Förslag till nytt linjenät i Enköpings stad
|
|
- Ove Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr KT Förslag till nytt linjenät i Enköpings stad Trafik och samhälle Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr
2 Förord Enköpings stad växer. Den ökande befolkningen ställer hårdare krav på kollektivtrafiken i staden, samtidigt som dagens tätortstrafik har stora utmaningar. Utmaningarna ligger i att åtgärda dagens brister samtidigt som behoven hela tiden ökar. Det nuvarande linjenätet i Enköpings stad upplevs begränsat och svårt att kommunicera. Antalet resenärer är lågt jämfört med andra städer i samma storlek, samtidigt som befolkningsmängden i staden ökar. Nuvarande linjenät främjar långa restider och kollektivtrafiken saknar då konkurrenskraft mot bilen. Genom att utveckla tätortstrafiken och framställa ett stadsbusskoncept finns stor potential att öka det kollektiva resandet i staden och minska klimatpåverkan. Dagens linjenät behöver anpassas efter den växande stadens utmaningar. Kollektivtrafiken måste samtidigt vara attraktiv och effektiv för att andelen resenärer ska öka. I september 2018 antog kollektivtrafiknämnden ett antal planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad. Planeringsprinciperna har sedan legat till grund för arbetet med att skapa ett nytt och attraktivt linjenätsförslag. Förslaget utgår från de mål som finns i regionala och kommunala planer och har tagits fram i nära samarbete med Enköpings kommun. Förslaget bygger på knutpunktsupplägg med takttrafik, där färre och tydligare linjer med rakare körvägar prioriteras. På så vis blir systemet lättare att använda och förstå. Målet är att resandet med kollektivtrafiken i Enköpings stad ska dubbleras eller öka mer än så.
3 Innehållsförteckning 1. Utmaningar Enköpings stad växer & behoven av kollektivtrafik ökar En pålitlig och konkurrenskraftig kollektivtrafik 5 2. Brister i dagens tätortstrafik Svårövergripligt och otydligt Ogena körvägar och korta hållplatsavstånd Benchmarkingstudie 7 3. Regionbusstrafikens roll i Enköpings stad 9 4. Verktyg för en attraktiv stadstrafik i Enköpings stad Enkelhet och tydlighet Attraktiv och effektiv kollektivtrafik Den regionala kollektivtrafiken Jämlikt kollektivtrafiksystem som bidrar till ökad social hållbarhet Medborgardialoger Medborgardialoger under vintern Inkomna synpunkter Invånarnas resvanor Förslag på nytt linjenät Linjesträckning Linjer Effekter Regionbusstrafikens roll i det nya linjenätet Konsekvensanalyser Barnkonsekvensanalys Konsekvenser för barns rörelsefrihet Konsekvenser för barn och ungas hälsa, säkerhet och trygghet Barn och ungas möjlighet att medverka i beslut som rör dem Tidplan 25
4 4 (25) 1. Utmaningar Enköpings stad växer och resandet med kollektivtrafik förväntas öka i takt med den växande befolkningen. I den fördjupade översiktsplanen för Enköpings stad tas ett helhetsgrepp över hur staden ska utvecklas fram till år Planen möjliggör för omkring 7000 nya bostäder vilket motsvarar en befolkningsökning med nya invånare inom planområdet. Det ställer i sin tur nya krav på både Enköpings stad och den lokala kollektivtrafiken inom stadens gränser. Den fördjupade översiktsplanens geografiska avgränsning består av tätorterna Enköping, Haga och Bredsand, områdena däremellan samt kringliggande landsbygd. Nästan invånare bor inom planområdet i dag, och nästan personer arbetar inom samma gränser. Samma geografiska avgränsning utgör området för dagens tätortstrafik och för förslagen till kommande stadstrafik. Figur 1.0 Geografiskt avgränsningsområde för fördjupad översiktsplan för Enköpings stad. Samma geografiska område avgränsar förslagen till ny stadstrafik.
5 5 (25) 1.1 Enköpings stad växer & behoven av kollektivtrafik ökar Befolkningstillväxten beror till stor del på det ökade bostadsbeståndet vilket möjliggör för nya invånare. Fram till 2023 beräknas Enköpings tätort växa med cirka 4000 invånare, vilket är en ökning med 17 procent sedan Bredsand förväntas växa med cirka 750 invånare, en ökning med 61 procent. Haga beräknas växa med cirka 130 invånare vilket motsvarar en ökning med 38 procent. Stadens linjenät behöver utvecklas till följd av befolkningsökningen men även för att bistå Enköpings kommun med att bidra till omställningen mot ett mer hållbart transportsystem. I dag utgörs den lokala trafiken i Enköpings stad av tätortstrafik. För att kunna bistå med en kollektivtrafik som matchar invånarnas nuvarande och kommande behov, samt för att hjälpa till att nå kommunens mål om ett trafiksystem med utveckling i en hållbar riktning har ett förslag med stadsbusstrafik arbetats fram. Förslaget presenteras längre fram. Befolkningsökningen förväntas spilla över i en större efterfrågan på transporter, vilket på sikt väntas leda till ökad trängsel i transportsystemet. Att öka andelen resor som sker med kollektivtrafiken och ge kollektivtrafiken god framkomlighet är ett sätt att öka effektiviteten i transportsystemet. Figur1.1 Gävle kommun visar tydligt hur olika färdsätt tar olika mycket plats på stadens gator. 1.2 En pålitlig och konkurrenskraftig kollektivtrafik För att kollektivtrafikens andel ska öka måste den vara ett attraktivt val för Enköpings invånare. Det innebär bland annat att den måste vara snabb, bekväm, pålitlig och miljösmart. Det innebär att bussarnas restider måste vara konkurrenskraftiga med bilens och att bussarna således måste trafikera på ett effektivt sätt. Genom ett utvecklat linjenät ges restidsvinster för resenären, samtidigt som kollektivtrafiken och vägnätet kan bedrivas och användas mer effektivt.
