Svensk Förening för Diabetologi Höstmöte oktober 2011 Är insulinterapi farligt vid hjärtinfarkt och diabetes?
|
|
- Emilia Åberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk Förening för Diabetologi Höstmöte oktober 2011 Är insulinterapi farligt vid hjärtinfarkt och diabetes? Linda G Mellbin Specialist i Kardiologi & Internmedicin, Med Dr Hjärtkliniken Karolinska Sjukhuset/ Karolinska Institutet
2 Potentiella jäv Forskningsanslag Hjärt-lungfonden Svenska Cardiologföreningen MSD Sverige Sanofi-Aventis KI-fonder Föreläsningsarvoden MSD Sverige Sanofi Aventis Sverige Novartis Europa Bayer-Schering Europa Astra Zeneca Sverige Lilly Sverige
3 Glukosstörningar och kranskärlssjukdom OGTT vid utskrivningen i GAMI studien (n= 168) Tid till kardiovaskulär händelse IGT 34% NGT 33% DM 33% Onormal 67% Probability of event free survival two-sided p = Uppföljning (månader) Normal Onormal (Norhammar et al. Lancet. 2002;359:2140 4) (Bartnik et al Eur Heart J 2004;25:1990)
4 Novel risk markers for CVD in type 2 diabetes Oxidative stress AGEs oxldl Endothelial dysfunction vwf tpa-antigen adhesion mol. ET-1, NO GH system IGF-I IGFBP-1 IGFBP-3 Vasopressin (Copeptin) Glucose abnormalities Hyperglycemia Beta-cell dysfunction Insulin-resistance Type 2 diabetes/cvd Hypercoagulability PAI-1 Fibrinogen Antitrombin activity Dyslipidemia small dense LDL HDL FFAs Triglycerides ApoB, ApoA-1 Inflammation hscrp IL-1 IL-6 TNF-alfa MMPs CD40-lig PAI-1 Adipokines (Adapted after Wallander)
5 Inkomstglukos predikterar mortalitet vid hjärtinfarkt hos patienter utan känd diabetes Event free survival (%) P-glukos < median 7.4 mmol/l P-glukos > median 7.4 mmol/l P = (Log-Rank test) månader (Norhammar et al Diabetes Care 1999, 22: 1827)
6 Glukoskontroll hos patienter med akuta koronara syndrom INKOMST Stress Känd diabetes Oxidative stress FFA Trombocyt aggregation PAI nivåer HYPERGLYKEMI Myocardiell ischemi Intensiv insulin behandling el icke-insulin behandling NORMOGLYKEMI SJUKHUS VISTELSE (Adapted after Abbate et al. Eur Heart Jour 2005;26:1245) ÖKAD DÖDLIGHET (SJUKHUS OCH LÅNGTID)
7 Potentiella effekter av exogent insulin vid hjärtinfarkt Pumpsvikt Vulnerabelt icke-infarcerat omr Metabol Vaskulär Reinfarkt Atheromatos Trombbildning Insulin-Glukos Myokardiellt metabolt stöd Glukos oxidation Kärlvägginteraktion Trombocyt aggregering PAI-1 Endotelfunktion FFA
8 Glukos-Insulin-Kalium vid hjärtinfarkt CREATE-ECLA studien Hjärtinfarkt STEMI n = Infusion 24 timmar 25 % glukos Insulin 50 IU/L 80 meq/l kalium HR=1.03 ( ) p=0.45 Hastighet 1.5 ml/kg/h (CREATE-ECLA investigators JAMA 2005;293:437)
9 Glukos-insulin-kalium vid hjärtinfarkt CREATE-ECLA studien Plasma Glukos mmol/l Infusion Kontroll APG 6h 24h (CREATE-ECLA investigators JAMA 2005;293:437)
10 Glukoskontroll hos patienter med akuta koronara syndrom INKOMST Stress Känd diabetes Oxidativ stress FFA Trombocyt aggregation PAI nivåer HYPERGLYKEMI MyoKardiell ischemi Intensiv Insulin behandling el icke-insulin treatment NORMOGLYKEMI HYPERGLYKEMI SJUKHUSVISTELSE (Adapted after Abbate et al. Eur Heart Jour 2005;26:1245) ÖKAD DÖDLIGHET (SJUKHUS OCH LÅNGTID)
11 Mortalitet under långtidsuppföljningen i DIGAMI 1 Suspekt MI + Typ 2 diabetes Reduktion HbA1c 1% Mortalitet Medel uppföljning 3.4 år ( ) Kontroll Intensiv RR = 0.72 [ ] p = Absolut reduktion 11% Years (Malmberg for DIGAMI study group Brit Med J 1997, 314:1512)
