Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem.

Transkript

1 Flik 1 Introduktion Denna Nutritionshandbok är till för att underlätta i det dagliga arbetet för alla som på något sätt arbetar med mat och näring för äldre inom hemtjänsten, t.ex. omsorgspersonal och sjuksköterskor. Handboken innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att arbeta med näringsproblem som kan uppstå hos gamla och sjuka människor. När man arbetar inom hemtjänsten är man i någon mån gäst hos brukaren. Det innebär att man till exempel inte kan tvinga någon att äta, dricka eller vägas. Istället får man försöka förklara varför olika saker är nödvändiga: Du måste äta för att må bra, För att vi skall kunna ge dig den bästa omsorgen behöver vi väga dig regelbundet etc. Den här handboken är en hjälp för dig som arbetar nära brukarna att kunna förstå och förklara vad som behövs för att brukaren skall må så bra som möjligt. Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem. Den andra delen (rödmarkerad i innehållsförteckningen) fokuserar på nutritionsbedömning och de åtgärder och ordinationer som kan vara aktuella då näringsproblem uppstått. Blanketter numreras efter vilken flik de tillhör. Kopiera gärna upp blanketterna i några ex av varje och förvara bakom flik 20. Hela Nutritionshandboken finns också på intranätet! Om du vill fördjupa dig i något ämne, t.ex. kostbehandling vid någon särskild sjukdom, kan du använda dig av Nestors bok Mat och ätande för äldre En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre, och Livsmedelsverkets bok Mat och Kostbehandling för Äldre som delats ut till alla hemtjänstgrupper i Halmstads Kommun. Har du idéer på hur handboken kan förbättras? Handboken skall hållas levande och anpassas efter de behov som sjuksköterskor och omsorgspersonal möter i sin vardag. Hör därför gärna av dig till dietist eller MAS om du har synpunkter och idéer på vad som skulle göra handboken ännu bättre. Handboken är från början framtagen för särskilt boende av leg. dietist Stina Grönevall och har senare omarbetats och anpassats till hemtjänsten av leg. dietist Karin Klint inom stimulansprojektet Kost & Nutrition på.

2 Innehåll: FLIK Bilaga 1 Introduktion och innehåll F Ö R E B Y G G A N D E 2 Måltidsordning 3 Nattfasta 3.1 Mätning av nattfasta 4 Måltider, matlagning och inköp 4.1 Så här vill jag för det mesta 4.2 Veckans matsedel 4.3 Mina speciella önskemål om inköp 4.4 Inköpslista 5 Drycker och vätska 5.1 Vätskelista 6 Mellanmål 7 Måltidsmiljö 7.1 Checklista måltidsmiljö N U T R I T I O N S B E D Ö M N I N G O C H Å T G Ä R D E R 8 Riskbedömning - nutrition 8.1 MNA-sf + instruktioner 8.2 Checklista nutritionsutredning 8.3 Vårdplan nutrition 9 Längd, vikt och BMI 9.1 Längd, vikt, BMI-mall 9.2 Lathund för längdmätning via knähöjden 10 Kostregistrering 10.1 Kostregistreringsmall 11 Grundläggande koståtgärder 12 Berikning av vanlig mat 10.2 Energiguide 13 Kosttillägg 13.1 Näringsdrycker 14 Muntorrhet och munvård 15 Illamående 16 Förstoppning och diarré 17 Tugg- och sväljsvårigheter 18 Specialkoster Lathund för beräkning av energibehov 20 Kopieringsex. av bilagorna

3 Flik 2 Måltidsordning Måltiderna ska fördelas jämnt över dagen. En jämn måltidsordning är en viktig del i att förebygga näringsproblem, vilket innebär att mellanmålen har minst lika stor betydelse som huvudmålen. Måltiderna skall fördelas på tre huvudmål och minst två mellanmål för att tillgodose dagens energitillförsel. De skall också serveras vid tidpunkter som är lämpliga utifrån brukarnas behov och dygnsrytm. Tabellen nedan visar en lämplig ungefärlig fördelning av måltiderna, men det är som sagt brukarens behov som avgör. Om brukarens måltidsordning är helt annorlunda än det här bör man fundera på om/hur man kan göra det bättre. Måltid Ungefärligt tidsintervall Frukost 07,00-09,00 Mellanmål 09,30 11,00 Middag 11,30 13,00 Mellanmål 14,00 15,00 Kvällsmat 17,00 19,00 Kvällsmål 20,00 21,30 TIPS! Läs också om nattfasta!

4 Smakupplevelser Smaksinnet är uppbyggt av fyra smaker: sött, surt, salt och beskt, men i förmågan att känna smak spelar inte minst luktsinnet en viktig roll och även andra sinnen kan påverka hur vi upplever att en maträtt smakar. Luktsinnet ger alla goda dofter och nyanser i maten, men med åldern brukar luktsinnet bli sämre vilket gör att smaken på maten känns svagare. Det är därför viktigt att äldres mat är välkryddad och väldoftande. Smaklös och/eller doftlös mat stimulerar inte aptiten och gör att de äldre äter mindre. Många av tillbehören till maten kan ha en positiv effekt på smakupplevelsen genom att tillföra till exempel lite extra salt eller syrlighet. Känseln registrerar matens konsistens och temperatur. En maträtt smakar olika om den är varm eller kall. Synen påverkar också vår upplevelse av maten. Mat med färger och färgkontraster ger ofta en positiv upplevelse. Röda färger stimulerar aptiten.

5 Flik 3 Nattfasta Nattfastan är den tid som går mellan ena dagens sista mål och nästa dags första. Nattfastan bör högst vara 11 timmar för att det: Minskar risken för viktnedgång När man är äldre äter man oftast mindre portioner och det blir svårare att få i sig den mat man behöver på de resterande timmarna om nattfastan är för lång. Ger bättre nattsömn Att man är hungrig på kvällen gör att man sover sämre. Oftast kan det vara nattmat och inte sömnmedicin de äldre behöver för att sova gott om natten. Minskar risken för fall Många fallincidenter som inträffar beror på att de gamla har sovit oroligt för att de varit hungriga och gått upp ur sängen på natten och ramlat. Ett exempel på hur man beräknar nattfastan: Gunnar äter en kvällsmacka klockan Morgonen efter äter han frukost klockan Det innebär att hans nattfasta är 10.5 timmar. Om ni efter genomförd mätning av nattfastan märker att nattfastan är för lång, sätt er ner med områdeschefen och gå igenom förslag på hur man kan korta nattfastan. Det bästa sättet att korta nattfastan är att hitta en ny rutin, till exempel en sängfösare eller en morgonhutt. Individuella lösningar är naturligtvis också viktiga. Tips på hur man kan förkorta nattfastan: Börja med att servera något att äta eller dricka på sängkanten före uppstigning, t.ex. nyponsoppa, filmjölk eller en smörgås Ställ fram något lätt att äta vid nattduksbordet på kvällen som personen lätt kan ta och äta när ni inte är där, t.ex. kex, banan Erbjud kvällsmål! Kanske kan man förbereda något och ställa i kylen? TIPS! Bilaga 3.1 är en blankett du kan använda för att mäta nattfastan.

