Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle

Transkript

1 Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle Inför temadagen 6 april 2011 har följande rapport sammanställts innehållande kort fattade beskrivningar av tolv olika arbetsmodeller som utvecklats inom ramen för SkolFam och UTSIKTER Kunskapsutvecklingssystem sid 2 Att mäta resursanvändning och effektivitet 3 SkolFam 4 HUB - Hälsa, Utbildning, Barn 5 Familjemobilisering 6 Hälsa i UTSIKTER 7 Arbetsminnesträning med RoboMemo 8 Diamant 9 Morningside 10 Flerspråkiga barns språkutveckling 11 Genrepedagogik 12 Kultur och lärande 13

2 Kunskapsutvecklingssystem Skolinspektionens rapport Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling från 2010 visar att vi behöver ta ett kollektivt ansvar för att analysera och förbättra elevernas resultat. Rapporten konstaterar att skolan i hög grad saknar förutsättningar att löpande utvärdera sin egen organisation och arbetssätt och dess betydelse för resultaten, skolorna behöver ha ett tydligare helhetsperspektiv där alla elevers kunskapsutveckling följs upp och utvärderas under hela skolgången, från åk 1 till 9, där resultaten aggregeras och sätts mer i relation till skolans organisation och undervisningens kvalitet än till den enskilde elevens förutsättningar. Med utgångspunkt i Skolinspektionens kritik har UTSIKTER ambitionen att utveckla ett kunskapsutvecklingssystem som bättre mäter och analyserar elevernas resultat och därigenom skapa bättre förutsättningar att förändra verksamheterna så att bättre resultat uppnås. Skolan kan dock inte lösa uppgiften på egen hand. Det krävs bred samverkan mellan ledning, lärare, elevhälsa, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra parter knutna till barnen, och samarbetet måste pågå i en konstant förändringsprocess. t med kunskapsutvecklingssystemet är att genom kontinuerlig mätning av hälso- och utbildningsresultat, analysera och förstå behovet av nödvändiga förändringar i organisation och arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas behov av åtgärder för ökad kunskapsutveckling. Basen för kunskapsutvecklingssystemet utgörs av täta uppföljningar på både individ- och gruppnivå liksom tydliga analys- och arbetsprocesser. Genom mätning av resultatutvecklingen hos barnen skapas förutsättningar att tydliggöra barnens behov av insatser som skolan, tillsammans med övriga parter kring barnet/gruppen, lägger en plan för. Efter riktade åtgärder mäts barnens resultat på nytt för att se om åtgärderna har verkat som förväntat och om eleverna har nått en högre måluppfyllelse. Ambitionen är att involvera berörda parter i analysarbetet, från enskild lärare, rektor, socialsekreterare, elevhälsa till förvaltningsnivå. Likaså finns ett omfattande nätverk av forskare med som stöd i resultatanalysen och för att bidra till ett lärandestyrt arbete. Arbetet med kunskapsutvecklingssystemet byggs i skolans ordinarie ledningssystem och förankras även på politikernivå. Förväntat resultat Under våren 2011 är ett flertal analysprocesser i gång på samtliga sju skolor inom UTSIKTER. Analysprotokoll och tillhörande manualer vidareutvecklas utifrån de erfarenheter man har av de analysprocesser som genomförts under hösten 2010 och våren Ambitionen är att även information om resursåtgång ska föras in i analysprotokollen, för att förtydliga sambandet mellan resultatutveckling och använda resurser. Arbetsformen bör resultera i en stimulering av kunskapsutvecklingen på de lokala enheterna. Kunskapsutvecklingssystemet möjliggör även kunskapsutbyte mellan de sju UTSIKTER skolorna. Genom resultatmätning, organiserad samverkan och ansvarstagande på alla nivåer får barnen större möjlighet att utveckla sina kunskaper, höja sin måluppfyllelse och skapa sig bättre förutsättningar för en positiv framtid. Leif Redestig Tfn: E-post: leif.redestig@helsingborg.se 2

