Pedagogers och skolledares syn på professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2003 Examensarbete, 10 poäng Pedagogers och skolledares syn på professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan Motivation Kvalitet Entusiasm Kvalifikation Kompetensutveckling Kunskap Catarina Barta Marianne Bernspång

2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2003 Barta, Catarina. & Bernspång, Marianne. (2003). Pedagogers och skolledares syn på professionell pedagogisk handledning i förskolan. Kan professionell pedagogisk handledning jämställas med kompetensutveckling? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med arbetet är att få en bild av synen på och åsikten om professionell pedagogisk handledning. Vi vill studera hur den reflekterande handledningen kan bidra till att bibehålla och utveckla kompetensen i förskollärarrollen och stimulera till ett möte mellan pedagoger och skolledare som leder till ett ömsesidigt lärande i skolutvecklingsarbetet. Metod Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning om professionell pedagogisk handledning. Med hjälp av intervjuer undersöker vi skillnader och likheter i hur begreppet professionell pedagogisk handledning tolkas av förskollärare, specialpedagoger och skolledare, samt studerar dessa gruppers attityd till denna form av handledning Resultat De viktigaste resultaten från vår undersökning visar på att pedagoger och skolledare är överens om att reflekterande handledning som kompetensutveckling är en värdefull metod. De största skillnaderna i synen på och åsikten om professionell pedagogisk handledning förekommer mellan yrkesgrupperna och inte i så stor utsträckning inom yrkesgrupperna. Genom att öka insikten och kunskapen om reflekterande handledning som metod hos skolledare och pedagoger kan denna typ av handledning få fäste i förskoleverksamheten. Nyckelord: entusiasm, handledning, kvalifikation, kvalitet, kunskap motivation Catarina Barta Marianne Bernspång Handledare: Maria Karlsson Domherrevägen 22 Järnvägsgatan Lomma Limhamn

4

5 FÖRORD Först vill vi tacka vår handledare Maria Karlsson för ett gott samarbete, för kritisk granskning, detaljerad respons och för handledning som fört oss framåt i vårt arbete. Ett stort tack vill vi rikta till våra män Lukas och Lars som varit vår datasupport och våra barn Andreas, Rebecca, Hanna och Andreas, Malin för deras tålmodiga och hänsynsfulla sätt mot oss. Ett särskilt tack till våra tolv respondenter för att de velat dela med sig av sina tankar och åsikter som kommit till värdefull användning vid resultatet av vår undersökning. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, växelvis stöd och uppmuntran som lett till att vi lyckats genomföra detta arbete.

6

7 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund 8 2 PROBLEM OCH SYFTE Syfte 9 3 LITTERATURGENOMGÅNG Aktuella begrepp Historik Styrdokument Forskning i ämnet Sammanfattande reflektion 20 4 TEORI Vår teoretiska utgångspunkt för den empiriska studien 24 5 METOD Allmänt om metod Metodval Pilotstudie Undersökningsgrupp Genomförande Databearbetning Tillförlitlighet Etik 30 6 RESULTAT Intervjufrågor till pedagoger och skolledare Intervjufrågor riktade speciellt till skolledare 39 7 ANALYS AV RESULTAT Sammanfattning av intervjufrågor - pedagoger och skolledare Sammanfattning av intervjufrågor - speciellt till skolledare 45 8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Sammanfattning Diskussion 47

8 9 FORTSATT FORSKNING Avslutande ord 53 REFERENSER 55 BILAGOR

9 1 INLEDNING Vi vill undersöka vilken åsikt om och vilken syn på professionell pedagogisk handledning ledare och pedagoger har i förskolan. Anledningen till varför vi valt detta ämne är: Avsaknaden av och tillgången till professionell pedagogisk handledning under vår yrkesverksamma tid som förskollärare. Behovet av reflektion kring yrkesrollen. En önskan om en förbättrad verksamhet och en kvalitetshöjning i pedagogernas yrkesroll, som i rakt nedstigande led kommer barnen till del. Att det i specialpedagogens uppdrag ingår handledning och vi vill genom vår undersökning förtydliga och medvetandegöra handledning som en reflekterande och kompetensutvecklande metod. Problemet med handledningens vara eller inte vara bottnar i en osäkerhet kring handledningens syfte och mål. Dels råder gamla förutfattade meningar som bygger på känslor av integritetskränkning i form av: Duger jag, måste jag och jag kan redan så inte behöver jag och dels råder en okunskap om handledningens uppdrag hos skolledare. Frågor som aktualiserats i början av vår undersökning: Finns det behov av reflekterande handledning (tidsbestämd vägledning över gjorda erfarenheter) i verksamheten eller räcker det med handledning vid akututryckning? Kan handledning vara kompetensutvecklande? Vad anser pedagoger, specialpedagoger och skolledare om ovanstående frågor? Intresset kring ämnet handledning har alltid funnits men utökades ytterligare under kursen Samspel. Drivkraften till vårt ämnesval är vår övertygelse om att professionell pedagogisk handledning är ett måste och en förutsättning för att det pedagogiska innehållet och motivationen i förskoleverksamheten ska kunna bibehållas och utvecklas. Lendahls - Rosendahls och Rönnermans (2002) forskning bygger på att handledning är en metod för kompetensutveckling av förskolans/skolans aktörer, mötet dem emellan och det lärande och den utveckling som detta möte leder till. Vi anser att eftersom verksamheten går mer och mer på knä, och otillfredsställelse i yrkesrollen driver fler och fler att lämna förskolläraryrket tar handledningen stryk. Den ner- och bortprioriteras istället för att man tar möjligheten att genom handledning reflektera kring sin yrkesroll, för att kunna uppnå trivsel, trygghet och tillfredsställelse i sin arbetssituation. 7

