Julnummer. AuZine, drevet går. Redaktören Raljerar. #3, December sida 1. Champagne, Bourgogne och resereportage från Loire.

Transkript

1 Julnummer AuZine, drevet går Champagne, Bourgogne och resereportage från Loire. Per i provartagen, nyligen insmugglat gods (paparazzi, Anders K.). En alldeles utmärkt höst börjar gå mot sitt slut. Inte nog med att de lysande provningarna Paris revisited, Chave, Bordeaux 1988 och Belgisk Tripel förnöjt medlemmarna, utan en strålande Bubbelkurs har varit grädde på moset. Dessutom avslutar vi året med den sedvanliga höstmiddagen, en allmän orgie i mat, vin & god smak. AuZone fortsätter att fylla provningarna till brädden, ett gott tecken på vitaliteten i föreningen. Tyvärr är det i stort samma medlemmar som envist visar sig varje torsdag, en serie ringvrak som vanemässigt slurpar och babblar. Lite föryngring har skett, och ett fåtal nya medlemmar visar sig numera men den hårda kärnan är Redaktören Raljerar Då var det dags igen. En Jamet Côte-Rôtie 1998 visade sig vara obscent korkad, reservvinet Guigal Brune et Blonde 1997 likaså. En skrämmande stor del av vinerna jag plockar ur källaren eller köper har någon form av TCA-skada eller oxidation i de fall förslutningen är syntetkork. Att korkskadorna har ökat i antal och att syntetförslutningarna som efterliknar kork inte klarar långlagring har varit känt länge, men nu tycker jag problemet har eskalerat till direkt störande proportioner. Länge var de lite finare vinerna förskonade, men nu är defekterna jämt fördelade i alla prislägen. Upprörande är inte rätt ord, det drar mer åt helig vrede. Det är få produkter man köper där mellan 6% och 8% direkta defekter accepteras, men med viner finns det helt enkelt inga alternativ. Snabbt räknat har jag runt fyra lådor skadade viner i källaren till ett värde som får mig att hicka, och varje gång jag plockar fram en flaska har jag alltid en i reserv. Mer än en gång har kvällen nästan spårat ur i kravaller på grund av TCA-defekter. Till råga på eländet drabbas man dessutom av andra skojigheter som efterjäsning, ättiksyra och underligheter med acteon och annat. forts. på sista sidan efter alla år densamma. Kursen i mousserande viner är en välkommen aktivitet som lockar deltagare som inte deltar i föreningens vanliga torsdagsverksamhet, frågan är dock varför kärnverksamheten i första hand drar till sig vraken. Så länge man kan minnas har kvaliteten på provningarna aldrig varit så hög som nu, detta är föreningens riktiga guldålder. Trots detta är det envist samma deltagare, alla från samma grupp gamlingar. Föreningen har mer än åttio medlemmar, men samma nunor visar sig varje torsdag. Man måste fråga sig om provningarna är för billiga/dyra/fel/trista/franska/fjolliga för att passa den breda massan i föreningen. Inte för att det är ett problem idag, men skulle endast en liten del av vraken tröttna blir det plötsligt problematiskt att bedriva verksamheten. Något att fundera på till årsmötet månne... sida 1

2 #1036 CHASSAGNE-MONTRACHET PREMIER CRU, RAMONET (RED. AS) Namnen Chassagne-Montrachet och Ramonet förknippas framför allt med några av de allra bästa vita bourgognerna, men den här gången var de röda vinerna i fokus. I början av 90-talet var nästan 40 % av all Chassagne-Montrachet 1er cru röd, fast andelen minskar stadigt eftersom de vita vinerna betalas betydligt bättre. I provningen kännetecknades Ramonets viner av en kraftig syra och en kryddig doft med nejlika, lagerblad och slånbär. Själv uppskattar jag mycket denna matvänliga stil. Ett vin i provningen var från Girardin, och det hade inte samma markerade syra. Det vinet hade jag som sämst då det var platt och beskt, fast å andra sidan fick det flest bäströster av alla... Av Ramonets viner var 1992 klart blekast, med mjuk och läcker smak. Enligt Jens har dock andra flaskor av samma vin varit klart sämre. Årgång 1993 var ganska tunn, 1995 god men något enkel medan 1996 hade bra syra och en del tanniner. Mest avvek vinet från 2002 med bra frukt och tanniner, det är fortfarande under utveckling men ett rikare och fylligare vin än de övriga. Detta är det enda vin som jag tror vinner på lagring, de övriga tenderade att ha aningen lite av allt utom syra. Priserna på vinerna var som synes mycket låga, om vi hade haft en utmärkelse för årets mest prisvärda viner så skulle dessa legat utmärkt till. Kalenderbitaren kan observera att Morgeot är ett samlingsnamn för ett stort antal små premier crus, däribland faktiskt les Boudriottes. Les Boudriottes 1995 Ramonet Bourgogne/Frankrike 22 /2005/227:- 0/4/12 14p Les Boudriottes 1996 Ramonet Bourgogne/Frankrike 22 /2005/227:- 1/1/12 14p Les Boudriottes 1996 Girardin Bourgogne/Frankrike 22 /2005/227:- 4/2/12 12p Les Boudriottes 1992 Ramonet Bourgogne/Frankrike 22 /2005/227:- 3/1/12 15p Les Boudriottes 1993 Ramonet Bourgogne/Frankrike 22 /2005/227:- 1/4/12 13p Morgeot 2002 Ramonet Bourgogne/Frankrike 26 /2006/240:- 3/0/12 16p #1037 PERS SCHIZOFRENA PROVNING (BOURGOGNE) (RED. PH) Domaine Leroy, nej det ska vara Bourgogne 1988, nej det blev Bourgogne allt utom 1988 aka "Pers schizofrena provning". En provning med Per A Jonsson är alltid ett äventyr och det är sällan han låter sig begränsas av temat för provningen. Inte den här gången heller. Först hann Per inte till sin källare i Versailles, sedan blev det stopp i gaten i Stansted med de brittisklagrade vinerna (Ryanair verkar inte förstå det behov av särbehandling som vi vinnördar borde få av våra älskade pavor). Resultatet blev att vi fick hålla tillgodo med det som Per hade i källaren i Gamla Stan och det blev en rätt bra provning av det också. Vinerna visade sig komma från 1995 respektive 1999 och då det gäller ett av vinerna var vi deltagare ute och cyklade rejält då det gällde våra åldersgissningar. Spännvidden i 95-ornas mognadsgrad var minst sagt stor, speciellt mellan vin fyra och sex. Pommarden var ett helt OK vin med lite eldighet, lite syra, lite bärsötma i eftersmaken, lite lakrits, lite dill. Men det var lite lite, om man säger. Vinet från Morey St Denis hade en väldigt fin pinosity och bedömdes ha en riktigt bra utvecklingspotential. Allt fanns på plats men ännu lite ungt; ngt stram bärighet, begynnande mognad med lite stall, bra balans mellan frukt och syra. Auktionsvinet Hospices de Beaune var motsägelsefullt. Doften visade en god mognad, med kanske en lite anstrykning av aceton. Smaken däremot var inte till sin fördel. Uttorkat, beskt och lite muggigt stod i mitt protokoll. Ännu värre var Cortonen som följde. En inledande något anemisk och lite syrlig doft utvecklade drag av rå palsternacka och en metallisk jordighet. Smaken var i dubbel bemärkelse sida 2

3 fruktlös, även om det fanns en liten god chokladton bakom, tyvärr väldigt långt bakom. Avslutningen på provningen var dock desto bättre. Vosne Romanéen visade både upp härliga mogna stalltoner och goda apelsinblomsdrag. Mogen, lång, elegant smak med inslag av choklad, fylligt och elegant på en och samma gång. Att det sista vinet, från Bonnes Mares, var av samma årgång var det väl ingen som genomskådade. Ung, eldig, fyllig körsbärsfrukt med bra fruktsyra. Väldigt gott men kanske lite ungt och rått ännu. Turligt nog för oss som var med och provade hade Per ingen riktig koll på sina inköpspriser så vi fick köpa grisen i säcken för 250:- rakt av. Per fick alltså inte ens täckning för sina inköpspriser. (I priset ingick två bonusflaskor av det första vinet till det efterföljande tilltugget, en annan av Pers specialare.) Vi ser redan fram emot att han ska återkomma med de två teman som nu ströks. C & C Maréchal 1999 Pommard la Chaumiere Bourgogne/Frankrike 279:-/2002 0/1/15 14p A. Miot & Fils 1999 Morey St Denis 1er Cru Aux Charmes Bourgogne/Frankrike 399:-/2002 4/1/15 16,5p Domaine Jadot 1995 Hospices de Beuane 1er Cru Cuvée Guigone de Salins Bourgogne/Frankrike 395:-/1998 1/0/15 12p Pierre Ponnelle 1995 Corton Grand Cru Clos du Roi Bourgogne/Frankrike 318:-/1997 0/12/15 11,5p Prieure-Roch 1995 Vosne-Romanée le Clous (kommunappellation) Bourgogne/Frankrike 306:-/1998 7/1/15 17,5p Comte de Vogüé 1995 Bonnes Mares Grand Cru Bourgogne/Frankrike 998/1999 3/0/15 17p #1038 KURS#1, BASCHAMPAGNE, RIKTPRIS UNDER 300: (RED. JT) Kursen är så till den grad populär att den hålls i tvåflaskformat, provningsledarna lär få böjda ryggar under kånkandet av flaskor mousserande vin i överdimensionerade buteljer. Första avsnittet i den populära Champagne- och mousserande vinkursen var en fullmatad historia. Bägge borden var fullsatta i lokalen vilket gjorde den sedvanliga diskussionen stökigare än vanligt. Maten efter provningen var briljant, speciellt de lökpajer som paret Gartzell totat ihop. Till medlemmarnas kunskapsbank kring champagne fick vi bland annat veta att Dom Perignon var en tidig champagnepionjär, men han var långt från först, redan 150 år tidigare hade munkar gjort mousserande viner i S:t Hilaire. Temat för dagen var bas-champagner, dvs årgångslösa cuvéer och med minst ett vin på enbart gröna druvor och minst ett vin på enbart blåa. Karaktärerna på vinerna var tämligen disparata och det gick hyggligt att hitta åtminstone blanc de blancs-vinet. Delamotte Brut Champagne Frankrike 244:- 1/4/23 12p Delamotte Brut Impérial Champagne Frankrike 299:- 1/5/23 12p Billecart-Salmon Brut Réserve Champagne Frankrike 299:- 3/2/23 13p Launois Blanc de Blancs Brut Cuvée Reservée Champagne Frankrike 269:- 7/3/23 13p Pol Roger Brut Réserve Champagne Frankrike 309:- 5/7/23 16p Alexandre Bonnet Grand Réserve Brut Champagne Frankrike 219:- 1/2/23 15p Mailly Grand Cru Blanc de Noirs Champagne Frankrike 279:- 5/0/23 14p #1039 ÖLPROVNING, BELGISK TRIPEL (RED. JAJ) FOTO ANDERS K. Skum, skum och åter skum. Detta, och en dekanteringsarm med mjölksyra, var vad som mötte oss ivriga provare när det nu drog ihop sig till en utsökt öl-kväll. Anders hade under styvt en timme brottats med problemet att dekantera våra provningsbrygder och vår första erfarenhet blev att denna typ av öl skummar väldigt mycket. Skillnaden mot att fylla ett glas med en skumsläckare är hårfin. Nu till provningen. Kvalitetsnivån och smakupplevelsen var generellt mycket hög och komplex. Denna typ av öl är tveklöst mycket komplex och sammansatta i smak och doft vilket visade sig i de beskrivningar av ölen sida 3

