
14 Formativ bedömning i praktiken Synliggöra lärande och missförstånd Slutbedömning (alt. ny formativ cykel) Ge återkoppling (individuellt/grupp ) som bekräftar, utmanar, klargör Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke
15 Tydliggör Följ upp igen Utforska Återkoppla igen Återkoppla Utforska igen Tydliggör igen Följ upp
16 Summativa bedömningars Visa på avslutad utbildning syften Stärka skolplikten och barns rätt till skola Garantera stöd och kompensatoriska åtgärder vid icke godkända betyg Utgöra underlag för urval till högre utbildningar Utgöra ett mått på skolans resultat i statlig och kommunal utvärdering och uppföljning Informera elever och målsmän om elevens kunskapsnivåer Informera om skolresultat inför val av skola
17 17
18 18
19 19
20 Tidigbedömning Förskola Omsorgstraditioner Dokumentation IUP Nationella prov 3, 6 Betyg 6 Skola Utbildningstraditioner Barnet i centrum för verksamheten Verksamheten i centrum för individen 20
21 Skolledarens roll i är att främja balans mellan bedömningarnas olika syften Varför gör vi den här bedömningen? Vad ska vi kunna använda resultaten till? Hur utformar vi uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att vi kan göra rättvisa summativ bedömningar och ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? Hur kommunicerar vi resultaten till eleverna och till andra intressenter så att vi når syftet med bedömningen? 21
22 Skolledare och huvudmän behöver egen erfarenhet av skolutveckling
23 Störst effekt uppnås när skolledaren delar lärares lärande Främja och delta i lärares lärande och utveckling (0.84) Planera, koordinera och utvärdera undervisningen (0.42). Sätta upp och kommunicera mål och förväntningar(0.35), Strategiskt fördela resurser exempelvis genom att prioritera lärande och undervisning (0.34), Ordna en lugn och stödjande miljö för lärande (0.27) Robinson, Lloyd & Rowe,
24 Rektor behöver dela lärarnas utvecklingsprocess No, I could not have led the process invovling the whole staff if I did not have a solid basic knowledge about assessment. Perhaps technically I could have done something, but unless I had a deeper understanding of assessment, I could not have asked the good questions, I could not have supported the teachers in their learning, and I would have been without authority topic wise. (Principal) (Swith & Engelsen 2012, s. 118) 24
25 Förutsättningar för skolutveckling kring bedömning rektors roll 1) Att se till att lärarna känner att de är bekväma med nya bedömningsmetoder och implementeringen av dem. 2) Viktigt att ge tid för utprövning och diskussion 3) Viktigt att rektor är del i lärandeprocessen 4) Skolan behöver en strategi för att introducera nya lärare (och elever) till skolans bedömningskultur 5) Viktigt att hålla fast vid prioriteringar. Sök metaperspektiv på bedömning och skolutveckling och fasa in nya reformförslag i det snarare än att byta fokus 6) Rektor står för kontinuitet genom att motivera lärarna att fortsätta arbeta formativt även när det är svårt. 7) Rektor hjälper till att överbrygga och skapa synteser mellan ämnen och klasser. 25
26 Fem strategier för att stärka formativa bedömningar i undervisningen
27 1. Att veta vart man ska 27
28 0 Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Σ=32 innehållsliga aspekter, 14 värdeord 28
29 Progressionsuttryck (värdeord) som förekommeriförehållande till den uttryckta förmågan: enkla/ utvecklade/ väl utvecklade resonemang till viss del/ relativt väl/ väl underbyggda resonemang Bedömningsaspekter: Hur många led resonerareleven i? I vilken omfattning konkretiserar eleven sitt resonemang? Kommentarer progressionsuttryck: Enkla resonemang präglas av att resonemanget i huvudsak består av korta konstateranden. Finns resonemang i flera led är de i regel få, t.ex. a leder till b därför att... Ju längre resonemangskedjorna är desto mer utvecklade kan resonemangen sägas vara. Nyckelord elever kan tänkas använda för att skapa resonemangskedjor kan vara därför att, det leder till, det händer på grund av och eftersom osv. Merutvecklade resonemang innehåller konkretiseringari hög utsträckning. De kan göras med hjälp av exempel, paralleller, konsekvensbeskrivningar eller med stöd av egna erfarenheter. Hur stor del av ett relevant innehåll behandlas i resonemanget? I vilken