HANDBOK. Övningsbok för studiecirklar i social och arbetsmarknadsintegration

Transkript

1 Övningsbok för studiecirklar i social och arbetsmarknadsintegration HANDBOK Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden

2 Din H Akultur N D B O K H a n d b o k Projekt "Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar", Projekt diarienummer Koordinator: Folkuniversitetet Stiftelsen för Kursverksamhet vid Uppsala Universitet Projektledare: Yevgeniya Averhed yevgeniya.averhed@folkuniversitetet.se Projektkoordinator: Ali Rashidi ali.rashidi@folkuniversitetet.se S i d a 2

3 H AH Na nd db bo ok k Utan eldsjälar stannar världen! Till alla föreningar och volontärer som jobbar för integration och ett bättre samhälle S i d a 3

4 Fokusera på positiva egenskaper Innehåll Introduktion... 6 DLM-modellen som metod för integration... 7 Bakgrundsinformation om DLM-modellen... 7 DLM-modellen i projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar... 8 En vision för yrkesvägledning enligt DLM... 9 Individens framsteg steg för steg DLM-stegen Uppsökande verksamhet och första orientering (Invandrarförening) Inskrivning på Arbetsförmedlingen (Invandrarförening) En första intervju (AF) En första utvärdering/kartläggning (AF) Allmän målorientering och förberedelse av anvisning (AF) Ett första åtagande (AF) Övergång eller varm överföring (AF) Introduktion och global handlingsplan Utvärdering av den personliga situationen Aktiviteter som bryter isen Utvärdering av hårda och mjuka färdigheter och kompetenser Återutvärdering av (den ursprungliga) målorienteringen Ett andra åtagande Utvärdering av särskilda behov Aktiviteter för särskilt stöd Arbete med personliga och sociala begåvningar Orientering Förberedelse inför prova-på-tillfällen Prova på-tillfällen En andra orientering Utveckling av handlingsplan Ett tredje åtagande S i d a 4

5 Baskunskaper Förberedelser inför en utbildningsanvisning Utbildning Läroprocessen i programmet INSTRUKTIONER TILL ÖVNINGSBOK DEL 1: LÄR DIG MER OM DIG SJÄLV OCH DINA STARKA SIDOR, 10 timmar DEL 2: HITTA RÄTT INFORMATION, 10 timmar DEL 3: LÄR DIG ATT SÄTTA SMARTA MÅL OCH PLANERA SMART, 8 timmar DEL 4: JOBBA MED DIN MOTIVATION, SJÄLVFÖRTROENDE OCH SJÄLVKÄNSLA, 10 timmar DEL 5. BLI DIN EGEN LIVSARKITEKT BYGG EN BRO UT I SAMHÄLLET, 12 timmar BILAGA 1. VARM ÖVERFÖRING AV INDIVIDEN TILL ANDRA ORGANISATIONER BILAGA 2. SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖRE OCH EFTER KURSEN S i d a 5

6 Introduktion Det här studiematerialet är resultatet av projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar koordinerat av Folkuniversitetet Uppsala och finansierat av Integrationsfonden. Projektperioden är juli juni Studiematerialet har utvecklats i samarbete med 10 föreningar som jobbar med integration i Uppsala, Skellefteå, Sundsvall, Västerås och Linköping, nämligen: Somaliska Föreningen i Uppsala Somaliska Ungdomsföreningen i Uppsala Somaliska Diaspora och Kulturföreningen i Sundsvall Centrum mot Rasism och Internationella Föreningen i Sundsvall ABF Föreningen för Film Teater & Specialproduktioner FC Badbaado i Linköping Somaliska Ungdomsföreningen i Västerås Internationella Föreningen i Sundsvall och Timrå Kompass Guiden i Sundsvall Projektets övergripande syfte är att främja social-, kultur- och arbetsmarknadsintegration av nyanlända genom invandrarföreningar. Lågutbildade nyanlända är den mest utsatta gruppen som har svårast att integrera sig både kulturellt, socialt och arbetsmarknadsmässigt i Sverige. Invandrarföreningar fungerar ofta som träffpunkter och mötesplatser för dem som annars lever ganska isolerat i samhället. Därför ska integration börja i invandrarföreningar. Projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar har som huvudmål att ge invandrarföreningar kunskap och kompetens så att de kan ge effektiv hjälp och stöd för sina medlemmar till en snabbare integration. Mer information om projektet finns på Utbildningsmaterialet Vem är det här studiematerialet till för? Invandrarföreningar som brinner för och praktiskt jobbar med integration på lokal nivå Lotsföretagen som jobbar med integrationsfrågor inom ramen för den nya integrationslagen från 2011 Organisationer och stiftelser som jobbar med vuxenutbildning och integration Studiematerialet består av: Handbok för coacher på svenska Övningsbok för deltagare på svenska, somaliska och arabiska Kursens längd: S i d a 6

7 Studiematerialet omfattar ca 50 timmar. Delar av utbildningen kan ske kronologiskt eller parallellt. DLM-modellen som metod för integration Inledning Målet med DLM-modellen är att förbättra integrationsmöjligheterna på arbetsmarknaden för nyanlända för att bli aktiva medlemmar i det samhälle de lever i genom att introducera: - En metod för vägledning med individen i centrum. - Samordnade åtgärder bland de aktörer som, på något sätt, arbetar med denna målgrupp. - En metod för att säkra kvalitén för hur man mäter framgång och utveckling av detta. Detta kapitel handlar om att arbeta målinriktat med individens behov och möjligheter. Att arbeta individcentrerat innebär att lära känna individen. Det är viktigt att detta tar den tid man behöver, och att mentorn (rådgivare eller coach) använder tillgängliga resurser och nätverket på ett optimalt sätt. DLM börjar med en vision för yrkesvägledning då det utgör grunden för hur vi arbetar med individer. I det andra avsnittet presenteras och förklaras framstegskonceptet. I det tredje avsnittet förs konceptet och visionen samman för att bilda ramverket för DLM. Slutligen ges en förklaring till hur DLM-ramverket, relaterar till organisationerna i nätverkets arbetsprocess, ger utveckling. Bakgrundsinformation om DLM-modellen Lyckad integration på arbetsmarknaden och i samhället är inte ett resultat som kan skapas av en enda person. Det finns behov av en engagerad mentor, en person som är tillräckligt kreativ för att se och skapa nya utvecklingsmöjligheter för individen. Det krävs dessutom ett nätverk av aktörer som samarbetar med varandra för att skapa en gemensam väg till integration för individen, där varje part tar sin del av ansvaret för personens integration. Hur ska vi kunna göra verklighet av detta? Det är en process som kommer att ta både tid och energi. Processen sätts igång genom en öppen kommunikation genom hela nätverket, öppna dörrar, och att man kommunicerar effektivt om allt som händer, hur pass framgångsrikt nätverket är, och vad som krävs för att gå framåt, och genom att presentera en gemensam vision och arbetsmetod, som redan är bevisat effektiv. Detta är vad DLM - modellen står för. DLM-modellen introducerar en gemensam metod för hela nätverket så att det blir effektivare. S i d a 7

8 Modellen innehåller: Stegvis utveckling som består av små, tydligt definierade och mätbara steg. Vägledning som följer samtliga steg. En analysmetod som lättare beskriver och upptäcker vad en person verkligen behöver, eller redan har. Ett sätt att effektivt kommunicera information om individen. Enkla sätt att rapportera statistik om insatser och resultat. DLM-modellen i projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar DLM-modellen är ett verktyg för att stärka styrelser som jobbar med integration. DLM-modellen och handboken är till för: 1. Föreningar Att utbilda styrelser i föreningar med en kvalitetssäkrad metod för mer målmedveten integration av nyanlända på arbetsmarknaden. DLM-modellen har tre fördelar i arbetet med integration: a) det är en praktisk metod som ger möjlighet att underlätta integration på ett konkret och mätbart sätt; b) det är en modell som skapar ett samarbete mellan föreningar och andra aktörer i samhället; c) föreningarna får kunskap och praktisk färdighet i att vara en bro mellan sina medlemmar och arbetsmarknaden/samhället. 2. Mentorer Att utbilda mentorer som jobbar med integration i föreningar. Modellen ger följande möjligheter: a) vetskap och kunskap om, och kontakt med, andra aktörer som arbetar med integrationsfrågor; b) kompetens om hur man vägleder och stödjer individer till en lyckad integration; c) kunskap och kompetens om hur man jobbar målmedvetet med individens självförtroende och motivation för lyckad integration. 3. Individer Att ge utbildning, kontroll och styrka till individer som är nyanlända med låg utbildningsbakgrund genom att: a) öka självförtroendet, självkänslan och motivationen som är viktiga förutsättningar för lyckad integration; b) utveckla en personlig handlingsplan med fokus på individens möjligheter och behov; c) ge individanpassat stöd och information för varje steg i integrationsprocessen. 4. Nätverket Aktörer i externa nätverket är t.ex: kommun, arbetsförmedlingen, lotsföretag, SFI, arbetsgivare, utbildningsanordnare. DLM ger nätverket dessa fördelar: a) nya lösningar på gamla problem, som att skapa personligt anpassade och effektiva åtgärder för lyckad integration med hänsyn till den konkreta målgruppen; b) föreningarna gör uppsökande verksamhet för dem som står S i d a 8