6 Hur man mäter nattfasta Använd blanketten i bilaga 3.1 för att mäta nattfastan och även få en bild över den faktiska måltidsordningen. Informationen om dagens måltider behövs för att sätta nattfastan i sitt sammanhang. När man ska mäta nattfastan måste all personal som jobbar under dygnet informeras om att de skall fylla i blanketten enligt punkterna nedan. Mät från första dygnets första mål till nästa dygns första. Blanketten består av en tidsaxel där man sätter kryss varje gång man serverar ett huvudmål, mellanmål eller nattmål. Hur lång är nattfastan? Räkna ihop timmarna. De skuggade fälten symboliserar rekommenderad måltidsordning. Ligger brukarens måltider utanför de skuggade fälten? Vad kan i så fall bli bättre? Saknas något mål helt och hållet? Hur kan man göra för att införa det målet i så fall? Diskutera i arbetsgruppen och ta vid behov hjälp av dietist för att hitta lösningar. TIPS! Se förslagen på föregående sida på hur man kan korta nattfastan.

7 Flik 4 Måltider, matlagning och inköp Måltidsinnehåll Livsmedelsval för äldre När man ska välja livsmedel och mat till äldre ska man i första hand välja mat som de känner igen, tycker om och är vana att äta. Äldre och sjuka äldre har ofta ett minskat behov av energi men ett oförändrat eller ökat behov av näring. Dessutom äter äldre ofta små portioner. Därför är det bra om maten och livsmedlen är närings- och energirika. För att garantera att de äldre får i sig tillräckligt med energi är fetare produkter bättre än magra produkter. Det innebär att man bör välja ex vanlig ost (28%) och vanlig leverpastej, smör/margarin (80%), grädde och crème fraiche de fetare varianterna samt övriga feta fil- och mjölkprodukter. Mellanmjölk (1,5 %) innehåller dock mer vitaminer än standardmjölk (3%) då mellanmjölken är berikad på A- och D-vitamin. Därför brukar man vanligen rekommendera mellanmjölk. Äldre behöver också fibrer men många av våra fiberkällor är livsmedel som ger lite energi. Äldre föredrar ofta kokta grönsaker före råkost. En hel dags måltidsutbud bör innehålla delar från hela kostcirkeln. Det är bra om huvudmåltiderna är välkomponerade för att ge bra energi och näringsintag. För äldre räcker det oftast inte att bara äta huvudmålen utan mellanmål är en viktig källa för både näring och energi. På nästa sida finns förslag på vad respektive måltid kan innehålla.

8 Tips på vad måltiderna kan innehåll Frukost Tips på bra frukostalternativ som man kan rekommendera: Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Mjölk och/eller mjölkprodukter Mjukt och hårt bröd Smör eller margarin med 80% fetthalt Ost, marmelad och köttpålägg Juice och/eller frukt Gröt, välling eller fil och flingor Mos/Sylt Ägg, kaviar Mellanmål förmiddag Mellanmålet kan bestå av t.ex. frukt, fruktdrink, smörgås, yoghurt, näringsdryck, varm choklad osv. Middag och Kvällsmat Till middag och kvällsmat bör man försöka få med följande där det passar: Huvudkomponent som fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris eller pasta bör komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i en maträtt, t.ex. Janssons Frestelse, lasagne osv. Grönsaker, kokta och / eller råa Rikligt med sås

9 Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos bör om möjligt erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och dryck Dessert bör ingå i minst en huvudmåltid per dag. Mellanmål eftermiddag Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Kaka, vetebröd eller liknande eller smörgås och frukt Kvällsmål Kvällsmålet kan till exempel innehålla följande: Kaffe, te, choklad, mjölk, juice m.m. Bröd (hårt eller mjukt) med margarin (80 % fetthalt) och pålägg Frukt, yoghurt, fil, välling, glass eller hemmagjord näringsdrink Nattmål/Förfrukost Mjölk, Nyponsoppa el.dyl. Frukt Smörgås Tänk på att mellanmål ska ge sammanlagt % av det dagliga energiintaget är mycket viktiga för äldre. De ska ge mer energi än vanliga mellanmål för normalbefolkningen TIPS! Fler exempel på idéer för mellanmål och kvällsmål se under Flik 6

10 Måltidsförslag Matlagning Idag finns mer och mer färdiglagad mat att köpa. Det finns många maträtter som inte kräver stor matlagningskunskap, dessutom går de relativt snabbt att göra i ordning. Många av dessa rätter är mat som äldre känner igen och ofta tycker om. Även enkla måltider kan bli bra och näringsriktiga måltider. Förslag på måltider som bara kräver enklare matlagning: Omelett med stuvning Matig soppa ex redd grönsakssoppa, köttsoppa Ärtsoppa och pannkakor Kalvsylta och kokt potatis rödbetor Skinka och kokt potatis Pölsa och rödbetor Pyttipanna, stekt ägg och rödbetor Stekt rödspätta, kokt potatis och kall sås och kokta ärtor Stekt fisk, kokt potatis, stuvad spenat Gravad lax/rimmad lax och dillstuvad potatis Stekt torsk, potatis, grönsaker Potatismos och stek strömming Raggmunk och lingon Makaronipudding Pannbiff med lök och kokt potatis Stekt fläskkotlett, stekt/kokt potatis och kokt grönsaksblandning Isterband och stuvad potatis Bruna bönor, falukorv/fläsk, potatis Stekt falukorv, stuvad vitkål/morötter och kokt potatis Efterrätt Kräm och mjölk/grädde Äppelmos och mjölk/grädde Fruktsallad på färska frukter med glass eller grädde Konserverad frukt med grädde Ostkaka Katrinplommon/ katrinplommonpuré + grädde TIPS! Tillbehör Till många maträtter finns givna tillbehör som ättiksgurka, rödbetor och lingonsylt. Dessa fungerar som smakförstärkare, ger energi och de fungerar även som en färgklick på tallriken. TIPS! - Efterrätter För brukare med undervikts- och/eller undernäringsproblem kan man med fördel servera energitäta efterrätter med t ex grädde, glass eller vaniljsås.

