Kapitel 2. Arbetsmiljö och säkerhet

Transkript

1 Kapitel 2. Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö och säkerhetsarbete skiljer sig åt beroende på i vilket skede vindskraftparkens livscykel befinner sig i. Man skulle kunna räkna in dem i 5 olika faser indelat efter livscykeln, samt hur de hänger ihop med de kulturer som etableras i de företagsgrupper som befinner sig på site i olika skeden. Nedanstående faser hänger tätt samman, men regleras efter delvis olika bestämmelser och olika kulturell praxis. Det är därför viktigt att se till helheten och inte till enskilda faser för att uppnå god säkerhet i och omkring vindkraftverken. Rätt konstruktion av vindkraftverk (ur arbetsmiljösynpunkt) kan mycket väl hindra risken för olycka eller tillbud i de senare skedena. 1. Konstruktionsfasen Under konstruktionsfasen konstruerar man vindkraftverket samt tillhörande delar och hjälpmedel. De flesta arbetsmiljöproblem kan man konstruera bort med hjälp av god design på de olika små komponenterna samt huvudkomponenterna i ett verk. Dessutom är det viktigt att ha ett medvetet tänk kring säkerhet gällande materialval, hänsyn till brandrisk, evakueringsmöjligheter och effektivt arbetsutrymme mm. Detta görs enklast med utvärderingar och återkoppling från servicetekniker, montörer, m.fl. som arbetar i och runt om vindkraftverket under uppbyggnad, drift och service. Den konstruktion man planerar i denna fas, påverkar ofta någon av de andra faserna, där en olycka beroende på felkonstruktion i ett vindkraftverk bör ses som ett misslyckande. 2. Transportfasen Transporterna till/från site sker ofta med hjälp av företag som specialinriktat sig på denna typ av tunga komplicerade transporter s.k. specialtransporter. De har ofta mycket lång erfarenhet av liknande arbete som byggts upp under många år av erfarenhet och arbetsvana. Dock innebär den ökade efterfrågan på vindkraftstransporter en ökad efterfrågan i branschen efter denna typ av jobb, vilket i sin tur resulterar i att nya företag och ny personal måste tränas upp. Detta är tidsödande och sannorlikt innebär det också ökade arbetsmiljörisker i samband med att ny personal måste skaffa sig stor erfarenhet på kort tid. I transportfasen är många olika människor involverade, alltifrån chaufförer till följebilar och hamnoch tullpersonal beroende på hur och var transporterna går. Detta planeras och iscensätts ofta av en speciell avdelning på företaget, en så kallad transportavdelning. 3. Byggfasen De olika anläggningsföretagen som arbetar på site använder sig ofta av samma typ av rutiner som vid andra anläggningsprojekt. Rutiner tar dock lång tid att bygga upp och det gör det också att skaffa sig de erfarenheter som krävs för att viktiga kulturella element kring säkerheten på site ska kunna ges möjlighet att säkerställa. Det kan t.ex. vara teamkänsla, god säkerhetskultur, självkontroll, god kommunikation och erfarenhet från plötsliga extrema situationer m.m. Det är trots allt stor skillnad på att arbeta med att bygga hus, eller 100m upp i ett vindkraftverk, där handhavande av säkerhetsutrustning, praktisk erfarenhet av riskbedömning, fysisk kondition och

2 viktiga säkerhetsrutiner mer liknar den som bergsklättrare använder vid friklättring. Här är långvarig träning av moment samt att arbeta bra i team något som kan vara livsavgörande. De moment som anses vara mes riskfyllda är att arbeta på hög höjd samt vid lyft av tyngre moduler såsom blad, torn, nacell etc. 4. Drift- och underhållsfasen I drift- och underhållsfasen har vindkraftverket lämnats över till kund eller serviceorganisation genom ett serviceavtal med tillverkaren, och det är nu ett serviceteam mest besöker vindkraftsiten vid behov. Om det inte är en större park med stationära vindkrafttekniker. Däremot kan det om det uppstår stora fel där huvudkomponenter eller andra tunga/otympliga komponenter behöver repareras eller bytas, torn eller vingar behöver tvättas eller arbete på transformatorstation genomföras, vara tal om större operationer där kranbolag, externa företag eller inspektionsföretag måste samarbeta med personal på site. Här krävs att arbetet samordnas ordentligt av kunnig personal för att undvika att man går i vägen för varandra och därmed utsätter kollegor för onödiga risker. Serviceteknikernas utbildning innehåller en stor portion av olika moment gällande teknik men också den egna säkerheten En tekniker ska kunna lite om mycket. Men i framtiden kommer yrket förmodligen innehålla allt mer specialiserade uppgifter. Detta innebär att det inom de flesta företag på sikt kommer att vara mer likt processen gällande att ta A, B, C, D, E körkort där vidarutbildning och kompetensutveckling är två stående moment som varvas med praktisk träning, där stor vikt läggs på utförandet av farliga moment, såsom arbete utanpå vindkraftverket, specialjobb på växellådor etc. Här gäller det då att se upp för kulturkrockar mellan de olika företagens säkerhetskulturer. Även krav på god kommunikation med andra arbetsgrupper kommer att öka i betydelse för att skapa en säker arbetsplats för alla på site. 5. Nedmontering och återställning av vindkraftverk I den här fasen har vindkraftverket stått sin livslängd ca 25-30år och anses inte längre behöva vara i bruk. Kanske är vindkraftverkets delar för gamla, modellen anses olönsam och därför bör plockas ned och återvinnas del för del eller så behöver den uppgraderas för att öka produktionen. Tyvärr finns inte tillräckligt med erfarenheter från just nedmontering av vindkraftverk för att kunna dra några riktigt säkra slutsatser. På sikt kommer det lättare kunna urskiljas en säker och bra rutin för hur tillträdet till siterna kommer att se ut för att kunna utföra detta arbete på ett säkert sätt. Man kan nog ändå anta att några av de mer riskfyllda momenten även här kommer att innehålla, höghöjdsarbete, elarbete och tunga lyft, vilket ställer stora krav på säkerheten gällande de inblandade personerna, samt att kraven höjs på goda arbetsförhållanden och gott samarbete. Roller och arbetsområden i arbetsmiljöarbete Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt arbetsmiljölagen 1 samarbeta för att åstadkomma god, varaktig arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att arbetstagarna och skyddsombuden är aktiva i arbetsmiljöarbetet och frågor som rör detta. Arbetsgivaren bör försöka komma överens med övriga om hur samverkan ska gå till. Detta kan till exempel ske genom personalmöten eller gemensamma undersökningar av arbetsmiljön. Här är en god dialog mellan parterna av största vikt 1 För utförligare information om arbetsmiljölagen se stycket Arbetsmiljölagen och Arbetsmijöförordningen i kap 1.