9 utanför systemet; c) ett mätbart, transparent och kvalitetssäkrat system, med tydliga ansvarsområden, för lyckad integration. 5. Samhället i stort DLM är en ny metod för integration av de individer som är mest utsatta för utanförskap i samhället och på arbetsmarknaden. Genom en ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden ökar också möjligheten till integration i samhället. Det i sin tur bidrar till minskat utanförskap, främlingsfientlighet och segregation. En vision för yrkesvägledning enligt DLM En del anser att vägen till ett yrke, och det arbete som mentorer utför, endast följer en rak linje som leder från A till B. Det går att urskilja en tydlig startpunkt och ett slut i en yrkesbana. Vi vet var individen står och vart vi vill att den ska gå. Den vägledning som ges verkar väl planerad, och de verktyg man använder relevanta. Vi tar in standardtjänster som klarar av jobbet. Ofta frågar vi oss inte ens om de verkligen är till nytta. Den nya visionens budskap är att det inte är så tydligt och enkelt när det handlar om yrkesbanor. Personer inleder sina yrkesliv tidigare än de tror, då inte enbart professionella och yrkesmässiga kvalifikationer påverkar yrkesbanan. Omgivningen, familjen, vännerna, omständigheter samt personliga övertygelser, motivation m.m. är alla faktorer som påverkar en persons yrkesbana. Därför är en yrkesbana sällan en rak linje. Tydliga mål framstår som tvetydiga, och det skapas hela tiden nya mål. En individ tvingas ständigt fatta olika beslut. Arbetsmarknaden tvingar ofta in personer i denna situation. En tillsvidareanställning är inte längre en självklarhet. När det gäller våra yrkesbanor förväntas vi kunna sköta det själva. Till och med arbetsgivare ser det så. Därför måste yrkesvägledning och handledning vara inriktade på att göra det möjligt för individer att vara, eller att bli, självgående. Detta innebär att yrkesvägledning och handledning måste ses som en process som ska lära folk att ta tag i sin egen yrkesbana, en inställning de kommer att behöva ha i framtiden. Detta har onekligen konsekvenser för rollen som mentor. En mentor förser inte individen med specifika redskap för att den ska nå sina yrkesmål. Istället består vägledningen i att förbereda, vägleda och stödja individen på ett sätt att den kan lära sig att besegra hinder och finna lösningar, och finna sin väg på egen hand. Därför fokuserar mentorn på att lära individen att hantera yrkesproblem och att lära sig av tidigare erfarenheter. Mentorn ansvarar för en läroprocess och lär individen att hantera sina färdigheter, och att få grepp om framtiden. Detta går bara att åstadkomma på ett framgångsrikt sätt om du som mentor kan skapa en trygg relation med individen. Det betyder att en mentor måste kunna spela olika roller i sin relation och i sitt arbete med individen. S i d a 9

10 Individens framsteg steg för steg För en del personer verkar det vara en relativt enkel uppgift att hitta ett arbete, till och med under de svåraste omständigheter på arbetsmarknaden. De vet hur man lyfter fram sina färdigheter, kompetenser och förmågor på ett sätt så att arbetsmarknadens krav nästan stämmer fullständigt överens med deras kompetenser och egenskaper. För andra är det inte lika lätt att hitta arbete, trots att deras personliga egenskaper verkar vara lämpliga, och ju längre tid det tar desto svårare blir det. Att ge arbetsmarknaden skulden för deras problem är inte hela sanningen. Hur kommer det sig att vissa har så lätt och andra mycket svårare. Varifrån kommer dessa skillnader och hur arbetar vi med dem? Vi kan förklara det genom ett exempel. Vanligtvis läggs stor vikt vid vägledningen på att dela ut information om arbetsmarknaden för att hjälpa folk att hitta ett arbete eller en utbildning. Enligt DLM-synsättet är det lönlöst att dela ut information om arbetsmarknaden om personen inte kan hantera den på rätt sätt. Dessutom, beroende på vilken typ av avstånd som råder mellan personliga kvalitéer och egenskaper, och arbetsmarknadskrav, kommer typen av information som ska hjälpa en person att vara olika. Avståndet kan spåras till flera olika faktorer: yrkesmässiga och mer funktionsorienterade kvalifikationer, social begåvning, psykologisk profil samt individens förmåga att lyfta fram dessa. Tillsammans avgör dessa faktorer om en persons egenskaper enkelt kan möta kraven på arbetsmarknaden eller inte. Om det är fallet behöver en individ bara göra små framsteg, om det inte är så att större framsteg och insatser måste göras först. Stort avstånd mellan arbetsmarknadens krav och ens kvalifikationer (lämplighet och kompetens), kommer att göra att ens möjligheter på arbetsmarknaden ser mörka ut. I den här processmetoden tas detta med i beräkningarna. Under processens gång kommer både egen position och målet på arbetsmarknaden man strävar efter, samt kraven att bli tydligare. Processmodellen gör detta genom att sätta individen i främsta rummet, genom att fråga rätt frågor, genom att ha god förståelse av den utveckling som sker, och att avståndet till arbetsmarknaden måste lösas, genom att använda de redskap och verktyg som är tillgängliga och vid rätt tidpunkt, och genom att hålla ett öga på målet och prestationerna under hela processen. Om man tittar på vilken faktor som skapar mest avstånd till arbetsmarknaden, så är det den psykologiska faktorn. Man kan ha alla efterfrågade kvalifikationer (kompetenser, meriter och andra förutsättningar) men saknar man rätt tankesätt, kommer man aldrig att hitta ett arbete. Den psykologiska faktorn handlar inte bara om motivation, utan också om, t.ex. hur en person upplever förändringar och hur man låter tankesättet påverka framgången. Dessa psykologiska faktorer skapar ett sådant stort avstånd, att vi har gett de processorienterade modeller/ metoder som kan påverka det på ett effektivt sätt, ett mycket stort utrymme i denna utbildning. S i d a 10

11 DLM-stegen Det krävs att alla inblandade har en öppen kommunikation om arbetet med DLM-modellen och att man strävar åt samma håll. Tre viktiga saker att ta fasta på är: Samarbetsnivån mellan mentorn och individen Samarbetsnivån mellan mentorn och ledningen Samarbetsnivån i aktörernas nätverk DLM metoden bygger på dessa tre punkter. Den viktigaste faktorn som har att göra med dessa tre punkter finns med i metoden och sker stegvis, och presenteras i form av en stege. Den visar hur man i vägledningsprocessen, med små och väl planerade steg, gör det enklare för deltagarna, även de med särskilda behov, att komma in på arbetsmarknaden. Varje steg ger en möjlig följdreaktion som deltagaren kan behöva i sitt arbete mot sitt personliga mål. Denna metod kopplas sen samman med en handlingsplan, och kopplas också till rapportering och feedback, och liknande funktioner i processen. Stegen är anpassade efter den utveckling som de mest svårhanterliga deltagarna inom målgruppen brukar visa. Stegen, som följer efter denna text, beskriver för tredjelandsmedborgare med låg utbildning den process som, genom föreningars och andra aktörers samverkan, leder till integration på arbetsmarknaden. Innehållet och idén med stegen har kommit till genom bl.a. intervjuer med föreningar, arbetsförmedlingen, kommun, arbetsgivare, målgruppen, utbildningsanordnare och andra aktörer i Kristianstad, Luleå, Uppsala och Stockholm. S i d a 11

12 I vilken ordning, eller hur man ska ta stegen, väljs av den åtgärd som mentor anser motiverad för att gagna en framgångsrik utveckling, och för att öka individens självkänsla och möjligheter. Vissa individer behöver inte ta alla steg, vissa måste noga följa varje steg. Vissa steg kan göras parallellt. Men det är också så att för vissa grupper, som upplever stort avstånd till arbetsmarknaden, kan alla små steg i metoden vara nödvändiga. Stegen, metoden, är uppbyggd så att varje steg ger feedback. Enligt DLM metoden är invandrarföreningarnas huvuduppgift att hjälpa de nyanlända invandrarna under de två första stegen: Uppsökande verksamhet och Första orientering och rådgivning för inskrivning. S i d a 12