10 1.1 Bakgrund Under våra femton till tjugo år som förskollärare, har vi när det har uppstått problem i arbetssituationen, fått handledning av föreståndare, psykolog och i något enstaka fall specialpedagog. Men som Kraft (2003) uttrycker det: ju fler akututryckningar desto sämre organisation. Denna handledning har gett stöd i form av uppmuntran och råd, men vi har saknat någon att bolla tankar, idéer och känslor med ur ett pedagogiskt perspektiv, alltså professionell pedagogisk handledning. Vi tror att skolledningens syn på reflekterande handledning kan vara avgörande för om denna typ av handledning förekommer eller inte. I inledningsskedet av vår undersökning funderade vi på om det fanns skillnader/likheter i förekomsten av handledning i olika stadsdelar och om det fanns mer eller mindre handledning i stadsdelar med tillgång till resursteam. Forskning gjord i tidigare examensarbeten handlar i ganska stor utsträckning om handledningens hinder och möjligheter, därför ansåg vi att synen på eller åsikten om handledning var mer intressant och värdefull att undersöka. Vi fick inspiration från ett tidigare examensarbete om fortsatt forskning i ämnet handledning som kompetensutveckling och valde att fokusera på individens syn på detta ämne. Vår avsikt var att tyngdpunkten i undersökningen skulle ligga på individens syn på handledning som kompetensutveckling och därför blev jämförelsen stadsdelar emellan inte aktuell. Utifrån de tidsramar som vi har till vårt förfogande, var tre stadsdelar ett praktiskt och rimligt antal att genomföra undersökningen i. Följaktligen kom vi fram till att vi inte var intresserade av professionell pedagogisk handledning ur ett kvantitativt perspektiv, således i vilken utsträckning den förekommer, utan av en kvalitativ aspekt, nämligen vilken syn på eller åsikt om handledning som förekommer. För att belysa denna problematik valdes pedagoger och chefer som nyckelpersoner och utifrån detta gjordes en avgränsning att det var förskollärare, specialpedagoger och skolledare som skulle delta i undersökningen. 8

11 2 PROBLEM OCH SYFTE Problemformuleringen i vår undersökning är att ta reda på om professionell pedagogisk handledning kan användas som en metod i kompetensutveckling. Vi hävdar att kompetensutveckling av pedagogiskt yrkesverksamma bör syfta till att utveckla den pedagogiska verksamheten i vilken varje pedagog arbetar utifrån sin inre teori och sitt praktiska handlande, vilka behöver medvetandegöras genom reflektion, för att ett möte mellan teori och praktik ska bli möjligt. Härigenom utvecklas även yrkesrollen för pedagogerna. 2.1 Syfte Syftet med undersökningen är: att beskriva synen på professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan att undersöka synen på och åsikten om professionell pedagogisk handledning hos förskollärare, specialpedagoger och skolledare i förskolan och i en kommun att jämföra skillnader och likheter i synen på och åsikten om professionell pedagogisk handledning hos förskollärare, specialpedagoger och skolledare i förskolan och i en kommun Frågeställningar i arbetet som vi vill ha svar på: Hur kan reflekterande individuell- och grupphandledning bidra till att bibehålla och utveckla entusiasm, motivation, kvaliteter och kvalifikationer i yrkesrollen? Hur kan reflekterande handledning utvecklas till ett möte mellan pedagoger och skolledare som leder till ett ömsesidigt lärande? Hur kan reflekterande handledning bli en metod i skolutvecklingsarbetet? Genom vår undersökning, som bygger på intervjuer, vill vi medverka till att skapa en ökad kunskap om reflekterande handledning som metod hos intervjupersonerna och läsarna av vårt arbete, vilket vi i sin tur hoppas skapar ringar på vattnet så att en livfull och välbehövlig diskussion och debatt kan komma till stånd i ämnet. 9

12 10

13 3 LITTERATURGENOMGÅNG I detta kapitel inleder vi med att redogöra och definiera för begreppet professionell pedagogisk handledning. Vad är professionell pedagogisk handledning och vad är inte professionell pedagogisk handledning? Olika uppfattningar råder kring begreppet handledning och de närgränsande metoder som verkar för att skapa och uppnå förändring. Vår egen syn på och åsikt om begreppet handledning har både förändrats och utvecklats under utbildningen till specialpedagog och under genomförandet av denna undersökning. De beskrivningar och förklaringar som vi här lägger fram är hämtade från egen erfarenhet och tagen ur litteratur i ämnet handledning (Holmberg, 2001; Andersen och Weiss, 1994; Gjems, 1997; Wahlström, 1996). 3.1 Aktuella begrepp För att förtydliga den diskussion som vi för i vår fortsatta sammanställning har vi valt att skilja på begreppen handledning vid akututryckning och tidsbestämd reflekterande handledning. Med handledning vid akututryckning menar vi handledning som uppstår spontant när ett problem redan visat sig. Tidsbestämd reflekterande handledning bygger på handledning som utförs på fast tid, över en längre period där yrkesroll och arbetssituation lyfts upp till bearbetning och som nödvändigtvis inte behöver vara kopplad till ett aktuellt problem. Professionell pedagogisk handledning Vad säger Svenska Akademiens ordlista (2002) om professionell pedagogisk handledning? Professionell översätts med yrkesmässig och yrkesskicklig, pedagogisk översätts med undervisande och handledning översätts med hjälp och vägledning. Holmberg (2001) översätter handledning ordagrant till att leda vid handen. Alltså direkt översatt: yrkesskicklig, undervisande hjälp och vägledning. Vid vår litteratursökning framkom många olika användningsområden för handledning. Några exempel är handledning i en instruerande form, vid till exempel hobbyverksamhet, handledning vid yrkesvalssituation, handledning i ett konsultativt syfte utförd av psykolog eller terapeut som oftast är direkt rådgivande och handledning vid studier på gymnasie- och högskolenivå. Den yrkesskickliga och undervisande hjälp, vägledning och handledning, som utförs på en fast förutbestämd tid och över en längre period kan syfta till att få den handledda personen att reflektera över sina 11