11 Normalkost och specialkoster- Vid beställd mat När man beräknar mat och matportioner i storkök utgår man från olika typer av koster. Man brukar utgå från normalkost som är en generell kost och som grundar sig på våra Svenska näringsrekommendationer (SNR-kost). En normalkost är tänkt att passa friska individer. Portionsstorlek Storleken på en portion utgår från vilken kost man står på samt vilket energi- och näringsbehov man har. Det innebär att en portion kan variera från en stor portion för en person med högt energibehov, till en ganska liten portion för en person med lågt energibehov. Näringsinnehållet i portionen kan i stort sätt vara lika men energimängden kan variera beroende på vilken kost som är beställd. Det kan vara bra att känna till att det finns koster med olika energitäthet. Energifördelning Mat och måltider som serveras till brukaren bör följa rekommendationer beträffande energifördelning enligt följande: Allmänkost till friska (SNR-kost) Allmänkost till sjuka (A-kost) Energi och proteinberikad kost (E-kost) Protein Fett Kolhydrater E% E% E% 20 E% E% E% E% 40-50E% 25-45E% A-kost A-kost är allmän kost för sjuka. När man är sjuk är man ofta mindre aktiv och behöver därför mindre energi, men lika mycket näring som vanligt. Det innebär att den vanliga maten ska rymmas i en något mindre portion (mängd), dvs den är mer näringstät än SNRkosten. E-kost E-kost är energi- och proteinrik kost. Den energi- och proteinrika kosten ska täcka behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Matens volym (mängd) är minskad, men energi och näringsinnehållet är lika. Målet är att halva mängden (volymen) mat ska ge tillräckligt med energi och näring. E-kost bygger på att brukaren även får energitäta mellanmål. Halvportion? En helportion är beräknad för att ge energi till en och inte två måltider. Om brukaren bara äter en ½ portion fråga varför. Är det p.g.a. brist på sällskap vid maten, tycker de inte om maten, tycker de att det är för dyrt, eller orkar personen inte äta en hel portion? Ifall de har låg inkomst borde de fått jämkat för kostnaden för maten och fått det billigare. Om brukaren inte orkar äta upp sin portion kan man alltså beställa E-kost. Vid behov av E-kost kontakta sjuksköterska eller dietist.

12 FÄRDIGMAT Kyld mat Kyld mat lagas enligt cook chill. Det är ett system man använder sig av i storkök där man vid matlagning lagar mat på traditionellt vis och sedan snabbt kyler ner den till mellan 0 och +3 C. Maten skall sedan hållas kyld till dess att den serveras. För kyld mat gäller att: Brukaren skall kunna välja mellan minst tio rätter från en varierande matsedel, och beställer själv sitt behov av matleverans Maten levereras normalt från tillverkaren direkt hem till brukaren. Den kylda maten håller sig i 12 dagar om den är i en obruten förpackning och har fraktats i en obruten kylkedja (max + 8 C). Detta eftersom maten är förpackad i skyddande atmosfär. (Utan syre men med kväve och koldioxid 70/30 blandning) När maten sedan värms är det viktigt att den återupphettas till +70 C. och serveras inom 15 min. En portion är energiberäknad som en middag eller kvällsmat på 550kcal och skall täcka 25% av dagens energibehov vid 2200kcal. Kan idag beställas som: A-kost, E-kost, Glutenfri-, Låglaktos-, laktovegetarisk och proteinreducerad kost. Man kan även få den i följande konsistenser: hel, hackad, grovmalen, finmalen och timbal. Se mer om konsistenser under Flik 18! Tillagning I mikron: Stick hål på plasten. Värm maten i tre minuter. I ugnen: 150 C i 20-25minuter. Fördelar för brukaren jämfört med varm matlåda: Näringsmässiga vinster Valfrihet att välja vilken dag man vill äta vilken mat Brukaren kan mer bestämma själv vilken tid han vill äta Maten smakar bättre TIPS! För bästa kvalité på maten värm aldrig maten två gånger. Ifall brukaren inte vill äta all mat ta undan den mat som han inte vill äta innan den värms.

13 Mat på servicehus: I de fall där det finns möjlighet att äta på servicehus finns det många fördelar med detta. Maten är nylagad för dagen Man kommer ut, får motion och får träffa andra Man får en komplett måltid med samtliga tillbehör till; sallad, dricka, bröd etc. Färdig mat från affären Förr fanns det inte så mycket att välja på av färdigmat i affären. Numera har utbudet mer eller mindre exploderat. Det finns färdig mat i både frys- och kyldisken. Ifall de äldre inte har varit i affären på länge kan det vara bra att informera dem om vad som finns. Glöm inte att lägga upp maten snyggt och servera med passande tillbehör för att få det att se godare och trevligare ut. Tips! Det finns även många goda desserter som man kan köpa som färdigmat i affärerna.

14 Planering Genom att planera maten i förväg kan kosten bli mer varierad och det kan säkerställas att alla livsmedel finns hemma. Veckoplanering Bilaga 4.2 "Veckans matsedel" kan finnas hos de vårdtagare som behöver hjälp med planering av måltider och inköp. Vid planeringen kan förslag ges på olika rätter, t.ex. fisk, soppa korv, köttfärs osv. Den är också en påminnelse om att man behöver äta flera gånger om dagen. Blanketten kan fyllas i av vårdtagaren själv, alternativt med hjälp av personal. Utifrån denna planering kan sedan en inköpslista skrivas. Inköpsplanering En del brukare har haft hemtjänst en längre tid och inte satt sin fot i en mataffär på flera år. Då kan det vara svårt att få inspiration och variation på maten. Nya produkter tillkommer och de flesta livsmedel förekommer nu i många varianter. För att hjälpa vårdtagarna att få en varierad kost har en inköpslista (bilaga 4.4) tagits fram som kan fungera som en hjälp för både brukaren och personalen. Genom att prata om produkterna på listan kan inspirationen till en allsidig kost bli bättre. Man har oftast många speciella önskemål som gör att man väljer just ett speciellt livsmedel. På bilaga 4.3 Mina speciella önskemål om inköp kan brukaren fylla i om det är något speciellt önskemål han har om livsmedel som skall handlas. T.ex. marmelad utan skal, Findus fiskgratäng med dill och räkor etc. Att bli serverad det man är van vid Bilaga 4.1 Så här vill jag för det mesta äta under en dag har tagits fram för att underlätta när det kommer ny personal till brukaren att veta hur han vill ha det.