6 6 (25) 2. Brister i dagens tätortstrafik Dagens tätortstrafik har flera brister. I samband med att planeringsprinciperna arbetades fram gjordes en benchmarkinganalys där Enköpings tätortstrafik jämfördes med kollektivtrafiken i andra svenska städer av motsvarande storlek. Bristerna samt resultatet från benchmarkingstudien presenteras i detta kapitel. 2.1 Svårövergripligt och otydligt Dagens linjenät för tätortstrafiken består av ett stort antal linjer, totalt nio stycken, varav en benämns Mjuka linjen och i första hand är till för de resenärer som värderar närhet framför kort restid. Det stora antalet linjer, där flera trafikerar i stora slingor, skapar ett otydligt linjenät. Vissa linjer trafikerar enbart delar av dagen och endast åt ett håll, vilket innebär kort restid åt ena hållet, men betydligt mycket längre restid för att komma tillbaka. Linjerna har lågt turutbud och utöver det saknas en samlad linjekarta. När linjenätet är svårövergripligt blir det svårt för resenärerna att förstå hur de kan resa med kollektivtrafiken. Ett otydligt linjenät är även svårt att informera om. Det faktum att tätortslinjerna benämns med tresiffriga linjenummer, likt regionbusstrafiken, bidrar också till att det är svårt för en ny resenär att veta om linjen i fråga tillhör tätortstrafiken eller regionbusstrafiken. 2.2 Ogena körvägar och korta hållplatsavstånd I och med att linjerna trafikerar i slingor och i vissa fall även avstickare, i kombination med korta hållplatsavstånd, ibland kortare än 300 meter, blir restiden med tätortstrafiken lång och har svårt att konkurrera med bil i flera reserelationer. I figuren visas ett exempel på en resa där både bil och cykel erbjuder kortare restider än vad tätortstrafiken kan erbjuda.
7 7 (25) Figur 2.0 Exempelresa: Gustav Adolfs plan Romberga torg där resan görs med linje 211. Restidskvoten Kollektivtrafik/bil är i den här relationen 1, Benchmarkingstudie Benchmarkingstudien baseras på en jämförelse av sex faktorer: Turutbud Enkelhet Korta restider och punktlighet Central bytespunkt Tydlig profilering av stadstrafiken Konkurrenskraftiga priser Studien utgår från en modell där faktorerna ovan omsatts till nio enkelt mätbara parametrar. I tabellen på nästa sida framgår att Enköpings tätortstrafik får låga betyg i parametrar kopplade till turutbud, restid, enkelhet och tydlighet. Jämfört med andra lika stora städer har även Enköping ett mycket lågt stadstrafikresande; 6 resor/invånare. De bästa städerna, Hudiksvall och Hässleholm har cirka 6 gånger större resande per invånare.
8 8 (25) Tabell 2.0 Tabellen visar hur Enköpings tätortstrafik presterar för respektive parameter. Är en parameter väl tillgodosedd blir standarden grön, delvis tillgodosedd blir gul standard och inte tillgodosedd blir röd standard. Parameter Grön Gul Röd Frekvens i högtrafik <= 15 min min >=30 min Frekvens i lågtrafik <= 20 min min >= 45 min Åktidskvot koll/bil max 1,2 1,3-1,5 1,6 eller högre Biljettpris* 1 < 20 kr kr > 22 kr Få men starka linjer (inv/linje) över 6' inv 3' - 6' inv under 3' inv Enkelhet - tidtabeller Enkelhet - linjesträckningar Central bytespunkt Tydligt profilerad stadstrafik 1 Biljettpriset är en sammanvägning av pris för enkelbiljett och periodbiljett. 30 kr för enkelbiljett och 375 kr/40 resor = 9,40 kr för periodkort. Medelvärde 19,70 kr/resa.
9 9 (25) 3. Regionbusstrafikens roll i Enköpings stad Dagens regionbusstrafik täcker inte enbart resandebehovet mellan Enköping och omkringliggande städer, tätorter och landsbygd. Regionbusstrafiken fyller även en lokal funktion eftersom både på- och avstigning vid de flesta hållplatser medges inom staden. Regionbusstrafiken går i de flesta fall parallellt med tätortstrafiken, erbjuder en direktförbindelse mellan Uppsala centralstation och Enköpings Lasarett och tillhandahåller därutöver en tidseffektiv resmöjlighet i centrala Enköping. På grund av regionbussarnas attraktiva turtäthet och relativt raka linjesträckningar väljer många resenärer att göra lokala resor med regionbusstrafiken då det ofta är ett snabbare alternativ än tätortstrafiken. Lokala resor skapar större belastning och fler stopp på regionbusslinjerna, vilket förlänger restiden för de som reser utanför Enköpings stad. Det gör regionbusstrafiken mindre attraktiv för de långväga resenärerna. Samtidigt försvagas tätortstrafikens uppdrag och huvudsakliga syfte då fler väljer att resa med regionbusstrafiken som ska fokusera på det regionala uppdraget. Figur 3.0 Exempel på regionbusslinje (linje 804) som kan användas för lokala resor inom Enköpings stad. Linjen trafikerar målpunkter som Enköpings station, S:t Ilian, Gustav Adolfs plan och Lasarettet, vilka även trafikeras av tätortstrafik.