14 gjorda erfarenheter och lyfta upp sin situation i ett fågelperspektiv för att skapa möjligheter att komma på egna lösningar och vägar att använda de nyvunna kunskaperna om sig själv i kommande situationer. Andersen och Weiss (1994) definierar handledning på följande sätt: Handledning är en kontraktsmässig, tidsbestämd, problemutredande och handlingsutvecklande läroprocess där en yrkeskompetent person hjälper en annan med att integrera yrkesmässiga problemställningar, kunskaper och inställningar så att han eller hon kan handla mer kvalificerat utifrån yrkets metoder och arbetsuppgifter (s. 15). Vi ställer oss tveksamma till författarnas åsikt om att den handlingsutvecklande läroprocessen behöver vara problemutredande. Vi anser att den handlingsutvecklande läroprocessen kan vara reflekterande och problemutredande. Författarnas syn på att ta upp endast yrkesmässiga problemställningar tycker vi känns fel, vi anser däremot att det är värdefullt att reflektera över gjorda erfarenheter som inte nödvändigtvis behöver beröra ett problem. När det gäller att finna former för inlärning är handledning en utmärkt metod. För att upphämta och utveckla kompetens finns det uppenbara fördelar i handledningsmetoden där utgångspunkten finns i att själv upptäcka sitt behov av kunskap i sin yrkesutövning. I handledningen finns det möjlighet att utveckla och använda både intellekt och känslor i inlärningsprocessen för att upphämta kompetens. Genom att lyfta upp aktuella händelser, kring till exempel ett barn eller en situation i gruppen, och vardagsrutiner såsom mat- och påklädningssituationer, ges tillfälle till reflektion kring arbetssituationen. I handledningsprocessen integreras teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter och en reflektion över sambandet dem emellan blir möjlig. Ur detta professionella samtal uppstår möjligheten att omsätta tankemässiga kunskaper med praktiskt arbete. Vi anser att för att en handledning skall vara givande bör den utföras av en handledare som har kunskap om handledning samt pedagogisk utbildning och erfarenhet. Dessa kriterier uppfyller specialpedagogen och därmed utgör hon eller han en utmärkt samtalsledare vid reflekterande handledning. Gjems (1997) anser dock att handledarens och deltagarnas utbildningsbakgrund och tjänsteställning bör vara jämlika för att ge de bästa förutsättningarna för att diskutera och behandla arbetssituationen. Vi tror att utbildningsbakgrunden är viktig, däremot behöver inte tjänsteställningen vara av betydelse för att uppnå en fruktbar handledning. 12

15 Icke professionell pedagogisk handledning Fortbildning i form av kurser och andra utbildningsaktiviteter kan lätt bli kunskap som flyttas från litteratur och expert in i huvudet på kursdeltagarna utan att det blir någon direkt återkoppling i praktiken (Svedberg, 1997). Professionell pedagogisk handledning kan ha sin styrka i att ett direkt möte mellan teori och praktik uppstår. Utvecklingssamtal eller som det också heter, medarbetarsamtal, ansvarar skolledare för och samtalet sker så gott som alltid individuellt. Innehållet i utvecklingssamtal är oftast av övergripande personlig karaktär där individens psykosociala situation sätts i fokus. I grupphandledning ges möjlighet till att bekräftas och bekräfta, dela med sig av kompetens och ta emot kompetens som kan syfta till att utveckla yrkesroll, identitet och färdigheter. Konsultation utförs i stor utsträckning av psykolog och terapeut och mynnar oftast ut i rådgivning. Det är inte ovanligt att någon med ett expertkunnande, som inte finns i den egna organisationen, eller med en fördjupad kunskap kontaktas utifrån, för att utföra konsultationen. Gruppterapi är vanligt förekommande när mindre informella undergrupper uppstår inom en vanlig personalgrupp. Denna typ av grupperingar skapar lätt otrygghet i och omkring arbetssituationen och förutsätter att arbetslaget kan bygga upp en ny slags trygghet och respekt för varandra som individer. Det är vid denna typ av handledning vanligt att man söker sig utanför den egna organisationens ramar, för att anlita någon med terapeutisk kunskap, som går in i den handledande rollen och belyser situationen från olika synvinklar sett utifrån. Individuell terapi kan bli en nödvändig åtgärd i samband med grupphandledning, för att varje individ ska få möjlighet att uttrycka sina innersta tankar och känslor utan påverkan från gruppmedlemmar. Konflikthantering används när ett specifikt problem ska bearbetas. För att få till stånd en konflikthantering i grupp krävs att alla är med på att vilja lösa det specifika problemet. En konflikt kan finnas mellan till exempel två personer men personerna kan mycket väl ha olika syn på var i problemet ligger. Ett fastställande av problemet och en önskan om att vilja lösa konflikten är därför avgörande för att en konflikthantering ska kunna äga rum. En flyktig pratstund i korridoren på väg från personalrummet till avdelningen kan inte räknas som handledning utan är precis vad det kallas: en pratstund. Vid ett handledningstillfälle i grupp är det handledarens ansvar att se till att handledningen inte urartar till en pratstund där man pratar i mun på varandra, hoppar från ämne till ämne och avbryter 13

16 varandra. Eftersom de reflekterande handledningstillfällen kan vara få, och kanske förekomma med långa intervaller, är det viktigt att inse att allas tid är för dyrbar för att slösas med. 3.2 Historik Den professionella pedagogiska handledningen som vi har valt att göra vår undersökning på har inte så lång tradition bakom sig. Handledning som vi idag kallar metoden för har influerats av äldre traditioner. Föregångaren kan sägas vara filosofen Sokrates i antikens Aten som fick hjälpsökande människor att själva hitta lösningar på sina frågor, genom sitt sätt att samtala och ställa frågor till dem. Handledning som en process där erfarna kollegor följer yngre och mindre erfarna i deras yrkesutveckling, har sedan ett antal år tillbaka varit en obligatorisk del av utbildningen till psykoterapeut, psykolog, socionom och andra människovårdande yrken i Sverige. Genom denna handledning ges möjligheten att integrera teoretiska kunskaper med praktisk yrkesutövning. Pedagogisk handledning åt yrkeskategorier som har med människor och relationer att göra kan ses som en utveckling av professionalitet och av personlig växt, i grupp eller individuellt. Denna form av handledning börjar införas alltmer som ett komplement till fortbildning och som ett led i en kontinuerlig utvecklingsprocess både på organisations- och individnivå. Handledningen innebär således att få stöd och hjälp av andra i en process som leder till utveckling både kort- och långsiktigt. Professionell pedagogisk handledning som arbetsmetod har vuxit sig allt starkare i de specialpedagogiska påbyggnadsutbildningarna, den första från 1990 och den allra nyaste 2001, där helhetssynen på barn, pedagoger och organisation blivit alltmer fokuserat. I speciallärarens yrkesroll, föregångaren till specialpedagogrollen, var specialpedagogiskt tänkande mer fokuserat på eleven. 3.3 Styrdokument Förskolans arbete styrs av skollag, läroplan för förskolan (LpFö 98), och den kommunala skolplanen. I skollagen kan vi läsa om hur förskoleverksamheten ska bedrivas. Lagen stadgar ett arbetssätt som utgår från varje barns behov, varvid barn med fysiska, psykiska eller av andra skäl i behov av särskilt stöd för sin utveckling skall ges en omsorg utifrån vad dessa speciella behov kräver. Vi anser att lagen också ställer indirekta krav på en fortlöpande utvecklingsprocess i lärande och förhållningssätt för pedagogen och arbetslaget. I förskolans läroplan (LpFö 98) finns mål och riktlinjer att sträva mot, men däremot anges inte någon metod för att 14