15 Livsmedelshygien Immunförsvarets effektivitet minskar med stigande ålder. Många sjukdomar, liksom vissa mediciner, sätter ner immunförsvaret. Detta gör att äldre individer är extra känsliga för matförgiftningar. Därför måste man vara särskilt noga när man lagar mat åt äldre personer. Därför är det viktigt att tänka på Håll rent o Var noga med handhygienen - särskilt innan du hanterar mat o Håll skärbrädor och annan utrustning rena Skilj på rått och lagat o Hantera rått kött, rå fågel, råa skaldjur skiljt från andra livsmedel o Använd separat utrustning såsom knivar och skärbrädor för att hantera råa livsmedel o Förvara livsmedlen i kärl med lock för att förhindra kontakt mellan råa och tillagade livsmedel Upphetta ordentligt o Upphetta noga Varm mat skall vara varm: Minst 70 C o Återupphetta lagad mat, hela produkten, fullständigt Förvara mat vid säker temperatur o Förvara inte mat för länge ens i kylskåp o Tina inte mat i rumstemperatur o Lämna inte lagad mat i rumstemperatur längre tid än att du kan vara säker på att maten håller fullgod kvalitet och absolut inte mer än två timmar o Kyl omedelbart all värmebehandlad och lättfördärvlig mat (helst till under +5 C) Använd säkra råvaror och vatten o Tvätta frukt och grönsaker, särskilt när de ska ätas råa o Använd inte livsmedel efter sista förbrukningsdag Källa: WHO, fem nycklar till säkrare mat

16 Smittämnen i maten (fördjupning) All mat både råvaror och färdig mat innehåller bakterier. En del av dem finns där utan att orsaka skada, andra gör att maten så småningom ruttnar eller surnar och de värsta sorterna gör att vi insjuknar i matförgiftning. Alla bakterier förökar sig genom delning. Ju bättre de trivs, desto snabbare delar de sig. Efter fyra timmar kan en bakterie ha blivit tio miljoner. I rått kött kan det finnas bakterier som Salmonella, Campylobacter, Listeria och Yersinia. Där kan också finnas förstadier till olika inälvsparasiter. Därför är det viktigt att allt kött, särskilt fågel, lamm och gris, är ordentligt genomkokt eller genomstekt innan det serveras. Vissa bakterier har ett vilostadium som kallas spor. Sporerna tål kokning, stekning etc, vilket innebär att de finns kvar i levande skick även i tillagade livsmedel. En del sporbildande bakterier gör bara maten dålig, medan andra kan ge upphov till matförgiftning. Sporbildande bakterier finns framför allt på rått kött, grönsaker, rotfrukter, kryddor, ris och i sås- och soppulver. De vanligaste sjukdomsframkallande sporbildarna är Clostridium perfringens och Bacillus cereus. Om avslutningen går för långsamt, om maten varmhålls vid för låg temperatur eller förvaras för varmt, t ex står framme i köket, kan matförgiftning vara ett faktum. Maträtter som ofta är inblandade i Cl. perfringens- eller B. cereus-mat-förgiftningar är köttgryta, ärtsoppa, kokt ris, ris à la Malta och vaniljsås. Personer som är magsjuka, förkylda eller har sår på händerna kan överföra sina bakterier eller virus till maten de lagar om de inte är noga med sin handhygien.

17 Flik 5 Drycker Det är viktigt att servera dryck även mellan måltiderna. Som törstsläckare är vatten det bästa alternativet, men det ger ingen energi. Undvik att servera lätt/light -drycker eftersom drycker också är en viktig källa till energi och näring. Fråga gärna brukaren när du är där om han vill ha något att dricka. Mjölk och mjölkprodukter innehåller - förutom nödvändig energi - också viktiga vitaminer och mineraler och är ett bra alternativ för den som uppskattar det. Nyponsoppa och juice är goda källor till C-vitamin. Exempel på drycker som ger både energi och näring Mjölk (40-60 kcal/dl) Nyponsoppa (50 kcal/dl) Juice (50 kcal/dl) Exempel på drycker som ger enbart energi Lättöl (30 kcal/dl) Saft (40 kcal/dl) Lättdryck (30 kcal/dl) Läsk (40 kcal/dl) Exempel på drycker som varken ger energi eller näring Vatten och mineralvatten Lightdrycker utan kolhydrater Kaffe och te I genomsnitt behöver man 30 ml/ vätska per kg kroppsvikt. Räkna ut en persons vätskebehov så här: Vikten i kg x 30 = vätskebehov i ml, per dygn Till exempel: Elof väger 78 kg. 78 kg x 30 ml/kg kroppsvikt = 2340 ml (2,34 l) TIPS! Bilaga 5.1 är en vätskelista du kan använda för att mäta vätskeintag under ett dygn. OBS! Vätska i mat räknas också in i dagsintaget!

18 Flik 6 Förslag på mellanmål Cirka hälften av dagens energi och näring skall komma från frukost och mellanmåltider. För den som har dålig aptit, svårt att tugga eller svälja, och/eller har gått ner i vikt är mellanmålen extra viktiga. För de gamla som inte kan laga maten själva kan en del av mellanmålen helt eller delvis förberedas. Dessa kan de sedan hämta i kylen eller ha inom räckhåll för den som inte kan ta sig så långt. Tänk dock på att maten inte får stå framme för länge. Här är några förslag på energi- och näringsrika mellanmål: Delikatessyoghurt, mezeyoghurt eller multiyoghurt med lite äpplemos och müsli/ flingor Kräm med vispgrädde Konserverad frukt med vispgrädde eller gräddglass Chokladpudding/Vaniljpudding med grädde Ostkaka med sylt och vispgrädde Äppelmos blandad med lite vispgrädde Filmjölk med krossade pepparkakor Varm choklad med vispgrädde och smörgås Salta nötter eller några oliver Smörgås med frukt Hemmagjorda näringsdrinkar, se recept Nyponsoppa med glass/ grädde och en skorpa med margarin och ost Kex med ost och lite vindruvor Frukt (skalad och delad om det behövs) Risifrutti Vetebröd/kaka och kaffe/te

19 Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de ganska bra näringsmässigt, men framför allt väldigt goda och uppskattade. Näringen måste ju hamna i magen, annars gör den ingen nytta! Basen i drycken är oftast mejeriprodukter. De är rika på vitaminer och mineraler som äldre behöver, och innehåller både protein, fett och kolhydrater. Framför allt används standardeller mellanmjölk, mild yoghurt och vispgrädde. Glass är också gott och ger, förutom näring även kyla till drinken. Maximalt med energi För att förbättra näringsvärdet kan man tillsätta berikningspulver. Pulver av karaktären majsvälling kan vara berikad med vitaminer och mineraler. Energipulver ger bara kolhydrater, men har goda sensoriska egenskaper. Ägg eller äggula förbättrar näringsvärdet men kan medföra hygieniska risker med hanteringen. Proteinpulver och skummjölkspulver kan också användas för att öka proteininnehållet. Rapsolja innehåller maximalt med energi och har en god fettsammansättning. En matsked rapsolja innehåller ca 135 kcal. Önskas en mindre energirik variant till vissa vårdtagare går det oftast bra att späda drycken med mjölk. Smaksättning Som smaksättning används oftast frukt eller bär. Var noga med att mixa bären eller frukten så att drycken blir helt slät, annars kan äldre med sväljsvårigheter sätta drycken i halsen. Frukt och bär kan tillsättas färsk eller styckfryst, som sylt, mos, konserv, puré eller juice. Frukt- och bärsmak kan också tillföras med saft och saftessenser. Smaksättning kan också ske med kaffe (snabbkaffepulver), kakao, drinkmixer, essenser för hemmagjord likör och essenser för kaffedrinkar. Drinkarna kan sötas med socker, flytande honung, sirap, energipulver, skummjölkspulver mm. Var uppmärksam på att vissa bär innehåller kärnor som kan verka irriterande för sväljfunktion, fastna i tänderna, eller lägga sig under en tandprotes. Hygien Tänk på hygienen när du gör drinkar. Ta helst inte i livsmedlen direkt med händerna, utan häll direkt ur förpackningen, använd verktyg eller engångshandskar. Drycken är ett känsligt livsmedel, så färdig dryck ska förvaras i kyl. Låt inte ett glas stå framme hos vårdtagaren hela natten! När du använder en mixer ska flytande ingredienser hällas i bägaren först. Det är då lättare att finfördela frukt och bär, och maskinen behöver inte arbeta lika hårt.