omfattning problematiserar eleven i sitt resonemang? I vilken omfattning eleven drar relevanta slutsatser i sitt resonemang? I vilken omfattning använder sig eleven av ämnesspecifika begrepp med precision i sitt resonemang? I vilken omfattning underbygger eleven sitt resonemang medhjälp av Enklare resonemang är ofta mer allmänt hållna och på så sätt otydligare. I mer utvecklade resonemang rör sig eleven mellan det konkreta och det abstrakta (eller mellan helhet och detaljer).det generella (helheten) konkretiseras och tydliggörs med hjälp av det konkreta (detaljer). Merutvecklade resonemang behandlar en större del av det innehåll som är relevant att ta upp.om vi tänker oss att vi ska föra ett resonemang om ett kretslopp i biologi, blir resonemanget mer utvecklat om alla relevanta delarna i kretsloppet behandlas. Den här aspekten handlar om resonemangens bredd snarare än dess djup. Problematisering i ett resonemang kan handla om att eleven visare olika perspektiv på en fråga eller vänder och vrider på en fråga i resonemanget, å ena sidan å andra sidan. Enkla resonemang innehåller vanligtvis få problematiserande inslag.det kan till exempel handla om att redogöra för någon för- och nackdel utifrån en given utgångspunkt. Graden av problematiserande ansatser och perspektiv ökar i mer utvecklade resonemang. Dels handlar det om kvantitet. Ju fler relevanta slutsatser eleven drar i sitt resonemang desto mer utvecklat blir resonemanget. Dels handlar det också om slutsatsernas grad av kvalitet, till exempel komplexitet och generaliserbarhet. Enkla resonemang präglas i större utsträckning av ett vardagsspråk än ett ämnesspecifikt språk. I mer utvecklade resonemang används ämnesspecifika begrepp med god precision. Med det avses att begreppen används på ett korrekt sätt. Eleven kan också särskilja mellan närliggande begrepp som till exempel kommun och stat. Merutvecklade resonemang underbyggsmed hjälp av relevanta fakta exempeleller egna erfarenheter En annan 29
30 Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Tommy Lucassi. Copyright Christian Lundahl enle ande aggmatris med ele e empel/
31 2. Att veta var man är 31
32 Direktuppföljning metoden Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig 10 ord Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under lektionen One Minute Response viktigaste du lärt idag obesvarad fråga du lämnar klassen med idag Muddiest point (mest förvirrad om) Viktigaste frågan (exempel biologi) När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Copyright Christian Lundahl
33 Det var dags för ett Exit pass. Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram. (Joakim Nilsson) 33
34 Dokumentera exit tickets Copyright Christian Lundahl
35 #smartvarjedag 35
36 Måldialog med direktuppföljning Paint my way (Josef Holmqvist) Copyright Christian Lundahl
37 Delad målbild, tex med AnswerGarden /03/7as religionsalster pa answergarden.html Copyright Christian Lundahl
38 IT kan göra skolkunskaper verkliga
39 Publicera tillsammans Ex. SVA elever om Zlatan: ( 39
40 40
41 Ställ frågor som skapar tänkande 0 Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0 Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993) Copyright Christian Lundahl
42 Frågornas betydelse för lärande och bedömning 0 Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca frågor per år (100/dag) 0 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco Black och Wiliam mfl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003) Copyright Christian Lundahl
43 Att med frågor söka tecken på lärande få eleverna att tala/tänka Exemplifiera/precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller fler exempel på? Beskriv, demonstrera, berätta, visa, välj, rita, hitta, placera ett exempel på! Är ett exempel på? Vad gör. till ett exempel på? Nämn ett motexempel till? Finns det några speciella l å (t Komplettera, ta bort, ändra (metakognitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas bort/ändras för att tillåta/försäkra/motsäga? Vad kan läggas till/tas bort/ändras utan att påverkas? Berätta vad som är fel med! Vad behöver ändras för att? Jämföra, sortera, organisera (analytisk förmåga) Vad är likheter och skillnader mellan? Sortera eller organisera följande utifrån.! Är det eller är det inte...?