17 uppnå dessa. I styrdokumenten reviderades år 2000 begreppet metod i arbetet varför handledning som en metod inte står omnämnd här. I den Kommunala skolplanen (1999) står det skrivet om den målstyrda skolan där även förskolan ingår: Den målstyrda skolan ställer nya krav på lärarna. Därför behövs tid för didaktisk diskussion och reflektion. Det är rektors ansvar som pedagogisk ledare att stötta detta utvecklingsarbete. Lärare kan dessutom få handledning av till exempel specialpedagog eller elevvårdspersonal ( s.13). 3.4 Forskning i ämnet För att kunna stödja arbetet och undersökningen i vårt examensarbete har vi tillägnat oss tidigare forskares åsikter om och syn på den professionella pedagogiska handledningen. Nedan följer en sammanställning över den litteratur och forskning som vi haft som underlag för vår forskning. Vår hypotes är att det ute på den pedagogiska verklighetsarenan, förskola/skola, råder en osäkerhet och en missuppfattning kring den reflekterande handledningens mål och syfte och att det ligger i skolledarnas uppdrag att förtydliga dessa mål och syften. Tidigare erfarenhet av och förutfattade meningar och föreställningar om handledning kan ligga till grund för den osäkerhet och missuppfattning som råder. Handledningens möjligheter Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2002) har velat ta reda på hur klyftan mellan handledare, pedagoger och skolledare kan överbyggas. De ställer frågan hur en dialog och hur ett ömsesidigt lärande kan möjliggöras mellan handledarna, de pedagogiskt yrkesverksamma och skolledarna. Deras intresse uppstod i samband med en tidigare pilotstudie (Lendahls Rosendahl och Rönnerman, 2000) som syftade till: att utveckla kunskap om pedagogisk handledning som fenomen och hur detta gestaltar sig för såväl skola som högskola (s. 17). Forskningen har genomförts med hjälp av forskningslitteratur inom området och genom den ovan nämnda pilotstudien med intervjuer av handledarakademiker (således handledare med akademisk utbildning), pedagogiskt yrkesverksamma samt skolledare. Vad beror denna förvirring och osäkerhet på som ofta uppstår i mötet mellan den som handleder och den som handleds? En möjlig förklaring är att handledning som kompetensutveckling är ett relativt nytt fenomen. Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2002) gör en granskning av scenariets aktörer, förväntningar på var och en och på mötet dem emellan. Ytterligare granskning görs genom en grundlig genomgång och diskussion 15

18 kring mål, utgångspunkter, förutsättningar, strategier och tillvägagångssätt vid handledning som pedagogiskt uttryck. Begreppet handledning avgränsas och ramar fastställs för handledning i pedagogiska sammanhang, i mötet med studerande och yrkesverksamma. Samverkan genom handledning I den inledande delen av Wahlströms (1996) arbete förs en livfull och aktiv diskussion kring begreppet handledning. Wahlström bygger sina åsikter och antaganden på beprövad erfarenhet och syftet med arbetet är att tydliggöra vad handledning i förskolans/skolans värld kan vara, hur den kan se ut och vilken nytta den kan göra. Författaren nämner åldersfördelningen bland pedagoger, att det är fyrtiotalister som dominerar verksamheten och att erfarenheten från en lång yrkeskarriär är ovärderlig men också kan ge en och annan yrkesskada i form av: ingen ska komma här och tala om för mig hur jag ska vara i mitt yrke och tro att de är något! Det råder en missuppfattning kring syfte och mål med handledning, att man inte klarar av sitt jobb och underförstått är en dålig pedagog, och det påpekas att förtydligande av handledningens syfte måste komma från skolledarnivå. Eftersom samhället lever i en ständig förändringsprocess ligger det i förskolans/skolans uppdrag att ingå i och medverka till att denna förändringsprocess uppfattas så positivt som möjligt av det uppväxande släktet. Denna förändring kan hos pedagogerna skapa känslor av otrygghet och det är här som den reflekterande handledningen kan bli en kompensation för den oro, ångest, frustration, ilska, glädje, framgång och misslyckande som följer av trygghetsförlusten. Wahlström (1996) beskriver förmedlingspedagogiken, där pedagogen är den som förmedlar och barnet/eleven är den som tar emot utan att ifrågasätta. Denna har blivit starkt kritiserad men lever fortfarande kvar i mångas undermedvetna och krockar då med nutidens krav på samarbete och anpassning. Handledning ur ett systemteoretiskt perspektiv I princip i all litteratur vi använt oss av i vår undersökning refereras till litteratur av Gjems (1997). Gjems fastslår syftet med sitt arbete i förordet: att boken är en lärobok i handledning, att handledning är ett redskap för att utveckla kompetens, att systemteoretisk infallsvinkel inriktar sig på relationer mellan människor och konsekvenser av handlingar och att det är denna förståelse av relation och konsekvens som ligger till grund för utvecklingsmöjligheter. Författaren har lång erfarenhet av handledning i grupp från förskola/skola, omvårdnad och socialt arbete i kombination med litteraturstudier i ämnet handledning. Eftersom handledning till så stor del bygger på känslor och relationer kan det vara svårt att hitta ramar att hålla 16

19 sig till. Gjems hjälper till att befästa dessa ramar genom en handledningsmodell, som bygger på Batesons (1972, 1979) systemteori, som i sin tur har hjälpt oss till en förförståelse och grund att stå på i vår undersökning. En närmre genomgång av systemteorin görs i teoridelen i kapitel 4. Handledning i förskolan Andersen och Weiss (1994) har valt att koncentrera sig på handledning inom barnomsorgen i sin undersökning. Denna fokusering är för vår undersökning värdefull och är egentligen den enda svenska litteratur vi lyckats komma över som direkt vänder sig mot handledning i förskolan. Deras arbete bygger på egna utvecklingsprojekt, kurser i handledning och konsultativ verksamhet för förskollärare och andra personalgrupper inom barnomsorgen. Exemplen i forskningen utgår från problemställningar och tankar kring handledning som forskarna stött på under sin yrkesverksamma tid. Till detta kopplas tidigare gjord forskning och teorier inom området. Intresset för reflekterande handledning är stort inom den pedagogiska verksamheten och bottnar i en önskan om att få reflektera kring det dagliga arbetet, dess problem och möjligheter, och en önskan om strategier för både individuell- och gruppinriktad utveckling och igångsättning av yrkesrollen. Handledning handlar om att införskaffa sig praktiska och teoretiska verktyg och strategier för att skapa förändring, utveckling och kvalitet i det vardagliga beteendet och i yrkesrollen. Utgångspunkten i all handledning är individen och den yrkesmässiga utvecklingen. Handledningens avsikt och mål Tveiten (2000) tar i sin forskning upp viktiga begrepp såsom utveckling och vidareutveckling av kompetens och kunskap i handledning, samt den professionella handledningens avsikt och mål. De metoder som forskaren beskriver är resultatet av att själv ha deltagit i och varit handledare för individuell- och grupphandledning där grupperna varit sammansatta av människor som arbetar med människor. Tonvikten i forskningen ligger på helhetsperspektivet, att se och försöka förstå människan i sin helhet, vilket i sin tur är grundläggande för handledningsmodellen. Centreringen läggs på vilka konsekvenserna blir av helhetssynen. I begreppet yrkeskompetens möts yrkesutövarens tankar, känslor, hållning och sinnen med mottagarens tankar, känslor, hållning och sinnen och blir avgörande för kvaliteten i yrkesutövandet. För att som yrkesutövare, i yrken som bygger på relationer och samarbete mellan människor, kunna kommunicera sin kompetens krävs det ett empatiskt tänkande. Att du har kompetens innebär inte automatiskt att du också utövar den och framförallt påverkar det inte hur du förmedlar 17