4 som tyckte oss samlas kring. Här några exempel på våra omdömen. Första ölet upplevdes ha inslag av såväl choklad som tvål (!) i kombination med bränt socker och kanel samt en liten alkoholton. Inte konstigt att röstsiffrorna blev 2/3. Andra brygden, Chimay, var mer traditionell med vetetoner, apelsin och viss örtighet. Trean, dagens vinnare, beskrevs som oren med (alko)sötma lite spretig syra och vildjästtoner. Någon dragning åt cider. Redaktören själv hade detta som bäst, kanske för den härliga komplexiteten och något vinliknande stalligheten i smaken. Köpsignal! Såväl fyra som sex fick oss in i kryddlandet och speciellt koriander, denna favorit vanlig bland dessa produkter. Femman, dagens alkovinnare på 9,5%, döljer sin kraft på ett elegant sätt men kanske hade just dessa flaskor något för mycket av briokola och tutti-frutti. Avslutningsvis dagens förlorare, 0/3, fick omdömena krasse, banan, humle och björnklister. Av någon sammanfattat som en kinky öl. Till sist, detta är verkligen goda och läckra drycker som rekommenderas till alla medlemmar där jag tror vi vinsnobbar särskilt kan uppskatta komplexiteten i dessa öl. Köp och tyck men drick med måtta öltypen mättar! Nog av tyckande, här kommer basfakta för er läshungriga om de öl vi provade. La Trappe Tripel, det enda nederländska trappistbryggeriet drivs sedan 1884 av munkarna i klostret Koningshoeven nära Tilburg vid belgiska gränsen. Sedan 2005, efter att periodvis varit i partnerskap med ett par storbryggerier (Artois och Bavaria) och under en period inte uppfyllt kraven för att få kallas trappistöl, har munkarna tagit kontrollen igen. Trippeln är kryddad med koriander. Chimay Capsule Blanc. Munkarna på trappistklostret i Scourmont har bryggt öl sedan Det "vita" ölet skapades 1966 som ett torrt ljust öl. Chimay, har aldrig varit mycket för att följa några renhetslagar. Bland ingredienserna hittar man maltextrakt, vetestärkelse och socker, och man använder dessutom bara humleextrakt. Bryggeriet byggdes om , vilket tyvärr ledde till en klar försämring av produkterna. Achel Blonde Bier. Munkarna på trappistklostret i Achel har bryggt öl sedan 1852, dock med ett kort uppehåll mellan 1914 och Ölet är renlärigt bryggt på malt, humle, jäst och vatten. La Fin du Monde. Unibroue är ett av Kanadas första mikrobryggerier som startades genom att ett par ölentusiaster 1990 som köpte upp ett krisdrabbat litet bryggeri i Quebec för att brygga sina egna produkter. La Fin du Monde skapades 1994 med trappisttriplar som förebilder och som flera av de belgiska triplarna innehåller den socker och vetemalt, och dessutom ospecificerade kryddor. Westmalle Tripel. Munkarna i trappistklostret Westmalle har bryggt öl sedan Tripelliknande öl har bryggts i Westmalle sedan Det nuvarande receptet är skapat 1956 och är baserat på kornmalt och flytande socker och det innehåller bara humlekottar, inget extrakt. Malten är av pilsnertyp och bland humlen märks Saaz, Tettnang och Styrian Goldings. Westmalle Tripel kan sägas vara det öl som definierar öltypen det var ett av de första i sin stil, och det är det mest kända. Tripel Karmeliet. Bryggt enligt ett autentiskt recept från karmelitklostret i Dendermonde från Det innehåller tre sädesslag, korn, havre och vete, både mältade och omältade. Den dominerande humlen är Styrian Goldings. Keizersberg Tripel. Benediktinerklostret Keizersberg har funnits sedan Ölet har sålts med klostrets namn sedan 1990-talet, då det gjorde ett avtal med bryggeriet Van Steenberge, som producerar en totalt oöverskådlig mängd olika öl åt olika beställare. I början såldes det bara lokalt, men de har uppenbarligen börjat marknadsföra det internationellt. Det är enligt uppgift samma öl som det som säljs på flera marknader som Bornem Tripel. Det ölet, som är licensierat från ett annat kloster i närheten, bryggs av Van Steenberge sedan sida 4

5 De Koningshoeven La Trappe Tripel 8,0% Nederländerna 19,80:-/330ml 2/3/10 14,5p Chimay Capsule Blanc 8,0 % Belgien 24,80:-/330ml 1/0/10 15,5p De Achelse Kluis Blond Bier 8,0% Belgien 26,50:-/330ml 3/0/10 15,5p Unibroue La Fin du Monde 9,0 % Kanada 25,90:-/330ml 1/3/10 13,5p Abbey of Westmalle Triple 9,5% Belgien 27,50:-/330ml 1/1/10 15p Brouwerij Bosteels Triple Karmeliet 8,0% Belgien 59,90:-/750ml 2/0/10 14,5p Brouwerij Van Steenberge Keizersberg Triple 9,0% Belgien 32,20:-/330ml 0/3/10 15p #1040 BORDEAUX (RED. JJ) Årgång 1988 i Bordeaux är en av de stramare åttiotals-årgångarna med klassiska torra, cederdoftande viner med tydliga tanniner. En blandning mellan 1981 och 1986 skulle man kunna säga. 88:orna var inte helt njutbara i sin ungdom utan har behövt tid för att blomma upp. Blir förmodligen inte bättre utan kan med fördel drickas nu. Kvällens luring var att både vin 1 och 7 var Cheval Blanc, dock inte från magnum utan två helbuteljer. Den första buteljen var något bättre. Vinet hade en fantastisk doft av multna löv, ceder och en eftersmak som satt kvar i flera minuter. Vinet i den andra buteljen kändes lite mera utvecklad och hade den klassiska tonen av banan som man ofta hittar i Cheval Blanc, vilket också gjorde att flera personer prickade vinet. Mouton-Rothschild vann omröstningen överlägset. Det var dock en person som triggade snett på ektonen i vinet. Visst fanns det en massa rostad ek men den var uppbackad av massor av svartvinbärsfrukt och läckra toner av multna löv. Smaken var koncentrerad, tuggbar och med samma längd som Cheval Blanc. Montrose var den mest arketypiska 88:an av alla viner med sin ton av cigarrlåda och goda torra garvsyror. Léoville-Barton var märkligt nya världen-lik med mynta och söt svartvinbärsfrukt. Men gott var det trots en lite kort eftersmak. La Conseillante hade en stor rik doft med inslag av lakritsrot och sötvarm merlotfrukt. Tyvärr drog den korta lite beska eftersmaken ned helhetsintrycket. Kvällens förlorare var Ducru-Beaucaillou som var hårt, snipigt och lite orent. Jag har druckit vinet flera gånger förut och aldrig tyckt om det. Det känns inte heller som det finns någon potential i det. Chateau Cheval Blanc 1988 Saint-Emilion Bordeaux/Frankrike 500:-/1992/1250:- 1/1/13 17,5p Chateau La Conseillante 1988 Pomerol Bordeaux/Frankrike 348:-/1995/766:- 0/1/13 14,5p Chateau Léoville-Barton 1988 Saint-Julien Bordeaux/Frankrike 230:-/1992/575:- 3/0/13 15p Chateau Ducru-Beaucaillou 1988 Saint-Julien Bordeaux/Frankrike 210:-/1992/495:- 0/7/13 12,5p Chateau Montrose 1988 Saint-Estèphe Bordeaux/Frankrike 230:-/1992/575:- 0/2/13 15,5p Chateau Mouton-Rothschild 1988 Pauillac Bordeaux/Frankrike 600:-/1992/1500:- 7/1/13 18p Chateau Cheval Blanc 1988 Saint-Emilion Bordeaux/Frankrike 500:-/1992/1250:- 2/1/13 17p #1041 KURS#2, ÖVRIGA FRANKRIKE & NYA VÄRLDEN (RED. EH) Johan T. och Bosse S. hade plockat ihop några flaskor från Frankrike utanför Champagne och kryddat med saker från Nya Världen. Det skulle visa sig att andra viner hade smugit sig in också i uppställnigen. Generellt var det något tveksam kvalitet på vinerna. De seriösa försöken från Sydafrika och Nya Zeeland klarar sig kvalitetsmässigt mot bas-champagner ganska bra, men de aspirerar inte på storhet. Med tanke på priset är kvaliteten relevant, helt OK med tanke på priset med andra ord. Bäst, i mitt tycke, lyckades Lindauer (Montana) med en maffigt autolytisk stil, ganska rik med mognad och snygg citrus. Cap Classique uppvisade mer stramhet, ren mineral och ungdomlig fräschör med klass och finess. Kvällens överraskning visade sig vinet från Jura vara, en stram och läcker sak med sida 5