13 Invandrarföreningarnas uppgift är att hitta personer och hjälpa dem att registrera sig på: Arbetsförmedlingen, hos kommunen, på SFI eller hos andra aktörer. Idag finns det ingen part eller aktör som har det ansvaret, därför kan invandrarföreningarna bli en naturlig aktör som kan ansvara för de stegen. Följande punkter är värda att notera: 1. Föreningarna har kontakt med individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och samhället, och de som lever ett ganska isolerat liv. 2. De flesta personer litar i början mer på invandrarföreningen från samma land, än på myndigheter i det nya landet. 3. Svårighet att förstå språket kan vara ett hinder för att ta de steg som behövs. 4. Information om integrationsmöjligheter i Sverige kan upplevas som bristande eller förvirrande, p.g.a. att informationen inte är anpassad för personer med t.ex. låg utbildning och bristande kunskap i svenska. De följande stegen samordnas och utförs av Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Dessa steg är direkt kopplade till Arbetsförmedlingens nya åtgärder för nyanlända invandrare via etableringsformen Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har ett ordnat och effektivt samarbete med invandrarföreningar, för att hjälpa deltagarna på bästa sätt. Därför är det viktigt att föreningarna inte bara skickar personer till Arbetsförmedlingen utan också samverkar i kommande insatser. För det krävs det en effektiv kommunikation om individens sociala situation, befintliga färdigheter och önskemål. Ett sådant sammarbete, mellan Arbetsförmedlingen och invandrarföreningar, kan förhindra slöseri av resurser och upprepningar, att man gör tidigare genomförda insatser ännu en gång. Här nedan följer en beskrivning av stegen: Uppsökande verksamhet och första orientering (Invandrarförening) Föreningarna ska ge aktivt stöd till medlemmar, som antingen är nyanlända invandrare i Sverige eller har misslyckats med integrationen, trots att de har bott här en lång tid. Föreningarna måste vägleda individen på rätt sätt och jobba med målsättning, baserat på deltagarens individuella behov. Det är viktigt att ge rätt information om samhället, arbetsmarknaden och utbilningsmöjligheter samt vilka aktörer som är ansvariga för olika integrationssteg. Inskrivning på Arbetsförmedlingen (Invandrarförening) Deltagarna kommer till Arbetsförmedlingen för första gången för att skrivas in. Arbetsförmedlaren måste vara medveten om att det kan vara oklart varför de ska skriva in sig och vad de får ut av det. Det kan, på grund av språket, uppstå svårighet i kommunikationen. Föreningar kan därför vara en värdefull resurs och hjälpa till att lösa de två problemen. Efter att det första mötet ägt rum borde det man ha klart för sig varför man är tvungen att komma tillbaka till arbetsförmedlingen. Det är Arbetsförmedlarens uppgift, men även i detta kan föreningar stödja genom att hjälpa till att motivera personen. S i d a 13

14 En första intervju (AF) Förutom information som redan finns om deltagaren, samlar man in information om levnadsmönster, aktiviteter, bostadssituation, förväntningar, önskemål mm. Fokus ligger på att skapa en relation, ett samtal, hellre än en vanlig intervju för att samla in statistik. Det är nödvändigt att det finns bra information för att man ska kunna erbjuda hjälp och ordna med stöd med hänsyn taget till satta mål. Utmaningen består i att förklara varför de borde göra detta. Invandrarföreningar kan stödja Arbetsförmedlingen genom att samla in sådan information som nämnts i detta stycke. En första utvärdering/kartläggning (AF) Först gäller det att ta reda på deltagarens förmåga, kunskap och talang. Viss information kanske redan finns, men ofta ger inte den en komplett bild. Det är viktigt för Arbetsförmedlingen att veta då det gör det möjligt att göra ett första urval. Lätt avklarade fall, personer som är tydligt intresserade och har tillräckligt med bekräftad förmåga, kunskap och färdigheter, hänvisas snabbt till en utbildning eller direkt till arbetsmarknaden (inkl. entreprenörskap). Medan övriga i målgruppen kräver mer detaljerade och förfinad, vägledning och stöd för att det ska vara möjligt att ge en bild av hur långt man kan nå. Mycket av den information som behövs kan hämtas från föreningarna. Det kan också behövas särskilda insatser för att godkänna tidigare diplom och certifikat. I detta steg ligger också utmaningen: att klargöra varför ytterligare information är nödvändig och hur den ska inhämtas. Allmän målorientering och förberedelse av anvisning (AF) När arbetsförmedlaren har samlat in information är det möjligt att göra ett första målförslag, som sker i samråd med individen. För en del kommer detta att verka väldigt konkret, medan det för andra kommer att vara mer vagt och overkligt. Målen bör formuleras på ett sätt så att de känns uppnåeliga, stimulerande och logiska, ur den rådande situationens perspektiv. En del av denna målorientering består i att förklara och förstå nästa steg/aktivitet, och att förbereda individen för följande: Vad kan han/hon förvänta sig? Hur kan han/hon förbereda sig på bästa sätt? Ett första åtagande (AF) Det är ytterst viktigt att individerna förstår den vägledning och information de får, vilka roller och skyldigheter man har. Det är också viktigt att man förstår och instämmer med det Arbetsförmedlingen gör för att uppnå målet. Åtagandet måste regelbundet ses över, särskilt då målen och handlingsplanen ändras. Efter att det första målet och steget/aktiviteten har bestämts, är individens åtagande nödvändigt. Det är utmaningen med det steget. För en del kan det skrivas ner på ett papper och sen skrivas under. S i d a 14

15 Övergång eller varm överföring (AF) Arbetsförmedlaren ordnar med alla förberedelser, alla papper, och ger även information som kan behövas för övergången. Det vi kallar för varm överföring. Arbetsförmedlaren kontrollerar också om övergången skedde på ett bra sätt. Övergången ska hanteras med hänsyn taget till individens och den mottagande organisationens förutsättningar. Nu flyttas individen till nästa organisation/ part i Arbetsförmedlingens nätverk. Tidigare insamlad information bör vara tillgänglig för den mottagande organisationen/ parten, för att förhindra att man t.ex. gör något som redan är gjort, utan istället kan fortsätta bygga vidare. Därför måste mottagande organisation/ part förstå Arbetsförmedlingens sätt att samarbeta på. Ett bra sätt som skapar bättre förutsättningar är att man samlar in data på liknande sätt som Arbetsförmedlingen gjort, för att sen lättare kunna komma överens och även ge feedback under hela processen. För de organisationer/ parter som är iblandade bör följande steg iakttas och följas: Introduktion och global handlingsplan Skapa en relation med individen. Utbyte av förväntningar. Klargör roller, skyldigheter och rättigheter, och förklara inledande aktiviteter och syftet med dem. Utvärdering av den personliga situationen Eftersom personliga problem kan påverka kraften och viljan i att samarbeta och delta i utvecklingsaktiviteter, så måste mentorn så snabbt som möjligt upptäcka om personen verkar ha problem att delta aktiviteterna. Vissa av de problemen kan bero på: Familjens struktur (t.ex. makens roll i familjen), Barnomsorg, Lågt självförtroende, Brist på motivation, Sättet deltagaren schemalägger dagliga aktiviteter på, Tid, Hälsa, Trauman mm. Mentorn får avgöra vilka insatser/program som bäst utreder detta (t.ex. ytterligare intervjuer, en annan form av aktivitet som bryter isen/grupparbete- se Övningsboken). Tänk på att nya svårigheter kan uppstå under projektets gång. Förtroendet i relationen mellan mentorn och individen har stor betydelse för hur individen avslöjar sina problem. En del av de svårigheter som kan uppstå kräver extra uppmärksamhet, medan andra kan lösas på enklare sätt, t.ex. genom aktiviteter/ övningar. Aktiviteter som bryter isen I början fokuserar man på att utveckla självkänslan, motivationen, självförtroendet och förmågan att vara självgående, hos individen. Personliga problem och svårigheter kommer att upptäckas och avslöjas. Gruppens självhjälpande funktion kommer att stimuleras av att man får en känsla av samhörighet och ansvar inom gruppen. Orientering och kunskap om utbildning och arbetsmarknad, utvecklande av färdigheter, kunskaper och erfarenheter kommer i senare steg i utbildningen. Övningsboken tillhandahåller flera exempel på gruppaktiviteter som bryter isen. S i d a 15

16 Utvärdering av hårda och mjuka färdigheter och kompetenser Mycket tid och energi läggs i detta steg på att kartlägga individens alla färdigheter, kunskaper och kompetenser. I de aktiviteter som bryter isen kommer individen att avslöja mer om sina bakgrunder. Genom att tala om tidigare erfarenheter kommer individerna att kunna bilda sig en bättre uppfattning om sig själva och vad de redan kan. Deras motivation och självförtroende kommer att öka. Bra samtalsämnen kan vara om: skolan, arbetet, ideellt arbete/ volontärsarbete, fritidsintressen, familjerollen, dagliga aktiviteter. Det kan vara som en del av aktiviteterna för att bryta isen. Manualen innehåller flera olika exempel på hur man kan göra för att samla in den här typen av information. Återutvärdering av (den ursprungliga) målorienteringen När individen väl har fått en bättre uppfattning om sina egna kompetenser, med utgångspunkt att motivera mot ett bestämt mål, ska mentorn återigen ta upp deltagarens drömmar, förhoppningar, önskemål men också att förstå vilka möjligheter som finns för utbildning och vilka möjligheter arbetsmarknaden erbjuder. Det väsentliga är att individen förstår målet och vad som krävs för att nå detta, samt vilka roller och skyldigheter som finns, och att målen och slutmålet kan ändras efter förutsättningarna. Ett andra åtagande Projektet ska fokusera på att komma bort från frivilligarbete (den rådande politiska riktningen). Mentorn bör därför kontrollera individens åtagande med hänsyn till målet och de roller och skyldigheter som följer med. Detta åtagande ska ske i skriftlig form. Utvärdering av särskilda behov Då individen och mentorn kommit överens om mål, roller och skyldigheter är det återigen dags att utvärdera vad som kan stå i vägen för att uppnå målet, och vad som måste lösas först. Vid det här laget har de lärt känna varandra bättre vilket gör att det är lättare att upptäcka svårigheter, både dolda och synliga. Aktiviteter för särskilt stöd I detta steg ska mentorn ordna med stöd och/ eller utbildning för särskilda behov. Det kan ske samtidigt som, eller i, de aktiviteter och övningar som handlar om att bryta isen. Övningshäftet innehåller flera exempel på sådana övningar. Arbete med personliga och sociala begåvningar I den här läroprocessen, som sker steg för steg, ges den personliga utvecklingen allt större uppmärksamhet i aktiviteterna. Alla former av lärande, personligt och i grupp, används i detta steg för att göra deltagaren S i d a 16

