3. Ge feedback som för lärandet framåt

Transkript

1 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 1

2 Återkopplingens två grundprinciper 0 Bra återkoppling generar tänkande (fokus på hur man går vidare) 0 Återkopplingen ska innebära mer arbete för eleverna än för läraren (låt eleverna matcha återkoppling till elevarbete i grupp, ge alla elever lika många frågor att arbeta vidare med, etc) 2

3 GPS- modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Copyright Christian Lundahl

4 4

5 Olika feedback olika effekt Former av återkoppling Svag feedback eleverna får bara reda på sina resultat eller betyg (Kunskap om resultat) Enkel feedback eleverna får reda på sina resultat eller betyg tillsammans med målen de skulle nå och/eller de rätta svaren (Kunskap om rätt svar) Svag formativ bedömning eleverna får reda på rätt svar tillsammans med någon form av förklaring Enkel formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också speciuika förslag till förbättring Stark formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också förslag på speciuika aktiviteter de kan göra för att utvecklas (metakognitiva förslag eller uppmärksamhetskrävande aktiviteter) (Nyquist 2003) Effekt för lärandet 0.14 (31s) =8 mp 0.36 (48s) 0.26 (49s) 0.39 (41s) 0.56 (16s) =33 mp N=185 studier 5

6 Let s Dance e/noje/lets- dance/sa- tycker- lets- dance- juryn- om- deltagarna/ Lets dance Copyright Christian Lundahl

7 Let s Dance 2012 Ann Wilson om Marcus Schenkenberg: Marcus tango är ju en dans som är en väldigt passionerad dans, den växlar mellan staccatostegen som är kompakta och små och legatostegen som är långsamma och som fyller ut musiken. Du Uick till det, du Uick till fotarbetet, framåt med häl hela tiden och du såg sammanbiten ut men inte osäker. Det är första gången jag känner att nu är du med i tävlingen och tävlar på riktigt. Ann Wilson om Molly Nutley: Många tjejer i din ålder kan inte ens gå på så höga klackar, du kan dansa på dem, så jag tycker att du gör ett jättebra jobb. Men där var inte lika hög kvalitet idag, din vikt föll lite för långt tillbaka. Försök få fram vikten så att du får den mer fram på tårna, då är det lättare att få mer kraft. Och sen från en förälder till en annan Kalle, fortsätt att tjata, det ger resultat. Copyright Christian Lundahl

8 Förstår eleven återkopplingen 0 Vad ska du göra nu? 0 Förstår du varför? 0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0 Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning) Flippad bedömning: v=aey9aqnuxy4&feature=youtu.be&a Copyright Christian Lundahl

9 Från det kollektiva till det individuella 0 Strävansmål/... /Bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen: 0 Under de första 7 veckorna har eleverna fördjupat sina kunskaper om framförallt judendom och islam i vår tid och historisk tid. Genom diskussioner i klassen har de även utvecklat sin förståelse för hur samhället och religionen har ömsesidig påverkan på varandra och hur religionerna påverkar det svenska samhället. Eleverna har dess- utom blivit medvetna om likheter och olikheter mellan de tre syskonreligionerna. 0 Vad krävs för att komma vidare? Du har visat att du kan mycket fakta om de olika religionerna och du kan reulektera. För att komma vidare bör du utveckla dina resonemang ytterligare, till exempel genom att ta upp även andras ställningstaganden och bemöta de med argument (se det ur olika perspektiv). Det kommer Uler uppgifter där du kommer att få möjlighet att visa de olika förmågorna. (Skolverket 2010, utvärdering av skriftliga omdömen) Copyright Christian Lundahl

10 Tid för revidering avgörande för värdet av feedback 10

11 11

12 0 De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de Uick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit. Personliga tankar När jag läser det jag skrivit känns det så banalt på något sätt. Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Daniel Barker (bloggen: barkersthlm) 12

13 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. - Gemenskapen gör att vi hjälper varandra ganska mycket och det bidrar nog till att vi har bra betyg också (Kille åk 9 Höglandskolan, Metro ) Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem. 13

14 Två stjärnor och en glödlampa Copyright Christian Lundahl

15 Öka mängden återkoppling (och medlärande) genom kamratbedömning Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4 Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin början på dator. Början diskuterade de med en kompis och frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen: interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem! 15

16 Resultat Bättre kunskapsutveckling kring formen. Eleverna Uick själva bära sin process utan att de hela tiden var tvungna att kolla men mig att de gjort rätt / / Att plötsligt ha räckt till var en underbar känsla för mig som pedagog (Läraren) När jag skriver på dator är det lätt att ändra, men när jag skriver för hand känns det mer som jag gjort fel, det känns mer negativt, som om jag får personlig kritik, inte min berättelse.