6 autolytisk karaktär, ren mineral och seriös framtoning. God på alla sätt, på lite enkelt sätt. Kvällens floppar kan vi lämna därhän, men det bästa man kan säga om den slovenska bubblande Gewürztraminern är att den är mycket egen i sin kombination av torrt mousserande sötvin med vingummikarktär och flabbig syra. Åkesson N/A Anders Sverige 127:- N/A 7p Caves de Bailly 2004 Blanc de Blancs Crémant de Bourgogne/Frankrike 125:- 0/0/21 8p Canto Perlic 2004 Caprise Brut de Brut Gaillac/Frankrike 116:- 0/7/21 7p Henry N/A Henry Dry Sparkling Ungern 112:- 1/1/21 8p Bon Courage 2002 Cap Classique Jacques Bruère Robertson/Sydafrika 126:- 11/0/21 11p Jaques Tissot N/A Cremant du Jura Blanc Jura/Frankrike 148:- 4/0/21 11p Montana N/A Lindauer Brut Nya Zeeland 109:- 4/1/21 12p Steyer N/A Steyer Diseca, Penina Slovenien 222:- 0/9/21 5p Valdivieso N/A Valdeviso Blanc de Blancs Valle Central/Chile 126:- 1/3/21 9p #1042 TORR VIT BORDEAUX (RED. JAJ) FOTO ANDERS K Vi gick i klinch redan vid diskussionen om första vinet. Kork eller inte kork? De läckra mognadstonerna, vilka många inte uppskattade, skymdes trots behagliga antydningar av citrus och gummi av en liten oren ton. Rutten tång som någon ur dricka-unga-vinerfalangen lite ofint beskrev det. Snabbt över till en av mina favoriter, en ännu oförlöst storhet, nämligen 99 Dom de Chevalier som alltid behöver gott om tid. Fortfarande ung med toner av gräddglass, fruktgodis, romersk båge och härlig koncentrerad frukt, syra och citrus. SB visar igen att denna druva trivs allra bäst paketerad i en torr Bordeaux.. Sen kom det, knytnävsslaget rakt i magen från vin nummer tre. En mogen 53a som doftmässigt fortfarande visade livstecken men som, även för nekrovinöst lagd provare, i smaken nog måste betecknas som en oxidationstorped in i gommen. För gammal Nu vin nummer 4, en 98 (Malartic-Lagravière) som även den kändes oförlöst. Just nu knuten med lite övermarkerad citrus och stram frukt och märkligt nog med tydliga övertoner av te. Behöver lagras. Därefter en härlig mogen 1988 (LHB) på toppen av sin karriär med kola, hasselnöt, fin äpplighet (eller var det päron?) i perfekt balanserad gammaldags stil. Och nu ännu ett kapitel i boken kostar det så smakar det, kvällens vinnare 94 Haut Brion. Detta vin, en ikon bland torra vita bordeauxer gjorde ingen ledsen under kvällen (dvs innan vi fick priset). Ett svullovin med komplex frukt och härlig citrus. Förvånansvärt integrerade fat, naturligtvis med en smak av pengar, läckert balanserade av SB alla komplexa toner. Ett vin med många år kvar men som kan drickas med stor glädje (och plånbok) redan nu. En höjdarupplevelse bland årets vita i AuZone. Att kommentera vin 7 direkt efter en HB blir lite som att titta på en div 5 match mellan Gnosjö och Träskby direkt efter att ha sett VM-finalen svårbedömt. Även detta en 1998 (R de R) men här ett klart mer outvecklat ungt vin än den första 98:an. Druvan (SB) tydlig med svartvinbärsblad/kattlåda och fina övertoner av druvfruktighet. Klart prisvärt men kanske lite endimensionellt vänta och se. Totalomdömet blir för min del att vita torra Bordeaux ännu en gång visade sin, något dyrköpta, storhet och sin härliga kapacitet att utvecklas under många år, men inte många decenier. Till sist något för kalenderbitarna som vill veta lite mer om detta de läckra torras hemvist. Vinproduktionen i Bordeaux består idag till drygt 10% av vita viner, varav ca 3 % är söta och ca 8 % är torra. De flesta av de bästa vita vinerna kommer från Gravesområdet sida 6

7 (Graves, som betyder grus, sträcker sig från staden Bordeaux ca 50 km sydöst längst Garonnes västra strand ner mot Barsac och Sauternes) och görs på druvorna sauvignon blanc och sémillon, men muscadelle, ugni blanc och colombard kan också ingå. Sémillon ger torrt vin med fyllighet, medan sauvignon blanc bidrar framförallt med syra. Man macererar gärna vid lägre temperaturer för att få ut smakämnen genom skalkontakt före pressning och jäsning. Normalt får även de vita vinerna genomgå malolaktisk jäsning. De bästa vinerna fatlagras. Klassificeringen i Graves gjordes första gången 1959 (för vita) där tio är klassificerade för vitt. De klassificerade egendomarna är: Ch. Bouscaut (r,v), Ch. Carbonnieux (r,v), Dom. de Chevalier (r,v), Ch. Couhins (v), Ch. Couhins-Lurton (v), Ch. de Fieuzal (r), Ch. Haut-Bailly (r), Ch. Haut-Brion (r,v), Ch. Laville-Haut-Brion (v), Ch. Malartic-Lagravière (r,v), Ch. La Mission-Haut-Brion (r), Ch. Olivier (r,v), Ch. Pape-Clément(r), Ch. Smith Haut Lafite (r), Ch. La Tour Haut-Brion (r) och Ch. La Tour-Martillac (r,v). De bästa egendomarna bröt sig ur Graves 1987 (alltså från och med årgång 1986) och bildade appellationen Péssac-Léognan som omfattar de bästa kommunerna och 55 av de bästa egendomarna Vit Bordeaux hör till de vita viner som åldras bäst och de bästa åren är: 1955, 1970, 1971, 1975, 1978, 1979, 1983, 1989, 1990 och Bland de yngre årgångarna finns 1997, 1998, 1999, 2000 och Malartic-Lagravière Péssac-Léognan/Frankrike -/-/500:- 1/2/13 16p 1999 Domaine de Chavalier Péssac-Léognan/Frankrike 590:-/2004/700:- 0/0/13 16,5p 1953 Pavillon Blanc de Château Margaux AOC Bordeaux/Frankrike 500:-/2003/750:- 0/8/13 8p 1998 Malartic-Lagravière Péssac-Léognan/Frankrike 300:-/2004/350:- 0/2/13 15p 1988 Laville Haut Brion Péssac-Léognan/Frankrike -/-/500:- 2/0/13 16,5p 1994 Haut Brion Péssac-Léognan/Frankrike 1830:-/2004/2000:- 9/0/13 17,5p 1998 R de Rieussec AOC Bordeaux/Frankrike 180:-/2001/290:- 1/1/13 15p #1043 RHÔNEVINER FRÅN 90-TALET (RED. JT) Temat för provningen var Höst-Rusk- Rhône från mörka källarvrån. Provningen bjöd utöver viner från just Rhône på flera slamkrypare från Australien och Spanien! Några av vinerna visade sig vara betydligt bättre än väntat samtidigt som vissa andra som vanligt fick en del provare besvikna över vad de har eller har haft i källaren tidigare. De nyare och mer exklusiva franska vinerna fick generellt omdöme att vara överekade samtidigt som de viner från Australien som var med inte fick kritik för kraftig fatlagring, utan snarare omdömdes som balanserade. Crozes-Hermitagen från Graillot fick flera tvärsäkra gissningar på just det av flera provare, uppenbarligen en egen och välkänd stil. Prioratvinet hade definitivt varit bättre yngre, något som för övrigt även gällde den 17-år gamla toppårgången av Chateau de Beaucastel. Chapoutiers Côte-Rôtie från 1991 var provningens vinnare tack vare bra balans och mer modererad eller kanske integrerad fatkaraktär kombinerat med förvånansvärt mycket frukt för att vara 16 år gammalt. Udda omdömen utgöts på denna provning enligt: Om Masia Barril Tipico, Priorat: -"Den smakar och doftar som om den var bankad med cykelslang!" Om Hermitage, Gambert de Loche: -"Överekat från Norra Rhône, någon som haft för gott om pengar igen!" Om Michael Shiraz, Wynns: -"Jättetydlig eukalyptuston, som jag inte gillar!" sida 7

8 Hermitage 1998 Gambert de Loche Hermitage/Frankrike 315:-/'02/473:- 0/1/12 13p Michael Shiraz 1998 Wynns Coonawarra/Australien 532:-/'05/638:- 4/1/12 15p Crozes-Hermitage 1996 Graillot Crozes-Hermitage/Frankrike 130:-/'01/247:- 0/1/12 13,5p The TwentyEight Road 1998 d'arenberg McLaren Vale/Australien 150:-/'01/240:- 0/6/12 13p Masia Barril Tipico 1993 Masia Barill Priorat/Spanien 91:-/'98/173:- 0/2/12 12p Côte-Rôtie 1991 Chapoutier Côte-Rôtie/Frankrike 175:-/'94/402:- 6/0/12 16p Chateau de Beaucastel 1990 N/A Chateauneuf-du-Pape/Frankrike 195:-/'93/468:- 2/1/12 14p #1044 PARIS REVISITED (RED. EH) FOTO ANDERS K. Anders K. hade på lite olika vägar samlat ihop några flaskor som skulle representera den legendariska provningen 1976 som tydligt visade att vinerna från Kalifornien mycket väl kunde matcha de bästa från Bordeaux. Givetvis var flaskorna inte samma som 1976, det skulle nog budgeten inte tillåtit, men urvalet var väl så representativt. Främst av vinerna från Bordeaux var Lynch-Bages 1982, en mogen storhet i den lite mer dämpade stilen, finlemmad med finkorniga och mjuka tanniner. Läcker, len och snygg. Tyvärr var Pichon-Lalande 1985 korkad, men under TCA-ångorna lurade ett välstrukturerat och ännu ungdomligt vin. Ej bedömt den här gången. Mouton var en av de tristare årgångarna jag provat. Det visade sig efter lite efterforskningar inte vara första gången heller jag druckit detta, men det är inget vin att minnas. Ganska tråkig, lite uttorkad utan något större djup. Visst, den är OK, men en Mouton skall visa större kvaliteter. Vinerna från Kalifornien var av varierande kvalitet. Diamond Creek var mycket mogen, mjuk med solmogen frukt, liten osund överton dock. Caymus var aningen klumpig, tanninstinn och kändes lite gammal kanske, lite av ett monster fast i lätt utförsbacke. Monte Bello däremot är en riktig storhet. Att kombinera kraft, mognad och struktur med en sådan rikedom och komplexitet är en bedrift. Doft av kakao, kaffe, tobak och lite målarlåda. Smak fylld av kaffe, kakao, sandiga tanniner och lång svans med tobak och solmogen frukt. Stort vin, lång, den fortsätter att växa i glaset under hela kvällen. Kanske det bästa vinet jag druckit i år, en riktig übercabbe med perfekt mognad. Total slam-dunk, klar vinnare på alla fronter. Jag tror inte att Pichon 85, okorkad i prefekt skick skulle haft ett pip att säga till om. Diamond Creek, Volcanic Hill, Cabernet Sauvignon 1987 Napa/Kalifornien USA 633:-/ 06/696:- 0/5/13 12p Ch. Pichon Longueville, Comtesse de Lalande 1985 Pauillac/Bordeaux Frankrike 292:-/ 90/584:- N/A N/A Ch Lynch-Bages 1982 Pauillac/Bordeaux Frankrike 550:- 4/1/13 17p Caymus, Special Select 1979 Napa/Kalifornien USA 719:-/ 03/935:- 2/4/13 14p Ch. Mouton-Rothschild 1978 Pauillac/Bordeaux Frankrike 800:-/ 86/1600:- 0/3/13 14p Ridge Monte Bello 1978 Santa Cruz/Kalifornien USA 719:-/ 03/935:- 7/0/13 19p #1045 BEAUNE CLOS DES MOUCHES (RED. PH) Första sniffen ur första glaset Aaaah, där satt den. Det var precis för att få uppleva det här som gjorde att jag anmälde mig till Ansgars provning. Härligt animaliska toner, sida 8