3 för att man gemensamt skall kunna verka för en varaktig, säker och trivsam arbetsplats, där alla ska känna att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och effektivt sätt utan risk för ohälsa. Arbetsgivarens roll Det är arbetsgivarens skyldighet att känna till de lagar och regler som gäller för företaget. Ledningen i ett företag är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Detta kan man som arbetsgivare aldrig delegera bort. Det övergripande ansvaret ligger således alltid kvar hos arbetsgivaren. Däremot utser arbetsgivaren ofta en chef som företräder denne. Ledningens roll blir då snarare rollen som övervakare, där huvuduppgiften blir att hålla ett öga på att allt sköts korrekt. Chefen behöver alltså känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget t.ex. arbetstidslagen och lagar som preciserar det specifika arbetsområdet, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Det är också viktigt att personen har mandat att fatta beslut i arbetsmiljöfrågor samt ges ekonomiska förutsättningar att utföra sin uppgift. Det är av största vikt att informationen angående detta kommuniceras ut till arbetstagarna så att alla är väl medvetna om vilka arbetsmiljöregler som gäller på arbetsplatsen och vilka försiktighetsåtgärder som skall beaktas vid olika arbetsmoment samt vem som kan ta beslut om förbättringar vid ev. hälsorisker på arbetsplatsen. Som arbetsgivare har man skyldighet att ge arbetstagarna möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter utan att de blir skadade eller sjuka. Det innebär alltså att man som arbetsgivare måste vara medveten om vilka risker som finns på arbetsplatsen för att kunna undvika ohälsa. För att få reda på det ska företaget ha ett organiserat arbete för att förbättra arbetsmiljön. Ett s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 2. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete beskrivs vidare på sidan 16 och exempel på en blankett för systematiskt arbetsmiljöarbete redovisas i bilaga 1. Här ska man arbeta med att undersöka och bedöma risker, det ska finnas rutiner för hur man åtgärdar och följer upp brister gällande både psykisk, fysisk- och social ohälsa. Det är också viktigt att man har en handlingsplan för de risker som inte kan åtgärdas omedelbart. Arbetsledarens roll Chefen på ett företag där ledningen har delegerat uppgiften att företräda arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor, har ett utökat arbetsmiljöansvar. Detta innebär att det är viktigt att vara väl insatt i arbetsmiljöregler, lagar och rådande arbetsmiljö på företaget, för att snabbt kunna förebygga ohälsa hos arbetstagarna om sådant upptäcks. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på ledningen. Chefens uppgift blir istället ofta att organisera arbetet så att verksamheten kan fungera gentemot externa och interna krav 3, med arbetstagarnas bästa för ögonen. Därför är det av yttersta vikt att man som chef har goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor och har skaffat sig det genom t.ex. utbildning och erfarenhet i ämnet. Som chef räknas man också som arbetstagare, i relation till sin högre chef. Där har chefen på mellannivå samma rättigheter och skyldigheter som den vanlige arbetstagaren gällande arbetsmiljöfrågor som rör dennes vardag. Arbetstagarens roll Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagaren kan utföra sitt arbete utan risk för liv eller hälsa. Det innebär att man som arbetstagare alltid har rätt till relevant information rörande sina arbetsuppgifter så de kan utföras på ett säkert sätt. Det kan handla om att ta del av arbetsbeskrivningar, riskbedömningar, säkerhetsdatablad etc. 2 För detaljerad information gällande SAM se, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1), AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering i arbetslivet AFS 1993:17 Kränkande särbehandling samt broshyrer i ämnet på 3 Exempel på interna krav kan vara verkstamhetsplaner, produktionsmål och policys medan externa krav kan vara rådande lagstiftining. (Policy: kan beskrivas som ett ramverk för de riktlinjer och principer som skall gälla för företaget inom ett visst område.)