3 Att mäta resursanvändning och effektivitet För att bedöma om en tjänst eller en insats är effektiv krävs information om åtminstone tre aspekter: kvaliteten av det som görs (t ex mått på skolresultat och hälsa), hur stor volym som producerats (t ex antal barn som utbildas) och hur mycket resurser som använts (t ex arbetstid eller totala kostnader). Vidare behöver en organisation för att utvecklas och bli effektivare kunna ställa eventuella kvalitets- och volymförändringar i relation till förändringar i hur resurserna används. Det är därmed viktigt att mäta resursanvändningen i två avseenden: i) den mängd resurser som används och ii) hur dessa resurser används. och metod Arbete med barns hälsa och utbildning är med nödvändighet tvärsektoriellt. Därför är det troligt att förändringar av resursanvändningen i en organisation också påverkar andra organisationer som arbetar med samma barn. Detta förhållande gör det viktigt att resursanvändningen mäts i samtliga inblandade organisationer och inte bara i enskilda delar. Möjligheterna till att systematiskt genomföra sådana undersökningar är dock för närvarande begränsade, både när det gäller metoder och tillgänglig information. Men ett antal pågående arbeten har potential att på olika nivåer förbättra de nuvarande möjligheterna att mäta resursanvändningen. Några exempel: Helsingborgs stads beslutstödsprojekt bör framöver medföra ökade möjligheter att följa resursanvändningen för olika grupper av barn över förvaltningsgränserna Inom ramen för både Healthy cities-nätverket och Sveriges Kommuner och Landstings modellområdesprojekt, där Helsingborg deltar, finns ambitioner att utveckla modeller för att göra fördjupade socioekonomiska analyser I UTSIKTER skolorna pågår förbättringsarbeten i form av handledning till arbetslag inom matematik, språk, etc. Förändringar av mängden resurser (medelstilldelning, kompetensförstärkningar, omprioriteringar) och hur resurserna används (förändrade metoder och/eller organisation) följs också i dessa arbeten Inom HUB planeras mätningar av den tid som projektledaruppdraget tar i anspråk. Sådan information bör också medföra ökade möjligheter att finslipa processen och arbetssättet kring barnen i detta projekt Förväntat resultat Inget av ovan projekt är avslutat och flera är i en uppstartsfas. De två första punkterna leder förhoppningsvis till större möjligheter att övergripande följa mängden använda resurser. Information från de sista två projekten bör, förutom att vara intressant i sig själv, kunna leda till att en eller flera modeller utvecklas för hur resursanvändning kan följas i mindre skala. Sådana modeller bör tillsammans med resultat i olika former även kunna utgöra en bra grund för ett reflekterande kring de egna arbetssätten och därmed ett ökat organisatoriskt lärande. Jens Dietrichson Tfn: E-post: jens.dietrichson@helsingborg.se 3

4 SkolFam Professor Bo Vinnerljung har i vetenskapliga studier visat att samhällets vård av familjehemsplacerade barn inte hjälper barnen på lång sikt. Utifrån resultatet av Vinnerljungs studie startades Skol-Fam som ett forskarstött projekt i Helsingborg 2005, med fokus på att ge familjehemsplacerade barn bättre framtidsutsikter genom satsningar på goda utbildningsresultat. I projektet medverkade bland annat Bo Vinnerljung och FD, leg. psykolog Eva Tideman. En utvärdering av projektet gjordes 2008 med goda resultat och idag är arbetsmodellen Skol-Fam en permanent del av familjehemsverksamheten. Arbetet drivs i samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen i Helsingborg och i nuläget arbetar SkolFam med ett trettiotal familjehemplacerade barn. Det nationella samarbetet kring arbetsmodellen drivs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Att öka förutsättningarna för bättre skolresultat bland familjehemsplacerade barn för att skapa bättre framtidsutsikter för målgruppen. Arbetet bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team, bestående av en psykolog, en specialpedagog och den socialsekreterare som är handläggare till barnet leder arbetet kring varje barn. Processen