20 Säröbomber Fruktdrink (1 portion) Näringsdrink (1 portion) 210 kcal (205 g. färdig dryck) 360 kcal (165 g. färdig dryck) 9 g. protein, 22 g. kolhydrat, 8 g. fett 6 g. protein, 26 g. kolhydrat, 26 g. fett 1,3 dl mjölk (3 %) 1 äggula 1-2 msk Findus ½ dl grädde Majsvällingspulver ½ dl fil 1 dl bär eller frukt 3-4 msk konc. Juice (frysta bär går bra) Smaka av med socker Smaka av med socker Fildrink (1 portion) Kall citrustoddy (1portion) En lite annorlunda men mycket god drink! 275 kcal (125 g. färdig dryck) 225 kcal 3 g. protein, 19 g. kolhydrat, 21g. fett 5g protein, 5g fett och 37g kolhydrater ½ dl grädde 1 st äggula ½ dl fil eller yoghurt 2 tsk strösocker 1 msk konc. juice eller nektar 2 st apelsiner Smaka av med socker 1 st citron (Späd med mjölk om du vill ha drinken tunnare) 1. Vispa äggulan med sockret tills smeten är vit. 2. Pressa apelsinerna och citronen, rör ner saften. Blanda till slät konsistens. Använd mixer om drinken innehåller frukt eller bär, är alla ingredienser flytande från början kan man blanda direkt i glaset. OBS! Läkemedelskommittén informerar: När Säröbomber är tänkta att användas istället för sömnmedel hos patienter som sedan tidigare regelbundet behandlas med dem, kom ihåg att trappa ut sömnmedlen, annars kan såväl reboundfenomen som utsättningssymtom uppstå se FAS UT. Boken kan beställas på Kontakta alltid sjuksköterska innan sådana här åtgärder vidtas.

21 Kyld yoghurtdrink (1portion) Yoghurtshake (1portion). En drink med en frisk och fräsch smak! 200 kcal 270 kcal Matigare än Klassisk milkshake och med len smak. 5g protein, 4g fett och 35g kolhydrater 9g protein, 9 g fett och 38g kohydrater 1 ½ dl frusen skogsbärsyoghurt 1 dl juice (ananas, äpple eller apelsin) 1. Lägg yoghurt paketet i frysen dagen innan. ½ banan 1 msk vetekli 1 dl skogsbärsyoghurt 1 dl mjölk 0,5dl vaniljglass 1. Låt klin svälla i mjölken i några Minuter 2. Lägg juicen och yoghurten i mixern. 2. Tillsätt resten av ingredienserna. 3. Mixa -reglera tjockleken med juicen. 3. Mixa. Äpple- och kanelsmoothie (1portion) Mustig med en känsla av flytande äpplekaka. Klassisk milkshake (1portion) En god klassisk milkshake! 320 kcal 240 kcal 9g protein, 12g fett och 41g kolhydrater 9g protein, 10g fett och 28g kolhydrater 1 st äpple, rött utan skal 2 msk vaniljyoghurt 2 dl mjölk ½ banan 1 msk socker 3 msk vaniljglass ½ tsk kanel 2 dl mjölk ½ dl Meze yoghurt 1. Häll alla ingredienser utan mjölken i en mixer och mixa allt till en slät massa. 1. Häll alla ingredienser utom mjölken i en mixer och mixa allt till en slät massa. 2. Häll i mjölken och mixa klart. 2. Häll i mjölken och mixa klart.

22 Chokladbomb (1portion) En lättdrucken drink med kraftig chokladsmak, något av en drickbar chokladpudding. Lättdrucken chokladdrink (1portion) En drink med mycket chokladsmak, men inte lika mastig som chokladbomben. 410 kcal 480 / 240 kcal (beroende på gräddsort) 12g proteiner, 28g fett och 25g kolhydrater 7/8 g proteiner, 46/16 g fett och 11/12g Kolhydrater 1½ dl vaniljglass 1 dl kolsyrat vatten 1 dl meze yoghurt 1 msk kakao 2 msk kakao 1 dl mjölk 1 dl standardmjölk ¼ dl glass vanilj/choklad Isbitar 1 dl vispgrädde/kaffegrädde 1. Mixa glass, yoghurt och kakao. 1. Slå vattnet kokande över kakaon i en vispskål. 2. Tillsätt mjölken. 2. Tillsätt socker och mjölk och vispa kraftigt. 3. Mixa klart. 3. Slå chokladmjölken i glas med isbitar i botten, fördela glassen och toppa med vispad grädde. Läskande kiwidrink (1portion) (något mindre energi) Frisk och fräsch med mycket kiwismak, Läskande men inte så mättande. Kiwishake (1portion) God med lite fruktsmak, tjockare konsistens. 160 kcal 230 kcal 2.5g protein, 1g fett och 32g kolhydrater 9g protein, 11g fett och 23g kolhydrater 2 dl apelsinjuice 1 st kiwi (grön/gul, alt. annan frukt t.ex. banan) 1 dl kolsyrat vatten 2 dl yoghurt naturell 2 st kiwi 4 msk glass 4 isbitar 1. Lägg i ingredienserna i mixen. 1. Lägg i ingredienserna i mixen. 2. Mixa klart. 2. Mixa klart. Variera med andra frukter eller ½ banan.