9 typ välhängt vilt, som är klockrent burgundiska. Tyvärr blev inte resten av provningen ett crescendo utan snarare lite mer av bergochdalbana. Fast sammanfattningsvis så var bergen både fler och högre än vad dalarna var djupa, även om majoriteten tyckte att ett av vinerna var väl trött och esoteriskt. Årgångarna vi fick prova på gick från 1976 till 1999 och nog visar resultatet att bra årgångar av Clos des Mouches håller för att lagras länge, men kanske inte så länge som -76:an. Trots flugorna på etiketten kan det vara intressant att veta att namnet ursprungligen inte alls handlade om flugor. Mouches var det lokala namnet på bin och då det tydligen fanns gott om bikupor här blev området blev känt som Clos des Mouches, dvs inhägnaden för honungsbin. Så tillbaka till den där första sniffen. Den härliga animaliska doften följdes upp av en relativt fyllig, något eldig, bärighet. Lång och god smak gjorde att denna -85:a blev de flestas favorit även om en del tyckte att vinet saknade lite i mellanregistret. Men hallåååå, då hade det varit La Tâche och värt 20 poäng, nu får det bara 17,5 för jag gillade det här! Den efterföljande -76:an doftade av sjukhussprit, ni vet sådant där som man baddar på sår för att de ska torka ut, och uttorkat var det. Det bästa jag kan säga om vinet var att smaken var välgörande kort, även om någon deltagare tyckte det var ett lite väl hårt omdöme. Det tredje vinet började rätt bra med lite söt jordgubbsfrukt i doften men efterhand smög det sig in toner av laktos och det blev mer jordgubbsfil över det hela. Smaken var rätt kraftig och ungdomlig så det finns kanske lite hopp för denna -95:a i alla fall, men stort hopp är det inte. Sedan var det dags att återuppleva de där härliga köttiga tonerna, här blandade med kaffe och en jordgubbsfrukt. Kanske hade vinet lite hög syra men då frukten ännu kändes ung kan nog -93:an klättra något pinnhål på poängskalan om några år. Relativt ung kändes även -90:an som karakteriserades av choklad, stor fyllig varm mjölkchoklad, med lite mynta i (var det bourgogne vi talade om?). Smaken relativt fyllig (lite gles i mitten även denna dock) med bra syra. Gott! Den avslutande -99:an var rätt tuff med sin unga sträva frukt. Lång och god smak ändå och lite lustiga drag av juicy fruit och syren i doften. Joseph Drouhin 1985 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 533:-/auktion 2005/640:- 9/1/13 17,5p Joseph Drouhin 1976 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 295:-/1996/590:- 0/7/13 10p Joseph Drouhin 1995 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 327:-/auktion 2004/426:- 0/4/13 13p Joseph Drouhin 1993 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 200:-/auktion 2004/260:- 0/0/13 15p Joseph Drouhin 1990 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 219:-/1996/440:- 2/1/13 17p Joseph Drouhin 1999 Clos des Mouches Bourgogne/Frankrike 387:-/2006/426:- 2/0/13 16,5p #1046 KURS #3, NORRA EUROPA MEST RIESLING (RED. JT) Bubbelkursens nordligaste avsnitt, denna gång visade rieslingmännen Lasse och Hasse exempel på mousserande viner från norra Europa, utan champagne men med ett par fula fiskar från Sverige och Danmark. Vi fick i teoridelen i detta kursavsnitt lära oss nästan allt om schaumwein, qualitätsschaumwein och sekt, samt att det görs mer sekt och av fler vinbönder samt att kvaliteten stiger eftersom. Dessutom görs så mycket som 90% av den i Tyskland producerade sekten på importerade druvor från främst Italien och Spanien. De lokala druvorna som dominerar är riesling och burgunder i de högre kvaliteterna samt elbling i de lägre. Weissburgunder förekommer också. Sekt görs både med andrajäsning på flaska och andrajäsning på tank. Sekt och Schaumwein finns även som rosé och torr röd! Tyvärr visade vinerna att jämfört med champagne så har nog tysk kvalitetssekt en bit kvar men också att den antagligen har sin marknad. Provningen inleddes paralellt med teorin, med ett teorivin, och i det här fallet en återanvänd svensk, Anders Brut. sida 9

10 Omdömena var med några undantag att vinerna var ointressanta, syradominerade och i vissa fall mycket artificiellt kolsyrade. Erik H m. fl. tycke att vinet från Berlin / Wiesbaden var en tydlig gewürztraminer, med påträngande toner av vax och skumbananer Personligen tycker jag inte att rieslings petroleumtoner blir bättre i bubbliga viner, jag tycker de ofta får en estrig / tvålig ton. Anders Brut NV Anders Åkesson Österlen/Limoux/Sverige/Frankrike 127:- N/A 10p Riesling Brut (Klassische Flaschengärung) 2005 Georg Breuer Rüdesheim/Rheingau '07/204:- 0/3/21 11p Riesling Brut Kloster Pforta 2005 Bad Kösen Saale-Unstrut '07/121:- 2/4/21 10p Don's Orion Sec 2006 Skærsøgaard Vingård Kolding/Danmark 400:- 0/6/21 8,5p Hallgartener Jungfer, Adam von Itzstein, 2000 Hallgartner WG Oestrich-Winkel/Rheingau '07/120:- 10/0/21 12,5p Riesling ex.tr Riesling Brut NV Wegeler Oestrich/Wiesbaden/Rheingau '07/93:- 1/0/21 11,5p Riesling Brut (Klassische Flaschengärung) 2004 Kirsten Klüsserath/Mosel '07/92:- 5/0/21 11,5p Riesling Brut NV Lutter & Wegner Berlin (prod i Wiesbaden) '07/69:- 1/7/21 9p Crémant de Luxembourg 2003 Crémant Poll-Fabaire Moselle Luxembourgeoise Luxemburg 103:- 2/1/21 10,5p #1047 J. L. CHAVE (RED. PH) Chave är en av de verkliga tungviktarna i Hermitage och de bästa av vinerna på den här provningen var också riktigt, riktigt bra. Deltagarnas omdömen fick dock ganska stor spridning och det är klart intressant att notera att kvällens bästa vin, med sju bäströster också noterades för tre röster som sämsta vin. Slätstruket och ointressant var det alltså inte utan det blev rätt livfulla diskussioner (som om det nu inte var det i vanliga fall på AuZones provningar!). Den inledande hermitagen hade i mitt tycke goda mogna charkuteritoner blandat med både stall à la Bordeaux och drag av C- d-p. Mognadstonen uppskattades dock inte av alla. 1991:an kändes nästan lite schizofren. Bra mogen björnbärsfrukt och lite bacon blandades med jod i doften och en lite jordig eftersmak. Slutintrycket dock ganska okay enligt min mening. Det är rätt sällan som provningar i AuZone är utan luringar och i det tredje glaset var det dags för kvällens första. Den stack ut rejält med söt frukt och mynta i såväl doft som smak. Gott var det dock med både svarta vinbärsblad och björnbär och lång god mintig smak. (Druvan påstås oftast vara syrah men Anders berättade att det finns misstankar om att det skulle vara petite sirah istället). Nästa luring kom direkt efter fast den var svårare att upptäcka (röstades dessutom fram som kvällens bästa vin!) då det rörde sig om en hermitage av annan odlare. Kaffe, rökt fläsk, syra med lite drag av dill, stor fin mognad och bra balans. Belackarna sköt främst in sig på en, i deras gommar, störande ton av kärnmjölk och grädde. Tillbaka hos Chave stötte vi på vinet som fick sämst betyg. En relativt stor mogen (85:a) kaffeton förstördes av en gles och något syrlig smak och dofter som ensilage och kompost. Chave spottade dock upp sig och den avslutande -83:an var god och mogen men kanske lite anonym i doften. Smaken bjöd på både en mogen fyllighet och trots sin ålder en rätt ordentlig syra och tuggbara tanniner. JL Chave 1988 Hermitage Rhône/Frankrike 86/auktion 2006/889:- 1/2/12 16,5p JL Chave 1991 Hermitage Rhône/Frankrike 86/auktion 2006/889:- 0/1/12 14,5p Thackrey 1992 Orion Kalifornien/USA????/1995/500:- 1/0/12 16p Jaboulet-Isnard 1985 Hermitage Rhône/Frankrike 27,5/auktion 2005/305:- 7/3/12 17,5p JL Chave 1985 Hermitage Rhône/Frankrike 86/auktion 2006/889:- 1/5/12 13p JL Chave 1983 Hermitage Rhône/Frankrike 86/auktion 2006/889:- 2/1/12 17,5p sida 10