4 Även om en arbetstagare har många rättigheter har arbetstagaren också en del i arbetsmiljöarbetet. Det kan bl.a. vara att upplysa företaget om potentiella risker som uppdagas på arbetsplatsen. Det kan vara risker vid ett visst arbetsmoment, trasiga arbetsredskap, säkerhetsbrister, stress eller mobbing. Men det innebär också att arbetstagaren ska informera sin närmaste chef om olycksfall, tillbud eller sjukdom. Om det finns omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa ska man som arbetstagare meddela detta till arbetsgivaren snarast. Arbetstagaren har då rätt att låta bli att utföra uppgiften tills denne har fått besked från arbetsgivaren om att arbetet skall fortsätta. Men det kan också handla om att man som arbetstagare har egna idéer gällande förbättringar i arbetsmiljön eller ändringar i arbetsrutiner som behöver lyftas upp till närmaste chef. Det är också mycket viktigt att känna till att arbetstagaren är alltid skyldig att följa de säkerhetsregler och föreskrifter som finns på arbetsplatsen och använda de säkerhetsanordningar som står till förfogande! Skyddsombudets 4 roll Skyddsombudets huvuduppgift är att tillvarata sina medarbetares intressen gällande arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Personen är i de allra flesta fall vald av den fackliga organisationen på arbetsplatsen. I de fall där facket inte finns representerat på arbetsplatsen, kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och anmäla till arbetsgivare och fack. Därefter är det upp till facket och arbetsgivaren att se till att skyddsombudet får den utbildning hen behöver för att kunna verka i sin roll. Skyddsombud skall utses på arbetsplatser där det finns fler än fem anställda. Finns fler skyddsombud på en och samma arbetsplats t.ex. på olika avdelningar, ska en av dessa utses till huvudskyddsombud och verkar då också som samordnare för de övriga skyddsombuden och den verksamhet de bedriver. Som skyddsombud väljs man normalt på 3 år. Anslag med namn och kontaktuppgifter till hen skall anslås väl synligt på arbetsplatsen. Detta för att man som arbetstagare lätt ska kunna komma i kontakt med skyddsombudet vid behov av hjälp och stöd i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet bör sitta med vid planering inför genomförande av arbete och större förändringar på arbetsplatsen för att kunna komma med synpunkter gällande arbetsmiljöfrågor på ett tidigt stadium. Personen skall också ha tillgång till relevant utbildning som rör rollen. Skyddsombudet har rätt att delta vid möten och planering gällande arbetsmiljöfrågor på företaget. Det kan t.ex. gälla hur nya arbetsmetoder ska implementeras, hur man på bästa sätt ska hantera omorganisationer, vara med och diskutera ombyggnationer, flytt eller hur hälsovådliga ämnen skall hanteras. Även psykiska och sociala frågor bör diskuteras och det kan gälla både mobbing och stress, utbrändhet m.m. Ingen har rätt att hindra skyddsombudet från att sköta sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren är skyldig att informera om förändringar som rör arbetsmiljön. Skyddsombudet har alltid rätt att ta del av all information för att hen ska kunna sköta sin uppgift. Om skyddsombudet får information om brister i arbetsmiljön kan denne begära åtgärder av arbetsgivaren för att korrigera dessa. Arbetsgivaren är då skyldig att svara på denna begäran inom rimlig tid och agera därefter. Om så inte sker kan skyddsombudet begära hjälp från Arbetsmiljöverket i form av föreläggande eller förbud för att få bristerna åtgärdade. Skyddsombudet är skyldig att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och i vissa fall kan t.ex. skyddsombudet begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser gällande extra övertid, nödfallsövertid eller extra mertid. 4 När man talar om personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor, kan dessa from 1 jan 2010 även benämnas arbetsmiljöombud. Dessa omfattas ändå av arbetsmiljölagen precis precis som skyddsombuden gör.

5 Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbete om hen anser att det är risk för arbetstagarens liv eller hälsa. Skulle arbetsgivaren inte godkänna arbetsstoppet kan arbetsgivaren begära att Arbetsmiljöverket prövar frågan 5. Kortfattat kan man säga att skyddsombudets roll är att informera arbetsgivare om brister i arbetsmiljön och att alltid se till arbetstagarens bästa. Skyddskommitté När det finns minst 50 anställda vid ett företag, eller när de anställda på ett företag kräver det, ska man välja en skyddskommitté. Denna ska verka på samma sätt som skyddsombudet genom att se till att god arbetsmiljö eftersträvas på arbetsplatsen. Det kan skyddskommittén göra genom att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och göra uppföljningar av hur arbetet sköts. Skyddskommittén ska bestå av representanter för både arbetsgivare och arbetstagare som tillsammans tittar närmare på frågor som rör arbetsmiljön på plats. Regionala skyddsombud finns på arbetsplatser där skyddskommitté inte finns. De utses av den fackliga organisationen och verkar tillsammans med skyddsombuden på plats. Företagshälsovård Företagshälsovården verkar som rådgivare till arbetsgivare för att förebygga arbetsmiljörisker som kan uppstå i verksamheten, samt ger råd och stöd vid frågor som rör de anställda. Det kan handla om rehabilitering, sjukskrivningar och uppsägningar etc. Företagshälsovården ansvarar inte för arbetsmiljön på en arbetsplats, utan skall snarare betraktas som en expertresurs att rådfråga i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården bör utnyttjas löpande i företaget för att lära känna företaget och då tidigt kunna upptäcka och identifiera ohälsa på arbetsplatsen. De kan också hjälpa till att säkra kvalitén i verksamheten under ett längre perspektiv. De kan till exempel behöva anlitas vid riskbedömningar för olika arbetsmetoder, ge förslag till åtgärder och/eller utbilda personal, eller ge råd när upphandlingar görs för inköp av utrustning eller maskiner. Om skada redan har skett kan de ge råd och stöd vid sjukskrivningar, rehabiliteringar eller utföra hälsokontroller etc. Företagshälsovården ska agera utefter uppdrag givna av arbetsgivare eller skyddskommitté och i företagshälsovården skall det finnas representanter från bl.a. företagsläkare, företagssköterskor, förettagssjukgymnaster m.fl. för att kunna täcka upp ett så brett område som möjligt inom företagshälsovård. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket är en central myndighet för arbetsmiljö och arbestidsfrågor. Deras huvudsakliga uppgift är att se till att arbetsgivaren sköter sina åtaganden gällande arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket förmedlar också information och statistik gällande arbetsmiljö och arbetsskador, samt ger råd utifrån rådande lagstiftning. Arbetsmiljöverket bevakar arbetsmiljöfrågor och utför kontroller på arbetsplatser runt om i landet där undersökningar anses vara behövliga. De utför också ibland stickprovskontroller. Detta för att lättare kunna hitta och åtgärda de bakomliggande orsakerna till olyckor och tillbud inom ett företag eller en bransch. Utredningarna skall präglas av att Människa-Teknik- och Organisation (MTO) 6 ska ses i sin helhet, men även fysiska och tekniska åtgärder för att motverka olyckor samt samspelet mellan människor, människor och teknik, skall tas med. Tanken är att man utifrån detta lättare ska kunna identifiera och förebygga eventuella risker. 5 För mer ingående information om skyddsombudets rättigheter och skyldigheter, se arbetsmiljölagen kapitel 6 (SFS 1977:1160) samt arbetstidslagen19 a (SFS 1982:673). 6 Läs mer om MTO i kap.3 i avsnittet Maskin, teknik och organisation.