23 Flik 7 Måltidsmiljö och trivsel Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större, både socialt och för aptiten. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Miljön runt omkring är viktig när det gäller att få det trevligt kring maten. Många äldre måste få gott om tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Tänk alltså på att om möjligt: Ordna en bra visuell miljö o Duka fint. o Lägga upp maten snyggt på tallriken o Ordna tillräcklig belysning Ordna en lugn och trivsam situation o Sitta ner med brukaren när han äter o Även om du inte äter kan du ta något att dricka o Inte köra disk- / tvättmaskinen under måltiden o Tyst eller lugn musik kolla med brukaren vad han föredrar o Tända levande ljus? TIPS! Bilaga 7.1 är en checklista du kan använda som underlag för diskussioner i arbetsgruppen!

24 Sittställning och Hjälpmedel - stöd vid måltid För att kunna äta säkert samt för att underlätta ätande är det viktigt med en bra sittställning. Dessutom finns en rad olika hjälpmedel som underlättar att föra mat och dryck från tallrik till mun Sittställning Sittställningen är mycket viktig för att kunna äta ordenligt och säkert. En bra sittställning kan ge den äldre ork att äta och kan underlätta själva ätandet. Det är viktigt att den äldre är utvilad så att han/hon orkar sitta bra under den tid måltiden tar. Ibland kan rätt sittställning vara en förutsättning för att äta säkert. En bra sittställning är även viktigt för den som får hjälp att äta eller matas. Stol vid bord Bästa sittställningen får man om man sitter på en stol vid matbordet. Låt personer som använder rullstol vid längre förflyttningar flytta över till en stol vid måltiden om det är möjligt. Tänk på att den äldre: - har fötterna i golvet så att man sitter stadigt - sitter rakt eller lite framåtlutad, för att underlätta sväljandet - har armarna på bordet för att för att ge extra stöd För den som behöver hjälp med att äta eller matas är det även viktigt hur du som personal sitter. Tänk på att ha ögonkontakt så att du kan vara uppmärksam på den du hjälper. Hjälpmedel för mat och måltider Har den äldre svårt att hantera vanliga bestick, tallrikar och glas finns det ett antal anpassade hjälpmedel för olika behov. För att tallrik och glas ska stå stadigt kan en bit antihalk underlätta eller så kan man använda en fuktig wettex-duk. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med att få äthjälpmedel utprovade och kan ge tips om vilka hjälpmedel som finns och kan passa den äldre. En del hjälpmedel finns att köpa på apotek eller hos företag som specialiserat sig på omvårdnadshjälpmedel.

25 Flik 8 Riskbedömning, nutrition Vi blir allt äldre och allt fler äldre får problem med att äta. En del tappar aptiten och andra får svårigheter att äta. Ett dåligt matintag ökar risken för sjukdom som i sin tur ökar risken för dåligt aptit och detta leder ofta till ett mindre matintag. Det är viktigt att vara lyhörd vid förändringar i brukarens intag av mat. Det är lättare att förebygga än att behandla undernäring. Därför behöver vi tydliga rutiner för att identifiera patienter i riskzon för undernäring samt snabbt vidta åtgärd vid risk för undernäring eller vid undernäring. Personalen runt brukaren behöver vara uppmärksam på brukarens förmåga och vilja att äta. De kan behöva ta hjälp av sjuksköterska och läkare vid utredning och bedömning av brukarens problem. Vid svårare ätproblem är det viktigt att en ordentlig utredning görs för att ge rätt förutsättningar för att brukaren ska få i sig tillräckligt med energi och näring samt kunna äta säkert. Konsekvenser av undernäring Symtom på undernäring är viktnedgång, förlust av muskelmassa, proteinförluster och försämrat immunförsvar. Komplikationerna blir ofta infektioner, försämrad sårläkning, ökad risk för fall samt ökad sjuklighet och dödlighet. Psykiska förändringar kan visa sig i form av ökad trötthet, inaktivitet, depression och minskad aptit. Muskelsvaghet leder i sin tur till fysisk inaktivitet och dålig aptit. Screening Med blotta ögat upptäcks viktminskningar inte tillräckligt snabbt. Inte heller kan vi se om en person är undernärd. För att försöka hitta de personer som sannolikt är i riskzonen för undernäring, alternativt redan är undernärda, används MNA-SF (Mini Nutritional Assessment Short Form). När bedömningen görs kan också Bergerskalan (se bilaga) behöva användas, för skattning av mentala åldersförändringar.

26 Tre av sex frågor i MNA-SF syftar på förändringar som uppkommit de sista tre månaderna varför det är lämpligt att utföra MNA-SF var tredje månad, i kombination med viktkontroll, eller oftare om personal eller sjuksköterska anser det vara befogat. Kom ihåg att viktkontroll och MNA-bedömningen är ett erbjudande till brukarna, om någon tackar nej skall detta dokumenteras. Bedömningen görs av omsorgspersonalen och om poängen blir 11 eller lägre genomförs en kostregistrering 2-4 dagar. Tillsammans med sjuksköterska och / eller dietist görs därefter en fördjupad nutritionsbedömning. Steg 1, Riskbedömning MNA:SF (bilaga 8.1) Viktkontroll och BMI-beräkning (se flik 9) Dokumentera resultatet i Magna Cura Vid 11 poäng eller lägre i MNA-bedömningen är nästa steg att göra en kostregistrering. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå tillväga för att förbättra energi- och näringsintaget. Steg 2, Nutritionsutredning Fyll i en kostregistrering under 2-4 dagar. Det är bättre med två väl ifyllda dagar än fyra mindre bra. Beräkna personens energibehov. Jämför behov och intag. Är det någon skillnad? (Se flik 10). Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för brukaren, använde bilaga 8.2 som diskussionsunderlag. OBS! Dokumentera resultatet av kostregistreringen samt alla åtgärder i HSL-journalen i Magna Cura. Om åtgärd ej kan vidtas ska även detta dokumenteras. Att observera: Säger han att han inte har någon aptit? Äter brukaren bara halva portionen? Är brukaren tröttare än vanligt? Finns det ofta gammal mat kvar i kylskåpet? Omsorgspersonalen är oftast de som har en regelbunden kontakt med brukaren och därför de som tidigast kan se om brukarens beteende förändras. Börjar kläderna hänga löst?

27 Åtgärder och ordination vid malnutrition När nutritionsbedömning och utredning gjorts kan en eller flera av följande åtgärder vara aktuella. Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen. Byte av kosttyp, t.ex. E-kost Byte av konsistens p.g.a tandstatus eller dysfagi Servering av specialkost Extra mellanmål Extra nattmål Extra kvällsmål Näringsdryck, komplett eller klar Berikningsprodukter Standardprodukter, ej light Saliversättning Läkemedelsgenomgång Sittställning Byte av matplats, förändrad måltidsmiljö Ändrad färg på tallrik Äthjälpmedel Sjuksköterska diskuterar åtgärder med omsorgspersonal och tar vid behov kontakt med läkare, dietist, logoped eller sjukgymnast för rådgivning. Även tidigare vårdgivare kan behöva konsulteras om information saknas i epikrisen. Sjuksköterskan ordinerar också kosttillägg vid behov. Alla åtgärder skall dokumenteras i HSL-journalen i Magna Cura. TIPS! Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen.