11 #1048 SYDAFRIKA RÖDA (RED. EH) Eric hade samlat ihop åtta stycken röda sydafrikanska viner från det högsta kvalitetsskicktet. Det var blandat från Systembolaget, egen import och auktionsviner, en imponerande uppställning. Vinerna är på alla sätt seriösa, men de kämpar med en tendens till överkoncentration och aningen överdriven alkohol, alla vinerna låg runt 14%. Annars är det klart seriösa viner, väl sammansatta, man sparar knappast på kostnaderna. Vinerna var alla unga, 2000-tal, vilket väcker lite tankar om lagringspotentialen. Nu är det ju inget självändamål att lagra viner, det är bara att öppna foderluckorna och tanka som Eric skulle uttryckt det. Sämst i uppställningen var Hamilton Russell Pinot Noir, en bakelitstinn och trist sak med total avsaknad av druvkaraktär. Lite tråkigt med tanke på att de gör en alldeles strålade Chardonnay. Fältet toppades av Ernie Els, De Toren Fusion V och Glen Carlou Shiraz. Alla seriösa och välgjorda utan att halka och bli överextraherade. Ernie Els är en tät och mullrande cabbig sak med fina parfymerade övertoner. Massor av frukt, sandiga tanniner, massor av choklad och fint solbakad kryddighet. En blockbuster med klass. Kan nog utvecklas lite. Fusion V är lite i samma stil, fast med en söt ekbehandling, massor av mocca, kola och mjuka tanniner. En lite bussigare variant av cabernet, mjuk och läcker men med frukpackad kraft. Starkast lysande var dock Glen Carlou Syrah, en balanserad och rödfruktig läcker sak med lite finess och djuriska övertoner. Sandiga och fina tannier, härlig struktur och fint uttryck. Mjukt balanserad svans, läcker elegans under all den tunga frukten. Skitbra, med potential. Rust en Vrede Estate 2002 Rust en Vrede Stellenbosch/Sydafrika 300:- 2/1/13 13p Alto Cabernet Sauvignon 2004 Alto Stellenbosch/Sydafrika 125:- 1/1/13 13p Ernie Els 2003 Ernie Els Wines Stellenbosch/Sydafrika 620:- 4/0/13 16p Hamilton Russell Pinot Noir 2004 Hamilton Russel Walker Bay/Sydafrika 370:- 0/8/13 9p Crucible Shiraz 2004 Cloof Darling/Sydafrika 375:- 1/0/13 15p Fusion V 2003 De Toren Stellenbosch/Sydafrika 275:- 0/2/13 16p Vergelegen V 2001 Vergelegen Stellenbosch/Sydafrika 500:- 3/0/13 14p Glen Carlou Syrah 2004 Glen Carlou Paarl/Sydafrika 400:- 2/1/13 17p #1049 GG + EG (RED. JJ) Erstes Gewächs (EG) är en beteckning på högkvalitativa torra viner från Rheingau som får användas från årgång 1999 genom ett lokalt tillägg till vinlagen. Bland kraven märks att vinet måste komma från vissa klassificerade vingårdar, att skördeuttaget får vara max 50 hl/ha och att vinet måste ha klarat sig genom en sensorisk prövning. Tillåtna druvsorter är riesling (min 12% alkohol och max 9 g/l restsocker) och spätburgunder (min 13 % alkohol och max 6 g/l restsocker). Beteckningen Grosses Gewächs (GG) infördes av VDP (sammanslutningen av kvalitetsvinodlare i Tyskland) från och med årgång GG gäller för alla övriga vindistrikt utom Rheingau. Mosel är lite speciellt för där är det endast vinodlare som är medlemmar både i VDP och Bernkasteler Ring som får använda beteckningen. Hängde ni med? Kraven är ungefär de samma som för Erstes Gewächs i Rheingau. Kvällens viner visade upp en relativt stor spännvidd med allt från halvmediokert till lysande. Dönnhoff i Nahe visade att hans viner tillhör den yppersta världseliten. Hans 2004 Niederhäuser Hermannshöhle var en magnifik uppvisning i mineral och syra, nästan chablislik med sin krutröksdoft. Robert Weil s Kiedrich Gräfenberg låg inte långt efter. Kallt rheingaustål! Christmanns Idig var en grapefruktbomb med stor koncentration, ett tuggbart vin. Ungsteiner Weilberg från Pfeffingen var lysande för att vara en 03:a. En årgång som ofta ger alkoholstinna viner med lägre syra. Men här fanns en ren frisk syra och en läcker ton av våt lera. Samma kan sägas om 03:an från Karthäuserhof. Vinet kändes dock fortfarande mycket ungdom- sida 11

12 ligt och vinner nog på att sparas. Zeltinger Sonnenuhr från Molitor hade mycket aromatisk doft av syrén och inslag av aprikosyoghurt, lite lik viognier faktiskt. Kul vin men lite atypisk Mosel. 2005:an från Emrich-Schönleber var ett barnarov med tuttifrutti-doft. Svårbedömt i nuläget, lagra. Tyvärr var Forster Jesuitengarten från Bürklin-Wolf lätt oren i doften. Jag har druckit fler flaskor av detta vin och denna årgång och då har dom varit lysande. Silvaner-vinet föll ut lite med sin doft av övermogen mango och sin låga syra och uppumpade 2003 alkohol. Till maten lyfte dock vinet. Silvaner är ett matvin som inte ska provas mot högklassig riesling! Pfeffingen 2003 Ungsteiner Weilberg Riesling Spätlese Trocken GG Pfalz/Tyskland 200:-/2005/240:- 0/1/14 15p Robert Weil 2002 Kiedrich Gräfenberg Riesling QbA Trocken EG Rheingau/Tyskland 375:-/2005/450:- 1/1/14 17,5p Christmann 2001 Königsbacher Idig Riesling Spätlese Trocken GG Pfalz/Tyskland 194:-/2002/290:- 2/0/14 16p Emrich-Schönleber 2005 Monzinger Frühlingsplätzchen Riesling QbA Trocken GG Nahe/Tyskland 310:-/2007/310:- 0/3/14 13p Marcus Molitor 2001 Zeltinger Sonnenuhr Riesling Auslese Trocken *** Mosel/Tyskland 380:-/2007/380:- 1/3/14 14p Schmitt s Kinder 2003 Randersacker Pfülben Silvaner Spätlese Trocken GG TRIAS Franken/Tyskland 147:-/2005/175:- 0/5/14 12,5p Kartäuserhof 2003 Eitelsbacher Karthäuserhofberg Riesling Auslese Trocken Mosel/Tyskland 220:-/2005/260:- 1/0/14 15p S Dönnhoff 2004 Niederhäuser Hermannshöhle Riesling QbA Trocken GG Nahe/Tyskland 275:-/2006/300:- 9/0/14 18,5p Dr. Bürklin-Wolf 2001 Forster Jesuitengarten Riesling QbA Trocken GG Franken/Tyskland 349:-/2003/440:- 0/1/14 12p #1050 KURS #4, RESTEN AV EUROPA (RED. ET) Ett utmanande deltema i bubbelkursen, där Ansgar lyckades plocka ihop en rad intressanta saker. Det inledande belgiska ölet, tappat på en champagneliknande butelj, är en häftig och säregen upplevelse med stor smakpalett och 11 % alkohol. Gott? Mja, men det kostar! I den torra flighten dominerade Ferrarivinet klart och tydligt, med rejäl brödighet och autolyston. Skulle nog inte alls skämma ut sig i en blindprovning med hyfsade champagner. Kostar också som en sådan. Reserva Ravenós från Codorníu var defektfri, torr, stram och i avsaknad av de vanliga Cavaattributen jord och jäst. Inte superspännande, men godkänt och klart över förväntan. I övrigt rätt slätstruket i denna flight. De söta bubblen är lite säregna viner med rejäl sötma och mycket låg alkoholstyrka (ca 5 %). Ansgar valde att servera dessa öppet, med motiveringen att de lämpar sig mer för enkel och njutningsfylld konsumtion snarare än djuplodande analys. Ett klokt val. Vajras Moscato är frisk, söt som en karamell och lockar till sommarens stunder i bersån. Det sista vinet i provningen, Brachetto d Acqui, är ett ljust rött vin från brachetto-druvan. Helt oemotståndligt charmigt med sin relativt balanserade sötma, virvlande mousse och toner av jordgubbar och hallon. Detta bara måste provas på midsommar, efter sillunchen när jordgubbarna och grädden kommer fram. Bara öppna foderluckan och hälla! Deus 2006 Brut des Flandres, Cuvée Préstige Belgien 138:- (75 cl) 12p Bellavista N/A Cuvée Brut DOCG Franciacorta/Italien 479:- (magnum) 3/5/20 10p Codorníu N/A Reserva Raventós Cava/Spanien 99:- 2/7/20 12p Segura Viudas N/A Reserva Heredad Brut Cava/Spanien 192:- 7/3/20 11p Ferrari 1997 Giulio Ferrari DOC Trento/Italien 514:- 7/2/20 16p Bortolin N/A Bortolin Brut DOC Prosecco di Valdobbiadene/Italien 206:- 1/3/20 7p G D Vajra 2006 Moscato d Asti DOCG Moscato d Asti/Italien 117:- 6/1/20 10p Prunotto 2006 Moscato d Asti DOCG Moscato d Asti/Italien 99:- 1/2/20 8p Scagolia 2006 Volo di Farfalle DOCG Moscato d Asti 64:- 0/17/20 5p Braida 2006 Brachetto d Acqui DOCG Brachetto d Acqui 145:- 13/0/20 13,5p sida 12

13 #1051 MARCUS MOLITOR (RED. JAJ) Vilken lycka att ännu en gång få uppleva en total rieslingkväll och denna gång med viner från en av Mosels bästa producenter. Vi löpte (nästan) hela linan ut från torrt till riktigt sött och fokuserade på 2000-talets output. Weingut Markus Molitor har idag ca 38 ha med en lovvärd andel av inte mindre än 95 % riesling som ger mellan till flaskor per år (vilket är mycket och gör MM till en av Mosels stora). MM har idag ca 20 olika lägen och producerar en ofattbar mängd olika varianter under ett normalår. De av er som är tyskofiler kan lätt räkna ut hur många olika det kan bli med en tensor av lägen, predikat och söthetsgrad. Nämnas kan att den som gillar att göra av med pengar kan titta förbi och från hyllan shoppa in ett helrör TBA 2002 Zeltinger Sonnenuhr för (varunummer glöm inte växeln). Detta antyder det faktum att MM genom de senaste årtiondet gjort sig mycket känd och omtyckt just för sina ädelsöta viner. Han har också börjat arbeta med sina trocken men här återstår kanske en del inte dessa viner når samma höjder som de söta. Från själva provningen kan inledningsvis konstateras att årgång 2003:s dåliga rykte delvis bekräftades under kvällen surplande. Undantaget första vinet, en riesling från Saar som MM lyckats pressa in 6.6 g/l i syra, så fanns den där lite tunga alkoholbeskan i kombination med en för låg syra. Dock, 03- vinerna denna dag var långt ifrån några skräckexempel mer ett lärorikt exempel på årgångens karaktär. Har ni 2003:or så vill jag generellt tipsa om uppkorkning under närmaste året. Dagens förlorare, knappt men klart, var dock inte en 2003:a utan en av MMs torra Auslese från Ett just nu totalt knutet vin mitt i tunneln, helt utan ungdomlig frukt men bara mindre spår av utvecklad mognad. Här väntar väntans tider för den som vill krama ur den inneboende komplexiteten och krispiga mineraliteten. Måste sparas. Vårt femte vin, en Spätlese från MMs prestigegård Zeltingen Sonnenuhr, syra 7.7 g/l och restsocker på 78 g/l, uppvisade härliga riesling- och frukttoner, mineral, lite gummi och antydan till mognad. Mycket kvar att ge men gott redan nu. Därefter samma vin, men årgång 2003 bekräftade tesen ovan rörande årgången. Vad att vänta med en syra på blott 4.5 g/l? Även detta ett gott vin men drick detta atypiska MM-vin akut och i rätt matsällskap. Så dags för de två sista vinerna och med dessa ännu ett trappsteg ned i alkohol båda vinerna med endast 7.5 %. Detta underverk att, särkilt i Mosel, kunna producera mästerliga komplexa viner med så låg alkohol. Vi provade två auslese** (MM signalerar till oss konsumenter med stjärnmarkeringen * - *** att här vankas det en extra tät och läcker auslese) relativt lika med hjärnan bubblande av ord som ädelsöt, gräddig, clementin, apelsin, champinjon, grapefrukt, syrlig karamell, koncentration, extrakt och ungdomlighet. Mycket läckert just nu men med en stor potential och framtid särskilt för dem som vill späkvänta på att petroleum skall komma fram. Som sagt riesling är stor! WG Molitor 2003 Alte Reben Saar Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 131:-/2005/157:- 0/2/13 14,5p WG Molitor 2004 Zeltinger Sonnenuhr Auslese** trocken Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 208:-/2005/250:- 0/4/13 13,5p WG Molitor 2003 Zeltinger Sonnenuhr Spätlese feinherb Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 131:-/2005/157:- 1/2/13 14p WG Molitor 2003 Graacher Himmelreich Auslese* feinherb Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 191:-/2005/229:- 0/1/13 14p WG Molitor 2004 Zeltinger Sonnenuhr Spätlese Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 121:-/2005/145:- 1/1/13 15,5p WG Molitor 2003 Zeltinger Sonnenuhr Spätlese Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 131:-/2005/157:- 0/3/13 14p WG Molitor 2004 Graacher Himmelreich Auslese** 38 Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 218:-/2005/262:- 6/0/13 17p WG Molitor 2005 Zeltinger Deutschherrenberg Auslese** Mosel-Saar-Ruwer/Tyskland 174:-/2007/348:- (375 ml) 5/0/13 17,5p RIESLING & CO WORLD TOUR PROVNING I STOCKHOLM (RED. JJ) Tyska vininstitutet arrangerar under 2007 en världsturné med viner från ett urval tyska vinproducenter. Spännvidden är stor med hela skalan från topproducenter till bulkkooperativ. Då det fanns över 200 viner att prova la jag fokus på pinot noir eller spätburgunder som druvan också kallas i Tyskland. Det kan låta lite underligt att satsa på tysk pinot noir men faktum är att röda viner kommer starkt i sida 13