44 Följ upp med Sokratiska frågor som får Frågor för klargörande: elever att tänka till Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och vem får fördelar? Varför är X bäst? Copyright Christian Lundahl
45 Få alla att synas 0 Think pair share 0 No hands up 0 Trafikljus 0 Mentometerprinciper 0 Mini whiteboards Copyright Christian Lundahl
46 Diskutera variationen i svaren Voto.se Socrative.com Copyright Christian Lundahl Mentimeter.com
47 Hur tänker du nu? 1. Nova och Troj behöver leta reda på en nyckel som ska vara 5 cm lång. Vilken nyckel kan det vara? Ringa in den. (Här får du inte använda linjal) Berätta hur du löser uppgiften
48 3. Hur når jag målen 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 48
49 Återkoppling i processen. GPS modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Feedback i processen handlar om att ge råd: Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som ett förslag som har att göra med fortsättningen av en historia, som i alla fall går sin gång (W. Benjamin 1991) Copyright Christian Lundahl
50 50
51 leadership/dec07/vol65/num04/feedback That Fits.aspx 51
52
53 Feedback för lärandet... Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt. (ur Parr & Timperlay 2010) Copyright Christian Lundahl
54 Återkopplingen har störst effekt i och på processer Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 54
55 Ros på slutet På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang mellan olika historiska perioder, bland annat Presentationen innehöll flera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f)
56 Att leda bedömningsutveckling 0 Långsiktighet (3 5 år) 0 Prioritering (få utvecklingsprojekt och dessutom i samma riktning) 0 Få lärare att experimentera och utforska bedömningspraktiker 0 Skapa en öppna dörren kultur 0 Samarbete byggt på förtroende 0 Plats för kritiska frågor 0 Utrymme för att få misslyckas 0 Stöd för kompetensutveckling och att ge råd 0 Motivera lärare att fortsätta trots motgångar 56
57 Bedömningsforskningens utmaningar Den nya läroplanen förutsätter både till struktur och innehåll att elever och lärare kan arbeta mot givan mål och standards, och löpande utvärdera sig själva. Finns här skillnader i förutsättningar mellan olika lärare och mellan olika elever? Vi vet inte särskilt mycket om hur arbetet med bedömning påverkar lärares lärande om sin undervisning eller i sitt ämne. Vi har få läromedel som bygger på insikter om hur bedömning kan användas för att främja lärandet, även om det börjat hända en del kring fråga svarsmodeller i IKT miljöer, exempelvis genom mjukvaror som Socrative, Mentimeter, Answer Gardens. Vi vet inte så mycket om effekterna av dessa former av läromedel. 57
58 Den trojanska hästen 58
59 En bedömningspolicy som balanserar formativa och summativa syften Ramverket: 0 Nationell uppföljning och utvärdering 0 Huvudmännens uppföljning och utvärdering av sin verksamhet 0 Skolans uppföljning och utvärdering av sin verksamhet 0 Lärarens formativa och summativa bedömningsarbete 0 Elevens lärande och olika slags bedömningar av elevens lärande Copyright Christian Lundahl
60 Skapa en bedömningspolicy som sätter lärandet i fokus 0 Utgångspunkter och värdegrund för bedömning 0 Beskriv syfte med olika typer av bedömningar Gå igenom: 0 Planering T.ex: Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Genomförande T.ex: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Resultatkommunikation T.ex: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP). Balans i resultatdialogen med kommunen (inte bara summativa resultat) 0 Beskriv årets bedömningshändelser 60
61 Bedömningens syfte Bedömning i skolan sker i olika syften, dvs. olika sätt att bedöma är bra för olika ändamål. Så här skriver Skolverket om det som kallas formativ och summativ bedömning: Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå finnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever. Den spänning som kan finnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både coach och domare i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedömningen sker. (Skolverket) 61
62 Formativ och summativ bedömning på Hökmossens skola 0 På Hökmossens skola arbetar pedagogerna med formativ och summativ bedömning på följande sätt Formativ bedömning Summativ bedömning Tydliggöra mål: matriser, elevexempel Synliggöra eleven: elevinflytande över redovisning, kollegialt arbete med frågor/provuppgifter, allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT) Återkoppling: lektionsvis, framåtsyftande, IUP, skriftliga omdömen Kamratbedömning gensvar t.ex. med two stars and a wish. Självbedömning checklistor, lära sig revidera egna arbeten Slutprov, nationella prov Betyg Uppföljning/utvärdering/resultatkom munikation med kommun, stat, vårdnadshavare Diagnos/Särskilt stöd 62