fortgår under barnets hela grundskoleperiod. SkolFam har framtagit en manual för arbetsmodellen. Manualen anpassas efter varje enskilt barns behov. De familjehemsplacerade barnens begåvningsresurser, pedagogiska kunskaper och psykiska hälsa mäts för att hitta barnets styrkor och dess eventuella behov av stöd. Efter analys av resultaten fastställer SkolFam -teamet, skolan och familjehemmet tillsammans en utbildningsplan för barnet, utifrån återkopplingen och resultatet av kartläggningen. De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys återkopplas till skolan och familjehemmet. Utifrån denna skapas en ny plan. SkolFam startade som ett projekt med positiva resultat vid utvärderingen Det har medfött att SkolFam blivit en permanent del av Helsingborgs stads verksamhet för familjehemsplacerade barn. Projektet har även fått stor uppmärksamhet nationellt, vilket innebär att andra kommuner, däribland Landskrona, har inlett ett samarbete med SkolFam för att få hjälp att starta och vidareutveckla arbetsmodellen i den egna kommunen. Ambitionen i Helsingborgs stad är nu att sprida modellen till samtliga från kommunen familjehemsplacerade barn i ålder 6-11 år, så att fler barn får möjlighet att förbättra sin kunskapsutveckling och gå en ljusare framtid i möte. : Anna A Isaksson Kristin Hintze Tfn: Tfn: E-post: anna.aldenius-isaksson@helsingborg.se E-post: kristin.hintze@helsingborg.se 4

5 HUB Hälsa, Utbildning, Barn Barn som kommer i kontakt med socialtjänsten under sin uppväxt blir ofta föremål för upprepade utredningar och kortare eller längre insatser. Parallellt med socialtjänstens arbete förekommer även insatser från exempelvis skolans elevvård och sjukvården. Ytterst sällan sker dessa insatser med en gemensam handlingsplan. Genom införandet av HUB skapas en samlad organisation för att med gemensamt mål ge barnen bättre förutsättningar för en lyckad skolgång och god hälsa. Den målgrupp HUB vänder sig till har samtliga ett stadigvarande behov av socialtjänst och skola, men även från andra samhällsorgan vilket i sin tur förutsätter organiserad och kontinuerlig samverkan mellan de olika parterna. Vi har skäl att anta att den samverkan kan bli mer resurseffektiv, dvs såväl avseende resursåtgång som uppnådda resultat. Målgruppen för HUB är barn 6-12 år på UTSIKTER skolorna. Genom strukturerad tvärsektoriell samverkan skall vi säkra att det enskilda barnet får mesta och bästa utfall av de arbetsinsatser som görs kring barnet och därigenom ge det enskilda barnet bättre förutsättningar för en god hälsoutveckling och goda skolresultat. Kring varje enskilt barn tillsätt en projektledare, vars uppdrag är att koordinera arbetet i en projektgrupp, en så kallad HUB-grupp, bestående av representanter från barnets professionella nätverk. Gruppen beslutar hur misslyckande och framgång ska mätas och hur beslut ska fattas inom den tvärsektoriella projektgruppen. Kring varje barn sätts tydliga mål för god utbildnings- och hälsoutveckling. Projektledaren skall säkra att barnperspektivet är i fokus och har ansvar för att målen realiseras. En tvärsektoriell ledningsgrupp har det övergripande ansvaret för barnet och hanterar de frågeställningar som inte HUB-gruppen kan lösa. För närvarande har det bildats projektgrupper kring 15 enskilda barn. Arbetet är manualstyrt och allt eftersom erfarenheter görs förbättras dessa för att göras så funktionella som möjligt. Två ledningsgrupper har etablerats i Helsingborg och Landskrona, med representanter från socialtjänsten, skolan och Region Skåne. Projektledare är rekryterade från Utsikter och Socialförvaltning. Det är för tidigt att dra några slutsatser om resultat för de enskilda barnen, men anses lovvärt så här långt. HUB-modellen ingår även i en nationell forskningsstudie kring tvärsektoriellt arbete. Carina Ejdelind E-post: carina.ejdelind@helsingborg.se 5