6 Om brister upptäcks vid en kontroll utfärdas ett inspektionsmeddelande. Här uppmanas de ansvariga att vidta åtgärder inom utsatt tid. Om uppmaningen inte följs kan ett föreläggande eller förbud utfärdas. Detta kan i vissa fall följas av vite d.v.s. arbetsgivaren blir satt att betala ett visst belopp som kan liknas vid böter, om Arbetsmiljöverkets beslut inte följs. I fall där skyddsombud begär arbetsstopp, och arbetsgivaren inte samtycker till beslutet kan Arbetsmiljöverket pröva frågan. Det finns då två alternativ; antingen förbjuder Arbetsmiljöverket fortsatt arbete dvs. samtycker till arbetsstoppet eller så upphäver de skyddsombudets arbetsstopp. I båda fallen kan besluten överklagas till förvaltningsrätten. Ett förbud gäller i normala fall till dess att saken avgjorts i domstol. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i den dagliga verksamheten kunna uppmärksamma ohälsosamma förhållanden i arbetsmiljön samt att det finns förståelse för olika arbetsmiljöfrågor och förbättringsförslag på arbetsplatsen. Det är därför bra om det tidigt finns möjlighet att identifiera och undanröja risken innan den orsakar skada. Detta ska göras tillsammans med chefer och skyddsombud och ev. expertis inom olika områden. På den ideala arbetsplatsen råder ett gynnsamt företagsklimat gällande arbetsmiljöfrågor både bland anställda och ledning. Ett sådant förhållningssätt kommer då att resultera i att det är lättare för alla inblandade att ta upp frågor och funderingar kring arbetsmiljön på arbetsplatsen, samt att man kan känna sig trygg i att det är högt i tak för en dialog. Även om den anställde inte alltid kan få igenom sina önskemål, är det bra om företaget kan ta till sig förbättringsförslag på ett bra sätt. Många upplever att de trivs bättre på sin arbetsplats om hen känner sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Många tror att en god arbetsmiljö medför högre kostnader för företaget, men detta stämmer sällan. Ibland kan den enklaste och billigaste lösningen vara den mest effektiva! För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen kan det vara bra att ha rutiner för när, hur och av vem som verksamheten skall undersökas. Det kan gälla t.ex. besiktningar av utrustning eller maskiner, upprättande av handlingsplaner för att förebygga risker och ohälsa i arbetsmiljön, introduktion av nyanställda eller rehabiliteringsfrågor. Detta bör åtföljas av en riskbedömning av potentiella arbetsmiljöproblem som framkommit, som därefter snarast skall åtgärdas på ett bra sätt. Arbetsmiljöarbetet skall också följas upp årligen (eller när behov uppstår) och utifrån detta förbättras och dokumenteras 7. Syftet med arbetet är att hela tiden lära sig att sträva efter en bättre arbetsmiljö för alla på företaget. En enkel bild över detta återfinns i illustration 1. Illustration 1. Som ett led i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrift från arbetsmiljöverket AFS :1 ska arbetsgivaren göra undersökningar, riskbedömningar, åtgärder samt slutligen också kontroller gällande en god arbetsmiljö på företaget. Detta illustreras på ett enkelt sätt av Arbetsmiljöverkets SAM hjul. Före undersökningen Det är bra om det före undersökningen (utredningen) gås igenom vad som ska undersökas, vilka som behöver medverka och på vilket sätt undersökningen skall göras. Kanske finns det erfarenheter från tidigare utredningar som man kan ha nytta av? Det kan också vara klokt att ta hjälp av in egen 7 Vid färre än 10 anställda i ett företag, är inte kraven på dokumentation och rutiner lika hårda. Vid fler än 10 anställda i företaget ska arbetsmiljöpolicy, uppgiftsfördelning, rutiner och årlig uppföljning dokumenteras. 8 Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att mer utförligt reglera vad som skall gälla där det finns en trolig psykisk/fysisk risk för liv eller hälsa, detta görs genom författningssamlingar s.k. AFS.

7 verksamhet och/eller närliggande verksamheters statistik över sjukdom, arbetsolyckor och tillbud. Detta för att lättare kunna skapa sig en helhetsbild av situationen. Undersök arbetsförhållandena Det första man bör göra för att komma igång med arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats är att undersöka vilka risker som kan uppstå i arbetsmiljön. Det är inte alltid en risk upptäcks på en gång, och dessutom kan en risk upplevas olika beroende på vem som ser på den. Därför är det bra med regelbundenhet i arbetsmiljöarbetet samt att använda sig av olika undersökningsmetoder. Nedan följer några förslag på sådana: Skyddsronder Det är viktigt att vistas i verksamheten för att se och tala med de anställda om hur de upplever olika arbetsmoment, arbetsredskap, maskiner, arbetskläder, skyddsutrustning etc. Ta gärna bilder på hur man utför olika moment för att få en så samlad bild som möjligt. Har man som chef sett hur olika moment utförs på arbetsplatsen ökar förståelsen när arbetsmiljöfrågor kommer upp. Skyddsronder bör genomföras med regelbundna intervall t.ex. 1ggr/mån. Personalmöten är ett bra forum att ta upp arbetsmiljöfrågor då det är viktigt att våga prata om arbetsmiljöfrågor utan att känna att ämnet är något som man bör undvika vid samtal med representant från leding eller närmaste chef. Det kan därför vara bra att t.ex. ha ämnet Arbetsmiljö som en stående punkt på dagordningen så att det blir lättare att ta upp frågor kring arbetet, arbetsplatsen, arbetsuppgifter eller andra problemområden inom verksamheten. Varje avdelning kan t.ex. ta fram de tre största riskerna som de upplever i verksamheten för tillfället. Medarbetarsamtal Det är viktigt att låta den enskilde medarbetaren ha en chans att tala enskilt med sin överordnade angående arbetsmiljöfrågor, men också få uttrycka sina förslag om förbättringsmöjligheter kring verksamheten, arbetsplatsen eller arbetsuppgifter. Oftast finns lösningar på de flesta frågor, om man som överordnad bara tar sig tid att lyssna. Intervjuer med arbetstagare och skyddsombud. Är ett bra sätt för att göra avstämningar om hur det ser ut för tillfället gällande arbetsmiljön på arbetsplatsen. Skriftliga enkäter är ett bra sätt att anonymt lämna sina funderingar kring arbetsmiljöfrågor till sina överordnade eller företagsledning. Mätningar ger en överblick av hur arbetsmiljön upplevs för tillfället, men man bör ha i åtanke att specifika händelser såsom uppsägningar, ekonomiska indragningar eller bonusar kan färga siffrorna. När sedan undersökningarna skall utföras är det bra att inledningsvis arbeta förutsättningslöst och försöka att hålla ett helikopterperspektiv av situationen, detta för att lättare kunna identifiera problemområden. När dessa uppmärksammats är det viktigt att analysera problemen ordentligt, innan en korrektiv åtgärd genomförs, för att inte orsaka en negativ dominoeffekt vilket kan leda till problem på andra håll i verksamheten. Några konkreta exempel på frågor arbetsgivaren kan ställa sig vid undersökningen kan vara: Arbetsorganisation Fungerar organisationen på företaget/avdelningen effektivt? Trivs medarbetarna eller finns det frågor eller problemområden som bör tas upp?