12 DIGAMI 2 Död/reinfarkt/stroke Suspekt MI + Typ 2 diabetes el B-glukos >11 mmol/l Reduktion HbA1c =0% Event rate (%) Number at risk Grupp 1 Grupp 2 Grupp (Malmberg et al Eur Heart J 2005;26:650) Grupp 1 vs Grupp 3 HR = 1.22 ( ) p = Grupp 1 (insulin+insulin) Grupp 2 (insulin+konventionell) Grupp 3 (konventionell) År
13 Glukoskontroll och akuta koronara syndrom Summering av studier med patienter med AKS och hyperglykemi (Deedwania et al. Circulation 2008;17:1610) Hyperglycemia and Acute coronary Syndrome. A Scientific Statement from the American Heart Association Diabetes Committee of the Council on Nutrition, Physical Activity and Metabolism Study Glucose difference Outcome (intensive vs. control) P Deewania, Kosiborod M, Barret E, Ceriello A, Isley W, Mazzone T and Raskin P DIGAMI I 9.6 vs 11.7 mmol/l (24-h) Circulation 1- year 2008; mortality 17: vs 26% Control of hyperglycemia may be more critical than Target not reached intensive group the dose of insulin administered DIGAMI 2 No significant 2-year mortality no difference HI-5 No significant mean 24-h difference No difference in mortality Lower rate of CHF and reinfarction CREATE-ECLA Higher 24 h-glucose in GIK-group (8.6 vs. 7.5 mmol/l) 30-day mortality no difference
14 Glukoskontroll och akuta koronara syndrom Metaanalys Total mortalitet i 11 randomiserade studier som utvärderade GIK eller insulin-glukos vid hjärtinfarkt GIK Insulin-Glukos (8 studier) (3 RR studier) 1.07 (95% RR 1.07 KI 0.89 (95% -1.29, KI 0.85 p=0.487) p=0.547) I-G minskar inte dödlighet i frånvaro av glukoskontroll Då målen ej uppnåddes i HI-5 och DIGAMI 2 är det fortsatt möjligt att I-G med god glukoskontroll är gynnsamt vid hjärtinfarkt. (Zhao et al. Heart 2010;96:1622)
15 Glukoskontroll hos patienter med akuta koronara syndrom INKOMST Stress Känd diabetes Oxidative stress FFA Trombocyt aggregation PAI nivåer HYPERGLYKEMI Myokardiell ischemi Njursvikt Malnutrition Kalori intag Associerade sjukdomar (Defekt Motregelering) Intensiv Insulin behandling el icke-insulin treatment HYPOGLYKEMI Stresshormoner Hjärtfrekvens, Blodtryck Ischemi QT-förlängning /Arytmi NORMOGLYKEMI HYPERGLYKEMI SJUKHUSVISTELSE (Adapted after Abbate et al. Eur Heart Jour 2005;26:1245) ÖKAD DÖDLIGHET (SJUKHUS OCH LÅNGTID)
16 Glukosnivåer vid hjärtinfarkt U-format samband 2 års mortalitet (justerat) i förhållande till lägsta noterade glukosnivåerna vid sjukhusvistelse pga. hjärtinfarkt för 713 patienter med diabetes 3.0mmol/L/ 55 mg/dl (n=44; 20 dödsfall) 1.93 ( ) mmol/l/ mg/dl (n=364; 101 dödsfall) Referens 6.6 mmol/l/ 120 mg/dl (n=276; 107 dödsfall) 1.48 ( ) (Svensson et al Eur Heart J 2005;26:1255)
17 Symptomatiska hypoglykemier under sjukhusvistelse i DIGAMI 2 Justerat för ålder, kön, rökning, diabetes duration, tidigare hjärinfarkt, tidigare hjärtsvikt, njurfunktion, PCI och CABG samt uppdaterad medel glukos Symptomatiska hypoglykemier n=45 Total mortalitet Unadjusted Ojusterat Justerat Hypoglykemi episoder tycks identifiera patienter som Ojusterat Unadjusted Adjusted har hög risk av andra orsaker tex låg kroppsvikt och lång diabetes duration. Kardiovaskulär mortalitet Död/Stroke/Reinfarkt Ojusterat Unadjusted Adjusted (Mellbin et al. Heart 2009; 95:721)
18 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård 2010 Hyperglykemi akut kranskärlssjukdom Diabetes och AKS med P-glukos > 11 mmol/l Akut insulinbehandling med mål P-glukos < 11 mmol/l - insulin beh är av större nytta än olägenhet efter sedvanlig klinisk värdering av blodglukosnivå (3) Diabetes och AKS med förhöjt P-glukos 7-10 mmol/l Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av akut insulinbeh (FoU)