6 Familjemobilisering Både nationell och internationell forskning visar att föräldrars stöd har stor betydelse för att deras barn ska nå goda skolresultat. Barn i riskgrupper har i stor utsträckning föräldrar med dåliga erfarenheter från sin egen skoltid. En stor andel föräldrar med invandrarbakgrund saknar grundläggande kunskap om det svenska skolsystemet. Familjemobilisering bygger på att ge barn ökade möjligheter att lyckas i skolan genom att deras föräldrar engagerar sig och stöttar barnen i deras skolarbete. Genom att föräldrarna medverkar i Familjemobilisering kan de påverka barnens studieresultat och bättre förstå barnens skolsituation. Familjemobilisering är en förebyggande verksamhet som drivs i samverkan mellan skola, socialförvaltningen och ABF. Att öka föräldrars delaktighet i barnets utveckling på skolan, så att barnets kunskapsutveckling och skolresultat förbättras och barnet får möjlighet att klara sig bättre i framtiden. En grupp föräldrar bjuds in och träffas vid åtta tillfällen på skolan tillsammans med lärare och eventuellt tolk. Grupperna är sammansatta så att föräldrarna talar samma språk och har barn i närliggande åldrar. Tillsammans diskuterar gruppen och gruppledarna på vilket sätt föräldrarna kan medverka till att förbättra barnens utveckling i skolan. Utifrån barnets individuella utvecklingsplan (IUP) diskuteras hur föräldrarna kan agera för att kunskaps- och sociala mål i utvecklingsplanen skall kunna uppnås. Genom träffarna får föräldrarna dessutom ökade kunskaper om det svenska skolsystemet och möjlighet att diskutera med skolanknuten personal. Familjemobilisering pågår på de flesta av UTSIKTER s skolor men också på andra skolor i Helsingborg. Erfarenheterna av Familjemobilisering visar att föräldrar som deltagit i gruppträffar får en ökad förståelse för det svenska skolsystemet och för hur de själva kan vara med och påverka sina barns utveckling i skolan. De lär dessutom känna skolpersonal vilket ökar förtroendet sinsemellan och föräldrarna vågar ställa fler frågor. Hemma har föräldrarna tagit större del i barnens skolarbete och arbetat aktivt för att barnen ska nå sina mål enligt IUP. I samarbete med FD Martin Olsson, Socialhögskolan i Lund, har det under hösten 2010 skett en utveckling av den manual som skall ligga till grund för en vetenskaplig studie av Familjemobilisering under Annika Andersson Tfn: E-post: annika.andersson@helsingborg.se 6

7 Hälsa i UTSIKTER och syfte Forskning visar att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa under hela livet. Samtidigt är en god hälsa en viktig utgångspunkt för att kunna ta till sig utbildning och prestera väl. Inom UTSIKTER pågår projektet Hälsa, finansierat av Folkhälsoinstitutet, med syfte att genom organisations- och verksamhetsutveckling med fokus på resultat öka möjligheterna för alla barn och unga att prestera väl i skolan och att förbättra sin hälsa. Forskningen omfattar alla elever i två årskurser på UTSIKTER skolorna samt på lika många jämförelseskolor i Helsingborg och Landskrona. Elevernas fysiska och psykiska hälsa samt skolresultat kartläggs. Kartläggningen upprepas tre ggr med ett års mellanrum. Helsingborg är även ett av fjorton områden i Sverige som, av Sveriges Kommuner och Landsting, är utvalda att delta i ett omfattande utvecklingsarbete med mål att barn och ungas psykiska hälsa skall mötas med en samordnad helhet. Denna insats är i nära samklang med projektet Hälsa i UTSIKTER. Samverkan sker också med Primärvården i utvecklandet av ett forskningsstött arbete. t är förbättra framtidsutsikterna för hela familjer samt koordinera mer effektiva verksamhetsformer med fokus på resultat. Täta mätningar av elevernas skolresultat och hälsa genomförs. en analyseras sedan på flera nivåer inom organisationen. Analyserna ligger sedan till grund för systematisk organisations- och verksamhetsutveckling med fokus på elevernas kunskapsmål. I analysprocessen och i det fortsatta utvecklingsarbetet medverkar rektorer, pedagoger, elevhälsans personal, tvärvetenskapliga forskare liksom medarbetare i UTSIKTER. Även pedagogernas