8 Arbetsmängd Är arbetsbelastningen för hög på någon avdelning eller enskild person? Behövs hjälp med prioritering eller behövs en omstrukturering av arbetsfördelningen? Om det är ett enformigt arbete som utförs på något håll i verksamheten finns det då möjlighet till arbetsrotation? Ergonomi är det tillfredställande arbetsställningar för de anställda, eller finns det moment som belastar kroppen på ett ohälsosamt sätt? Finns hjälpmedel för att underlätta tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar? Buller och belysning Finns tillfredsställande ljussättning på arbetsplatsen? Hur är ljudnivån för de anställda på arbetsstationen? Finns möjlighet att skärma av eller dämpa ljudnivån i lokalen? Kemikalier Hanteras farliga ämnen på ett korrekt sätt hela kedjan ut? Vet de anställda vad de ska göra om de själva eller någon kollega skulle exponeras för ohälsosamma ämnen vid en ev. olycka? Finns tillfredsställande skyddsutrustning på plats och vet alla hur den ska användas? Maskiner Finns maskiner som är farliga för de anställda? Vet alla hur fordon/maskiner/skyddsutrusning ska användas på ett korrekt och säkert sätt? Är ljudnivån från maskinerna acceptabla? Är ev. skyddsutrustningen på maskinen hel och funktionell, och används den korrekt? Brister i rutiner, skyddsutrustning vet alla var förstahjälpen utrustningen finns och vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen i händelse av olycka? Finns hjärtstartare på arbetsplatsen och har rätt utbildning i hur den skall användas genomförts? Vet alla vem som kan använda hjärtstartaren och vem som ersätter denna om personen inte finns på arbetsplatsen? Används den skyddsutrustning som finns och följer man rådande rutiner? Fungerar rutinerna/skyddsutrustning korrekt eller behöver de uppdateras? Personalutrymmen har personalen utrymme/toaletter av acceptabel standard? Är utrymmena korrekt utrustade och tillräckligt stora för de antal personer som utnyttjar dessa? När personalen ska arbeta på annat håll kan arbetsgivaren på förhand behöva ta reda på hur arbetsmiljön är på den nya arbetsplatsen. Detta kan man göra genom att till exempel besöka det nya stället eller intervjua representanter på den andra lokaliseringen. Hur ledningen kan förbereda de anställda inför en större förändring i företaget När större ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren göra en konsekvensbedömning av arbetsmiljön. Detta för att kunna bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall för arbetstagaren. Detta kan gälla bl.a. personalneddragningar, omorganisationer, ombyggnationer, ändrad produktion eller när nya tillverkningsmetoder ska införas. Konsekvensbedömningen ska dokumenteras skriftligt och innehålla; Vilka är förändringarna som skall göras? Var ska förändringarna göras? Vilka arbetstagargrupper kommer att påverkas av förändringen? Vilka risker för ohälsa och/eller olycksfall kan ändringarna medföra? Hur kan personalen medverka i arbetet med konsekvensbedömningen?

9 Finns tillräcklig kompetens i företaget för att kunna genomföra förändringarna? Vem ska tilldelas vilken uppgift? Vid större omorganisationer i ett företag är det lätt att arbetstagare som blir kvar känner oro för hur det skall gå för företaget och börjar fundera på sin egen framtid. I och med omstruktureringen kan arbetsuppgifter ändras och man själv kanske får andra uppgifter man inte riktigt känner att man kan klara av, skuldkänslor, sakna sina f.d. kollegor osv. För att klara av att hantera detta, behöver företaget ha tillräcklig kompetens inom områden rörande hur människor agerar i krissituationer. Kunskapen hur man på bästa sätt ger information till berörda parter blir nödvändig, samt hur man på ett bra sätt håller enskilda samtal med de drabbade och tar tag i de anställdas oro genom diskussion. Detta fås enklast genom utbildning och bör prioriteras. I en omställningssituation eller andra svåra förändringar på företaget behöver man också ha beredskap för att hantera konflikter, motsträviga intressen/värderingar, som kan komma att uppstå. Dessa kan om de inte hanteras rätt, mynna ut i konfliker mellan de anställa, eller mellan anställda och ledningen. Här behöver man ett policydokument som hanterar frågor gällande ett ställningstagande i hur man ser på ett kränkande beteende, mobbing etc. Att bedöma risker Sjukdom, olycksfall och tillbud visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön. Det är därför viktigt att bedöma vilka riskkällor som finns. Ledningen ska utreda vad i arbetet som orsakat det som inträffat, samt genast vidta åtgärder så att det inte kan hända igen. Då är det bra att göra en sammanställning över riskerna och bedöma om de är allvarliga eller inte. Arbetsgivaren ska anmäla samtliga arbetsskador till Försäkringskassan enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Om det sker en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud ska arbetsgivaren genast underrätta Arbetsmiljöverket 9. Det är viktigt att inte ta lätt på vardagsstrul som vid första anblick inte ser ut att ha en direkt orsak. Studier visar att det går en arbetsplatsolycka på tio tillbud. Detta ger en god fingervisning om var krutet på säkerheten bör läggas. Om det inträffar en olycka Om det värsta skulle inträffa och det uppstår en krissituation ska företaget ha en beredskapsplan som skall träda ikraft omgående. D.v.s. det ska redan i förväg vara uppgjort vem som skall göra vad och det skall finnas resurser samt utbildning för att klara av att kunna hantera det inträffade. Det kan handla om att stödja den krisdrabbade, tillkalla ambulans, kontakta anhöriga, göra anmälan till arbetsmiljöverket eller samla personal eller media för att informera om det inträffade. Vilka regler som gäller, var ansvaret ligger osv. ska arbetsgivare veta och detta finns reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. När en olycka eller tillbud inträffat eller om det uppdagas att en person har varit mycket sjuk under en period behöver företaget utreda grundorsaken till detta. När man då som företagsledning eller som representant för denna, ska utreda en olycka, eller tillbud som inträffat, är det viktigt att ta hjälp av kunniga personer, vara strukturerad och jobba förutsättningslöst med utredningen. Här behövs det samlas in så mycket fakta som möjligt för att utredaren ska kunna skapa en tidslinje över det inträffade. (Se illustration 2.) Därefter kan grundorsaken till det inträffade analyseras och risken för att det ska upprepas åtgärdas ur ett långsiktigt perspektiv. När utredningen är klar är det mycket viktigt att det sker en uppföljning inom rimlig tid för att utredaren ska kunna urskilja om åtgärderna gett 9 Underrättelsen ska ske enligt 2 Arbetsmiljöförordningen.