28 Flik 9 Längdmätning Längd noteras och journalförs när en brukare börjar få hemtjänst. Kanske kan brukaren själv svara Be annars anhöriga om hjälp. Herrar minns ofta hur långa de var när de gjorde lumpen och damer minns kanske längden i passet. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, skall den sistnämnda noteras. Det är den längsta längden man haft under livet som skall användas för beräkning av BMI. Journalför i Magna Cura, under Mätvärden. Instruktion för mätning av längd Korrekt kroppslängd skall mätas stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad och med ryggen vilande mot ett fast stöd, till exempel en vägg. Kan personen inte stå rakt? Om det inte går att mäta längden på detta sätt, t.ex. om personen inte kan stå upp eller är mycket krokig, kan man istället mäta knähöjden. Bläddra vidare så får du veta hur man gör. Det finns en viss felmarginal i alla alternativa sätt att mäta längd på, men huvudsaken är att man är noggrann och konsekvent i hur man mäter. Det kan fela på några centimeter vilket påverkar BMI-resultatet med någon eller några decimaler, men kom ihåg att BMI-kontroll är en av flera faktorer man väger in i en nutritionsbedömning. Trots felmarginalen är längdmätning på detta sätt av stor betydelse för den samlade bedömningen av nutritionsstatus.

29 Hur man mäter kroppslängd via knähöjden Knähöjden mäts med knä och fotled i 90 graders vinkel. Personen kan sitta eller ligga. Använd en mätstav som finns att låna på Vallås nya äldreboende på Ålderstigen 3. Ena sidan av mätstaven placeras under fotsulan och den andra på övre delen av knäet. Mätstaven ska ligga tätt intill benet, hållas parallellt med underbenet och ligga på knäet med ett lätt tryck. Mät tre gånger och använd medelvärdet. Anteckna längden i Magna Cura, och beräkna BMI. Notera även BMI-värdet i journalen. Samtliga värden dokumenteras under Mätvärden. OBS! Längden behöver bara mätas en gång per brukare! Längd i cm beräknas enligt följande formel: Kvinnor: Kroppslängd = (1,83 x knähöjden i cm) (0,24 x ålder) + 84,88 Män: Kroppslängd = (2,03 x knähöjden i cm) (0,04 x ålder) + 64,19 TIPS! Använd bilaga 9.2 för att räkna ut längden steg för steg.

30 Viktkontroll Vikten kan förändras fort. Om man rutinmässigt kontrollerar vikten var tredje månad har man bra chans att hitta brukare som börjar gå ner i vikt. Vi kan alltid erbjuda en brukare att få ta vikten. Detta är för att kunna ge en så bra vård och omhändertagande för brukaren som möjligt. Om vikten förändras skall sjuksköterska kontaktas. All ofrivillig viktförlust över 0,5 kg/år är ett observandum, oavsett utgångsvikt. Sjuksköterska ansvarar för att vikten kontrolleras och journalförs när en ny brukare får hemtjänst. Därefter rekommenderas att man kontrollerar vikten var tredje månad. Anteckna vikten i Magna Cura varje gång, under mätvärden! Det viktigaste är att man tar vikten vid samma tidpunkt varje gång, men allra bäst är på morgonen. Instruktion för mätning av vikt Vikten tas på morgonen, efter toalettbesök men före frukost. Vikten skall tas när personen är iklädd underkläder eller nattkläder och utan skor Ta vikten vid samma tid varje gång! Glöm inte att räkna ut BMI och föra in i journalen. TIPS! Blankett 9.1 är ett formulär du kan använda vid mätning av längd, vikt och BMI. Lämna formuläret till sjuksköterskan när mätningen är klar. Sjuksköterskan ansvarar för att journalföra längd, vikt och BMI i Magna Cura, under mätvärden.

31 Saknar ni våg? På Vallås nya äldreboende, Ålderstigen 3 hos dietisten finns det vågar att låna. Det finns både sittvåg, personvåg och rullstolsvåg att låna. Rullstolsvågen går att ta med sig i en vanlig personbil. Glöm inte att skriva upp dig i pärmen för bokningar av vågar om du lånar en våg. Vågar som finns att låna är: Sittvåg Portabel personvåg Rullstolsvåg

32 Hur man beräknar BMI BMI betyder body mass index och används för att bedöma en persons vikt i förhållande till hans/hennes längd. Om en individ har ett BMI som är lägre eller högre än vad som anses normalt kan energiintaget för personen behöva justeras. Enbart lågt BMI, utan förekomst av viktförlust eller ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring! BMI räknas ut i samband med kontroll av vikten och dokumenteras i Magna Cura. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, använd den största längden för beräkning av BMI. Med stigande ålder är det vanligt med kotkompressioner och kutryggighet, vilket kan ge ett falskt lågt mätvärde. Riktlinjen för BMI för vuxna över 70 år = 22 eller över! (Vuxna mellan år: 20-25) Så här räknar du ut BMI: vikt (kg) / längd (m)² = BMI Så här kan man också ställa upp ekvationen: vikt (kg) längd (m) x längd (m) Ett exempel: Elsa väger 53 kg och är 167 cm lång 53 / (1,67 x 1,67) = BMI 19 Är personen amputerad? Vid beräkning av BMI för en person med amputation, kontakta dietist så får du hjälp.

33 Flik 10 Kostregistrering En kostregistrering utförs när man misstänker att en person äter för lite. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå till väga för att förbättra energiintaget. En kostregistrering kan aldrig visa exakt hur mycket energi som intas men man får en bra uppfattning om den är noggrant ifylld. Om klockslagen är väl ifyllda är det också lätt att se om måltider fattas och när man kan lägga in extra mål. Bilaga 10.1 är en mall för kostregistrering Bilaga 10.2 är en guide för att beräkna kalorimängden i det man skrivit ner Bilaga 10.3 används för att beräkna energibehovet, så man har något att jämföra med Fyll i en Kostregistrering i 2-4 dagar. Ju noggrannare desto bättre! Två väl ifyllda dagar är bättre än fyra mindre bra. Bläddra vidare så hittar du blanketter. Beräkna personens energibehov. Använd lathunden för beräkning av energibehov. Jämför behov och intag. Är det någon skillnad? Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för just den här individen. TIPS! Använd bilagorna för att göra en kostregistrering! ETT TIPS TILL! På Vallås Nya Äldreboende, Ålderstigen 3 finns digitala hushållsvågar att låna om man vill göra en riktigt noggrann registrering!