hälsa kartläggs för att ytterligare identifiera möjliga utvecklingsområden fortfarande med fokus på elevernas kunskapsmål. Förhoppningsvis leder de täta mätningarna och analysinsatserna samt skolornas organisations- och verksamhetsutveckling till förbättrade skolresultat och bättre hälsa hos eleverna. Första kartläggningen i februari 2010 gav baslinjedata. Först efter kartläggning två och tre kommer vi att kunna se om det arbetssätt som bedrivs inom UTSIKTER leder till signifikanta resultat. Nils Lundin Fiffi Tegenrot Tfn: Tfn: E-post: nils.lundin@helsingborg.se E-post: fiffi.tegenrot@helsingborg.se 7

8 Arbetsminnesträning med RoboMemo RoboMemo är ett datorstyrt träningsprogram för att hjälpa barn att utveckla sitt arbetsminne. Arbetsminnet är den förmåga vi använder oss av när vi ska läsa, räkna eller komma ihåg vad som skall göras i nästa steg. Exempelvis behöver vi, när vi läser, komma ihåg det vi precis har läst för att skapa sammanhang i kommande text. Vi lagrar och hämtar informationen i arbetsminnet. En muntlig vägbeskrivning behöver vi också lagra i arbetsminnet, för att komma ihåg när vi skall svänga till vänster och när vi skall svänga till höger. Likaså behöver vi placera räknetal i arbetsminnet när vi får muntliga räkneuppgifter. Vi måste komma ihåg de tal vi ska räkna ut (exempelvis ), samtidigt som vi arbetar med själva räkneprocessen talen lägger sig i arbetsminnet procent av alla barn har problem med arbetsminnet. Om arbetsminnet är nedsatt kan det vara svårt att koncentrera sig och inlärning av nya saker kan ta lång tid. Genom att träna sitt arbetsminne kan koncentrations- och inlärningsförmågan öka. Professor Torkel Klingberg, vid Karolinska Institutet, har vetenskapligt utvecklat programmet RoboMemo för träning av arbetsminnet. Idag används RoboMemo på samtliga skolor inom UTSIKTER för att hjälpa barn med inlärningssvårigheter. Att öka koncentrations- och inlärningsförmågan hos elever med behov, så att barnen kan utveckla sina kunskaper, höja sina skolresultat och därmed förbättrar sina framtidsutsikter. RoboMemo kan användas av barn från cirka 6 års ålder. Programmet innehåller datorstödda övningar som tränar arbetsminnet. Svårighetsnivån anpassas automatiskt efter elevens kapacitet. Träningen tar ca 45 minuter per dag och omfattas av 25 träningstillfällen under fem veckor. Eleven har en utbildad coach som arbetar individuellt med eleven vid varje tillfälle och som ger löpande information om hur träningen fortgår. 1-2 gånger per termin organiseras träffar med UTSIKTER skolornas coacher för erfarenhetsutbyte och för att säkra kvalitet i urval och träning. Inom UTSIKTER har vi under två år följt 32 barn, i ålder 7-14 år. t har varit att stärka barnens arbetsminne och hjälpa dem i deras inlärningsförmåga. En kartläggning före och efter programmet visar att 22 av de 32 barnen, dvs 75%, fick en indexförbättring över 14, vilket anses ge ett märkbart resultat på arbetsminneskapaciteten. Träningarna har varit fördelade på åtta olika coacher. Från och med 2011 har skolorna egna licenser och själva det övergripande ansvaret för fortsatt arbetsminnesträning. Möten mellan skolornas coacher fortgår för att stärka kvalitet och urval. Till hösten 2011 kommer preciseringen av urval ytterligare förfinas genom ett program, AWMA (Automated Working Memory Assessment), som bedömer barnens arbetsminne. Urvalsprogrammet utvecklas i samarbete med Pearson Assessment i Köpenhamn. : Kristin Hintze Tfn: E-post: kristin.hintze@helsingborg.se 8