14 Tyskland. Enligt statistiken är 37% (11% pinot noir) av allt tyskt vin numera rött. Dessutom har kvalitén på tyskt rödvin ökat markant. Borta är de syrliga gummi- och lingonsmakande produkterna från förr. Förklaringen ligger i både klimatförändring och vinmakning. Varmare klimat gör att blå druvor mognar bättre. Samtidigt har vinproducenterna lärt sig att göra rödvin, det kunde man inte riktigt för så sent som tio-femton år sedan. Det som är glädjande för pinot-fanatikern är att vinerna i regel faktiskt doftar pinot noir. Visst är dom ofta lätta i strukturen men det är OK. Kom ihåg att allt eftersom klimatet blir varmare så kommer vinerna att bli fetare och fetare. Det överlägset bästa vinet av pinot noir kom från Shelter Winery i Baden, 2005 Pinot Noir trocken. Med sin ljuvliga doft av vildhallon och snyggt integrerad ek hade jag blint satt vinet i Bourgogne. Utsökt! Av de vita vinerna jag provade så rekommenderas varmt Schloss Reinhartshausen, 2005 Erbacher Marcobrunn Riesling Erstes Gewächs. Ett mycket koncentrerat exemplar med oljig, tuggbar smak och läcker ton av rosor i doften. Mums! Röda viner Peter Mertes 2005 Pilar Pinot Noir Trocken Pfalz 12p Weingut Josef Biffar 2005 Spätburgunder trocken Pfalz 13p Ruppertsberger Wv Hoheburg eg 2005 Spätburgunder Classic Pfalz 12p Weingut Pfeffingen 2003 Spätburgunder Spätlese trocken Pfalz 13p Weingut Bürgerspital 2004 Spätburgunder Spätlese trocken Franken 14p Hedesheimer Hof Michael Beck 2005 Elsheimer Bockstein Spätburgunder Selection RHH trocken Rheinhessen 14p Hedesheimer Hof Michael Beck 2005 Jugenheimer Goldberg Saint Laurent trocken Rheinhessen 13p Weingut Jean Buscher 2005 Bechtheimer Stein Spätburgunder Spätlese trocken Edition S- Rheinhessen 11p Weingut Jean Buscher 2005 Bechtheimer Stein Späturgunder Barriqueausbau trocken Rheinhessen 10,5p Edition S- Weingut Peter Leonhard 2006 Niesteiner Paterberg Pinot Noir trocken Rheinhessen 11p Weingut Peter Leonhard 2006 Niersteiner Spiegelberg Saint Laurent trocken Rheinhessen 12p Weingut Dr. Hinkel 2005 Framersheimer Zechberg Spätburgunder trocken Rheinhessen 14,5p Shelter Winery 2005 Pinot Noir trocken Baden 15,5p Badischer Winzerkeller eg 2005 Pinot Noir Classic Baden 10p Badischer Winzerkeller eg 2003 Biengener Maltersergarten Pinot Noir Auslese trocken Baden 10,5p Vita viner Schloss Reinhartshausen 2005 Erbacher Marcobrunn Riesling Erstes Gewächs Rheingau 16p Schloss Reinhartshausen 2004 Hattenheimer Wisselbrunnen Riesling Erstes Gewächs Rheingau 15,5p Weingut Bürgerspital 2006 Würzburger Pfaffenberg Silvaner Kabinett trocken Franken 11p Weingut Bürgerspital 2006 Würzburger Pfaffenberg Riesling Kabinett trocken Franken 14p Staatliche Hofkeller Würzburg 2005 Würzburger Innre Leiste Grosses Gewächs Riesling Spåtlese Franken 13,5p Hedesheimer Hof Michael Beck 2006 Stadecker Lenchen Grauer Burgunder Selection RHH trocken Rheinhessen 14p Hedesheimer Hof Michael Beck 2006 Stadecker Lenchen Grauer Burgunder Kabinett trocken Rheinhessen 13p Weingut Beiser 2006 Sprendlinger Honigberg Grauer Burgunder Spätlese trocken Rheinhessen 13,5p Weingut Beiser 2006 Sprendlinger Klosterberg Weisser Burgunder Spätlese trocken Rheinhessen 14p Weingut Jean Buscher 2006 Bechtheimer Stein Weisser Burgunder Spätlese trocken Edition S- Rheinhessen 13p Fritz Windisch GmbH&Co. KG 2005 Heimersheimer Rotenfels Scheurebe Eiswein Rheinhessen 13p FAVORITER & FLOPPAR En potentiell riktig storhet uppenbarade sig i Philip Togni 2004 Napa Valley Cabernet Sauvignon. En riktig rökare med alla hönsen hemma, stram och komplex med en enorm potential, ceder och kryddor utan någon störande mynta. Lysande rikedom i smaken, lång och komplex trots sin ungdom med fina övertoner av tobak och kaffe. Får den utvecklas i lugn och ro kommer den att bli något alldeles extra. Betyget kan vara lite i underkant. Breuer har dessutom lyckats ovanligt bra med Schlossberg 04, rasren med massor av sida 14

15 mineral och långa läckra syror. Massor av citrus och lite feta skiffertoner. Dessutom potential för framtiden. Rent lysande, kanske den bästa Schlossberg hittills i mitt tycke. Söta viner på aidani & athiri (två druvor odlade i tusen år på Santorini) är man inte bortskämd med, men detta hantverksmässiga under gjorde mig stum. Elegant äpplig med markerad och balanserad syra, exakt med lite komplext kryddiga övertoner och aningen aprikos gjorde mig riktigt överraskad. Vinet är i absolut världsklass, modernt men med fasta rötter i den vulkaniska myllan på Santorini. Allt annat än modernt, men tidlöst, var Château Suduiraut 1967, en klassiker från ett av 1900-talets riktigt stora år. Tät och söt med doft av målarfärg, torkade aprikoser, saffran, mandel och massor av botrytis. Mogen med tät struktur, söt med en hel del botrytis, komplex med lite kul pikanta bittra toner. Riktigt lyckad. Dessutom måste jag bara rekommendera Penfolds Bin 707, en 91a denna gång. Kan man bortse från den näst intill massiva eken i doften har man här ett lysande vin. Väl integrerad smak, frukt, mognad och ek i en riktigt koncentrerad blandning. Allt annat än finessrikt, men med oerhört skickligt sammansatt, till och med en del komplexitet. Kudos till John Duval. Eric vill rekommendera ett världklassvin i skymundan. När man efter mer än 20 år av flitigt vinbedömande stöter på en riktig bomb i glasförpackning blir man euforisk. Ett vin producerat utan hänsyn till rådande trender, odlat och vinifierat med tilltro till jorden och den empiriska kunskap som lång tradition ger. Druvans livlighet kombinerat med hänförande mineralfiness och en oväntad ryggrad av syror som är så perfekta att man baxnar. Vinet? 2006 Würzburger Stein Silvaner Kabinett Trocken från Juliusspital. Tillgängligt på Systembolaget för 149 SEK. Årets julklapp. Philip Togni 2004 Napa Valley Cabernet Sauvignon USA 899:- (EH) 18p Georg Breuer 2004 Berg Schlossberg Rheingau/Tyskland 349:-/ 06 (EH) 17p Antoniou Wines 2002 Vinsanto Santorini/Grekland 250:-/50cl/ 07 (EH) 17p Château Suduiraut 1967 Château Suduiraut Sauternes/Frankrike (EH) 18p Penfolds 1991 Bin 707 Cabernet Sauvignon South Australia/Australien 450:-/ 06 (EH) 17.5p Juliusspital 2006 Würzburger Stein Silvaner Kabinett Trocken Franken/Tyskland 149:- (ET) 17p #ÖL - (RED. AB) NÅGRA AUGUSTINYHETER 2007 Gouden Carolus Cuvée van de Keyzer (11658) Färg: Mörkbrun Doft: Stor, vinös och lite estrig, med karaktärer av choklad, sirap, pomerans och japansk soja Smak: Koncentrerad och komplex vinöst fruktig rund smak som fyller hela munnen och som domineras av jäsningskaraktärer snarare än humle och beska. Karaktärer av maltig choklad och torkad frukt ligger i förgrunden och den goda eftersmaken sitter i länge. Den höga alkoholhalten är helt integrerad. Det här är ett stort och mycket komplext öl, som har bäst-före datum år 2017 och säkert går att lagra länge, men det är samtidigt tillgängligt och helt drickbart redan nu. Öl blir inte så mycket bättre än det här, och min enda reservation är att sötman kanske är lite högre än i tidigare årgångar, som jag tror kändes stramare. Det här är ett öl som njuts bäst för sig själv, och på grund av den kännbara sötman tycker jag gärna att man kan ha det i kylen innan servering Old Stock Ale (11682) Färg: Ljusbrun Doft: Maltig, med karaktärer av mörkt bröd, lakrits, choklad och sirap Smak: Smaken är fyllig, örtkryddig och fruktig och domineras av en salmiakaktig lakritskaraktär. Med tanke på den extremt höga alkoholhalten (11,7 %) är smaken förvånansvärt torr och frisk, även om en viss alkoholsötma känns. Eftersmaken är lång och domineras av lakritsrot. Det här ölet var en positiv överraskning. Det är filtrerat, och jag tycker normalt att öl med så här höga alko- sida 15