34 Flik 11 Grundläggande koståtgärder Erbjud tre mellanmål om dagen och sprid dom väl över dygnet. Läs mer om mellanmål under flik 6. Lägg upp små portioner på tallriken. En stor portion kan ha aptitdämpande effekt. E-kost ordineras av sjuksköterska eller dietist. Lägg upp maten fint och servera med orden Smaklig måltid. Personalens attityd till maten påverkar smakupplevelsen. Maten bör vara energität så berika extra med olja, margarin och/eller grädde. Tänk på drycken! Viss dryck ger mycket energi, annan ingen alls. Läs mer under flik 5. Ställ gärna fram kryddor på bordet så att brukaren lättare kan nå dem och smaksätta extra. Erbjud en aptitretare i form av något salt eller syrligt, t.ex. en sillbit, lite citrondricka, en ostbit eller några salta kex. Erbjud kosttillägg vid behov. Ges efter ordination av sjuksköterska, dietist eller läkare. Kom ihåg! Äldre har oftast sämre smak och lukt vilket lätt leder till sämre aptit Även sjukdomar med inflammation, infektion, depression och förstoppning är tillstånd som ger försämrad aptit. Nedsatt aptit kan även förstärkas om man under lång tid äter och dricker dåligt. Dessutom kan läkemedel påverka aptiten negativt. Diskutera med ansvarig läkare!

35 Flik 12 Berikning av vanlig mat Det finns många sätt att göra maten mer energirik. Här är några tips på vad man kan rekommendera till brukaren: Använd inte lättprodukter. Gör välling eller gröt på mjölk eller gräddmjölk istället för vatten och/eller tillsätt lite olja. Mezeyoghurt, delikatessyoghurt eller multiyoghurt som mellanmål Pålägg med högre fetthalt t.ex. gräddost, leverpastej och korv Energirika drycker som mjölk och juice till maten Blanda en äggula eller en klick margarin i potatismoset Ta en klick smör på kokta grönsaker eller potatis Se här vilken skillnad det kan bli: En portion havregrynsgröt kokt på vatten = 120 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%)= 270 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%) och 1 tsk rapsolja = 310 kcal (exemplen är beräknade utifrån 1 dl. gryn och 2,5 dl. vätska).

36 Kalorimängd i olika berikningar En standardportion lagad mat med dryck och tillbehör från lunch och middagen bör ligga på mellan 25-35% av energiintaget vilket ger kcal på ett energiintag på 2200kcal. En standardportion kyld mat innehåller ca 550 kcal. För den som har dålig aptit och inte orkar äta upp all maten kan man göra en liten portion mer näringsrik genom att berika på olika sätt. Här är några exempel på hur många kalorier olika livsmedel innehåller. Välj den berikning som passar bäst: Äggula 1 st 50 kcal Olja 1 tsk 40 kcal Olja 1 msk 120 kcal Smör/Margarin (80 %) 1 tsk 35 kcal Smör/Margarin (80 %) 1 msk 105 kcal Vispgrädde 1 msk 55 kcal Kaffegrädde 1 msk 20 kcal Resource Berikningspulver 2 msk 45 kcal Resource Energipulver ½ dl 95 kcal Resource Proteinpulver 2 msk 35 kcal Findus Berikning 2 msk 45 kcal TIPS! Sjuksköterskan kan ordinera E-kost till den som äter små portioner.

37 Flik 13 Kosttillägg och berikningsprodukter Den som av olika skäl har svårt att täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat kan behöva kosttillägg under en tid. Läkare ordinerar kosttillägg efter en medicinsk bedömning och ansvarar för att följa upp ordinationen. I första hand ska man alltid försöka göra den vanliga maten så energirik som möjligt och se över måltidsordning, nattfasta och eventuellt behov av konsistensanpassning. Se flik 12 för tips på hur man berikar vanlig mat. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas när en brukare går ner i vikt, äter sämre eller på annat sätt visar tecken på att inte täcka sitt energi- och näringsbehov. Vilken typ av kosttillägg som ska användas bestäms efter utredning av den enskilda individens specifika behov. I möjligaste mån bör dietist tillfrågas p.g.a. att vissa sorter kan vara direkt olämpliga i vissa sammanhang. TIPS! Kosttillägg finns i många olika sorter och smaker med olika mängd energi och näringsinnehåll. På bilaga 13.1 finns exempel på kosttillägg. Kontakta dietist för att kunna provsmaka och tips om vilken som passar brukaren.

38 När ska man använda vad? Klara drycker Innehåller endast energi och används om brukaren äter av all annan mat och bara behöver ett energitillskott. Klara drycker ersätter inte vanlig mat men kan användas som måltidsdryck eller mellanmål. Kompletta drycker Innehåller både protein, fett och kolhydrater och kan vid behov ersätta en måltid, men används först och främst som mellanmål Det finns många olika sorters kompletta drycker och de har olika användningsområden. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken. Sjukdomsspecifika drycker Det finns ett flertal drycker avsedda för olika sjukdomstillstånd. Om det är motiverat eller inte att använda dessa måste bedömas i varje enskilt fall. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken. TIPS! Om smaken på klara näringsdrycker upplevs för skarp kan den spädas med sockerdricka/mineralvatten eller frysas till sorbet. Komplett kosttillägg kan spädas med mjölk eller frysas till glass för den som har svårt att dricka drycken som den är.

39 Flik 14 Munvård Munhygienen är jätteviktig för att förebygga olika sjukdomstillstånd i munnen. Dålig munhälsa kan leda till nutritionsproblem och undernäring. Det är inte mycket som smakar gott i en mun som inte vårdas på ett bra sätt. Brukare som inte klarar att sköta munhygienen själva måste få hjälp med daglig munvård. Muntorrhet Muntorrhet är vanligt hos äldre men kan även uppstå vid vissa sjukdomar och av flera läkemedel. Muntorrhet är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel och äldre brukare har ofta många läkemedel samtidigt. Tänk på att läkemedel (tabletter) kan ligga kvar i munnen om brukaren är muntorr. Det är extra viktigt med god munhygien vid muntorrhet! Blöt mat underlättar sväljandet. Välj mjuk/mosad mat med mycket sås. Att tillsätta extra fett i maten gör det också lättare att tugga och svälja. Något salt eller syrligt före maten kan stimulera salivutsöndringen. T.ex. sillbit, ansjovis, ostbit, apelsinjuice, citrondricka, lingonsylt eller finrivna morötter indränkta i apelsinjuice. Undvik starka och syrliga smaker om brukaren har såriga slemhinnor! Om brukaren inte har sväljproblem kan man erbjuda salivstimulerande sugtabletter. Testa också salivstimulerande munspray. Om salivproduktionen är helt utslagen fungerar inte ovanstående förslag. Smörj munnen istället med t.ex. gel eller matolja. Låt brukaren fukta slemhinnorna med mineralvatten och kranvatten ofta!