20 och uttrycker kompetensen. Här kan handledning som arbetsmetod bli till en fruktbar bearbetning där tillfälle ges för reflektion över yrkesroll och erfarenheter. Kunskapsbegreppet är svårt att definiera och Tveiten (2000) har valt att dela upp begreppet i tre kategorier: teoretisk, praktisk och etisk kunskap. För att kunna avgöra om ett arbetssätt är bra och om möjlighet till vidareutveckling finns är det en nödvändighet att teoretiska kunskaper i ämnet finns. Praktisk kunskap som också betecknas personlig, tyst eller underförstådd, kan i sig vara ett missvisande begrepp och författaren refererar till Lauvås (1990) som vill benämna hela kunskapsbegreppet med ordet kompetens som då får den mer heltäckande innehållsbetydelsen kunskap, färdigheter och förhållningssätt. Etisk kunskap är normer och värderingar och konsekvenserna av dessa. Etisk kunskap är en förutsättning i yrkeskompetens, inom yrken som bygger på relationer och samarbete, och bör utövas i de värderingar, grundläggande idéer, mål och metoder som kommer mottagaren till del på ett så rätt och riktigt sätt som möjligt. Målområdet för den yrkesmässiga kompetensen kan ha många skepnader men erfarenheten visar att många väljer personliga målområden som är kopplade till kommunikation, trygghet, mod, empati, kreativitet och ökad kroppsmedvetenhet, att bli medveten om vilka signaler som sänds ut och hur andra uppfattar och tolkar dessa. Det är viktigt att fokusera kring häroch-nu-situationen men det utesluter inte reflektion kring den grundläggande yrkesfunktionen och dess mål och riktlinjer. Reflekterande handledning av den personliga yrkesfunktionen leder till utveckling och vidareutveckling av den professionella kompetensen. För att samordna begreppen: handledningens avsikt och huvudmål är att utveckla och vidareutveckla den professionella kompetensen och kunskapen. Strategier för handledning Handal och Lauvås (2000) forskning syftar till att utveckla en teoretisk handledningsstrategi som också ska fungera i praktiken. Alltså: en process där handledaren ska komma med bidrag som gör att den som blir handledd utvecklar sin förmåga att hantera sina utbildnings- och undervisningsuppgifter på ett kvalificerat och självständigt sätt (sid.7). Författarna arbetar vid Universitetet i Oslo och har även praktisk erfarenhet som handledare till personal inom utbildnings- och vårdsektorn. Handal och Lauvås (2000) menar att det, för att uppnå ett så gynnsamt läge som möjligt, är viktigt att båda parter i en handledningssituation är eniga om syfte, tillvägagångssätt och regler. Det gäller därför att tydliggöra de principer och den logik som handledningsprocessen består av, vilka organisatoriska hinder och möjligheter som förekommer. Handal och 18

21 Lauvås (2000) sammanfattar vad handledning bör leda till: praktiska teorier, förmåga att handla medvetet enligt sin praktiska teori, förmåga att utveckla sin praktiska teori genom erfarenhet och reflektioner över erfarenheten, självständighet och förmåga att medvetet förändra sin egen pedagogiska praktik (s ). Handledning som en lärandeprocess Holmberg (2000) vill i sin litteratur väcka intresset för handledning som form för lärande och utveckling i arbetslivet (s.7). Genom den yrkeserfarenhet som Holmberg (2000) tillägnat sig i sitt arbete som organisations- och ledarskapskonsult och som psykoterapeut har behovet om mer kunskap kring handledningens nytta, innehåll och arbetssätt ständigt gjort sig påmint. Erfarenheten av att vara handledare, men även att bli handledd, och inspiration från intressant litteratur i ämnet utgör grunden för de tankar och åsikter som läggs fram av Holmberg (2000). Att tillägna sig handledning innebär ett kontinuerligt inhämtande och reflekterande av teoretiska och praktiska kunskaper. Holmberg (2000) nämner Kolbs (1984) modell för lärande. Två huvuddimensioner ingår i inlärningsprocessen där den ena består av konkreta upplevelser och abstrakt tänkande och den andra består av aktivt experimenterande och reflekterande observation. Vid ett aktivt handledningstillfälle och mellan träffarna är det just detta som händer. Författaren tar upp handledningens funktioner och benämner dem utifrån sin nyansering och tolkning. Identifikationsfunktion : positiva förebilder är viktigt för att kunna fungera i sin yrkesroll, bekräftelsefunktion : att genom handledning få höra att man är tillräckligt bra i sin yrkesroll, inspirationsfunktion : att upptäcka nya obeprövade angreppssätt i situationer och relationer, pysfunktion : att lätta på trycket av känslor som ilska, irritation, stress, olust och misslyckande, vanmaktsreduceringsfunktion : när orken och kraften håller på att ta slut kan det kännas skönt att formulera sig och få perspektiv på den egna situationen, reparationsfunktion : att formulera sina tankar, känna sig sedd och uppskattad, kan bidra till en helande effekt som gör en kapabel att upptäcka svaren själv, få fönstren tvättade funktion : omgivningen upplevs som klarare och renare och till sist en experiment-, lek- och övergångsfunktion, som bottnar i Winnicotts (1981) teori om mellan-, lekoch övergångsobjekt (barnets separation från modern) överfört till handledningssituationen: att i handledning få möjlighet att experimentera, testa gränser, fantisera, vila och leka kring tankar i yrkesrollen. 19