16 holhalter kräver den komplexitet som lite jäst i flaskan ger för att vara njutbara, men tack vare att det här ölet är så kryddigt och stramt fungerar det utmärkt. Jag skulle vilja prova det till stark ost, kanske en Roquefort eller en mogen Munster? Jag är inte så positiv till långlagring, eftersom jag misstänker att den strama kryddigheten kan gå förorad. Oppigårds Slåtteröl (1404) Färg: Bärnsten Doft: Frisk, citrusaktig, med karaktär av amerikansk humle. Smak: Ganska lätt, frisk, torr och ren, med god humle och rätt stram efterbeska. Ett riktigt gott, lättdrucket öl - som en bra pils, fast med lite syrlig amerikansk humle! Det är lättillgängligare än den (i alla fall enligt mitt minne) närmast besinningslöst beska fjolårsversionen. Sawtooth Ale (11690) Färg: Mörk bärnsten Doft: Rätt stor, fruktig och rågbrödsdegigt maltig, med karaktär av pomerans. Smak: Rätt torr och lätt, med karaktär av lakrits och sirap och relativt låg alkoholhalt. De typiska amerikanska humlekaraktärerna känns, men de maltiga karaktärerna dominerar och efterbeskan är inte särskilt stor. En ursprungstypisk och ganska lättdrucken ale, som inte sätter några större spår. OKTOBERFESTÖL Årets oktoberfestöl släpptes 1 september. I München är idén med oktoberfestöl sjukt nog att åstadkomma alkoholstarkare och mindre beska versioner av de vanliga ölen. Det är ju knappast ett recept som borde glädja kvalitetsinriktade öldrickare, men som grävande skribent känner jag ansvaret att rapportera. Som tur är finns det ett par hyfsade oktoberfestöl från andra länder också... Stallhagen Oktoberfestbier (11269) Ljust rödbrun färg. Knäckig doft med aning choklad och ton av julmust. Torr, rätt stram smak med tydligt rostad karaktär av mörkt bröd. Ett gott öl, men knappast några likheter med originalen! Slottskällans Oktoberfest (11289) Bärnstensfärgad. Kryddig, lite grönt humlig doft. Frisk, aromatiskt humlig smak med lite knäckig maltighet och en lite malörtsaktig beska. Ett helt OK öl! Löwenbräu Oktoberfestbier (11223) Gul färg. God, humlig, lite örtig doft med karaktär av råa sockerärter. Torr, humlig, rätt besk smak med hyfsat sting och mer sockerärter. Lite onödigt mycket alkohol, men den bärs upp rätt bra av kroppen. Bäst av årets tyska oktoberfestöl enligt min smak. Paulaner Oktoberfest Bier (11265) Gul färg. Trevligt blommig, maltig doft med karaktär av halm och lite häggblom. Rund, snäll, ganska lätt smak med medelstor beska och en aning sötma. Ett med tanke på alkoholhalten förrädiskt lättdrucket öl med en lite kärvt kryddig ton och lite alkohol i eftersmaken. Spaten Oktoberfestbier (11299) Gul färg. Humlig doft med karaktär av råa sockerärter. Rätt frisk, lite örtigt aromatisk smak med en aning sötma. Hyfsad, lite syrlig efterbeska. Samuel Adams Octoberfest (11253) Mörk bärnstensfärg. Maltig doft med sirap, knäck och fikon. Lite estrig udda smak med kännbar sötma som av karamelliserad frukt. Lite metalliskt besk rostad eftersmak. Ett lite obalanserat öl som knappast har några likheter med originalen. Erdinger Weissbräu Oktoberfest (11234) Oklar bärnstensfärg, sedvanligt absurt mycket kolsyra. Doft av saffranslussebullar och vetedeg, med en aning skumbanan. Typisk hefeweissbiersmak, lite gles med tydlig alkohol och en liten sötma. Metallisk och spritig eftersmak. Hofbräu Oktoberfestbier (11224) Gul färg. Gräddigt maltig doft av rostat bröd. Lite kryddig, maltig smak med lätt kropp och påträngande alkoholkärv eftersmak. Känns tunn och billig. OKTOBERS ÖLNYHETER Ett urval av systemets oktobernyheter på ölfronten - ett rätt jämnt släpp med flera trevliga öl, men utan några riktiga toppar: La Goudale (1603) Gul färg, snyggt skum. Fruktig och en aning rökig doft som påminner om konserverade persikohalvor. Balanserad, god, aning brödig och lite fruktig smak med belgiskt alestuk. Torr, rätt lång eftersmak med en aning alkohol. Trevligt öl, liknar en belgisk tripel men har en mer lättdrucken alkoholhalt. sida 16

17 Lion Stout (1655) Mycket mörk färg. Matig rostad doft med karaktär av grönsaksbuljong och lite sesamolja. Torr, lite sirapsaktig smak med karaktär av kallt kaffe och lite rotfrukter. Eftersmaken är lite jordig med en aning sälta. Ett kraftfullt och tufft men inte särskilt subtilt öl. Mariestads Porter (1476) Mörkt rödbrun. Aromatisk, lite grön doft med inslag av gröna örter. Torr, lite syrlig, rostad smak med ren, ganska lätt kropp. Rätt lång rostad eftersmak. En aning "porter light", men ett helt OK, snyggt öl. Grebbestads Granit (1438) Gul färg. Lite dovt humlig doft med ton av viol, halm och äpplen. Välbyggd, rätt fyllig smak med viss humle och komplexitet, en aning tjeckiskt i stilen. Klart över genomsnittet för svensk lager! Brakspear Oxford Gold (1533) Ljus bärnstensfärg. Stor fruktig doft med pomerans och lite smörig, brödig maltighet. Rund och torr, maltig smak med rätt lätt kropp. Lite dammigt knäckebrödsaktig efterbeska. Rätt OK öl, men lite tunt. Milk Stout (1521) Mörkt brun färg. Knäckig, lite dammig doft av chokladkola. Tydlig sötma, rostad smak av mörk choklad och sockrat kallt kaffe. En snäll och lite lättviktig stout med en konstig sötma - måste drickas kall! SEPTEMBERS ÖLNYHETER 2007 Unibroue 16 (11683) Bärnstensfärgat. Estrig, lite kryddig doft med bananskal, vanilj och kryddnejlikor. Eldig smak med en aning sötma, lite fruktiga estrar och en dominerande karaktär av lakritsrot. Lång stram eftersmak. Ett egentligen alldeles för starkt öl, men alkoholen bärs faktiskt upp bra av kroppen. Borde nog lagras. Panil Barrique Sour (11673) Rödbrun. Aromatisk, mycket oxiderad, lite vinägerlik doft med sötma som av torkad frukt och en liten jordig korkton (konstigt, eftersom den har kronkapsyl!). Syrlig, lite stallig och jordig smak, med ganska lätt kropp. Intressant och god! Black Jack Porter (11613) Rund rostad doft med karaktär av mörk choklad och engelsk lakritskonfekt. Medelfyllig rostad smak med mörk choklad, kaffe och en liten balanserande sötma. Rätt kort men god eftersmak. En god lättdrucken porter! Panil Enhanced (11670) Gul med en aning orange ton, med en disig fällning som tog ett par veckor på sig att sjunka. Gräddig, lite kryddig doft med viss karaktär av humlekottar. Aromatisk, rund, lite dov smak med an aning sötma och kryddig beska. Rätt god, liknar en belgisk tripel, men har mycket lägre kolsyra. Groteskt pris, dock... Traquair 900 (11640) Mörkbrunt öl med lågt skum. Karamellig, sirapsaktig doft med ton av soja. Tjockflytande struktur med låg kolsyra och tydlig sirapsaktig sötma, med ton av lakrits och lite soja och lång, lite jordig eftersmak. Mer är inte alltid bättre - även om det har en viss komplexitet är det här ett överviktigt och ospänstigt öl, som jag inte kommer att köpa igen. Innis & Gunn Island Cask (11633) Bärnstensfärgat. Omisskänlig torvrökig doft av klassisk Islaywhisky (Lagavulin eller Laphroig?) med lite knäckig bakgrund. Liten sötma, men den rökiga smaken domineras av en lite stickig syrlighet som går över i en dammig rostad ton i den ganska udda eftersmaken. Full poäng för originalitet, men inte sådär jättegott egentligen. Brewer's Choice Honey Porter (11610) Rostad doft med lite estrar. Syrlig, fruktig, rostad smak med en aning ton av soja. Lång (för lång...) lite dammig, bittert syrlig rostad eftersmak. Lite för torrt syrlig för min smak och slutet av flaskan tar emot lite grann. NOVEMBERS ÖLNYHETER Novembers (tillfälliga) nyheter innehåller mestadels dyra och vinteraktigt starka öl, med ett par riktiga toppar och ett fruktansvärt bottennapp: 2007 Fuller's Vintage Ale (1420) Ljusbrun. Fantastiskt god aromatisk, vinös och fruktig doft med drag av knäck och choklad. Komplex, välbyggd smak med inslag av saltlakrits mot en gräddigt rund maltig bakgrund och lite jord- och jästkaraktärer. Otroligt väl integrerad alkohol. Jag brukar inte gilla starka engelska öl, men jag faller absolut platt för det här! sida 17