10 10 (25) 4. Verktyg för en attraktiv stadstrafik i Enköpings stad I dokumentet Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad 2 tydliggörs vilka verktyg som är viktiga för att stadstrafiken ska utvecklas på ett konsekvent och enhetligt sätt samt hur kvaliteten och attraktiviteten i stadstrafiken kan höjas. Sammantaget bedöms ökningspotentialen för resenärer i Enköpings stadstrafik vara mycket stor. De verktyg som legat till grund för linjenätsförslagen som presenteras längre fram i texten redovisas i detta kapitel. 4.1 Enkelhet och tydlighet Järnvägsstationen, som ligger en bit från centrum och har snabb och frekvent tågtrafik, är lämplig att bygga upp en matartrafik till. För att skapa underlag för en mer attraktiv kollektivtrafik med bland annat högre turutbud och lägre tröskel för nya resenärer ska kollektivtrafiken i Enköping utformas utifrån följande principer: Få och tydliga linjer med rakare körvägar, där slingor undviks. Körvägen och hållplatserna ska vara samma i båda riktningar. Högt turutbud i såväl hög- som lågtrafiktid (kan lättare åstadkommas med färre linjer). Takttrafik (fasta minuttal) med knutpunktsupplägg, d v s tidspassning mellan linjerna vid en central bytespunkt. Det är en fördel om alla stadstrafiklinjerna kan mötas vid stationen. Tydligt profilerad stadstrafik med låga linjenummer som är lätta att lära sig. 4.2 Attraktiv och effektiv kollektivtrafik För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv behöver busstrafiken, utöver ett bra turutbud, kunna erbjuda konkurrenskraftiga restider relativt bilen. I mindre städer innebär detta ofta en stor utmaning då framkomlighetsproblem för biltrafiken generellt inte är lika omfattande som i större städer. I mindre städer kan framkomlighetshöjande åtgärder bestå av mindre åtgärder i anslutning till centrala korsningspunkter. Följande principer föreslås för Enköpings stadstrafik: Prioritering av kollektivtrafiken i kritiska gatusnitt och korsningar med egna körfält/bussluss/signalprio där fysiskt utrymme finns. Hög medelhastighet; eftersträva minst 20 km/h inklusive hållplatsstopp. Restidskvoten för resor med tätortstrafiken till Gustav Adolfs plan och/eller Enköping station bör inte överstiga 1,5 (inklusive genomsnittliga gångavstånd, exklusive väntetid). Hållplatsavstånden ska i genomsnitt vara meter; något tätare i centrum samt i änden på linjerna. 2 Planeringsprinciperna togs fram med hjälp av Trivector och tjänstepersoner från Region Uppsala och Enköpings kommun samt representanter från trafikföretaget som kör dagens tätortstrafik i Enköping var delaktiga i processen.
11 11 (25) Skyltad hastighet bör vara minst 40 km/h. I direkt anslutning till hållplatser, vid skolor/förskolor och i centrumnära lägen kan lägre hastigheter accepteras. Låga hastigheter, där trafiksäkerheten så kräver, kan tryggas genom hastighetsdämpade åtgärder anpassade för busstrafik. Turtätheten i stadstrafiken ska anpassas för att matcha tågavgångar vid Enköpings station och Eftersträva 15min-trafik i högtrafik. En långsiktighet där linjerna läggs fast för överskådlig tid framöver. Stadstrafiken ska erbjuda resmöjligheter hela dagen och även kvällar och helger. Anslutande gång- och cykelvägar till hållplats skall vara gena, ha belysning och vinterväghållas. Genhetskvoten 3 bör inte överstiga 1, Den regionala kollektivtrafiken Den regionala kollektivtrafiken ska erbjuda resmöjligheter som knyter ihop länet och regionen och avlastar infrastrukturen. För Enköpings del innebär detta att regionala busslinjer: Angör viktiga bytespunkter och större målpunkter inom staden och kan på så vis erbjuda direktresor mellan dessa samtidigt som omstigning till tätortstrafiken blir möjlig. Har alltid gena linjesträckningar i staden och upplägget ska vara sådant att stor överströmning av lokalresenärer undviks. 4.4 Jämlikt kollektivtrafiksystem som bidrar till ökad social hållbarhet Trafiken ska utformas för att utöver arbets- och skolpendling fungera även för andra reseärenden som fritid, inköp, nöje och besök samt för tjänsteresor. Detta tillgodoses genom goda öppettider och ett attraktivt trafikutbud över hela trafikdygnet. Stadstrafiken ska erbjuda resmöjligheter som är trygga och säkra och bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet. En god tillgänglighetsanpassning är en grundförutsättning för kollektivtrafiken i såväl Enköping som i andra städer. Den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till hållplats ska även kunna resa vidare med kollektivtrafiken. Stadstrafiken och regiontrafiken gör på så vis samhället, i form av arbete, utbildning, service, kultur och fritid, tillgängligt för så många som möjligt. Kollektivtrafiken bidrar också till människors välbefinnande genom den ökade fysiska aktivitet som blir följden av att människor åker kollektivt istället för att köra bil. Minskad biltrafik kan även bidra till färre trafikolyckor. En trafiksäker fysisk utformning och goda anslutningar för gång och cykel är en förutsättning i utvecklingen av stadstrafiken. 3 Genhetskvot är ett begrepp som används för att beskriva förhållandet i avstånd mellan två punkter genom jämförelse av fågelavståndet och verkligt avstånd via gång- eller cykelväg. Genhetskvot 1,25 innebär alltså att verkligt gångavstånd är 25 % längre än motsvarande fågelavstånd.
12 12 (25) 5. Medborgardialoger Inför framtagandet av linjenätsförslaget genomfördes två medborgardialoger och en enkät publicerades på ul.se. Enköpings invånare gavs möjlighet att lämna synpunkter inför framtagandet av linjenätsförslaget och resultatet av medborgardialogerna presenteras i detta kapitel. 5.1 Medborgardialoger under vintern 2018 För att få en samlad bild av Enköpingsbornas syn på kollektivtrafiken i staden och hur de använder den i dag, genomfördes i november och december 2018 två medborgardialoger på plats i centrala Enköping. Där fick Enköpings invånare möjlighet att svara på frågor kopplade till deras resvanor. De fick även möjlighet att tycka till om den befintliga kollektivtrafiken och lämna synpunkter och idéer. Utöver de två tillfällena för medborgardialog fanns även möjlighet att lämna synpunkter via en enkät på ul.se. Information om samtliga samråd gick ut via ul.se, enkoping.se och Facebook. Annonser publicerades i EnaHåbo-tidningen och ett pressmeddelande skickades ut. Figur 5.0 kommunikationsmaterial som använts för att marknadsföra medborgardialogerna i Enköping. Under samrådsprocessen besökte totalt 120 personer de fysiska medborgardialogerna och 210 personer svarade på den webbaserade enkäten. De synpunkter som kom in har varit ett stöd i arbetet med framtagande av förslaget till det nya linjenätet i Enköpings stad.