22 3.5 Sammanfattande reflektion Vi vill påstå att av all den litteratur/forskning som vi tillägnat oss i ämnet handledning är Lendahls-Rosendahl och Rönnerman (2002) den som känns mest nytänkande, aktuell och fräsch. Mycket av den litteratur och forskning som finns i ämnet handledning tenderar att bli alldeles för instruerande. Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2002) behandlar den instruerande delen mycket lite i förhållande till det som är det viktiga som vi ser det, nämligen diskussionen och debatten, i vilken de lyfter fram nödvändigheten av att överbygga de hinder och problem som råder i klyftan mellan handledarakademiker, pedagogiskt yrkesverksamma och skolledare. Denna fokusering känns väldigt up-to-date, väl förankrad i verkligheten genom den förberedande pilotstudien och en noggrann och bred koppling till litteratur och forskning i ämnet, med andra ord: oerhört aktuell. Större delen av Wahlströms (1996) bok ägnas åt den instruerande handledningen men i slutordet återvänder författaren till den livfulla diskussion som inleder boken, plockar upp den röda tråden i handledningsdebatten och betonar politikernas ansvar för pedagogerna och det uppväxande släktet. Som vi nämnt ovan är vi övertygade om att det behövs mer av denna tillspetsade debatt och diskussion, kring tillgång och efterfrågan av reflekterande insatser i pedagogernas situation, och mindre av ren instruktion i ämnet handledning. För att kunna ta till sig problematiken kring den reflekterande handledningens vara eller inte vara är begreppen i Gjems (1997) bok om den systemteoretiska handledningsmodellen mycket informativ. Med denna information i ryggraden var det därför skönt att gå in i intervjuundersökningen med verifierbara fakta istället för en massa lösa antaganden. Vi är överens med författarna Andersen och Weiss (1994) när de påstår att det inte finns någon allenarådande metod för handledning utan att teknik och teori måste anpassas till de människor som deltar i handledningen: handledare och den/de handledda. Författarna menar att utvecklingsmöjligheter behöver skapas och det görs genom att man börjar med förändring hos individen som i sin tur leder till förändring i gruppen. Vi reserverar oss mot denna uppfattning och menar att en förändringsprocess mycket väl kan äga rum i grupp utan att först ha skett individuellt. Det märks att resonemanget som förs i det inledande kapitlet grundar sig på lång tids erfarenhet, därför skulle det varit intressant om detta resonemang fått blomma ut lite mer och att den instruerande framställningen av handledning fått stå tillbaka något. 20

23 Tveiten (2000) väljer att gå på djupet och reda ut begreppen kring yrkesmässig handledning och lyckas enligt vår åsikt mycket bra med det och en föredömligt stor del av arbetet ägnas åt detta. Reflektion av helheten, den hela odelbara människan, hela situationen och dess aktörer och mötet mellan teori och praktik som binds samman till en enhet, är den genomgående röda tråden. Tveitens (2000) forskning känns ny och något att bygga på inför framtiden. Författarna Handal och Lauvås (2000) använder uttrycket praktisk teori om mötet mellan den handleddes teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter och definierar detta på följande sätt: personliga erfarenheter från sin egen praktik, förmedlade kunskaper i form av andras systematiserade erfarenheter som ofta benämns teori och värderingar i form av filosofi, politik och etik. I dagens mångkulturella samhälle vill vi påstå att även religion färgar våra attityder och värderingar, vilket leder till påverkan av vår yrkesroll. Det refereras ofta till Handal och Lauvås (2000) i annan litteratur om handledning på grund av att det är en grundbok i handledning. Större delen av innehållet ägnas åt instruktion i handledning. Denna är noggrann och välgjord men det som saknas är en livfull debatt kring hur reflekterande handledning ska beredas utrymme inom utbildningssektorn. Första upplagan är från 1982 och en revidering och komplettering av vissa nya avsnitt har gjorts till den andra upplagan från Trots det känns litteraturen inte riktigt lika aktuell som den mer nyskrivna litteratur som vi tillägnat oss i ämnet handledning. Holmberg (2000) nämner om framtiden för handledning som metod. Kan handledning via nätet bli aktuell? Holmberg (2000) utesluter inte att individuell e - handledning är möjlig och tror att grupphandledning går att lösa med kombinerade e- träffar och personliga träffar med längre mellanrum. Själva är vi övertygade om att nyanser och skiftningar i kommunikationen, som framträder genom kroppsliga och verbala uttryck, är avgörande för äktheten i handledningsprocessen. Resonemanget och språket andas nytänkande och även om större delen av litteraturen ägnas åt instruerande handledning tas nutidsaktuella frågor upp till diskussion och den avslutande tanken kring e handledning känns som en ny vinkling och fläkt i handledningsdebatten. Som vi nämnt ovan anser vi att den forskning och litteratur som vi tillägnat oss i ämnet handledning genomgått en förändring från att i den tidigare litteraturen lägga tyngdpunkten på den instruerande delen till att i den senare litteraturen lägga tyngdpunkten på debatten och diskussionen om tillgång och efterfrågan på handledning. I vår undersökningsprocess har vi uppmärksammat skillnad i tillägnandet av litteraturen före och efter intervjuundersökningen. Innan intervjuundersökningen var den 21

24 instruerande litteraturen väldigt värdefull och törsten efter kunskap kring ämnet handledning det centrala. Efter intervjuundersökningen, när vi tillägnat oss respondenternas syn på och erfarenhet av reflekterande handledning, blev den debatterande litteraturen, som också är den mest nyskrivna, den mest värdefulla. När vår kunskapstörst var stillad och intervjupersonernas erfarenheter och åsikter lyftes fram i ljuset kvarstod faktum att det centrala kring reflekterande handledning är debatten och diskussionen om tillgång på, avsaknad och efterfrågan av och en het längtan efter en möjlighet till reflektion i och över sin yrkesroll. 22