63 Årets bedömningsarbete 63
64 Den trojanska hästen 64
65 Lästips Följ även min blogg: Copyright Christian Lundahl
Bedömning för lärande. Christian Lundahl Professor i pedagogik, Karlstad och Stockholms universitet
Bedömning för lärande Christian Lundahl Professor i pedagogik, Karlstad och Stockholms universitet Föreläsningens argument Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar Bedömning använt
Läs merKunskapskrav SVENSKA År 9
Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar
Läs merLäsa. Betyg E Betyg C Betyg A
Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
Läs merteori och pr Christian Lu
Formativ be dömning i teori och pr aktik k1 3 r y d Nor stad Karl 6-13 3-0 1 0 2 1 Christian Lu ndahl Professor i pedagogik K arlstad univ ersitet och Stockholms universitet Föreläsningens argument 0 Ingenting
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merBedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Workshop Bidra till förståelse för effekterna av bedömningar, samt hur kvaliteten på omdömen och utvecklingsråd kan mätas
Läs merBedömning av och för lärande
Bedömning av och för lärande Christian Lundahl Professor i pedagogik Örebro universitet Handout VT 2015 Föreläsningens argument All bedömning handlar om att synliggöra lärandet Bedömning använt på rätt
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merBedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10
Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merHalmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:
Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSkäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!
Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merSvenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merBetyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Läs merLearning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs mersvenska som andraspsråk
Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merMANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen
MANUAL för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll: Inledning Samarbete skola-hem... 3 Åtgärdsprogram och IUP... 3 Att utreda och kartlägga... 3 Att utreda/kartlägga
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merSVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merHandlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merFramtidens kunskaps - bedömning och betygsättning
Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merINDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN
Datum Sida 1 (5) INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN åk 1 åk 6 Antagen våren 2012 Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Individuell utvecklingsplan (IUP) Elevens individuella utvecklingsplan
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merIKT, pedagogik och ledarskap. Jenny Edvardsson Skolledarkonferensen Tylösand, 1 oktober 2015
IKT, pedagogik och ledarskap Jenny Edvardsson Skolledarkonferensen Tylösand, 1 oktober 2015 Vem är jag? Gymnasielärare svenska/historia Förstelärare svenska/språkutveckling/ikt Tidigare arbetat som skolledare
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merSkytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan 2014-15
Skytteholmsskolan åk 4-9 Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Skytteholmsskolan är delad i två enheter varav jag är rektor för åk 4-9. Skolan består av åtta klasser i åk 4-6 samt sex klasser i åk
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs mer3. Ge feedback som för lärandet framåt
3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att
Läs mermatrisertext: Cristina Nordman
Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera
Läs merINFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på
INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden
Läs merBetygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se
Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssystem i historiens ljus A, a, AB, Ba, B, B?, BC, C (underkänt) Kunskapsrelaterade betyg (1897-1962) 5, 4, 3, 2, 1 Relativa betyg (1962-1994) MVG, VG,
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merTEMA FANTASY. Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att:
TEMA FANTASY Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att: lära oss om en fantasyförfattare (Lewis Carroll), skriva en fantasyberättelse analysera en fantasyfilm
Läs merSvar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.
Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merVerksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs mer