19 Och hur ska man hantera glukossänkande behandling på lång sikt efter en hjärtinfarkt?
20 Glukossänkande läkemedel och prognos efter hjärtinfarkt Danska nationella patientregistret. Hjärtinfarkt , ej PCI inom 48 timmar n=9876 Behandling (monoterapi) 180 innan hjärtinfarkt Överlevnad fri från kardiovaskulär död eller hjärtinfarkt ( Jørgensen et al. Cardiovascular Diabetology 2010; 9:54)
21 DIGAMI 2 Effekt av olika glukossänkande läkemedel efter sjukhusfasen 1 = Mortalitet; 2= CV-mortalitet; 3 = Död, ickefatal MI el stroke; 4 = ickefatal MI el stroke Metformin Sulphonylureas Insulin HR 95% CI 0.91 ( ) 0.93 ( ) 0.78 ( ) 0.63 ( ) 1.08 ( ) 1.15 ( ) 0.93 ( ) 0.81 ( ) 1.12 ( ) 1.05 ( ) 1.42 ( ) 1.73 ( ) No glucose lowering drug (0.61 ( ) 1.31) (0.55 ( ) 1.29) (0.77 ( ) 1.41) (0.78 ( ) 1.83) Adjusted for age, sex, smoking,previous MI, CHF, renal function, PCI and CABG, fasting glucose (Mellbin et al Eur Heart J 2008;29:166)
22 DIGAMI 2 Effekt av nyinsatt insulin efter sjukhusfasen n=317; 245 randomiserade till insulin = 77%; justerat HR Mortalitet Ny MI/Stroke % Insulin No Insulin % Insulin No Insulin HR=1.09 ( ) p= Years Years Number er at at risk Number at risk No Insulin No Insulin Insulin n Insulin HR=1.95 ( ) p= (Mellbin et al Eur Heart J 2008;29:166)
23 DIGAMI 2 Långtidsuppföljning Uppföljningtid median 4.1, max 8.1 år. N=1145 av 1253 ursprungliga pat Mortalitet: 31% (72% kardiovaskulär) 40 % p= Mortalitet År (Mellbin et al Diabetolgia 2011;54:1308)
24 DIGAMI 2 Dödsorsaker i långtidsuppföljningen Grupp Maligniteter 21 (4.9) 12 (2.7) 4 (1.5) Gropp 1 vs Gropp 2 HR 1.83 (95% CI ) p=0.10 Gropp 1 vs Gropp 3 HR 3.57 (95% CI ) p=0.02 Gropp 2 vs Gropp 3 HR 1.93 (95% CI ) p=0.26 (Mellbin et al Diabetolgia 2011;54:1308)
25 Potentiella risker med insulin Hypoglykemi Årlig förekomst i UKPDS 33 (n=3867) SU/insulin vs. konventionell therapi Insulin 37% (2.3%) Glibenklamid 19% (0.6%) Diet 1% (0.1%) 50 Någon episod 8 Allvarlig episod intensiv konventionell Tid från randomisering (år) Tid från randomisering (år) (UKPDS 33 et al Lancet 1998;352:837)
26 Intensiv glukossänkning vid typ 2 diabetes ACCORD och ADVANCE Insulin 77% vs 55% Insulin 41% vs 24 % (Gerstein et al. NEJM 2008;358:2545) (Patel et al. NEJM 2008;358: 2560) Pateinter med event (%) Kumulativ incidens (%) Primärt slutstadium (MI,stroke,CV död) HR 0.90 (CI ) P=0.16 Standard Standard Årlig mortalitet vid allvarlig hypoglykemi i ACCORD Standard 2.8% (inte hypo 1.2%) Intensiv 3.7% (inte hypo 1 %) Allvarlig hypoglykemi: 3.1 vs 1.0%/år Viktuppgång: 3.5 kg vs 0.4 kg (subgrupp+10 kg) Allvarlig hypoglykemi: 0.7 vs 0.4 %/år Viktuppgång: 0.0 kg vs -1.0 kg Uppföljningstid (år) Kombinerade större makro- och mikrovask händelser HR 0.90 (CI ) p=0.01 Intensiv Uppföljningstid (mån) Intensiv (median 3.4 år) (median 5 år)
27 Potentiella risker med insulin Endotelfunktion Frisk Insulin Insulin resistens/diabetes Insulin PI3K pathway MAPK pathway ET-1 NO Vasodilatation Antiaterosklerotisk Vasokonstriktion Proaterosklerotisk
28 Potentiella risker med insulin Inflammation Typ 2 diabetes + CAD (n= 55) Insulin n=26 Orala n=29 Ökat uttryck av inflammatoriska cytokiner hos insulin beh Proinflammatorisk effekt? Påverkan på trombos mekanismer? IL-6 TNF-α (Antoniades et al. Clin Cardiol 2007;30:295)
29 Potentiella risker med insulin Cancer Diabetes Miljö faktorer - Diet - Fysisk aktivitet - Övervikt - Rökning - Alkohol Icke-förändringsbara risk faktorer - Ålder - Kön (män) - Ras/etniciet Metabola faktorer - Insulin - IGF - Hormoner Cancer (Adapted after Simon et al. Diab & Metab 2010;36:182) (Adapted after Giovannucci et al. Diabetes Care 2010;33:1674)
30 Framtiden ORIGIN (Outcome Reduction With Initial Glargine Intervention) Minskar insulin glargin-medierad normoglykemi kardiovaskulär morbiditet och mortalitet hos personer med hög kardiovaskulär risk och IFG, IGT eller tidig typ 2 diabetes? BEGAMI (Beta-cell Function in Glucose Abnormalities and AMI) IMMEDIATE (Immediate Myocardial Metabolic Enhancement During Initial Assessment and Treatment in Emergency Care Trial) Förebygger/minskar prehospital GIK infarktstorlek? Minskad mortalitet (30 d och 1 år), pre- eller in-hospital hjärtstopp och hjärtsvikt. DIGAMI 0.5?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Allmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca
AKUTA KORONARA SYNDROMET
AKUTA KORONARA SYNDROMET Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös
Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS
Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant
CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB
David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Överviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research
D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?
D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling? Claes-Göran Östenson Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vitamin D Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Effekter av vitamin
Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll
Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav
Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes
Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med
6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Hälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease
Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-
Syrgas efter hjärtstopp
Syrgas efter hjärtstopp Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Vo Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm, Sweden Syrgasbehandling efter hjärtstopp
KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5
KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras
Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Metforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Diabetes och alkohol. Mikael Lehtihet
Diabetes och alkohol Mikael Lehtihet Alkoholförsäljning 2,75L 26 L 40 L www.fhi.se Antal patienter, E10-E14 Diabetes, Riket, ålder: 0-85+, Slutenvårdsdiagnos Kön 2003 2004 2005 2006 2007 Antal patienter
SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran
SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni
Peter Eriksson, Umeå. Prasugrel den klokes val
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Peter Eriksson, Umeå Prasugrel den klokes val Intressekonflikt: Föreläsnings- eller konsultarvoden AstraZeneca Boston Scientific Eli Lilly
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Metabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping
Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret
Typ 2 diabetes och träning räddar det liv?
Typ 2 diabetes och träning räddar det liv? Henrik Wagner Endokrinsektionen, Södersjukhuset Inst. för Molekylär Medicin och Kirurgi, KI Upplägg Finns stöd för kardiovaskulär prevention med fysisk aktivitet?
Att förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping
Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 5 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM): vuxenperspektivet. Uppdatering av kunskapsläget. Jan Bolinder Institutionen för medicin Karolinska Huddinge
Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM): vuxenperspektivet Uppdatering av kunskapsläget Jan Bolinder Institutionen för medicin Karolinska Huddinge Kontinuerlig glukosmätning med direktavläsning (RT-CGM)
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer
Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset
Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Soliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD
Soliris - eculizumab Hälsoekonomisk utvärdering Marie Evans, MD, PhD Bakgrund I e@ beslut från i somras beslutade NT- rådet a@ inte godkänna subveneonerad behandling med Eculizumab för ahus medan det har
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt. Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset
Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset Vad säger dagens rekommendationer? American Heart Association (AHA) och European Society
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Malmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Exempel från Swedeheart
Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention
Urin-Neutrophil gelatinaseassociated
Urin-Neutrophil gelatinaseassociated lipocalin (U-NGAL) en ny markör för tidig diagnostik av akut njurskada Anders Larsson Klinisk Kemi och Farmakologi Akademiska Sjukhuset, Uppsala Innehåll 1. Akut njurskada