9 Diamant Arbetet med barn i riskgrupper har bland annat uppmärksammat brister i resultat i matematik. I syfte att bättre kunna mäta kunskaper och skapa effektiva åtgärdsprogram infördes därför analysverktyget Diamant på UTSIKTER skolorna i Helsingborg och Landskrona år Diamant har utvecklats av FD Madeleine Löwing på uppdrag av Skolverket. Att genom diagnostiska prov analysera väl avgränsade kunskapsområden, så att man tydligare kan se vilken kunskapsnivå skolan och varje enskild elev ligger på och var eventuella kunskapsluckor finns. Med tydlig förståelse för vilken kunskapsnivå eleverna har och var det finns eventuella brister kan effektiva åtgärdsprogram införas och undervisningen utvecklas så att eleverna når bättre kunskapsresultat. Analysverktyget Diamant används från förskoleklass upp till nionde klass. Genom diagnoserna får eleverna bekräftat att deras kunskapsutveckling går åt rätt håll samtidigt som man fångar upp dem med brister i sina kunskaper. Läraren har ett stort ansvar att följa upp på de resultat som diagnoserna ger. Diamant består av sex delar: aritmetik, bråk och decimaltal, talmönster, formler, mätning och geometri samt statistik. et av mätningen på UTSIKTER skolorna har lett till tätare uppföljningar för att mäta vilken effekt eventuella åtgärder har på resultaten. Rutiner för månatliga mätningar och analysarbete utvecklas nu på flera av våra skolor. I analysarbetet deltar även Madeleine Löwing. Genom väl avgränsade mätningar och kvantitativt många uppgifter får skolan, genom diagnoserna, en indikation om var kunskapsnivåerna på skolan ligger och var insatser bör sättas in i organisationen. På klassnivå kan läraren bättre anpassa och utveckla sin undervisning efter elevernas resultat, då det genom mätningarna blir lättare att se vilken kunskapsnivå varje enskild elev ligger på och var eventuella brister finns. en kan även kopplas till den enskilde elevens individuella utvecklingsplan, vilket gör att kunskapsutvecklingen i matematik följs upp parallellt med andra undervisningsområden. De positiva resultat man har uppnått genom Diamant har resulterat i att analysverktyget implementerats i samtliga skolor i Helsingborg och Landskrona. Eva Pennegård Tfn: E-post: eva.pennegard@helsingborg.se 9

10 Morningside Morningside är en pedagogisk metod inom matematik för barn med svårigheter att lära sig att räkna och som hamnat efter i undervisningen. Grundtanken med Morningside är att stärka elevernas basfärdigheter i matematik för att de lättare ska kunna lösa de mer komplexa uppgifterna. Med Morningsidemetoden ökar barnens möjligheter till bättre kunskaps- och resultatutveckling. Att genom Morningsidemetoden lära de barn som har svårt för matematik att räkna automatiskt och flytande så att de kan nå bättre resultat och få större möjligheter till bättre utbildning. Därigenom ökar möjligheterna till en stabilare framtid för barnen. Morningside är en så kallad catch-up -metod, där barnen under korta intervaller räknar ett visst antal uppgifter på tid, med direkt feedback på resultatet. I korta tidsintervaller räknar de koncentrerat. Tidsaspekten är viktig då eleven inte ska ha möjlighet att tänka för länge på lösningen av uppgiften. Det är meningen att barnen ska lära sig räkna flytande utan att tänka, precis som man lär sig tala ett språk utan att tänka på varje ord man säger. Genom att lära sig räkna flytande har man lättare att lösa mer komplexa uppgifter. Läraren spelar en viktig roll och hjälper barnet framåt och tar vid när barnet i sin feedback ser att det behövs. För närvarande används Morningside i en modifierad modell på två UTSIKTER skolor i Helsingborg. Vi kan se att metoden har en snabb påverkan på barnens kunskapsutveckling. Av denna anledning kommer det under 2011 erbjudas utbildning till lärare på samtliga sju UTSIKTER skolor, för att fler barn med behov ska få möjlighet att öka sina matematikkunskaper och sina utbildningsresultat och därigenom öka sina möjligheter till en positiv framtid. I samarbete med Uppsala Universitet genomför leg. psyk. Martin Hassler Hallstedt år 2012 en större randomiserad studie inom ramen för UTSIKTER för att pröva metodens evidens. : Eva Pennegård Tfn: E-post: eva.pennegard@helsingborg.se 10