17 bättre på att planera sina verksamheter och aktiviteter för att även klara de mer krävande delarna i utbildningen, och vägen mot målet, som t.ex. yrkesutbildning, arbeten, tester, att besöka staden tillsammans. Orientering Då individen med tiden känner sig kompetent nog att delta i aktiviteter som ställer lite högre krav (vad beträffar tid och ansträngning) kommer denne också att kunna bestämma inom vilket område han eller hon helst vill utvecklas. Det är mentorns ansvar att erbjuda olika möjligheter (arbetsgivare, volontärarbete och skolor) och att på olika sätt med hjälp av dessa möjligheter, hjälpa individerna att fatta bättre beslut och stimulera deras motivation att utvecklas. Prova på-tillfällen, det vill säga kortare perioder då man skaffar sig arbetserfarenhet, är idealiskt för det. Förberedelse inför prova-på-tillfällen Där så behövs, stöder mentorn deltagaren i förberedelserna inför prova på-tillfället. Båda är med om att bestämma syftet och målet. Allt som måste tas itu med för att tillfället ska få en bra start kan vara en del av förberedelserna. Detta innebär även att man ska ge arbetsplatsen information om personen och syftet. Prova på-tillfällen Individen kan behöva flera prova på-tillfällen innan hon eller han är kapabel till att göra ett motiverat val (ett val med tillräckligt mycket självförtroende och engagemang). Mentorn följer orienteringsprocessen och även i hur självförtroendet ökar. Grupparbete kan användas för att förbättra fokus, självkänsla och erfarenhetsutbyten. En andra orientering Erfarenhet och kunskap från de aktiviteter som är till för att bryta isen, som t.ex. grupparbeten, prova påtillfällen och liknande, kan var en hjälp för mentorn, att tillsammans med den övriga informationen om arbetsmarknaden, kontrollera orientering av slutmålet. Då slutmålet, som nu bör vara tydligt, ska också yttersta fokus i handlingsplanen vara att komma in på en utbildning eller på arbetsmarknaden. Utveckling av handlingsplan Mentorn och individen gör tillsammans upp en handlingsplan för hur den ska komma in på en mer formell utbildning, och hur han/hon ska komma ut på arbetsmarknaden. Mentorn och individen känner varandra ganska väl nu, därför går det också enklare och lättare att göra upp en realistisk handlingsplan. Roller, S i d a 17

18 skyldigheter och rättigheter gås än en gång igenom. För vissa individer kan det vara mer realistiskt med ett arbete istället för att söka en utbildning. Ett tredje åtagande I detta steg ska deltagaren än en gång förbinda sig att följa handlingsplanen och att arbeta mot målet Baskunskaper Aktiviteter som för att utveckla de baskunskaper som är nödvändiga för att komma in på en utbildning (informellt lärande, intensiva språkstudier mm) Förberedelser inför en utbildningsanvisning För att förenkla intagning ordnar mentorn med aktiviteter för både individen och utbildningsinstitutet som ska ta emot individen. Utbildning Individen påbörjar utbildningen. Läroprocessen i programmet Individen fortsätter utbildningen. Åtgärder görs om det är nödvändigt för att individen ska kunna fortsätta programmet. Åtgärder för att deltagarna ska klara av de förändringar som krävs i handlingsplanen för att det ska leda till ett arbete, bör även göras i projektet Kompetensuppbyggnad för invandrarföreningar. Slutmålet är inte utbildning, utan arbete. Så här ser det ut, de följande och slutliga stegen, som leder vidare: 1. Mål- och arbetsmarknadsorientering 2. Öva upp förmågan att söka jobb 3. Förmedling (till arbetsmarknaden) 4. Förmedlad till arbetsmarknaden Hur detta ska gå till, den information som behövs och andra aktiviteter, ingår som en del i projektet. S i d a 18

19 INSTRUKTIONER TILL ÖVNINGSBOK Det tidigare avsnittet förklarar DLM-stegen som täcker hela integrationsprocessen och föreningarnas roll i processen. Föreningarna är huvudsakligen ansvariga för uppsökande verksamhet och stöd av individen med inskrivning på Arbetsförmedlingen för att påbörja integrationsvägen till arbetsmarknad. Föreningarnas uppgifter är att göra en första kartläggning och behovsanalys samt stärka individens självförtroende, självkänsla och motivation innan individen påbörjar integrationsprocessen. När de första stegen är klara måste föreningen göra en varm överföring av individen till Arbetsförmedlingen, d.v.s. all relevant information måste överföras till en konkret handläggare. I det här avsnittet beskrivs instruktioner för de aktiviteter som mentorerna i föreningarna kan anordna för att förbereda individer för inskrivning på Arbetsförmedlingen. Instruktionerna är kopplade till en övningsbok för individer. De aktiviteter som beskrivs i övningsboken är uppdelade i gruppövningar och individuella övningar. Coachen kan använda övningsboken bara delvis men hela kursen rekommenderas för de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och lever i utanförskap. Tiden för varje övning är beräknad utifrån en grupp på 7-10 personer. S i d a 19

20 DEL 1: LÄR DIG MER OM DIG SJÄLV OCH DINA STARKA SIDOR, 10 timmar Individuell övning 1: Kunskapskarta, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen Kunskapskarta är att kartlägga de kunskaper, erfarenheter och färdigheter individen har för att hitta hennes/hans starka sidor och talanger och att öka självförtroendet. Det finns många dolda erfarenheter och färdigheter hos varje individ. De erfarenheterna är ofta självklara för individerna och hänger ihop med de uppgifter de gör i vardagen. Den här övningen hjälper att ta reda på vad individerna är duktiga på och vad de tycker om att göra. b) Instruktioner: Berätta kort för deltagarna om målet med övningen. Se till att deltagarna skriver ner denna information i sina personliga övningsböcker. Börja med roller/uppgifter och kunskaper kopplade till delen 1.1. MIN FAMILJ. Varje deltagare beskriver sin familj och sina roller. Varje deltagare beskriver vilka uppgifter hon/han gör i samband med sina roller. Varje deltagare beskriver vilka färdigheter och kunskaper hon/han behöver för att lyckas med varje konkret uppgift. Hjälp deltagarna att identifiera så många färdigheter som möjligt. Handbok DEL 1 I slutet av delen 1.1. MIN FAMILJ ska varje deltagare välja ut 1-3 favorituppgifter åt sig! Dessa uppgifter kommer att vara grunden till vidareutbildning/ volontärarbete/arbete. Följ samma instruktioner med andra delar i övningen från 1.2. till 1.6. Se till att hitta så många talanger som möjligt och visa det för deltagarna. Även de som har ringa formell utbildnings- och yrkeserfarenhet har många icke-formella kunskaper och färdigheter. Diskutera olika möjligheter för att visa hur mycket de kan göra. c) Förväntat resultat: Ökat självförtroende S i d a 20

21 Lista över deltagarnas kunskap, färdigheter och favorituppgifter för att matcha dem med framtida jobb. Gruppövning 2: Drömjobbet, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen Drömjobbet är att ta ett steg närmare praktik, ideellt arbete och anställning genom att utveckla sina personliga ambitioner: drömjobbet och att: Få nya idéer och perspektiv angående anställning. Få motivation genom feedback från andra. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna. Berätta att det är viktigt att hålla masken i den här övningen. Varje deltagare skriver ner sitt drömjobb på en lapp. Det är viktigt att för ett ögonblick glömma bort verkliga hinder som t.ex. brist på utbildning och erfarenhet. Lapparna läggs i en skål och blandas. Den första deltagaren tar en lapp. Om det är hennes/hans egen lapp ska hon/han ta en ny. Hon/han ska gissa vems lapp det är och motivera varför hon/han tror det genom att lista egenskaper och karaktärsdrag hos den som kan tänkas välja jobbet. Alla deltagare måste säga sin åsikt: om de håller med eller inte och varför. Efter diskussionen fråga personen i fråga om detta är hennes drömjobb. Fram till den här punkten måste personen hålla masken. Om personen i fråga svarar nej måste deltagarna fortsätta leta efter rätt person. När det bara är en lapp kvar vet alla vem som har skrivit den. För att göra övningen fortsatt intressant kan ledaren be deltagarna gissa vad det står på lappen. De måste motivera sina gissningar. Utvärdera om övningen hjälpte deltagarna att få nya idéer, hitta nya starka sidor hos sig själva, o.s.v. Utvärderingen kan ske både muntligt och skriftligt. S i d a 21