13 13 (25) 5.2 Inkomna synpunkter Det finns en naturlig linje mellan inkomna synpunkter och linjenätsförslagets funktion. Sammantaget hade de som medverkade i medborgardialogprocessen synpunkter om bland annat passning till andra trafikslag, turtäthet, kommunikation och linjernas sträckning. Enköpingsborna upplever att dagens tidtabell inte erbjuder avgångar som passar med byten, utan snarare innebär lång väntan eller risk att missa sin anslutning. Därav väljer många att ta bilen till sitt anslutande trafikslag istället för att använda tätortstrafiken. Vidare passar inte dagens öppettider de som vill använda kollektivtrafiken sent eller väldigt tidigt på dygnet samt på helgen vilket gör att det blir svårt att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter. Det önskas även bättre kommunikation i form av digital information och lättförståeliga tidtabeller. Av detta är det tydligt att tidtabellernas nuvarande funktion kan ge upphov till förvirring och avståndstagande från att använda tätortstrafiken. Utöver det upplever Enköpings invånare att det inte finns effektiva kommunikationer till och från olika centrala handelspunkter och att det är svårt att använda sig av kollektivtrafiken i Enköping för att ta sig till dem. 5.3 Invånarnas resvanor Under medborgardialogstillfällena och i enkäten ställdes ett antal frågor om invånarnas resvanor. Det kan konstateras att majoriteten av de som svarat oftast reser till Enköpings station för att göra ett byte. Vid stationen är det dessutom lätt att hitta en parkering till sin bil. Därefter reser flest till Gustav Adolfs plan. Flest kollektivtrafikresenärer reser från Västerleden följt av Bredsand, Galgvreten och Gånsta. De flesta är förvärvsarbetande eller studerande och de främsta skälen till varför kollektivtrafiken används som färdmedel är för att många av de svarande inte äger någon bil eller inte har körkort, samt att det är miljövänligt. De främsta skälen till varför de svarande avstår från att resa med kollektivtrafiken är för att avgångstiderna inte passar och för att restiden är för lång.
14 14 (25) Tabell 8.0 Tabellen visar att den största anledningen till att de invånare som deltagit i medborgardialogsprocessen reser med kollektivtrafiken är för att de inte äger någon bil eller inte har körkort. Därefter kommer miljöaspekten och prisvärdheten Anledning till resande med kollektivtrafiken Antal svar Tabell 8.1 Tabellen visar att den största anledningen till att de invånare som deltagit i medborgardialogsprocessen avstår från kollektivtrafiken för att avgångstiderna inte passar följt av de långa restiderna Anledning till avstående från resor med kollektivtrafiken Antal svar
15 15 (25) 6. Förslag på nytt linjenät Förslaget till stadstrafik för Enköpings stad har tagits fram av Region Uppsala förvaltningen Trafik och samhälle i nära samarbete med representanter från Enköpings kommun. Linjenätsförslaget som har arbetats fram ska bättre matcha Enköpings stads förutsättningar, ta höjd för framtidens utveckling samt tillmötesgå resenärernas behov. Förslagen är förenklade och resurserna är koncentrerade till starka stråk där bussarna kommer ofta. På så vis blir systemet enkelt att förstå och pålitligt, samtidigt som en stor andel av resenärerna ges ett attraktivt utbud. I detta kapitel presenteras linjenätsförslaget. 6.1 Linjesträckning Förslaget består av totalt 3 stadbusslinjer. Tillsammans skapar linjerna ett antal starka stadsbusstråk som binder samman staden. Gemensamt täcker linjerna målpunkter som till exempel Enköpings lasarett, Myran, idrottshuset och simhallen. Gustav Adolfs plan utgör den centrala bytespunkten för stadstrafiken och möjliggör för byten mellan stadsbusslinjer. Omstigning mellan regionbuss och stadsbuss sker på Enköpings station som utgör linjenätets centrala knutpunkt. Trafiken bygger på takttrafikupplägg, vilket innebär att både regionbussar och stadsbussar kommer att trafikera Enköpings station samtidigt. Det skapar goda förutsättningar för smidiga byten och busstrafiken kan i flera fall matchas mot tågtrafiken. De starka busstråken skapar robusthet i stadens transportsystem. Det nya trafikupplägget underlättar för byten, både mellan stadsbusslinjer och mellan stadsbuss och regionbuss. Förslaget bygger på halvtimmestrafik måndag till söndag. I bilden på nästa sida presenteras en schematisk linjenätskarta för förslaget.
16 16 (25) Figur 6.0 Schematisk linjenätskarta Linjer Linjerna binder samman de olika stadsdelarna med stadens centrala delar och det regionala nätet. De angör Gustav Adolfs plan och Enköpings station som utgör knut- och bytespunkt samt större målpunkter. Linjerna skapar ett nät som är nåbart med gång eller cykel för de som bor i Enköpings stad. I förslaget har linjerna tilldelats fiktiva färger. Förslaget kan ses i sin helhet på nästa sida. Grön linje Linjen har sina vändpunkter på Gustav Adolfs plan samt Varggatan i östra delen av Enköpings stad. Linjen binder samman de västra och östra delarna av staden och kopplar dessa till centralstationen och Gustav Adolfs plan. Orange linje Linjen har sina vändpunkter i Fagerudd samt vid det planerade nya badhuset. Linjen täcker resandebehovet i Fagerudd/Bredsand, Bredsand och områdena Bergvreten, Husberg och Gånsta. Den orangea linjen täcker större målpunkter som centralstationen, Gustav Adolfs plan, Idrottshuset, ishallen och det planerade badhuset. Om en vändpunkt inte är möjlig att åstadkomma vid nya badhuset kan en alternativ vändpunkt vara Gånsta fritidsområde.