11 Flerspråkiga barns språkutveckling En av de absolut viktigaste språkliga faktorerna för skolframgång är ordförrådets storlek. Efter fullbordad skolgång beräknas det passiva ordförrådet hos ett enspråkigt svenskt barn uppgå till cirka ord. Ett flerspråkigt barn som undervisas enbart på sitt andraspråk (svenska) ställs inför den dubbla uppgiften att utveckla sitt svenska basordförråd och samtidigt tillägna sig ämnesrelaterade skolord. Kunskapen om ord djupnar under skolåren genom undervisningen och organiseras också mer vuxenlikt i hierarkisk över- och underordning, en förutsättning för att snabbt kunna lagra nya ord med effektiva sökvägar. Detta sätt att organisera ordförrådet förs över från modersmålet till andraspråket. För flerspråkiga barn som undervisas enbart på sitt andraspråk tar det i allmänhet mycket längre tid att tillägna sig denna hierarkiska organisation. Om barnen inte heller undervisas i och på modersmålet blir förklaringar på modersmålet ingen hjälp för barnen. Att utveckla skolans verksamhet som riktar sig till elever med annat modersmål än svenska och därigenom öka måluppfyllelsen för flerspråkiga elever i alla ämnen. I tre år har UTSIKTER följt språkutvecklingen, på båda språken, hos 14 nyanlända, svensk-arabiska barn. Under 2010 har fyra modellklasser startats i Helsingborg och Landskrona, med fokus på flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling. Konceptet bygger på Thomas och Colliers omfattande studie av flerspråkiga elever och vilka faktorer som påverkar deras skolframgång. I enlighet med Thomas och Colliers framgångsfaktorer får eleverna modersmålsundervisning, ämnesundervisning på modersmålet samt svenska som andraspråk i en sociokulturellt stödjande miljö. I modellklasserna undervisas barnen utifrån genrepedagogik, som också betonar utvecklingen av ordförrådet liksom den framgångsfaktorn att höga förväntningar på eleverna stärker deras utveckling. För att kunna följa språkutvecklingen hos flerspråkiga barn har metodgruppen för svenska som andraspråk inom UTSIKTER utvecklat bedömningsinstrument som mäter elevernas utveckling. en av grammatiska och fonologiska test hos de 14 svensk-arabiska barnen gav relativt snabbt takeffekter hos majoriteten av barnen, vilket innebär att de klarade testerna utan problem. Ordförrådets storlek och framförallt dess organisation har visat sig utvecklas betydligt långsammare. I modellklasserna har en kartläggning av elevernas språk- och kunskapsutveckling skett i september 2010 och i februari Nu pågår en analysprocess av resultaten, vilket ska leda till utveckling av de insatser som görs för att barnens skolframgång ska öka. Carina Olsson Tfn: E-post: carina.olsson2@helsingborg.se 11

12 Genrepedagogik Alla skolämnen har sitt specifika språk. Språket används inte på samma sätt när man berättar eller skriver om sina upplevelser under lovet som när man ska förklarar vattnets kretslopp. Ett stort antal elever i den svenska skolan, flerspråkiga så väl som elever från marginaliserade grupper, har svårt att nå målen i olika ämnen och för en del av dem kan det vara så att de inte upptäckt de språkliga skillnaderna utan använder språket på liknande sätt i alla ämnen. Arbetet med enskilda, nyanlända barn i UTSIKTER har synliggjort att den undervisning som riktar sig mot elever med annat modersmål än svenska ser olika ut och att det saknas ett tydligt instrument för att följa deras språkutveckling. Utan en god språkutveckling inom både modersmålet och svenska riskerar tvåspråkiga elever att inte tillgodogöra sig undervisningen och på så vis inte lyckas i skolan. Genrepedagogik är en metod som sprids på UTSIKTER skolorna för att höja elevernas språkkunskaper och därmed måluppfyllelse. Denna explicita metod har sitt ursprung i Australien och är en pedagogik som ger lärare verktyg att arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen. Metoden är särskilt framgångsrik hos andraspråkselever men gynnar även enspråkiga elevers språkutveckling. Genom att använda genrepedagogiken i undervisningen kan lärare hjälpa tvåspråkiga elever att tillgodogöra sig ämneskunskaper och på så vis öka sina möjligheter att lyckas i skolan. I genrepedagogiken arbetar