22 c) Förväntat resultat: Nya idéer och perspektiv angående framtida jobb. Ökad motivation och självförtroende genom feedback från andra. Individuell övning 3: Vägen till drömyrket, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen Vägen till drömyrket är att kartlägga de kunskaper, erfarenheter och färdigheter individen behöver för att få sitt drömyrke. Övningen hjälper att konkretisera vilka steg individen ska ta mot sitt drömyrke vad gäller utbildning, praktik och andra aktiviter. Övningen är viktig för att kunna skriva en individuell handlingsplan för varje deltagare i övning 27. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna. Varje deltagare ska beskriva sina framtidsdrömmar. Välj 3 alternativ. Sortera aktiviteterna i rangordning: favorit 1, favorit 2, favorit 3. Vilka färdigheter behöver deltagarna för att nå denna dröm? Hjälp till aktivt med att ta reda på färdigheter och kunskaper som deltagarna kommer att behöva. Deltagarna kan använda Internet och göra studiebesök. Alternativet är att bjuda in de som jobbar i branscher som deltagarna har valt så att de kan berätta vad som krävs. Deltagarna skriver ner all information i sina övningsböcker. Nästa steg är att skriva en individuell handlingsplan, se övning 27. c) Förväntat resultat: En lista över vilka färdigheter som behövs för att få favoritjobbet. S i d a 22

23 Individuell övning 4: Ditt CV, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Tredjelandsmedborgare med låg utbildningsbakgrund och låg arbetslivserfarenhet saknar ofta attraktiva meriter för sitt CV vad beträffar utbildning, arbetslivserfarenhet och ideellt arbete. Den här metoden hjälper dem att fokusera på och marknadsföra andra viktiga egenskaper och kompetenser samt att utveckla en individuell handlingsplan. Det personliga CV:t är ett verktyg som kan användas på två olika sätt: 1. En praktisk förberedelse inför arbetsintervjuer. 2. Ett medel för att öka delaktigheten och självförtroende hos tredjelandsmedborgare som inte har någon arbetslivserfarenhet och saknar information som ett vanligt CV innehåller (utbildning och formell yrkeserfarenhet). Det är viktigt att visa de kunskaper och färdigheter individerna besitter för ökad motivation och ökat självförtroende. b) Instruktioner: Berätta kort för deltagarna om målet med övningen. Se till att deltagarna skriver ner denna information i sina personliga övningsböcker. Hjälp till att överföra deltagarnas relevanta färdigheter och kunskaper från övning 1 Kunskapskarta. Deltagarna bifogar sina bilder till CV-mallen samt de certifikat och intyg som de har. c) Förväntat resultat: Ett personligt CV där deltagarnas starka sidor och talanger har tagits fram. Ökat självförtroende och självkänsla. S i d a 23

24 Gruppövning 5: Ditt personliga brev, ca 1 timme a) Målet med övningen: Övningen fokuserar på att skriva ett personligt brev för att marknadsföra sig själv hos arbetsgivare som en del av CV:t. Övningens huvudsakliga mål är: Att få en tydlig bild av sina egna kompetenser och starka sidor. Att träna på att skriva på det personliga brevet som en del av CV:t. b) Instruktioner: Presentera övningens mål för deltagarna. Förklara vikten av det personliga brevet för att öka chanserna till att få ett jobb. Förklara även vikten av att det personliga brevet ger arbetsgivaren rätt bild av ens kompetenser/starka sidor och personlighet och vikten av att välja rätt säljande argument, sett från arbetsgivarens perspektiv. Presentera exempel på personliga brev om så behövs. Man kan i förväg förbereda en mall med delar som är viktiga för ett normalt personligt brev. Genomför övningen: Deltagarna ska låtsas som att de söker en kompis och måste beskriva sig själva baserat på en standardmall för personligt brev (om det är relevant). Deltagarna delas upp i par och läser varandras personliga brev. De ska sedan ge varandra och resten av gruppen feedback om vilka egenskaper i det personliga brevet som är värdefullast. Starta en gruppdiskussion efter att deltagarna har hjälpt varandra om att hitta fler positiva sidor och säljande argument. Efter detta ska deltagarna skriva ett riktigt personligt brev till en potentiell arbetsgivare och beskriva sina styrkor och personlighet baserat på de andras feedback. Alternativet är att deltagarna skriver varandras personliga brev till en potentiell arbetsgivare. Ge deltagarna stöd när de ska slutföra sina personliga brev som de kan använda när de söker ideellt arbete, sysselsättningsstöd och praktikplatser. Utvärdera om: Deltagarna tycker att övningen har hjälpt dem att förstå sina starka sidor och de bästa säljande argumenten. S i d a 24

25 Deltagarna fick bättre självförtroende efter att ha kartlagt sina kompetenser, egenskaper och starka sidor. c) Förväntat resultat: Personligt brev med en tydlig bild av sina egna kompetenser och starka sidor. Ökat självförtroende och ökad motivation genom feedback från andra. Gruppövning 6: Skitjobb, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är att ta ett steg närmare praktik, ideellt arbete och anställning genom att utveckla personens perspektiv och bild av vissa jobb genom att: Att få nya idéer och perspektiv gällande anställning. Att få en ny bild av så kallade impopulära jobb. Att belysa värdet av olika jobb, även impopulära sådana. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna. Genomför övningen: Varje deltagare ska skriva ner det impopuläraste jobbet enligt hennes/hans åsikt på en lapp. ü Dela in gruppen i mindre grupper där varje grupp blir en reklambyrå. Dela upp de impopulära jobben mellan grupperna. Deras uppgift är att marknadsföra jobben till varandra genom att a) hitta fördelar med jobbet, b) hitta argument för varför jobbet är viktigt, c) förklara vad som skulle hända om ingen gjorde jobbet, d) hitta likheter (liknande uppgifter) med andra (populära) jobb. Vidare ska varje grupp föreslå en strategi för hur man kan sprida information om jobbet för att förändra bilden av det. Hjälp varje grupp att ta fram en marknadsföringsplan. Varje grupp ska presentera sin marknadsföringsplan. Avsluta övningen med en diskussion om varför olika jobb har olika värden. Är det några jobb som deltagare tycker verkar intressanta att ha tillfälligt innan de får sitt drömjobb? S i d a 25

26 Utvärdera kvinnornas attityd gentemot impopulära jobb. Är det värt att börja med de impopulära jobben för att komma in på arbetsmarknaden? Vilka fördelar ser de med att börja med ett impopulärt jobb? Fick deltagarna några nya tankar från övningen? c) Förväntat resultat: Ändrad attityd om de jobb som är mindre populära. Nya idéer och perspektiv gällande anställning. DEL 2: HITTA RÄTT INFORMATION, 10 timmar Individuell/gruppövning 7: ca 10 timmar Hitta rätt information, a) Målet med övningen: Målet med övningen är att ge deltagarna så mycket relevant och nyttig information som möjligt. Övningen är mycket viktig för kursen eftersom det oftast är brist på information som är ett hinder för en lyckad integration. b) Instruktioner: Planera sex utbildningstillfällen för deltagarna med minst timmar per utbildningstillfälle. Planera vilka tillfällen du kan leda själv och när du behöver externa föreläsare från AF, kommunen, polis, kvinnojouren, skolan. Kontakta externa föreläsare och bjud in dem. Bjud in tolk om det behövs (en från målgruppen). Planera varje utbildningstillfälle där föreläsaren har en plan med frågor som ska tas upp (1,5 timme). Lämna varje gång 1,5 timme för diskussion och frågor kopplade till varje föreläsning. Handbok DEL 2 Se till att deltagarna har fått all information klar och tydlig. De kan anteckna i övningsböcker eller få handouts från föreläsaren. Utvärdera efter varje workshop om deltagarna tycker att informationen är nyttig för dem och vad det är som saknas. Tipsa gärna om var man kan hitta mer information på internet. Rekommenderade områden/frågor: Grundläggande information om Sverige S i d a 26

27 Seder och traditioner jämförelse mellan Sverige och individens hemland Var och hur hittar man en tolk? Var finns samhällsorienteringskurser på lokal nivå och hur anmäler man sig? Trafik: cyklar, fotgängare, kollektivtrafik Hälsosystem i Sverige Vart ska man vända sig när man blir sjuk? Var ligger lokala sjukhus? Akutvård Barnens hälsa Tandvård Graviditet Telefon och adress till sjukhus och försäkringskassan? Finns det lättillgänglig information på Internet? Var kan man hitta mer information om ämnet? Studera svenska i Sverige SFI som första steg: Varför behövs SFI och hur kan man anmäla sig? Andra skolor som jobbar med språkundervisning: hur anmäler man sig? Var kan man hitta mer information om ämnet? Utbildningsystem i Sverige Komvux: Varför behövs Komvux och hur kan man anmäla sig? Undervisning på modersmål Yrkesutbildningar kopplade till behoven på arbetsmarknaden och individens intresse som finns på lokal nivå. Hur anmäler man sig? Högskoleutbildningar kopplade till behoven på arbetsmarknaden och individens intresse som finns på lokal nivå. Hur anmäler man sig? S i d a 27