10 önskad effekt samt att lösningen är hållbar ur ett längre perspektiv utan att för den skull orsaka skadliga bieffekter. Illustration 2. För att lättare få struktur och en överblick i det inträffade kan man använda sig av en tidslinje. Man kan utgå ifrån vad som hände och vilka skadorna blev, för att därefter kunna gå bakåt på linjen för att se vad som lett fram till det som inträffat. Det är bra om man försöker koppla ihop svaren till någon av de tre olika faktorerna: människa, teknik eller organisation. När man förstått bakgrunden kan man lättare hitta vägen fram till hur man kan förhindra att olyckan/tillbudet/sjudomen upprepas. Minneslista för utredningen Beskriv vad som inträffat. När, var och hur inträffade händelsen? Vilka orsaker har eller kan ha bidragit? Vilka åtgärder kunde ha hindrat händelsen? Vilka åtgärder behöver genomföras direkt? Kan liknande händelser inträffa på annat håll i företaget? Att åtgärda risker som kommer fram Om man på en arbetsplats upptäcker att det finns risker som kan påverka arbetstagaren negativt måste företagsledningen ta tag i dessa omgående, och då är det viktigt att börja med de allvarligaste. Alla risker kan kanske inte undvikas helt. De måste då hanteras på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning, använda personlig skyddsutrustning eller så kanske risken kan byggas bort? När riskanalysen är slutförd behöver arbetet struktureras upp så att det lätt går att avgöra vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade, vem som ska kontrollera de åtgärder som genomförts är acceptabla samt när arbetet ska vara slutfört. I ett litet företag tar chefen ofta själv hand om arbetsmiljöfrågorna. Det kan också vara någon annan i företaget som får i uppgift att åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs genast De risker som inte genast åtgärdas, ska skrivas in i en separat handlingsplan. Planen ska innehålla uppgifter om: Vad? Specificera vad som behöver göras. Vem? Vem som ska se till att åtgärden genomförs. När? När åtgärden ska vara genomförd.

11 Uppföljning Det är av största vikt att man gör en uppföljning när åtgärder genomförts. Detta för att snarast kunna se att det blev som planerat. Några av frågorna som kan ställas kan vara: Följer man nya rutiner? Behöver rutinerna justeras? Vet alla om de nya rutinerna, eller har någon varit ledig/sjuk och kan ha missat ändringen? Fungerar skyddsutrustning som det var tänkt eller behöver man vidta ytterligare åtgärder? Hur upplevs förändringen bland de anställda? Hade den avsedd effekt eller har nya risker uppstått? Har handlingsplaner med förändringar genomförts och dokumenterats inom rimlig tid? Hur fungerar ev. samverkan mellan olika parter? Gör en arbetsmiljöpolicy Alla företag stora som små, behöver ha en policy för hur man vill att arbetsförhållandena skall vara på företaget. Man behöver som ledning göra en s.k. arbetsmiljöpolicy. En bra början kan vara att utgå från resultatet av de undersökningar som gjorts. För att arbetsmiljöpolicyn ska vara till ledning i arbetsmiljöarbetet behöver den vara tydlig och konkret. I ett litet företag kan handlingsplanen fungera som arbetsmiljöpolicy och har man fler än 9 anställda behöver den dokumenteras utförligt. En arbetsmiljöpolicy kan innehålla allmänna målsättningar där man anger själva inriktningen med arbetsmiljöpolicyn för företaget, men det är bra om det finns mätbara mål som är konkreta, tydliga och som lätt kan följas upp. Exempel på ett mätbart mål kan vara att: Företaget X Windpower har länge dragits med en hög andel arbetsskador och vill nu att företaget skall införa nollvision gällande skador i samband med arbete. Arbetsskadorna skall minskas med 100 % till år 2015, detta skall ske genom samtal med personalen kring arbetsmiljöfrågor såsom trivsel, mobbing, arbetsbelastning samt problemområden inom verksamheten. Personalen skall utbildas gällande vikten av riskanalyser och säkerhetsrutiner, dessutom skall en översyn samt ett åtgärdsprogram gällande arbetsmiljö, ergonomi, säkerhetsrutiner och övriga potentiella riskmoment på arbetsplatsen genomföra. Här urskiljs ett tydligt mål samt hur det skall genomföra. Företaget vill införa nollvision gällande arbetsskadorna i verksamheten, detta skall genomföras genom ett antal specifika åtgärder till år Målet är dessutom mätbart i och med att ledningen anger en minskning av skadorna i % samt specificerar när målet skall vara uppnått. Ett bra sätt kan vara att arbetsgivare tillsammans med skyddsombud och arbetstagare sätter sig ned och funderar igenom vad man tycker är viktigt, vilka rutiner som behövs, hur man skulle vilja ha det i framtiden och sedan skriver ned detta i ett samlat dokument. Det kan gälla en policy om droger, mobbing, förfarande vid nyanställningar, handhavande av företagets utrusning/bilar, krishantering osv. Hur kan ledningen synliggöra arbetsmiljön i det dagliga arbetet? Att i vardagen arbeta med arbetsmiljöfrågor behöver inte vara komplicerat eller ta mycket tid. Ibland räcker det med att chefer och arbetsledning har på sig "arbetsmiljöglasögon" när de utför sitt vardagliga arbete. Att de stannar upp ibland och reflekterar över sin omgivning och det som påverkar det dagliga arbetet. Att utifrån olika perspektiv försöka se vilka situationer som kan uppstå för att därmed kunna ligga i framkant innan skadliga situationer inträffar. Exempelvis: Om någon arbetstagare får ytterligare arbetsuppgifter, kan det bli alltför psykiskt påfrestande för denne och hen kan känna sig stressad och ha svårt att prioritera rätt. Chefen eller arbetsledningen behöver då kanske hjälpa till med att prioritera eller delegera om vissa arbetsuppgifter.