18 2001 Chimay Blå Grande Réserve (1693) Brun färg. Vinös doft av torkad frukt och höstlöv med den där typiska korkaktiga tonen som jag börjar tro är en gammal jästkaraktär och inte något som egentligen har med korken att göra. Rund, dov, komplex, vinös smak med inslag av rågbrödsdeg och en aning sälta. I jämförelse med en färsk flaska har kolsyran minskat och den direkta fruktigheten ersatts av jordigare och kompostigare toner, samtidigt som alkoholen integreras bättre. Ett stort öl! 2007 Nils Oscar Rökporter (1327) Mörkbrunt. Stor matig doft av finska tjärpastiller och kassler, med sirapsaktig sötma. Smaken är bättre än doften, röken är inte så framträdande, bra god beska och en aning sötma och syra. Intressant god rökig eftersmak av tjärpastiller. Smaken är en aning tom på mitten vilket gör att alkoholen sticker fram, annars skulle betyget ha blivit högre. Ename Cuvée 974 (11634) Orangeaktig bärnstensfärg. God doft av aprikos med en aning gueuze-liknande toner. Rätt torr smak med låg beska och kännbar alkohol, med toner av Trocaderoläsk och pomerans. Ett trevligt, men lite snällt och mesigt öl. Belgo for beginners? Samuel Adams Holiday Porter (1303) Mörkbrunt. Rätt fruktig doft av choklad och torkad frukt med lite sötma. Rund rostad, lite syrlig smak med god kolsyra och karaktär av lakritsrot. Lång, stor, lite surbitter eftersmak av lakritsrot. Lite för surt för min smak Lunator Dubbelbock (11636) Brun färg, doft av kandisocker och sirap med en lite grön ton av råa örter och sav. Tydlig sötma och alkohol, smak av bränt socker och sirap, men ändå rätt stramt med en hyfsad beska. Lite rostad eftersmak som av bränt socker. Den som gillar dubbelbockar tycker säkert att det här är toppen, men dubbelbock är ju egentligen inget annat än julöl på steroider, och vem behöver det? Nils Oscar Trippel (11508) Kristallklar gyllene färg. Otrevlig rökig doft av vått tändsticksplån med en bitter ton av apelsinskal. Syrlig, kemisk smak med en elak bitterhet som av härskna hasselnötter och en ton av skokräm. Ett mycket elakt och helt vidrigt öl, det värsta jag har druckit på flera år. Vi var tre som provade det och ingen drack mer än ett par klunkar innan vi hällde ut det. En andra flaska var precis likadan. LITE AUGUSTNYHETER & OKTOBERFESTÖL Brouwerij Het Anker 2007 Gouden Carolus Cuvée van de Keyzer (11658), 11% Belgien 106:-/75cl 18p North Coast Brewing 2007 Old Stock Ale (11682), 11,7% USA 44:10/35,5cl 16p Oppigårds Bryggeri N/A Oppigårds Slåtteröl (1404), 5% Sverige 19:90/50cl 14p Left Hand Brewing N/A Sawtooth Ale (11690), 4,8% USA 22:80/35,5cl 13p Ålands Bryggeri N/A Stallhagen Oktoberfestbier (11269) Finland 17:50/33cl 13p Slottskällan N/A Slottskällans Oktoberfest (11289) Sverige 15:40/50cl 13p Löwenbräu N/A Löwenbräu Oktoberfestbier (11223) Tyskland 18:-/50cl 12p Paulaner Brauerei N/A Paulaner Oktoberfest Bier (11265) Tyskland 18:50/50cl 11p Spaten-Franziskaner-Bräu N/A Spaten Oktoberfestbier (11299) Tyskland 18:50/50cl 11p Boston Beer N/A Samuel Adams Octoberfest (11253) USA 14:30/35,5cl 10p Erdinger N/A Erdinger Weissbräu Oktoberfest (11234) Tyskland 19:90/50cl 10p Staatliches Hofbräuhaus N/A Hofbräu Oktoberfestbier (11224) Tyskland 17:90/50cl 8p OKTOBERS ÖLNYHETER Les Brasseurs de Gayant N/A La Goudale (1603) 7,2% Frankrike 14:90/33cl 14p The Lion Brewery N/A Lion Stout (1655) 8,0% Sri Lanka 16:80/33cl 13p Spendrups 2007 Mariestads Porter (1476) 5,9% Sverige 14:90/33cl 13p Grebbestad Bryggeri N/A Grebbestad Granit (1438) 4,8% Sverige 19:90/50cl 13p Brakspear Brewing N/A Brakspear Oxford Gold (1533) 4,6% England 13:50/33cl 12p Left Hand Brewing Co N/A Milk Stout (1521) 5,2% USA 15:90/35,5cl 12p sida 18

19 SEPTEMBERS ÖLNYHETER Unibroue 2007 Unibroue 16 (11683) 10,0% Kanada 69:80/75cl 15p Panil Artisan Beer N/A Panil Barrique Sour (11673) 8,0% Italien 79:90/75cl 15p Left Hand Brewing Co N/A Black Jack Porter (11613) 5,8% USA 22:70/35,5cl 14p Panil Artisan Beer N/A Panil Enhanced (11670) 9,0% Italien 114:00/75cl 14p Traquair House N/A Traquair 900 (11640) 9,0% Skottland 34:90/33cl 12p The Innis & Gunn Brewing N/A Innis & Gunn Island Cask (11633) 7,2% Skottland 24:90/33cl 12p The Shipyard Brewing Co N/A Brewer's Choice Honey Porter (nr 11610) 6,2% USA 13:50/35,5cl 11p NOVEMBERS ÖLNYHETER Fuller Smith & Turner 2007 Fuller's Vintage Ale (1420) 8,5% England 57:30/50cl 18p Bieres de Chimay 2001 Chimay Blå Grande Réserve (1693) 9,0% Belgien 97:00/75cl 17p Nils Oscar Company AB 2007 Nils Oscar Rökporter (1327) 6,0% Sverige 49:80/50cl 14p N V Brouwerij Roman N/A Ename Cuvée 974 (11634) 7,0% Belgien 21:80/33cl 13p Boston Beer N/A Samuel Adams Holiday Porter (1303) 5,8% USA 16:90/35,5cl 12p Grebbestad Bryggeri 2007 Lunator Dubbelbock (11636) 7,9% Sverige 19:90/33cl 11p Nils Oscar Company AB N/A Nils Oscar Trippel (11508) 8,0% Sverige 34:00/50cl 2p BESÖK I MÅNSEKTENS LAND, RESA I LOIREDALEN /05, (RED. OW & JJ) Några medlemmar (Olle W med hustru Kristina, Johan J, Kia) gjorde under Valborg/ första majhelgen en resa till Loiredalen. Månsekten är vår benämning på de odlare som använder sig av biodynamiska principer och just i Loire finns biodynamikkungen, Nicolas Joly på Coulée de Serrant. Att låta arbetet i vingården styras av månens faser är en av hörnpelarna i biodynamisk vinodling. Homeopatiska metoder ingår också som en viktig komponent så att biodynamiken är kontroversiell är kanske inte så konstigt. Det låter lite sektlikt eller hur? Dock har fler och fler av världens bättre vinproducenter börjat anamma idéerna då det tycks som om vinerna faktiskt blir bättre. Den vanligaste förklaringen är att biodynamisk odling ger en levande jord, dvs mycket mikroorganismer och därmed friskare vinrankor. Vinrankans rötter verkar också kunna suga i sig mer mineraler från en levande jord vilket också förstärker vinets terroir. Eftersom Olle och Kristina tidigare besökt några av Loiredalens mer berömda vingårdar, bokades denna gång besök endast hos några mindre kända producenter, men med rykte som up and coming. Detta skulle visa sig vara en framgångsrik strategi, eftersom den gav stora upplevelser utan alltför stora hål i plånböckerna. sida 19

20 JO PITHON Första besök var i Savennières hos Jo Pithon i Saint Lambert de Lattey. Vinerna presenterades av vinmakaren Alex, som hade jobbat i Australien och kunde mycket bra engelska. På 27 ha, varav 15 ha nyplanterats 2005, gör man vitt vin på chenin blanc (någon rött på 2/3 cabernet sauvignon och 1/3 Cab Franc). Jo Pithon har odlat upp en grader brant sluttning (kallad Les Treilles), som legat i träda sedan andra världskrigets slut, och där enda hänvisningen till tidigare vinodling var ett vykort från 1910-talet, som Jo hittat! Gödsling av stockarna görs dels med kodynga utspädd med vatten och kiseldamm för att främja rottillväxt (och inte bladtillväxt), dels med organisk (=bakterierik) kompost. Röta och mjöldagg bekämpas med kopparsulfat och något svavel och fjärilar luras bort med feromoner. Jo Pithon är ingen anhängare av månsekten, utan han odlar organiskt, d v s i huvudsak utan kemisk ogräsbekämpning, men han har 5 ha under helt biodynamisk odling för att se om man märker någon skillnad på vinets kvalitet (avgörs genom blindprovning). En ganska försiktig general med andra ord. Allt vin vinifieras separat per odlingslott, med tidig skörd av chenin blanc för att undvika botrytis. Vita vinet jäses vid ca 16 grader tills en restsockerhalt på under 2 g uppnås; mest i 75 hl stora fat (på Rhônevis), vilket ger mindre oxidativ karaktär åt vinet. Ca 50 mg svavel tillsätts (1/8 av den tillåtna mängden). Uttaget är ca 40 hl/ha för torrt vin och 25 hl/ha för sött vin. Jo har ca stockar per hektar. Jo Pithons torra cheninviner är klart rekommendabla, rena och klara med torr mineralkaraktär. De vi fick prova var övervägande för unga, men kan säkert lagras i år utan att förlora sin fräschör. Ska bli spännande att följa vinerna från störtloppspisten Les Treilles, när de nyplanterade stockarna där har blivit lite äldre. Vi bokar ett återbesök om ca fem år, så vi även får svaret på om den biodynamiska odlingslotterna ger bättre vin är försiktig organisk odling. Att vara eller inte vara månsektare Les Pepinières 2006 stor fruktig, mineralkaraktär mycket fyllig, mineralig, bitter, honung i eftersmaken Les Pepinières 2005 återhållen, mineralig doft kraftig, fyllig, fruktig, mineralig, lång fruktig smak, honung i eftersmaken Les Bergères 2005 stor fruktig (äpplen) stor fyllig, mineralig, fruktig, viss strävhet, smörig (10% ny ek) Les Treilles 2005 fruktig (vinteräpplen), blommor fyllig, bred, syrlig, apelsinfrukt, mineral och honung i eftersmaken Savennières La Croix Picot 2005 lätt, linoleum (som sémillon), blommor, vått ylle fyllig, bred, smörig, smygande syra, fet (10% ny ek, jäses på 228 litersfat) Cabernets 2005 ganska stor, rostad doft, grön paprika, gräsig, pepprig mycket sträv med gröna, kartiga toner, fyllig Cabernets (fatprov) 2006 mycket grönt kartig, svaveldoft fyllig, mycket sträv, kartig Côteaux du Layon 2004 gammal byrålåda, vinteräpplen, äppelmos fyllig, syrlig, kraftig, söt, mineral aprikos (50 g restsocker) CHÂTEAU VILLENEUVE Detta blev resans vinösa lågvattenmärke. Gården i Saumur är kanske den mest kända av dem vi besökte, och man hade ett gjort i ordning ett flott provningsrum (vilket alltid är ett dåligt tecken, eftersom det visar att vingården sätter mammon framför vinupplevelsen). En ganska oinspirerad dam ledde provningen på hackande engelska, fastän vi desperat försökte leda in samtalet på den mycket bättre franska som Kristina behärskade. Gården omfattar 32 ha. Man tillhör inte månsekten, men tar intryck av biodynamisk odling. Man är försiktig med gödsel och använder i huvudsak inte kemiska bekämpningsmedel. Vita vinet jäses på rostfria fat sida 20