28 Certifikat och dokument: hur validerar man dokument från hemlandet? Vilka certifikat och dokument krävs för att få jobb i Sverige? Var finns information om yrkeshandledare och kontaktpersoner? Finns det kommunikationsplattformar för invandrare? Var kan man hitta mer information om ämnet? Religionen i Sverige Vilka religioner finns i Sverige? Vilken roll spelar religion i Sverige? Vilka skillnader finns mellan religioner i Sverige och individens hemland? Var kan man hitta mer information om ämnet? Kultur och fritid: Organisationer som tillhandahåller rådgivning för invandrare Icke-statliga organisationer som arbetar med isolerade invandrarkvinnor Program/verksamhet för praktisk social färdighet samhällsinriktade kurser Bibliotek Sightseeing och natur Museum Teater Bio Musik Sport Online media Var kan man hitta mer information om ämnet? S i d a 28

29 Handbok DEL 3 H A N D B O K Övningen kan kombineras med att hitta kontaktpersoner som vill ställa upp som volontärer i de fall när individerna behöver hjälp med olika praktiska saker som att fylla i papper till försäkringskassan, ta kontakt med barnmorskan, osv. Kontaktpersoner kan vara de familjer som är redan etablerade i samhället eller de som är födda i det nya landet. c) Förväntat resultat: Ökad kunskap om olika samhällssektorer och frågor som är viktiga för integration. Ett kontaktnät med föreläsare som är representanter från olika myndigheter och organisationer samt med kontaktpersoner som kan ställa upp som volontärer. DEL 3: LÄR DIG ATT SÄTTA SMARTA MÅL OCH PLANERA SMART, 8 timmar Individuell övning 8: Nyckelkompetenser, ca 3 timmar a) Målet med övningen: Varje individ har utvecklat egenskaper och färdigheter genom tidigare erfarenheter. Det är viktigt att ta reda på de erfarenheterna och omvandla dem till drivkraft hos individen för integration i samhället och på arbetsmarknaden. Ofta ser individen inte själv objektivt på sina färdigheter eller tar dem som en självklarhet som är onödig för integrationsprocessen. Målet med denna övning är att hitta huvudegenskaper och färdigheter hos individerna och förvandla dessa till deras drivkraft. b) Instruktioner: S i d a 29

30 Förklara övningens regler för deltagarna. Gå igenom och förklara alla egenskaper som är viktiga för att hitta och behålla jobb och andra integrationsmoment: Att vara flexibel Att hålla tiden Att ta ansvar Att acceptera hierarki Att vara självständig Att kunna kommunicera i tal och skrift Att vara motiverad Att vara representativ Att kunna samarbeta med andra Att kunna hantera kritik Att vilja lära sig Låt varje deltagare individuellt kartlägga egna huvudegenskaper och färdigheter som hon/han har fått genom tidigare jobb, utbildning, fritidsaktiviteter och andra aktiviteter. Summera de egenskaperna och färdigheter i grupper eller i diskussion med varje deltagare. Diskutera de egenskaperna för lyckad integration som deltagarna redan har och vilka man ska tänka på. Hur kan man utveckla de egenskaperna? c) Förväntat resultat: Ökad kunskap om olika huvudegenskaper och färdigheter som är viktiga för integration. Ökad kunskap om egna huvudegenskaper och färdigheter som individen redan har. Ökad kunskap om de huvudegenskaper och färdigheter som individen saknar samt hur hon/han kan utveckla dem. Individuell övning 9: SMARTA mål, ca 1 timme a) Målet med övningen: S i d a 30

31 Att skriva ned och formulera sina mål är ett bra sätt att tydliggöra vad individen vill, vad som är realistiskt och hur det ska uppnås. För att ge individen en realistisk chans att uppnå målen så bör han/hon göra målen SMARTA (Specifika, Mätbara, Attraktiva, Relevanta, Tidsbestämda och Attraktiva). Smarta mål hjälper att sätta ihop en realistisk aktivitetsplan utifrån individens behov och förutsättningar genom att: Målen handlar om attityd och individens behov, inte omgivningens Individen själv kan styra sina mål Målen är formulerade på ett positivt sätt Det är lätt att mäta resultat b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna. Förklara hur man planerar smarta mål. När du planerar en konkret åtgärd måste du sätta ett SMART mål som resultat så att varje åtgärd: Är specifik och tydlig Är inriktad på det huvudmål/den dröm individen har (ett steg mot drömmen) Har tydliga och igenkännbara (mätbara) resultat Är realistisk med hänsyn till nuvarande hinder Är tydlig med vad som krävs och vad som faktiskt är tillgängligt Har ett klart datum och tid då resultatet skall uppnås Låt individen tänka på ett SMART mål och skriva det ner i övningsboken. Se till att individens mål är SMART enligt alla punkter, gå igenom punkt för punkt. Tänk på 3 mätbara resultat när målet är uppnått Fundera om målet verkligen leder till individens drömjobb För vissa individer måste åtgärderna omfatta ganska kort tid. Detta innebär att en möjlig utgång bör vara något klienten kan uppnå på exempelvis en veckas tid. Målen måste vara formulerade i klart sammanhang. c) Förväntat resultat: Ett tydligt formulerat och mätbart mål för individen som är ett steg mot yrke/integration. S i d a 31

32 Individuell övning 10: Planera SMART, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att lära individerna att planera smart för att hinna med olika saker som är nödvändiga för en lyckad integration. Man ska tänka på följande: Vad ska göras (planera SMART) När ska aktiviteten vara klar (planera SMART) Vad behöver du göra konkret i den planerade aktiviteten (planera SMART) b) Instruktioner: ü Förklara övningens regler för deltagarna. Förklara hur man planerar smart. Koppla den här övningen till övning 9 SMARTA mål. Låt individen tänka på 3 viktiga uppgifter som hon/han måste slutföra. Individen skriver ner dem i övningsboken. Identifiera 1-3 steg som individen ska ta för att göra första uppgiften färdig. Låt individen identifiera 1-3 steg i de andra två uppgifterna och skriva ner allting i övningsboken. Förklara hur man sätter upp alla stegen (aktiviteter) som en att göra-lista. Individen ska först skriva ner de aktiviter som är viktigast för att uppnå målet. Efter det kan hon/han skriva ner de aktiviteter som kan vänta. Till slut kan individen sätta en deadline på varje aktivitet (eller datum när aktiviteten ska vara slutförd). c) Förväntat resultat: En aktivitetsplan med konkreta och mätbara aktiviteter som leder individen till hennes/hans mål. En ökad kunskap om hur man kan planera och prioritera. S i d a 32

33 H AH Na nd db boo K k Gruppövning 11: Planera ett kalas, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är att omvandla den kunskap som deltagarna fick i övningarna 9 och 10 till praktik vad gäller att sätta SMARTA mål och att planera SMART. Deltagarna kan upprepa och diskutera huvudregler som beskrivs i övningarna 9 och 10. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna och dela in deltagarna i grupper. Varje grupp på max 3 personer. Alla grupper ska göra ett litet projekt där de ska planera ett kalas. De ska planera SMART. Grupperna får ungefär en timme för planering. Grupperna ska redovisa sina SMARTA mål och planer för varandra i en stor grupp. Grupperna ska diskutera vad som saknas i de olika planeringarna, samt de starkaste sidorna av olika planeringar. c) Förväntat resultat: Ökad kunskap om hur man kan planera, prioritera och sätta SMARTA mål. Individuell övning 12: Vart tar tiden vägen? Ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att visa deltagarna hur viktigt det är att planera dagen för att hinna med alla planerade aktiviteter. Alla deltagare har många bollar i luften förutom studier men det är viktigt att lägga ner tid på att studera för en lyckad integration. S i d a 33

34 b) Instruktioner: Övningen är individuell. Det betyder att varje deltagare ska räkna hur mycket tid hon/han spenderar på olika uppgifter och hur mycket tid som är kvar för studier. Diskutera med hela gruppen eller individuellt med varje deltagare hur hon/han kan planera om sin dag för att lägga mer tid på studier/praktik och andra aktiviteter som leder till jobb och integration. c) Förväntat resultat: Ökad medvetenhet om hur deltagarna använder sin tid samt hur de kan planera tiden mer effektivt för en lyckad integration. Individuell övning 13: Använd tiden effektivt, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Det finns några trick i time management som är användbara när man har många bollar i luften. Det är de tricken som deltagarna behöver för att använda tiden på ett effektivt sätt. Målet med övningen är att diskutera de tricken med deltagarna. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna och dela in deltagarna i grupper. Varje grupp på max 5 personer. Varje grupp ska diskutera varje punkts betydelse i Buzz-form. Grupperna ska även hitta ett bra exempel och tips från sina liv för varje punkt som de kan dela med de andra. Låt deltagarna presentera sina exempel och tips för varandra. Hjälp till med diskussionen genom att ge lite mer praktiska tips som är markerade i blått och exempel från ditt liv. 1. Sätt upp SMARTA mål. - Målen ska vara specifika och mätbara, uppnåeliga, realistiska och tidsbaserade. 2. Prioritera det som ska göras först (skjut upp det som kan vänta eller avbryt). - Ta hand om det viktigaste. S i d a 34