17 17 (25) Blå linje Den blå linjen har sina vändpunkter i södra Gröngarn och handelsområdet Myran. Linjen binder samman Romberga i den norra delen av staden med centrum och lasarettet. Den blåa linjen täcker större målpunkter som handelsområdet Myran, centralstationen, Gustav Adolfs plan samt lasarettet. Linjen täcker även Westerlundska gymnasiet, Korsängsskolan och Nyborgskolan. Figur 6.1 Geografisk linjenätskarta. Figur 6.2 Hela den orangea linjen.
18 18 (25) Det slutliga utformandet av linjenätet kan komma att justeras beroende på inkomna synpunkter under remissperioden. Även anpassningar till befintlig eller ny infrastruktur kan komma att påverka det nya linjenätet Effekter Trots en reducering av antalet linjer har förslaget på nytt linjenät en fortsatt god täckningsgrad av Enköpings stad. Genom att antalet linjer är färre kan turutbudet utökas, särskilt under kvällar och helger. Linjenätet har en stabil grund för ett växande Enköping med stor potential för utveckling. Modelleringarna nedan tar höjd för en resandeprognos som sträcker sig fram till 2030, vilket innebär att det finns en robusthet och långsiktighet i planeringen av linjenätet. Figur 6.3 Hållplatsernas upptagningsområde. Ringarnas radie är 200 meter. Vissa hållplatser i ytterkanterna trafikeras av regionbussar Kostnader Baserat på det föreslagna linjenätet och val av turtäthet har en kalkylerad produktionskostnad beräknats. Med en halvtimmestrafik i linjenätet bedöms helårskostnaden uppgå till ca 25 miljoner kronor. Med en förtätning under rusningsperioden bedöms helårskostnaden
19 19 (25) uppgå till ca 32 miljoner kronor. Kostnaden för dagens tätortstrafik i Enköping inklusive kostnad för del av regionbusstrafiken inom tätorten uppgår till ca 17 miljoner kronor. Utöver kostnader för trafikproduktion tillkommer kostnader för hållplatsinfrastruktur över jord samt lansering och införande. För Enköpings kommun tillkommer kostnader för hållplatsinfrastruktur under jord samt markyta, vändhållplatser, framkomlighetsåtgärder, gångoch cykelanslutningar och ombyggnation av stationsområdet.
20 20 (25) 7. Regionbusstrafikens roll i det nya linjenätet För att det nya linjenätet ska bli så kraftfullt som möjligt är det en förutsättning att regionbussarnas roll i Enköpings stad förändras. I dagsläget utför regionbusstrafiken ett lokalt uppdrag vilket har inverkan på den regionala funktionen och påverkar restiden negativt för de långväga resenärerna. För att skapa en positiv utvecklingsspiral för den nya stadstrafiken tas regionbusstrafikenslokala trafikuppdrag bort och resecentrum utgör ändhållplats för regionbusstrafiken. Istället tar den nya stadstrafiken hand om regionbusstrafikens lokala resandeströmmar, vilket leder till en produktionsbesparing motsvarande 5,2 miljoner kronor om året. Regionbussarna kommer inte att angöra större delen av hållplatserna inom staden utan fokus ligger på rakare körvägar och kortare restider, en positiv förändring för resenärer som reser in och ut från Enköping. Större målpunkter som inte täcks av det nya stadslinjenätet kommer även fortsättningsvis att ha täckning av regionbusstrafiken. Den centrala knutpunkten blir Enköpings station. Där kommer det vara möjligt att byta från regionbuss till stadstrafik och tågtrafik. Eftersom stadslinjenätet kommer att bygga på ett takttrafikupplägg möts stad- och regionbussar vid samma tidpunkt på Enköpings station, vilket möjliggör för smidiga byten. Det finnsäven stora möjligheter att anpassa bussarna mot tågtrafiken. Gustav Adolfs plan får en funktion som bytespunkt för stadstrafiken. Figur 7.0 Schematisk förslag över regionbusstrafikens roll idet nya stadslinjenätet.
21 21 (25) 8. Konsekvensanalyser Det nya linjenätet i Enköpings stad kommer att påverka olika stadsdelar och de som bor där i olika omfattning. Därför har en social konsekvensanalys (SKA), och en barnkonsekvensanalys (BKA) tagits fram, där människan står i fokus och där konsekvenserna tydliggörs. Dokumenten redogör för rekommendationer på åtgärder, dessa presenteras här nedan. 8.1 Social konsekvensanalys Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv kan en välplanerad kollektivtrafik bidra till att knyta samman stadsdelar och staden med landsbygden genom strategiskt placerade hållplatser, knutoch bytespunkter för region-och stadstrafik. I anslutning till dessa kan med fördel service, skolor och andra viktiga målpunkter lokaliseras för att i sin tur underlätta det sociala aspekterna för medborgarna. Busstrafiken ska vara lätt att förstå som resenär, därmed är en utgångspunkt i planeringen av det nya stadslinjenätet raka, enklare och tydliga linjesträckningar, då en identifierad brist i dagens linjenät är komplexiteten i tätortslinjernas utformning. Syftet med den sociala konsekvensanalysen för Enköpings nya stadslinjenät är att bidra till en ökad förståelse för hur planerade förändringar kan komma att påverka människor, utöver de rent fysiska ingrepp som förändringen innebär, och att möjliggöra åtgärder i ett tidigt skede. Den övergripande målsättningen för det nya linjenätet är att öka resandet och att i så hög utsträckning som möjligt säkerställa en jämlik och jämställd tillgänglighet för alla befolkningsgrupper samtidigt som effektiviteten, framkomligheten och attraktiviteten stärks. Analysen fokuserar på områdena sammanhållen stad, samspel, vardagsliv, Identitet, hälsa och säkerhet samt barnperspektivet. På nästa sida presenteras rekommenderade åtgärder för identifierade sociala frågor kopplade till linjenätsförslagen. Förslagen bygger på en SWOT-analys och presenteras i tabellform.