17 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt. 17

18 Smart eller studiesmart? 18

19 Mål Betyg och bedömning Lgr2011 Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. 19

20 Halva rättningar 0 Ingen poäng comment only kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel. 0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det. 20

21 Pre- Ulight checklist 0 Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? 0 Skriver du det viktigast först? 0 Innehåller din text bara den information läsaren behöver? 0 Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? 0 Använder du nyckelord och verb i rubriker? 0 Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? 0 Har du skrivit ut alla förkortningar? 0 Använder du många engelska ord? 0 Har du slagit upp alla ord du är osäker på? 0 Har du gjort en stavningskontroll? 0 Har du korrekturläst med papper och penna? 0 Har du låtit någon annan läsa din text? Forsberg (2008): Tydliga texter 21

22 Det är inte en till sak som ska göras det ligger redan i uppdraget 22

23 Skolans syfte 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. / / Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800)

24 Vad är då skolans resultat? 0 Kunskaper 0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar 0 Livslång lust att lära 0 Respekt för människors lika värden 0 Demokratiska värderingar 0 Se de egna behoven 0 God kommunikation med hemmen

25 Bedömning för lärande the missing link

26 Gräv där du står och förädla 0 De olika bedömningar jag gör av eleverna, vad ser jag att det leder till? (Olika bedömningar kan ge olika konsekvenser) 0 Ge exempel på när mina bedömningar bidragit till elevens lärande? Hur gick det till? 0 Vad skulle jag helst pröva att arbeta vidare med i min bedömningspraktik? Och vad krävs för att det ska bli möjligt? Copyright Christian Lundahl

27 Skapa en bedömningspolicy som sätter lärandet i fokus 0 Utgångspunkter och värdegrund för bedömning 0 Beskriv syfte med olika typer av bedömningar Gå igenom: 0 Planering T.ex: Lärarna identiuierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Genomförande T.ex: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Resultatkommunikation T.ex: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP). Balans i resultatdialogen med kommunen (inte bara summativa resultat) 0 Beskriv årets bedömningshändelser 27

28 Se vidare: Bedömningens syfte Bedömning i skolan sker i olika syften, dvs. olika sätt att bedöma är bra för olika ändamål. Så här skriver Skolverket om det som kallas formativ och summativ bedömning: Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå Uinnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever. Den spänning som kan Uinnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både coach och domare i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedömningen sker. (Skolverket) 28

29 Formativ och summativ bedömning på Hökmossens skola 0 På Hökmossens skola arbetar pedagogerna med formativ och summativ bedömning på följande sätt Formativ bedömning Tydliggöra mål: matriser, elevexempel Synliggöra eleven: elevinulytande över redovisning, kollegialt arbete med frågor/ provuppgifter, allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT) Summativ bedömning Slutprov, nationella prov Betyg Återkoppling: lektionsvis, framåtsyftande, IUP, skriftliga omdömen Kamratbedömning gensvar t.ex. med two stars and a wish. Självbedömning checklistor, lära sig revidera egna arbeten Uppföljning/utvärdering/ resultatkommunikation med kommun, stat, vårdnadshavare Diagnos/Särskilt stöd 29

30 Årets bedömningsarbete 30

31 Kommunikation och organisation för lärande 0 Utmaningen är att åstadkomma en sund balans mellan skolans olika intressenternas olika behov av kunskap om resultat. Kommunikationen om elevers lärande ska Elyta smidigt men också gagna lärandet i skolsystemets olika delar.

32 Bedömningspolicyns innehåll 0 BeUintlig bedömningskultur/självanalys 0 Önskad bedömningskultur/värdegrund 0 Policyn är tydlig och känd 0 Med policyn följer en budget 0 Policyn bygger på ett gemensamt utvecklingsarbete 0 Policyn utvärderas löpande och revideras vid behov 0 Det Uinns en ledning/planeringsgrupp för bedömningsarbetet 0 Det Uinns i policyn en tydlig idé om relationen styrdokument, undervisning och bedömning. 0 Det Uinns en plan över nationella prov och andra större kunskapsbedömningar. Den rymmer riktlinjer för genomförande och användning. 0 Det Uinns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras till vilka (kommun, föräldrar, elev), på vilket sätt och med vilket syfte. Kommunikationen följs upp och utvärderas.