35 - Fullfölj så snart som möjligt. - Sätt ett färdigt-datum för uppskjutet arbete. 3. Sätt upp datum och tid för varje aktivitet du planerar. 4. Lär dig själv att säga NEJ. - Du kan inte göra allt. - Påbörja inte sådant som du inte kan avsluta. - Håll fast vid ditt mål. 5. Använd väntetider och tider för tåg/buss. - Lär dig svenska genom att använda ord-kort. På en sida av kortet finns ett ord/en fras på svenska, på den andra sidan på deltagarnas språk. Deltagarna kan själva lätt förbereda sådana kort. Det är praktiskt att ha korten med sig när man har väntetid för att studera svenska. - Läs en bok. - Lyssna på en kurs i svenska på mp3. - Läs information om Sverige, som är viktig för integration. 6. Fokusera på en sak i taget. - Fokusera på ditt mål. - Avskärma dig från avbrott. 7. När är du mest effektiv? På morgonen, dagen eller kvällen? - Lägg mer tid på studier den tid på dagen som du är mest effektiv. 8. Fira dina prestationer. - Alla har sitt eget sätt att få belöning för sina prestationer. Gå ut på en picknik med familjen, träna, laga mat eller bara titta på en bra film i soffan i lugn och ro. Det är bra att få belöning när man har jobbat hårt för att ladda batterierna inför nästa steg. c) Förväntat resultat: Ökad kunskap om olika sätt att använda tiden effektivt för att uppnå målet för integration på deltagarens villkor och med tanke på hennes/hans förmågor, önskemål och möjligheter. Ökad medvetenhet hos varje deltagare om hur hon/han använder sin tid och vikten av att kunna använda tiden effektivt. S i d a 35

36 DEL 4: JOBBA MED DIN MOTIVATION, SJÄLVFÖRTROENDE OCH SJÄLVKÄNSLA, 10 timmar Gruppövning 14: Är självförtroende och självkänsla samma sak? Ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att introducera deltagarna om vad självförtroende är och vad självkänsla är. Det är viktigt att påpeka att: Självförtroende har med prestationer att göra, alltså hur mycket man tror på att man ska klara av saker. Självkänslan handlar om hur man ser på vem man är innerst inne med både sina starka Instruktioner: och svaga sidor. Förklara övningens regler för deltagarna och dela in deltagarna i grupper. Låt varje grupp diskutera situationer när deltagarna kände låg respektive hög självkänsla samt lågt respektive högt självförtroende. Deltagarna ska kartlägga de känslor det väckte hos dem. Uppmuntra deltagarna att skriva ner sina känslor på papper och presentera för de andra grupperna för att försöka hitta likheter. Förklara att alla kan ha dåligt respektive bra självförtroende beroende på olika situationer i livet. Handbok DEL 4 Ge några exempel på hur en känd person eller någon du känner lyckades ta tag i sitt liv och hur hans/hennes självförtroende ändrades. Viktigt att peka på att kunskapsvärde ger självförtroende. b) Förväntat resultat: Ökad medvetenhet hos varje deltagare om att självförtroende är en föränderlig egenskap och beror på många olika faktorer; alla har lågt respektive högt självförtroende beroende på olika situationer i livet. Ökad medvetenhet om vikten av att jobba med sitt självförtroende för att våga mer. S i d a 36

37 Gruppövning 15: Olika nivåer av självförtroende: känslor, i nställning och självkänsla, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att gå genom självförtroendets natur och egenskaper för att öka deltagarnas egen makt i att styra det egna självförtroendet. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna och dela in deltagarna i grupper. Uppmuntra varje grupp att diskutera olika känslor de hade i olika situationer när självförtroendet var högt, normalt, lågt och mycket lågt, och att fylla i tabellen nedan. Hjälp deltagarna att koppla känslorna till påståendena i varje ruta. Fokusera på tanken att självförtroendet kan ändras i olika situationer. Högt självförtroende Känslor: Normalt självförtroende Känslor: Påståenden: - Jag klarar av allting Påståenden: - - Lågt självförtroende Känslor: Mycket lågt självförtroende Känslor: Påståenden: - Jag är osäker på att jag kan klara av det - Påståenden: - - S i d a 37

38 Gå genom varje ruta och ge en övergripande förklaring över vad många människor känner i situationer när deras självförtroende är högt, normalt, lågt och mycket lågt. Jämför tabellen med deltagarnas tabell och hitta likheter. Fokusera på tanken att deltagarna kan styra självförtroendet. Högt självförtroende Känslor: lycklig, lugn, väl till mods, självsäker, duktig, avkopplad Påståenden: - Det är inga problem - Jag kan göra det - Jag tror jag kan göra det - Jag är inte rädd att göra det Normalt självförtroende Känslor: lugn Påståenden: - Jag ska försöka att göra det - Jag kan prata med den Jag har aldrig försökt att göra det men jag kan försöka - Förmodligen kan jag göra det Lågt självförtroende Känslor: blyg, orolig, frustrerad, negativ Påståenden: - Förmodligen kan jag inte göra det - Helst vill jag inte göra det - Jag är osäker på det - Jag tror inte att jag kommer att lyckas men jag kan försöka i alla fall Mycket lågt självförtroende Känslor: nervös, rädd, orolig, skygg, ointresserad, litar inte på sig själv Påståenden: - Jag kan inte andas - Jag kan inte göra det och vill inte heller - Det finns ingen chans att jag kan göra det - Det är bäst att jag undviker vissa situationer c) Förväntat resultat: Ökad kunskap om självförtroendets natur och egenskaper. Ökad medvetenhet om egen makt för att styra det egna självförtroendet. S i d a 38

39 Individuell övning 16: Odla och vårda ditt självförtroende dina prestationer, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att stärka deltagarnas självförtroende genom att fokusera på deltagarnas starka sidor och prestationer i olika situationer. b) Instruktioner: Förklara övningens regler för deltagarna genom att visa exempel i den vänstra kolumnen. Uppmuntra varje deltagare att skriva ner sina framsteg och prestationer i den högra kolumnen. Det är bra att nämna några positiva sidor om varje deltagare i hela gruppen för att skapa en trevlig stämning och uppmuntra deltagarna. Exempel Dina prestationer Jobb Hög standard på arbetet, lojalitet och engagemang Jobb Hem Organiserat ett nytt kök Hem Familj Fixar alla utflykter för familjen Familj Hälsa Har slutat röka Hälsa Certifikat Fick IT-certifikat för två år sedan Certifikat Kvalifikationer Hobby Har genomgått Svenska B och D på SFI Tog första plats i en mattävling i skolan för ett år sedan Kvalifikationer Hobby c) Förväntat resultat: Ökad medvetenhet hos varje deltagare om de egna starka sidorna och prestationerna i olika situationer. Ökat självförtroende hos deltagarna. S i d a 39

40 Gruppövning 17: Odla och vårda ditt självförtroende vad motiverar dig? Ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är att stärka deltagarnas självförtroende genom att hitta vad som motiverar dem och ger dem drivkrafter i olika situationer i integrationsprocessen. b) Instruktioner: Gå igenom tabellen nedan och förklara hur motivationen kopplas till olika framsteg. Ge några exempel från din erfarenhet om hur viktig motivation är för att prestera bra och att uppnå ett bra resultat. Certifikat Hobby Jobb Exempel Fick IT-certifikat för två år sedan Tog första plats i en mattävling i skolan för ett år sedan Hög standard på arbete, lojalitet och engagemang Motivation Ville lära sig att använda digitalkamera Succé för mitt lag Stöd från laget Arbetstillfredsställelse och bra team-work Uppmuntra varje deltagare att beskriva vad som motiverade dem att uppnå de resultat som de beskrev i övning 16. Deltagarna ska främst tänka på vad deras drivkraft är när de presterar bra. Den här delen av övningen är individuell. Ge deltagarna ca 15 minuter att fylla i tabellen nedan. S i d a 40

41 Mina prestationer Vad motiverar mig? Certifikat Hobby Jobb Familj Hälsa Hem Kvalifikationer Låt varje deltagare välja en av prestationerna beskrivna i kolumnen ovanför och presentera den för gruppen under några minuter. Presentation ska ske utifrån följande frågor: Varför har du valt just detta ämne? Vad motiverade dig att prestera? Kommer du ihåg hur det kändes? Vad kan motivera dig i framtiden? Fokusera på positiva egenskaper Avsluta övningen genom att sammanfatta deltagarnas erfarenheter och visa vikten av att vara motiverad för att prestera bra. Poängtera att alla deltagare har någonting som motiverar dem, någonting som ger dem drivkraft. Deltagarna ska tänka på de känslorna och drivkrafterna när de börjar integrationsprocessen, särskilt när de möter motsättningar och hinder. c) Förväntat resultat: Ökad medvetenhet hos varje deltagare om vad som är deras motivation och drivkrafter för att prestera bra och jobba med olika delar av integrationsprocessen. Ökat självförtroende hos deltagarna. S i d a 41