22 22 (25) Social aspekt Styrkor Möjligheter Svagheter Hot Sammanhållen stad Nya områden i Enköping knyts samman Förstärks genom: Bebyggelseutveckling och kollektivtrafikutveckling kan stärka varandra. Stadsstrukturen är inte optimal för en tät busstrafik Minskas genom: Projektet kan krocka med andra infrastrukturprojekt. Pareras genom: - Skapa tillgängliga Utnyttjas genom: - se över hinder som - Tydlig samverkan med hållplatser och gena körvägar - Kontinuerlig dialog och samråd med berörda aktörer för att synkronisera mål. vägkroppar och parkeringsytor berörda aktörer Samspel Vardagsliv Linjenätet kopplar an till viktiga målpunkter Förstärks genom: - Skapa tydliga knut- och bytespunkter. Tidsvinsten främjar ett flexibelt och fungerande vardagsliv Förstärks genom: - Göra stadstrafiken tillgänglig för fler, även perifera områden Linjenätet främjar ny bebyggelse och kan skapa underlag för handel, service och arbetsplatser Utnyttjas genom: - Samspel mellan planeringen för stadsbyggandet och kollektivtrafikutvecklingen. Ett förbättrat kollektivtrafiksystem kan fånga upp medborgare att åka buss Utnyttjas genom: - Enkelhet och tydlighet som gör kollektivtrafiken till ett självklart val Infrastruktur och planering samspelar inte Minskas genom: - Skapa goda gångoch cykelförbindelser förbindelser och trygghetsskapande åtgärder Nya busslinjenätet kan innebära fler byten för vissa Minskas genom: - Tidtabellspassning Risk för konjunkturförändringar gör att bostadsprojekt inte blir av och att nya bostadsprojekt inte samspelar med kollektivtrafiken Pareras genom: - kontinuerlig dialog mellan Region Uppsala och Enköpings kommun Spridd ansvarsfördelning kan försvåra kontroll och vilket kan leda till felprioriteringar i kollektivtrafikinfrastruktur Pareras genom: - Samhällsplanerarnas kunskap gällande kollektivtrafikens övergripande infrastruktur. Identitet Hälsa och säkerhet Barnperspektivet Ett sammanlänkat kollektivtrafiksystem främjar gemenskap och identitet Förstärks genom: - Bussarnas färg bidrar till att stärka en del av stadens identitet Minskat buller och bättre luftkvalitet genom minskat bilanvändande Förstärks genom: - Mjuka åtgärder i form av kompletterande kampanjer Barn och ungas rörelsefrihet främjas, vilket stärker deras självkänsla Förstärks genom: - Tydlig och lättillgänglig information och bra bemötande av personal Ett attraktivt kollektivtrafiksystem kan ge en känsla av stolthet över valt färdmedel för resenärerna Utnyttjas genom: - Ett tydligt system med god kommunikation ut mot resenärerna. Främjar för hållbara transporter samt hälsofördelar i form av mindre avgaser och buller Utnyttjas genom: - kampanjer som visar på de miljömässiga vinsterna som kan uppstå om fler väljer att resa med kollektivtrafiken. Att i tidig ålder sätta vanor och attityder som gör att barn och unga fortsätter att resa med kollektivtrafiken även som äldre Utnyttjas genom: - Göra det enkelt och tydligt för barn som ska resa med kollektivtrafiken Rädsla för förändring Minskas genom: - kampanjer och tydlig information kring de förändringar som kommer att ske Ökad busstrafik kan skapa barriäreffekter Minskas genom: - Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Bristen på utredningar och underlag för barnperspektivet Minskas genom: - Kompletterande undersökningar Viktigt att förtätningsidealet inte begränsar kollektivtrafikens möjligheter till framkomlighet Pareras genom: - Kontinuerlig dialog och samarbete mellan Region Uppsala och Enköpings kommun Nya linjenätet kan locka de som redan går eller cyklar istället för de som åker bil. Pareras genom: - Enköpings kommun möter upp med parkeringsnormer och regleringar Att kollektivtrafiken inte upplevs trygg och tillgänglig för barn och unga Pareras genom: - Genom informationsspridning till barn och unga
23 23 (25) 8.2 Barnkonsekvensanalys Som förlängning av den sociala konsekvensanalysen har en barnkonsekvensanalys arbetats fram. Barnkonsekvensanalysen syftar till att belysa ett barnperspektiv utifrån linjenätsutformningen, och har tagit avstamp i boverkets tolkning av barnkonventionen: Ett stadsbyggande för att främja barns och ungas rörelsefrihet och tillgång till attraktiva och trygga platser i det offentliga rummet är i linje med samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen. Detta handlar om att säkerställa och utveckla miljöer i tätorten och staden som barn och unga finner trygga, trivsamma och tillgängliga och där de kan mötas och vistas på egna villkor. Många barn använder kollektivtrafiken dagligen för att ta sig till och från hem, skola och fritidsaktiviteter. Kollektivtrafiken spelar stor roll för många barns rörelsefrihet. Barn och ungas upplevelse av resor med buss kan av flera olika anledningar skilja sig från vuxna resenärers upplevelse. Barnkonsekvensanalysen framhåller ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet med stadslinjenätet i Enköpings stad baserat på fyra områden: konsekvenser för barns rörelsefrihet, konsekvenser för barn som bor i områden med låg socioekonomisk status, konsekvenser för barn och ungas hälsa, säkerhet och trygghet samt barn och ungas möjlighet att medverka i beslut som rör dem. Rekommendationerna presenteras här nedan Konsekvenser för barns rörelsefrihet Några hållplatser kommer enligt förslaget att vara lokaliserade intill trafikleder med tung trafik. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder kommer att behövas på dessa platser. För att få de positiva effekterna i form av ökad tillgänglighet förutsätts Enköpings kommun att rusta upp befintliga samt anlägga nya gång- och cykelbanor i anslutning till hållplatserna Konsekvenser för barn som bor i områden med låg socioekonomisk status Barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden kommer i stor utsträckning vara beroende av en väl fungerande kollektivtrafik i nära anslutning till deras bostadsområden. Det är därför viktigt att förslaget för det nya busslinjenätet ser till deras behov och främjar för rörelsefrihet och oberoende Konsekvenser för barn och ungas hälsa, säkerhet och trygghet Det är viktigt att se utifrån ett större perspektiv vad gäller trygg- och säkerhetsaspekter. Detta innefattar faktorer såsom tillgänglighet, trafiksäkerhet, lokalisering och trygghetshöjande åtgärder för bussinfrastrukturen. En medvetenhet och proaktivitet bör finnas med i planeringen då det kan påverka barn och unga i större utsträckning än vuxna.