12 Den som varit borta länge från arbetet pga. sjukdom, tjänstledighet eller föräldraledighet behöver vanligen stöd och information när den kommer tillbaka. På så sätt kan hen snabbare och lättare komma in i sitt arbete och i relationen med sina kollegor. Följ upp arbetsmiljöarbetet Att följa upp det arbetsmiljöarbete som man arbetat med på företaget under det senaste året är mycket viktigt. Genomgången kan leda till att företaget behöver göra förbättringar i verksamheten, till exempel genom att ändra företagets rutiner för att därigenom bli mer effektiva eller kanske behöver företaget anställa mer personal? Exempel på frågor att tänka på vid en uppföljning: Hur fungerar uppgiftsfördelningen i arbetsmiljöarbetet? Har arbetstagare och skyddsombud fått möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? Har regelbundna undersökningar av arbetsförhållandena genomförts? Har det gjorts konsekvensbedömningar av arbetsmiljön inför förändringar? Har åtgärderna i handlingsplanerna genomförts enligt tidtabell? Är rutinerna aktuella? Det är viktigt att som företagare vara medveten om att det är obligatoriskt att skriva ner riskbedömningar efter regelbundna undersökningar och handlingsplaner inför förändringar i företaget. Om det finns allvarliga risker i verksamheten ska det dessutom finnas skriftliga instruktioner, som arbetstagarna kan ta del av inför utförande av en viss arbetsuppgift. 5 S Ett återkommande problem på arbetsplatser är att hålla ordning och reda. Mycket onödig tid går åt till att leta efter material verktyg, utrustning etc. Detta tar tid vilket kostar företaget stora summor varje år samtidigt som bristen på ordning och reda innebär en stor hälsorisk i och med de olyckor man kan råka ut för genom att t.ex. ramla över saker. Eftersom detta är ibland är ett problem har många arbetsplatser infört det s.k. 5 S system som arbetstagarna skall följa. Det är ett arbete som ofta går hand i hand med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i organisationen, eftersom det är ett hjälpmedel för att förebygga ohälsa genom att skapa ordning. Samtidigt som man får en överblick gällande risker och fysiska problemområden i verksamheten, skapas rutiner och kontinuitet i städning och iordningställandet av arbetsplatsen, vilket ska gälla oavsett om man jobbar på ett kontor, i en fabrik, eller ute i ett vindkraftverk. 5S eller Sortera-Systematisera-Städa-Standardisera samt Skapa vana, är en japansk metod för att beskriva hur man på ett bra sätt kan upprätthålla ordning på arbetsplatsen. En checklista för hur man kan arbeta med metoden redovisas i bilaga 2. Fördelarna är många, och mycket kring 5 S arbetet handlar om att lägga upp rutiner för städning, organisation och att skapa vana för den dagliga verksamheten. Men det innebär också att man inom företaget måste börja tänka lite annorlunda än man gjort tidigare. Det är här som begreppet Lean produktion som fler och fler börjat använda sig av tillsammans med 5S, kommer in i bilden. Leanprocessen skulle kunna liknas vid att skapa mer värde, för mindre arbete. Att man som företagare inför Lean processer i sin verksamhet innebär effektivisering, men också att företaget visar respekt för individen samtidigt som man försöker skapa delaktighet och engagemang bland de som finns i verksamheten. Även om ledningen ständigt siktar på långsiktiga förbättringar är det viktigt att hela företaget, inkl. chefer, medarbetare och ledning är aktiva i att samverka för en tryggare

13 arbetsplats och förstår varför Lean och 5S är viktigt. Detta för att man under arbetets gång lättare ska komma överens även om viljorna drar åt olika håll. 5 S är egentligen ganska logiskt och kan delas upp i fem olika steg: Sortera Utse ett begränsat område på t.ex. lagret och gå igenom material, verktyg och utrustning för att se vad som verkligen behövs för det dagliga arbetet samt vad man kan undvara. Märk upp det med olika färger t.ex. rött = kastas, gult = tveksamt, grönt = ska vara kvar. Detta görs för att skapa struktur. Gå igenom det gulmarkerade igen och gör en ny sortering. Det som skall vara kvar placerar man på ett område utanför och flyttar alla saker dit. Markera och åtgärda defekt utrustning/verktyg och annat som medför säkerhetsrisker vid användning. Det som är trasigt och inte kan repareras, kastas direkt. Fördelarna med sorteringen är att arbetstagaren slipper leta efter material när det behövs, vilket sparar tid samtidigt som nya ytor frigörs och skaderisken minskar. Dessutom blir det lättare att få en överblick över kvalitén på verktyg och annan utrustning samt vad som behöver ersättas eller repareras. Systematisera När allt är sorterat är det dags att skapa struktur. Samtidigt är det också viktigt att göra en bedömning av de riskfaktorer som uppkommer under arbetet med systematiseringen. Alla föremål som skall vara kvar ska ha en egen plats, och det ska tydligt framgå var denna plats är så att alla vet var saker och ting hör hemma. Detta kan göras med hjälp av olika typer av uppmärkning av hyllor, färgkoder eller genom att rita av verktygen på platsen där de ska hänga eller fotografera arbetsstationen när den är klar och sedan hänga upp bilden som riktmedel för var allt skall placeras efter användning. Det är viktigt att alla är överens om hur det skall vara så att alla känner sig delaktiga i arbetet. Det går t.ex. att ordna sakerna utifrån hur frekvent de används. Det som används mest ska vara mest lättåtkomligt. Det kan vara bra att passa på att markera upp gångar, permanenta platser avsedda för lager, arbetsstationer, skyddsutrustning, första hjälpen material, brandsläckare etc. Fördelarna när denna del i processen är avklarad, är att man snabbt kan hämta material, verktyg m.m. när det behövs eftersom det är tydligt var allt finns. Samtidigt underlättar det städning och ger bättre ergonomi för arbetstagaren eftersom det är genomtänkt var t.ex. de stora tunga föremålen skall stå eller var räddningsutrustning och spill-kit ska placeras för att vara lättåtkomlig för alla. Städa och rengöra När man fått ordning på vad man vill ha kvar och var sakerna skall stå är det dags att rengöra och städa utrymmet, sakerna, arbetsstationerna och de gemensamma utrymmena. Det är viktigt att alla är med och städar för att man ska kunna upptäcka fel och brister tidigt. Då kan alla se de problem som upptäcks och att någon ansvarig noterar vad som behöver göras. Under städningen är det bra att ha ett checkschema att följa samt att man sätter upp rutiner för städningen i framtiden. Här är det viktigt att hitta orsakerna till varför det blir mer ostädat i vissa områden och ta fram lösningar på hur man kan förhindra att det faller tillbaka till gamla rutiner framöver. Passa på att bättra på målning, och justera bänkar och arbetsredskap för en bra ergonomi. Att städningen görs tillsammans är bra, eftersom det går snabbare och effektivare om man kommit överens om vilken nivå man skall ha på städningen samtidigt som alla är medvetna om vilka rutiner