25 4 TEORI För att kunna förstå vad handledning utgår ifrån och vad den kan ge för effekter för dem som deltar i den behöver vi en teori som ger oss en överförbar bild. Handledningens grundsten är möten mellan människor i ett socialt system där individerna påverkar varandra ömsesidigt. Inom specialpedagogiken är det helhetstänkandet som vuxit sig allt starkare, med bland annat handledningen som ett redskap för att stödja och utveckla detta synsätt. I handledningsarbetet får individen möjlighet till att se sig själv och sin verksamhet med viss distans, samtidigt som man ändå befinner sig mitt i handlingens centrum. Systemteorin uppmärksammar relationer mellan människor. Därför ses denna teoridel som en viktig utgångspunkt för det mellanmänskliga förhållande som handledning utgör. Gjems (1997) klargör i en handledningsmodell några systemteoretiska begrepp utifrån Batesons (1972, 1979) systemteori: helhet, relationer, här-och-nu-tänkande, cirkularitet, kvalitet och möten mellan olika system. I alla sociala system påverkar varje företeelse helheten i systemet och en effekt uppstår på varje del som ömsesidigt påverkar varandra och måste förstås och hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Relationer är viktigt i handledning och författaren poängterar att viktiga relationer uppstår mellan aktörerna: kolleger, utövare av professioner och målpersoner, i ett handledningsdrama. Dessa relationer kan vara mycket fruktbara när de fungerar men de kan också ta på krafterna och suga all energi ur en när de inte fungerar. I här-och-nu-tänkandet fokuserar man kring när det sker, hur man vidareutvecklar och vad man kan och bör göra för att komma vidare. Väldigt lite kraft ägnas åt att reflektera över varför man handlar eller tänker som man gör. Bakgrunden till cirkularitetstänkandet är den ömsesidiga påverkan mellan alla människor och händelser i ett socialt system. Själv påverkas man av vissa förhållanden och själv påverkar man vissa förhållanden. Helhetsperspektiv och cirkularitet är två perspektiv som påverkas ömsesidigt av varandra. Vid ett handledningstillfälle arbetar man utifrån helhetsperspektivet genom att ömsesidigt belysa den fråga man behandlar, de involverade personerna och de yttre faktorer som kan påverka. Det är när vi ser skillnader mellan händelser, föremål och annat som begreppet kvalitet framträder. Upplever vi något annorlunda känns det som nytt för oss och när vi upplever något nytt känns det annorlunda, denna personliga upplevelse påverkar sedan vår syn på vad kvalitet är. Det har visat sig mycket fruktbart att sammanföra deltagare från olika sociala system för att i ett möte uppmärksamma varandras rutiner och metoder. I 23

26 detta möte uppstår oftast en konstruktiv möjlighet till vidareutveckling. Individer som ingår i samma sociala system eller organisation kan bli hemmablinda och inte se den egna verksamhetens fel och brister. 4.1 Vår teoretiska utgångspunkt för den empiriska studien Vi har valt att grunda vår undersökning på Gjems (1997) handledningsmodell som bygger på systemteorin (Bateson, 1972, 1979), där relationer mellan människor är det centrala, för att vi genom vår problemformulering vill ta reda på om professionell pedagogisk handledning kan användas som en metod i kompetensutveckling inom förskolan. När reflekterande handledning används och förekommer i förskolans individuella och gruppinriktade kompetensutveckling kan det resultat som uppstår tack vare handledning påverka verksamheten i dess helhet. I förskolans förändringsprocess sänds hela tiden reaktioner fram och tillbaka mellan skolledare, pedagoger, barn och föräldrar och detta ömsesidiga cirkularitetstänkande av mänskliga relationer påverkar var och en på sitt sätt hur helheten blir och uppfattas. Förskolan som system har också relation till instanser och institutioner i samhället och påverkar dessa genom sina aktiviteter precis som samhällsfunktionerna i sin tur påverkar förskolan. För att utveckla kvaliteter i sin yrkesroll kan individer från olika sociala system mötas i kompetenshöjande handledning där diskussioner kan föras och erfarenheter utbytas om de olika systemens samarbetsmönster, relationer och tillvägagångssätt. När man arbetar tillsammans under en längre tid kan risken bli att man utvecklar allt för stabila samarbetsmönster som kan vara svåra att ändra och bryta. Men det utesluter inte att ett möte mellan individer från samma arbetslag kan leda till upptäckter som i sin tur skapar en kompetenshöjande utveckling för verksamheten. Relationer kolleger mellan kan te sig väldigt olika från stimulerande, bejakande och utvecklande till krävande, påfrestande och jobbiga. Reflekterande handledning kan vara mycket kompetensutvecklande när det förekommer en krävande kollegial relation eller när indragningar och nedskärningar av personal som leder till att motivationen och entusiasmen sjunker är aktuell. Vid denna typ av reflekterande handledning är det värdefullt att belysa situationen ur ett här-och-nu-perspektiv, att stoppa den negativa spiralen nu och lägga uppmärksamheten på hur situationen ska lösas och vad och vilka åtgärder som krävs. Vi vill påstå att vid en del handledningstillfällen kan det vara av yttersta vikt att blicka tillbaka och reflektera över vad som har hänt och fråga sig varför, och först när det är gjort kan man ägna sig åt nuläget och hur och vad man bör göra för att utveckla sig och komma vidare. Ordet kvalitetsförbättringar används och 24

27 förekommer vitt och brett inom den pedagogiska världen och har nästan blivit ett skällsord. För att en kvalitetsförbättring ska äga rum i ett kompetensutvecklande handledningssamtal bör det krävas av handledare och den handledde/ledda att de införskaffar information som kan åstadkomma en förändring där eventuell skillnad uppstår som skiljer sig från utgångsläget. 25

28 26

29 5 METOD 5.1 Allmänt om metod I fråga om val av metod för datainsamling och analys för vår undersökning i ämnet handledning av förskollärare, specialpedagoger och skolledare ansåg vi enkäter och intervjuer som gångbara metoder. Fördelarna med enkätundersökning kan vara att man når ut till många respondenter på relativt kort tid. Nackdelen kan vara att man inte får fram dolda budskap som kan hindra arbetets djupanalys. Fördelen med intervjuer kan vara att man i det direkta mötet med personen kan upptäcka olika nyanserade beskrivningar som senare kan utgöra en värdefull ingrediens i databearbetningen. Nya oförutsägbara perspektiv kan under intervjun upptäckas i respondentens svar som kan tillföra undersökningen värdefull information. Kvale (1997) talar om förutsättningsmedvetande i den kvalitativa forskningsintervjun, där intervjuaren inte ska presentera på förhand formulerade frågor eller färdiga analytiska kategorier utan visa öppenhet för nya och oväntade fenomen. 5.2 Metodval Den viktigaste frågan vi ställde oss beträffande valet av metod var vilka fördelar respektive nackdelar som uppväger undersökningens olika utslag. Utifrån vårt ämnesval handledning i förskolan, som är en samtalsform där individuella möten och gruppmöten står i fokus, har vi valt halvstrukturerad forskningsintervju som är en metod som kan tillföra mångfald, skillnader och variationer. Den halvstrukturerade formen har vi valt på grund av att den varken är strängt strukturerad med fasta kategoriseringar eller helt ostrukturerad med möjlighet för respondenterna att prata utan några intervjufrågor som ramar. Vi anser att tillförlitligheten i vår undersökning kan bli god med tematiska intervjufrågor att hålla sig till men med möjlighet för respondenterna att uttrycka sig relativt fritt inom ramen för ämnet handledning. Holme och Solvang (1991) anser att helhetsbilden möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang (systemperspektivet) (s.79). Vid intervjutillfället kan fördelen vara flexibiliteten i frågorna eftersom de kan omstruktureras, underfrågor kan läggas till och förtydligande kan göras när respondenten feltolkat någon fråga. Vid bearbetning av resultatet kan flexibiliteten bli en nackdel som gör tillförlitligheten skev eftersom svaren från de olika respondenterna kan vara svåra att jämföra. 27