24 24 (25) Barn och ungas möjlighet att medverka i beslut som rör dem I större beslut som i hög grad rör barn, bör dessa involveras på ett systematiskt sätt från början. Barn kan delta och lämna åsikter på en mängd olika sätt, exempelvis genom att visa sina vägar till bussen eller målpunkter, workshops, rita ut sina skolvägar på kartor eller enkätundersökningar. Ett sätt att fånga barns perspektiv är att ha med barn som referens- eller fokusgrupp.
25 25 (25) 9. Tidplan Efter beslut om samråd för linjenätsförslaget följer en intensiv period med en rad aktiviteter fram till att det slutgiltiga linjenätet implementeras I september beslutar Trafik och samhällsutvecklingsnämnden om samrådsversionen av linjenätet. När linjenätsförslaget är fastställt följer en samrådsprocess, därefter kan förslaget omarbetas efter de synpunkter som har kommit in. Samrådsprocessen planeras pågå från oktober till december. Parallellt med linjenätsarbetet tas ett genomförandeavtal fram. Genomförandeavtalet undertecknas av Region Uppsala och Enköpings kommun i samband med att det slutgiltiga linjenätsförslaget antas Linjenätet antas av Trafik och samhällsutvecklingsnämnden. Region Uppsala och Enköpings kommun driver arbetet med infrastrukturen, vilket förväntas pågå under ett antal år. Trafiken upphandlas Fullt ikraftträdande av det nya linjenätet. Inför lanseringen genomförs en stor kommunikationsinsats.
Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad
Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Dokumentinformation Dokument är framtaget i samarbete med Trivector Titel: Planeringsprinciper för busstrafiken i Enköpings stad Författare: Medverkande:
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
BENCHMARKING STADSTRAFIK V GÖTALAND
BENCHMARKING STADSTRAFIK V GÖTALAND Linköping 2019-01-10 Mats Améen SYFTE Utifrån tidigare erfarenheter och forskning göra en systematisk studie av stadstrafik i V Götaland. Mått på resandet är resor per
REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge
2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)
Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket
2017-01-25 Dnr KT2016-0233 Samhälle och trafik Daniel Lund Tfn 018-611 19 91 E-post daniel.e.lund@ul.se Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket Kollektivtrafikförvaltningen
Social konsekvensanalys
Social konsekvensanalys av förslaget till nytt stadsbusslinjenät i Enköping. Dnr TSN2019-0076 regionuppsala.se Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 5 2 BAKGRUND 5 2.1 Enköping växer 5 2.2 Nytt busslinjenät
Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Regionalt trafikförsörjningsprogram
Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på
Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Stockholms innerstad samt inom Lidingö stad
Stockholms läns landsting t j ä n s t e t j t i ATANDE Trafiknämnden Datum Identitet 1 (5) 2012-11-16 TN 1211-0253 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 [STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE Nit 2011-12- 11 b Beslut
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden ORDFÖRANDEBESLUT Datum 2012-07-09 Dnr 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Svar till Malmö Stad med anledning av motion om att förbättra kollektivtrafiken i Limhamn Bunkeflo Ordförandens
BRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit. Fredrik Eliasson, Region Örebro län
BRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit Fredrik Eliasson, Region Örebro län Bus Rapid Transit Curitiba, Brasilien (1974) Transmilenio, Bogota Colombia (2000) Fokus på hög
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)
25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting
Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd
Uppdragsledare Henki Refsnes Handläggare Shahriar Gorjifar Mottagare Daniel Åhman Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (bokab) Datum 2017-10-05 Projektnummer 729815 Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd
PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Nytt linjenät 2017 för Uppsala stadstrafik
Nytt linjenät 2017 för Uppsala stadstrafik Dnr KT2016-0002 Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se Förord
Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.
Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en
Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Miljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun
2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun
Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015
Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27
Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt
Kollektivtrafiken i Östergötland En kunskapsöversikt 2017-11-16 Östgötatrafiken Varför har vi kollektivtrafik? Minska människans påverkan på miljö och klimat Förbättra framkomligheten i städerna genom
Sammanfattning pilotprojekt Karlstad
Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat
Information om Västtrafiks beslut om Trafikplan 2018
TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2017-09-27 Utfärdat 2017-08-15 Diarienummer 0701/13 Specialist- och sakområden Kajsa Högenå Telefon 031-368 26 88 E-post: kajsa.hogena@trafikkontoret.goteborg.se
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector
FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR
Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic
Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre
Så kan vi skapa en snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit. Fredrik Eliasson, Region Örebro län
Så kan vi skapa en snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit Fredrik Eliasson, Region Örebro län Mål och behov går hand i hand - Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra
Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland
Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland Sammanfattning Busstrafiken i område Östra Sörmland, omfattande Strängnäs kommun samt de angränsande områdena i Eskilstuna kommun (Norra
Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket
Sidan 1 (7) Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Kalmar länstrafik har gjort en sammanställning inklusive analys av restider med kollektivtrafik (buss och/eller tåg) och bil
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena
1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden
Skånetrafiken Upphandling av busstrafik Trelleborg stad och regiontrafik, dnr 333/2017 Bilaga Trafikbeskrivning 1 (18) Innehåll
1 (18) Innehåll Region Skånes och s ambitioner för kollektivtrafiken i Skåne...2 Det aktuella avtalsområdet...3 Övergripande information...3 Information om nuvarande (2018) trafik samt bytespunkter...3
En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall
Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och
Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan
1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-
Regionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Genomförandeavtal Elbuss Ystad
Emma Eriksson emma.eriksson@skanetrafiken.se 0451-284000 2018-04-27 Genomförandeavtal Elbuss Ystad 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Ystads kommun, org. nr 212000-1181 nedan benämnt Kommunen, och Region
Världens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna
1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 14 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i Vallentuna beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om
Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173
1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2019-03-19, punkt 16 Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet 2017-2021: Åtgärder linje 172
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Planprogram för Eriksberg och Ekebydalen trafikanalys av det reviderade förslaget
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Helena Ma Oktober 2017 PBN 2015-000015 Planprogram för Eriksberg och Ekebydalen trafikanalys av det reviderade förslaget Postadress: Uppsala
Upphandlingsdokument. Trafik 2019 Kungsbacka Tätort Kungsbacka Landsbygd Ale. Bilaga B3.1 Linjebeskrivning TÅ 20. D.nr
Upphandlingsdokument Trafik 2019 Kungsbacka Tätort Kungsbacka Landsbygd Ale Bilaga B3.1 Linjebeskrivning TÅ 20 D.nr 1-1550-17 Innehåll Linjebeskrivning TÅ 20 Ale 4 1.1 Generellt om linjebeskrivningar 4
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och
Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?
VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens
Kollektivtrafikplan Örebro kommun
Datum Änr. Ks xx/xxxx 2012-04-18 Till Örebro läns landsting Kollektivtrafikplan Örebro kommun 2012-2013 Kollektivtrafikplanens omfattning Kollektivtrafikplanen omfattar den regionala kollektivtrafiken
Remiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Stadens användning. Information om Västtrafiks beslut om trafikplan 2019
TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2018-09-27 Stadens användning Maria Olsson Telefon 031-368 23 49 E-post: maria.olsson@trafikkontoret.goteborg.se Utfärdat 2018-08-13 Diarienummer 0701/13
GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM
GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM 2013-04-09 Sammanfattning Hållplats Gustavsbergs centrum ligger oförändrat. Alla typer av linjer trafikerar hållplatsen. Farstavikens hållplatser
Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under
APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN
APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03 MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN Göteborg SWECO VBB AB Trafikplanering Peter Blomquist Uppdragsnummer 2391535 SWECO VBB Gullbergs
Regionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Resande och marknadsandel
1 (7) Fördjupning: Resande och marknadsandel Kollektivtrafikens utveckling hittills I Kalmar län gjordes nästan 11 miljoner resor i kollektivtrafiken (allmän kollektivtrafik + särskilda persontransporter)
Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Vi blir ännu. bussigare. från 14 augusti 2017
Vi blir ännu bussigare från 14 augusti 2017 Vi vill vara ditt bästa resealternativ Den 14 augusti startar vi fler linjer, inför kortare restider och skapar tätare turer för dig som bor i Lekebergs kommun.
Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Samrådssammanställning Förslag till nytt stadsbusslinjenät i Uppsala 2017
Samrådssammanställning Förslag till nytt stadsbusslinjenät i Uppsala 2017 Kollektivtrafikförvaltningen UL 2017-04-26 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.1.1. Varför ett nytt linjenät?... 2
Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!
17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.
Trafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen
Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567
Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt
Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf
Borås Stad Från: Charlotta Tornvall Skickat: den 20 december 2018 09:54 Till: Borås Stad Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr 2018-00507 Bifogade filer: Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf
Komplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland
Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Först av allt Tack för själva möjligheten att få ge synpunkter på denna plan. Den har varit både intressant och givande att läsa och den
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017
Stadsbyggnadsnämnden 2016-03-10 Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2016:122 1 (4) Stadsbyggnadsnämnden Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017 Förslag
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö
1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän
Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)
Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer
Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens
Datum Kommunstyrelsen. Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram i Norrbottens län Dnr 8/2018
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Delegeringsbeslut Datum 2018-01-30 3 Nämnd/Styrelse Ärendegrupp Delegat Föredragande Kommunstyrelsen 2. Besluta på nämndens vägnar i ärende som är så brådskande,
Förändringar i SL-trafiken 2015/2016
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken
Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013
1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT
1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT 2016-02-09 2(22) Förord I åtgärdsvalsstudien - Förbättrad framkomlighet
Bilaga. Riskanalys beslut om allmän trafikplikt. Upphandling Trafik 2016 2014-10-22
Bilaga Riskanalys beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Innehållsförteckning Riskanalys allmän trafikplikt Trafik 2016... 3 1. Bakgrund... 3 2. Trafik av kommersiellt intresse...
Positionspapper, arbete
POSITIONSPAPPER OCH POLICYDOKUMENT Positionspapper, arbete Uppdrag från RSS 16 mars Samråd Myndigheterna 18 april Utkast WSP Delredovisning för Kollektivtrafikutskottet 26 juni Samråd Myndigheterna 25
KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE
KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE POSITIONSPAPPER KOLLEKTIVTRAFIK 2019 1 KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och