14 som gäller. Detta minskar också källan till konflikter och gör arbetsplatsen till en trevligare miljö att arbeta på. Det är roligare att hålla rent om det ser nytt och fräscht ut där man vistas. Standardisera Förhoppningsvis har man ordning och reda på arbetsplatsen nu och alla vet vad som skall ligga var, samt hur städningen skall ske. Då är det dags att tänka framåt på hur man ska kunna skapa rutiner för att behålla ordningen. Ett bra sätt kan vara att visuellt försöka påvisa hur normalläget skall vara på en arbetsbänk eller runt en maskin. Detta kan göras genom att man hänger upp en skiss, checklista (se tabell 1) eller ett foto bredvid. Då slipper man diskussioner senare om var sakerna skall stå och hur det ska se ut. Tabell 1. Exempel på checklista för maskin. Hämtat ur Prevents skrift gällande 5S, Kör! från Här är det viktigt att alla är med och får yttra sig, samt att alla i teamet är överens om hur det ska se ut. Skulle någon börja avvika från det som överenskommits sätter det hela arbetsteamet i en dålig sits och det kan ge en känsla av varför ska jag anstränga mig när inte hen gör det? Risken är då stor att det faller tillbaka i gamla rutiner igen. Det kan vara bra att dela ut olika ansvarsområden och kommunicera ut detta tydligt, så att alla vet vem som har ansvar för vilket område. Även om en utpekad person har ansvaret för ett område innebär det inte att personen själv har allt ansvar gällande städning. Snarare att det är dennes uppgift att se till att det är ordning med hjälp av sina kollegor. Dessutom kan det vara bra att använda checklistor för att ha en bra grund att utgå ifrån. Vinsten av detta är att alla vet vad som förväntas av dem på arbetet, och att alla vet vad som behöver göras samt vad som krävs för att hålla en välorganiserad och effektiv arbetsplats i gott skick. Samtidigt är det viktigt att man vågar ifrågasätta gamla arbetssätt för att kunna höja och utveckla standarden. Vinsten är att slippa springa runt för att leta material och verktyg kan läggas på att istället utveckla arbetsplatsen och arbetssätten. Skapa vana För att få arbetet med 5S att bli hållbart i längden måste man lägga om sitt sätt att tänka och skapa nya vanor för att alla ska komma in i rutinen kring de nya reglerna och standarden på arbetsplatsen. Det kan vara ett sätt att utse ansvariga som jobbar lite extra med 5S och håller korta möten varje dag för att följa upp arbetet till en början. En bra grund till dessa femminutersmöten kan vara en gemensam tavla där alla kan sätta upp notiser gällande det som funkar bra/dåligt med det nya arbetet. I början är det viktigt att hålla hårt på uppsatta rutiner och avtalade möten, för att få en skjuts in i det rätta tänket. Regelbundna revisioner av 5S arbetet är viktigt för att se att arbetet kommer igång ordentligt samt för att kunna lämna utrymme till förbättringar. 5S arbetet ska drivas aktivt av hela företaget och prioriteras av ledningen. Då kan det vara bra att uppföljningen rapporteras uppåt i verksamheten för att rätt medel och resurser ska kunna tillsättas för bästa resultat. Gemensamma rutiner underlättar arbetet, när alla tillsammans jobbar för att upprätthålla god arbetsmiljö som på lång sikt bidrar till högre effektivitet, mindre stopp i produktionen samt

15 kostnadsbesparingar i övrigt. Samtidigt som trivseln på arbetsplatsen ökar, minskar högst sannorlikt även olycksrisken och sjukfrånvaron. Slutligen 5S är ett långsiktigt arbete som måste få ta tid. Ledningens roll i detta är att vara ett föredöme, stötta, visa intresse och engagemang tillsammans med ett stort tålamod. Att ändra folks attityd, invanda rutiner och sätt att tänka, tar tid. Det är därför bra om det finns en planering att arbeta efter, tillsammans med en arbetsgrupp som jobbar aktivt med införandet av 5S. Där kan studiebesök och kunskapsutbyte mellan verksamheter vara ett bra verktyg. Samtidigt är viktigt att ledningen avsätter medel i form av tid och resurser för att alla ska kunna arbeta effektivt och upprätthålla ordningen på lång sikt. När arbetet kommit igång och fungerar bra kan det vara tid att istället gå vidare och jobba med arbetsgrupper, där man tar ett större övergripande grepp på verksameten.