30 5.3 Pilotstudie Vår pilotstudie genomfördes på en för oss känd nyutbildad specialpedagog. Vi skickade ut intervjufrågorna i förväg med ett tillhörande följebrev, där vi tydligt förklarade syftet med vår undersökning och definierade begreppet professionell pedagogisk handledning. Intervjun genomfördes med hjälp av bandupptagning. Efter avslutad intervju fick specialpedagogen tycka till om frågorna i intervjun och om dess utformning. Den feedback som respondenten gav oss på ställda frågor visade sig vara väldigt konstruktiv för vår undersökning. En omstrukturering av ordvalet gjordes, eftersom frågorna kändes alldeles för långa, högtravande och akademiska, till ett mer begripligt språkbruk. Vi noterade att en viss förförståelse kring begreppet professionell pedagogisk handledning var nödvändig och beslöt oss för att i följebrevet, till vår kommande forskning, utifrån Svenska Akademiens ordlista förklara begreppet. Pilotstudiens erfarenhet gjorde att vi beslöt oss för att inte skicka ut intervjufrågorna innan eftersom de ögonblickliga svaret vid intervjutillfället kan bli mer vetenskapligt tillförlitligt när respondenten inte getts möjlighet att förbereda sig i ämnet. Omstruktureringen av frågorna i pilotstudien blev så pass omfattande att vi valde att inte ta med pilotintervjun i det kommande forskningsarbetet. 5.4 Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen består av tolv personer av olika kön och ålder, sex förskollärare, tre specialpedagoger och tre skolledare. De tre skolledarna består av rektor, biträdande rektor, och områdeschef och benämns alla i undersökningen som skolledare. Vi har gjort ett slumpmässigt urval när det gäller stadsdelar. För att få svar på skillnader och likheter i synen på eller åsikten om professionell pedagogisk handledning var ojämnt antal stadsdelar att föredra för att komma fram till ett så vetenskapligt resultat som möjligt. I varje stadsdel fick vi namn på tillgängliga skolledare som vi kontaktade per telefon. Den första skolledare som nappade fick bli intervjuperson i undersökningen. Skolledaren fick i sin tur namnge två frivilliga förskollärare och den specialpedagog som arbetar mot förskolan inom stadsdelen. Lendahls- Rosendahl och Rönnerman (2002) befäster handledningens tre aktörer: Den enkla relationen handledare handledd menar vi måste utvidgas till att omfatta tre parter. Skolledaren har idag en viktig roll i skolutvecklingen och bör därför också beaktas när man diskuterar handledning. De tre parter som möts har var och en en specifik roll för att mötet ska kunna ske och betydelse för detta mötes utveckling (s.28). 28

31 5.5 Genomförande Genom den inledande telefonkontakten med samtliga respondenter redogjordes i korthet för syftet med undersökningen, frivilligheten och anonymiteten och ett godkännande av bandinspelning vid intervjun. Det bestämdes tid och plats för det personliga mötet som beräknades ta cirka fyrtiofem minuter i anspråk. Inför intervjutillfället, en vecka i förväg, skickades ett brev till intervjupersonerna där syftet tydliggjordes. Som vi nämnt tidigare valde vi att inte skicka ut intervjufrågorna i förväg. Vi valde att båda delta vid samtliga intervjutillfällen och att stå för samma förberedande och genomförande aktiviteter i intervjuprocessen inför och vid varje intervju. När respondenterna vid något tillfälle feltolkade en fråga märkte vi att det inte var helt lätt att spinna vidare och leda in samtalet på rätt spår, varje svar kan ju vara värdefullt och av betydelse för undersökningsresultatet. De praktiska förberedelserna och genomförandet av intervjuerna fungerade smidigt. Trots att intervjuerna var inbokade att äga rum under en kort och koncentrerad period, bestående av knappt två veckor, upplevde vi inte intervjutillfällena som extremt arbetsamma. Däremot uppstod en viss svårighet att hinna lyssna av och skriva ut intervjuerna. Efter varje avslutad intervju spelade vi in en kort sammanfattande reflektion över respondentens svar och upplevelsen av vår egen och respondentens insats. Risken är stor att det goda minnet sviker en därför var denna reflekterande sammanfattning värdefull att gå tillbaka till vid analysen av resultatet. Vi tror att det hade varit en fördel om intervjuperioden varit något mer utsträckt så att möjlighet till längre reflexionstid mellan intervjutillfällena skapats. När samtliga intervjuer var avlyssnade och utskrivna skickades en kopia på varje intervju till berörd respondent med ett bifogat brev där vi tackade för deras medverkan och att de velat ställa upp med sina synpunkter. Samtliga intervjupersoner var positiva till oss och vår undersökning och ansåg att det var en möjlighet till kompetensutveckling i sig att delta i intervjun. 5.6 Databearbetning Bearbetningen av empiriskt material har skett i flera steg. Samtliga intervjuer skrevs ut i sin helhet. Vi valde ett gemensamt förfaringssätt för utskrifterna och delade upp detta arbete på grund av tidsbrist och för att underlätta vid bearbetningsarbetet. Eftersom intervjuutskrifterna är översättningar från talspråk till skriftspråk innehåller de mycket upprepningar, ofullständiga meningar och avvikelser från ämnet. Därför har omformuleringar gjorts av de långa uttalanden som intervjupersonerna uttryckt till en rikare och mer sammanhängande historia. Meningarna har 29