man som lärare parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning. Arbetssättet hjälper eleverna att upptäcka de mönster och nivåer som finns i språket. Det är en sak att behärska ett vardagsspråk, en annan sak att erövra skolspråket. Eleverna lär sig känna igen och använda olika textgenrer i olika sammanhang. Genom att hitta språkliga mönster kan eleverna lära sig att texter har olika syften och hur ämnesspecifika begrepp hänger ihop. Eleverna blir medvetna om hur språk och text formas av den omgivande kontexten. Genom att arbeta med språkutveckling i ämnesundervisningen tillägnar sig eleverna både språk- och ämneskunskaper och får ökade möjligheter att lyckas i skolan. Under läsåret 2010/2011 utbildas flera pedagoger inom UTSIKTER i genrepedagogik. Under höstterminen 2011 planeras en fortsättningskurs men även en nybörjarkurs. På så vis kan genrepedagogiken spridas och användas som undervisningsmetod i fler klasser, så att fler tvåspråkiga barn får ökade möjligheter att lyckas i skolan. Redan nu kan lärarna se positiva effekter av hur de tvåspråkiga eleverna har utvecklat sina språkkunskaper och uttrycker sig i text. Carina Olsson E-post: carina.olsson2@helsingborg.se Tfn:

13 Kultur och lärande Att involvera kulturverksamheter i utbildningen är ett arbetssätt för att förbättra elevernas språk- och kunskapsutveckling och nå en högre måluppfyllelse. En stor andel av eleverna på UTSIKTER skolorna är flerspråkiga och får genom kulturprojekten upplevelser genom alla sinnen, vilket stödjer deras språkutveckling i svenska. Genom samverkan och tydliga målsättningar kan både eleverna, skolan och kulturverksamheten utvecklas. Flera kulturprojekt har genomförts eller pågår på de sju UTSIKTER skolorna i Helsingborg och Landskrona, exempelvis Potatisprojektet på Raus Planteringsskola, KulTur i Skogen på Drottninghögsskolan, konst- och historieprojektet Undrien på Dammhagsskolan och Lär känna din stad på Dalhemsskolan. Projekten har genomförts i samarbete med Dunkers Kulturhus, Fredriksdal museer och trädgårdar, Museet i Landskrona samt Stadsbiblioteket i Helsingborg. Att genom nya utbildningsformer i kulturprojekt förbättra barnens språk- och kunskapsutveckling och nå en högre måluppfyllelse. Underliggande mål är - utöver barnens ökade kunskapsutveckling - att stärka föräldramedverkan i skolan, förbättra samarbetet mellan skolor och kulturverksamheter samt inspirera skolornas pedagoger i det fortsatta arbetet. Lärandet pågår i projektform där skolan och kulturinstitutionen tillsammans skapar en projektplan med tydliga mål. Omfattning och förutsättningar skiljer sig åt beroende på projekt och skola. Ämneslärare, specialpedagoger, rektorer och utvecklingsledare involveras i projektet och skolans pedagoger får handledning i hur de kan arbeta på ett kunskapsutvecklande sätt i klassrummet. Elevernas kunskapsnivå i specifika ämnen mäts både före och efter projektet och resultatet ingår i den utvärdering som görs efter avslutat projekt. För att öka föräldramedverkan i skolan bjuds föräldrar in till deltagande under projektets gång. Inom ramen för PArT har ett flertal kulturprojekt genomförts med konstaterat god effekt på barnens pedagogiska resultat. Exempelvis har barnens ordförråd och skrivkunskaper ökat, ämneskunskaper utvecklats, föräldramedverkan i skolan har förbättrats, skolans pedagoger har fått möjligheter till fördjupade ämneskunskaper och den aktuella kulturinstitutionen har fått ökad kunskap om skolans arbetsmetoder. Under 2011 kommer eleverna ges större möjligheter att presentera genomförda projekt på andra skolor, för att motivera och inspirera andra elevgrupper. Det måste också finnas möjlighet för skolor att själva identifiera behov och utifrån det väcka idéer om projekt. Genom kunskapsutvecklings-systemet inom UTSIKTER sprids kunskap om redan genomförda kulturprojekt. Därigenom kan man även upprepa, förbättra och utveckla projektidéer. Eva Matson Tfn: E-post: eva.matson@helsingborg.se 13