33 Att ge policyn ett innehåll 0 Varför bedömer vi? 0 Hur bedömer vi? 0 När bedömer vi? 0 Hur använder vi resultaten om bedömning? 0 Hur kommunicerar vi resultaten? 0 Hur planerar vi våra bedömningar? 0 Hur utvärderar vi våra bedömningar? 0 Hur stämmer våra bedömningsmetoder överens med vår syn på kunskap, lärande och elever (vad har vi för bedömningsvärdegrund)? 0 Hur utvärderar vi effekten av våra bedömningar? 0 Var ligger tiden i bedömningsarbetet? 0 Hur dokumenteras bedömningsarbetet? 0 Vad har vi för bedömningskompetens och hur ser fortbildningsbehoven ut? 0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen

34 Bedömning för lärande - konklusion SYNLIGHET DELAKTIGHET ANSVAR

35 Mot en policy för bedömning Syftet med en policy är att markera: 0 Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans bedömningar vilar på 0 Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande 0 Att bedömning och undervisning hör ihop 0 Att eleverna har möjlighet till inulytande över hur de ska visa sitt kunnande 0 Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det tas fram ett schema för årets viktigaste prov 0 Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning 0 Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder 0 Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp 0 Att det Uinns en plan för hur skolans mål och resultat kommuniceras, där lärandemålen står i centrum 35

36 Diskussionsfrågor 0 Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans bedömningar? 0 Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation? 0 Hur ser vi på relationen bedömning och undervisning(splanering)? 0 Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa? 0 Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar i fokus och inte statistik? 0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen Copyright Christian Lundahl

37 Tid för självbedömning lärare och rektorer (skala 1 till 5) 1. Jag förstår och kan artikulera målen för undervisningen innan undervisningen påbörjas 2. Mina studenter blir regelbundet informerade om mål och betygskriterier på ett sätt så att alla förstår dem 3. Mina elever kan beskriva vilka mål de ska nå, var där nu är och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras lärande 4. Jag kan omvandla mål och kriterier till bedömningsformer som ger korrekt information om hur det går för eleverna 5. Jag använder löpande klassrumsbedömningar när jag hjälper eleverna och/eller planerar (om) min undervisning Copyright Christian Lundahl

38 Forts. 6. Den feedback jag ger till eleverna är beskrivande, konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna i deras planering av sitt fortsatta lärande 7. Mina elever är involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater och använder feedback för sitt fortsatta lärande 8. Mina elever är aktiva i klassrumsdialogen om sitt och de andras lärande och tar därmed ansvar förr det egna och klasskamraternas lärande 9. Jag förstår relationen mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla (Fritt från Rick Stiggins 2009:135) Copyright Christian Lundahl

39 Självskattning skolledare Bedömningspolicy 0 Skolan har antagit en vägledande bedömningsfilosofi eller värdegrund för bedömningar. 0 Vår bedömningspolicy är till för att skapa lust och möjligheter och bygger inte på krav och regleringar. 0 Bedömningspolicyn är också synlig i personalpolicy och personalutvärderingar. 0 Bedömningspolicyn genomsyrar utvecklingspolicyn 0 Budgetfördelningen bygger på att tillgodose behoven både av bedömning för lärande och av lärande. 0 Vi har identifierat vilken bedömningspolicy som på ledningsnivå skapar bäst förutsättningar för praktiken. 0 Vårt arbete med att utveckla bedömningspolicy är systematiskt. 0 Vi utvärderar vår bedömningspolicy rutinmässigt. 0 Vår vision definierar hur bedömning hör ihop med undervisning och lärande. 0 Vi definierar framgång som framgång för alla elever. Copyright Christian Lundahl

40 Resultatproduktion och resultatkommunikation 0 Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större, bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska användas. 0 Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar. 0 Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier. 0 Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga. 0 Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat. 0 Skolan försäkrar sig om att informationen når fram. 0 Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via statistik. 0 Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att redovisa/presentera sina arbeten. Copyright Christian Lundahl

41 Lästips Följ även min blogg: Copyright Christian Lundahl

42 leadership/dec07/vol65/num04/feedback- That- Fits.aspx 42

43 43

44 0 Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geograuiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. 0 magasinet/2012/11/19/jakten- pa- big- 5- gar- vidare 44

45 Svenska åk9 A 0 Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. 45

46 0 Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. 46

47 De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter. Σ=23 47