42 Gruppövning 18: Hantera ditt självförtroende via en positiv inställning, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att öka deltagarnas medvetenhet om vikten av att tänka positivt för att må bra och lyckas med integrationsprocessen. b) Instruktioner: Be deltagarna att ge några exempel på negativa tankar och negativa känslor. Ge några egna exempel. Fråga deltagarna vad som brukar orsaka negativa tankar/känslor. Kan det bero på problem på arbetsplatsen, i hemmet, stress och oro? Resonera med deltagarna om hur negativa tankar kan aktivera negativa känslor, minska självförtroendet och skapa hinder för framgång. Gör en övning med deltagarna: Lås in din negativa tanke i en låda : Ändra negativa tankar till positiva - Varje deltagare ritar en öppen låda på en papper. - I lådan skriver deltagarna en negativ tanke. - Efter det stänger deltagarna lådan genom att rita ett lock på den och riva papperet i bitar. - En ny låda ska skrivas med en positiv tanke istället. Om deltagarnas tankar inte är hemliga kan man sätta upp lådor med positiva tankar på tavlan eller på väggen. Diskutera med deltagarna vikten av att umgås med positiva människor för att behålla en positiv inställning. Fråga deltagarna om de har några sådana människor i sin omgivning. Låt deltagarna säga några ord om de människorna om de vill. Uppmuntra deltagarna att göra övningen Lås in din negativa tanke i en låda mentalt varje gång en sådan tanke kommer. c) Förväntat resultat: - Ökad kunskap om hur deltagarna kan hantera negativa tankar och att skapa starka mentala bilder för att uppnå något nytt. S i d a 42

43 - Ökad medvetenhet om vikten av att tänka positivt för att må bra. Gruppövning 19: Checklistor för högt självförtroende och hög självkänsla, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att kartlägga praktiska tips och råd för deltagarna om att jobba aktivt med högt självförtroende och hög självkänsla för att lyckas med integrationsprocessen. b) Instruktioner: Dela in deltagarna i grupper och dela ut följande punkter bland grupperna. Varje grupp ska tänka på ett tips hur man kan åstadkomma målet för varje punkt. Helst ska deltagarna tänka på praktiska exempel ur sina egna liv. Självförtroende - Förstå att självförtroende är bara en känsla - Återupplev ett tillfälle i ditt liv när du hade högt självförtroende - Lista dina skäl för att ha högt självförtroende - Tänk på en person vars åsikt du tror kan ge dig högt självförtroende under en viss händelse - Tillbringa mer tid med att finslipa dina färdigheter och ditt självförtroende bör öka - Ta risker och våga göra mer för att uppnå bättre resultat - Erkänn misstag och lär dig av dem - Ta emot beröm med glädje - Tillbringa tid varje dag med människor som har högt självförtroende - Bygg upp ditt självförtroende ett steg i taget - Sluta oroa dig över andras åsikter om dig - Utveckla pondus när du pratar med folk S i d a 43

44 Självkänsla - Självkänsla är en positiv attityd om dig själv - Du ska värdesätta dig själv högt - Du ska vara övertygad om dina egna förmågor - Du ska se dig själv som kompetent - Hög självkänsla kan aldrig ges till en person från en annan person. Du måste själv söka den inom dig - Personer med hög självkänsla är övertygade om sina förmågor och använder dem gärna - De som har en hög självkänsla är mer benägna att satsa på nya idéer, ta risker och uppnå mer - Självkänsla kan kopplas till säkerhet, samhörighet, det unika inom varje människa, självsäkerhet, kompetens och andlighet - Självkänsla kan fungera som en buffert vid de tillfällen då det inte går så bra i livet och när vi upplever avslag, besvikelser och misslyckanden Gör en brainstorming där varje grupp kort pratar om sina synpunkter och tips. Skriv stödord på tavlan. Sammanfatta alla tips kort och koncist så deltagarna kan skriva ner dem. c) Förväntat resultat: - Ökad kunskap om praktiska tips för att jobba aktivt med positiv självkänsla och självförtroende. Gruppövning 20: Hur uppfattas du av andra människor? Ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att öka deltagarnas medvetenhet om kroppspråk samt hur man pratar och vad man säger för att utstråla självförtroende. b) Instruktioner: S i d a 44

45 Berätta för deltagarna att den bilden man har om sig själv kan skilja sig från den bilden de andra har om en. Tänk på att man oftast har mycket större krav på sig själv än vad omgivningen har. Till exempel kan man uppfatta sig själv som blyg och nervös när man pratar inför folk fast det inte syns. Diskutera med deltagarna att det är viktigt att tänka på kroppsspråk samt hur man talar, och vad man säger för att visa att man har högt självförtroende. Oftast byggs självförtroendet upp när man är medveten om hur man ska jobba med det. Säg till deltagarna att tänka på två personer, en med lågt självförtroende och en med högt självförtroende. Stämmer de följande punkterna in på de personerna? Diskutera det i en stor grupp. Använd cirkelmetoden när varje deltagare kan säga sin åsikt under 3 minuter. Diskutera i gruppen vad man ska tänka på för att utstråla självförtroende vad gäller tal och kroppspråk. Skriv ner stödpunkter på tavlan så deltagarna kan anteckna vad som är viktigt för dem. Högt självförtroende Man gör vad man tror är rätt, även om andra kritiserar en för det. Man är villig att ta risker och vågar göra mer för att uppnå bättre resultat. Man erkänner sina misstag och försöker lära av dem. Man väntar på att andra ska gratulera en till ens framgångar. Man accepterar beröm. "Tack, jag arbetade riktigt hårt på det häftet. Jag är glad att du ser mina ansträngningar." Lågt självförtroende Man anpassar sitt beteende baserat på vad andra tycker. Man stannar i sin bekvämlighetszon, känner oro och undviker att ta risker Man arbetar hårt för att täcka upp misstag och hoppas kunna åtgärda problemet innan någon märker det Man framhäver sina egna dygder så ofta som möjligt för så många människor som möjligt. Man avvisar beröm. "Åh det häftet var ingenting egentligen, vem som helst kunde ha gjort det." c) Förväntat resultat: - Ökad medvetenhet om vikten av att använda rätt kroppsspråk samt vad man säger och hur man pratar för att utstråla självförtroende. - Ökad medvetenhet om att den bild man har om sig själv ofta skiljer sig från den bild de andra har om en. - Ökad kunskap hos deltagarna om hur de kan utstråla självförtroende genom kroppspråk och tal. S i d a 45

46 Gruppövning 21: Kartläggning av nyttiga och onyttiga resurser, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är att kartlägga nyttiga resurser hos varje deltagare som hjälper henne/honom att klara av svåra situationer. Deltagarnas självförtroende ökar genom positiv gruppdynamik och stöd för varandra. b) Instruktioner: Dela in deltagarna i grupper på två personer per grupp. Helst ska varje deltagare välja sin förtroendeperson eller en deltagare hon/han har en bra relation till. Varje deltagare berättar kort om en händelse där hon/han förlorade självförtroendet. Baserat på det ska deltagaren fylla i tabellen nedan tillsammans med sin förtroendeperson: Hur hjälpte andra människor dig den gången? Vad hjälpte dig? Hur hjälpte du dig själv då? Vilken typ av hjälp saknade du? När tabellen är färdig för en person ska deltagarna byta roller så den andra personen kan berätta sin historia och fylla i sin tabell. Uppmuntra deltagarna att ge råd till varandra. Om det finns deltagare som är frivilliga att presentera sin tabell för hela gruppen, uppmuntra dem. Låt gruppen komma med råd hur de skulle göra i samma situation. Avsluta diskussionen med att påminna deltagarna att lågt självförtroende är BARA en känsla. Man blir av med känslan och man ska hitta ett eget sätt. Uppmuntra deltagare att skriva en lista på saker som hjälper DEM att höja SITT självförtroende. Deltagarna kan få inspiration från varandra när de skriver listan. S i d a 46

47 Handbok DEL 5 H A N D B O K c) Förväntat resultat: - Ökad medvetenhet om nyttiga resurser hos varje deltagare för att klara av svåra eller krävande situationer. - Ökad medvetenhet om andras erfarenheter och sätt att klara av svåra eller krävande situationer. - Ökat självförtroende genom att jämföra erfarenheter med varandra och från positiv gruppdynamik och stöd. DEL 5. BLI DIN EGEN LIVSARKITEKT BYGG EN BRO UT I SAMHÄLLET, 12 timmar Gruppövning 22: Fem steg till interkulturell kommunikation, ca 2 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är att bygga förståelse hos deltagarna om vikten av interkulturell kommunikation för lyckad integration. Deltagarna kommer att lära sig några praktiska steg för att kunna bygga en bro mellan olika kulturer i samhället. För din kännedom! Kultur är ett gemensamt och beprövat beteendemönster för ett visst kollektiv (grupp av människor). Varje kultur har olika traditioner som är ganska stabila men ändå brukar ändras med tiden. Interkulturell kommunikation är kommunikation som sker mellan människor från olika länder och olika kulturer. Människor agerar, kommunicerar och uppfattar världen omkring sig olika men det finns inget rätt eller fel. Det gäller att förstå att det finns mångfald och orsaker till det. S i d a 47

48 b) Instruktioner: Börja övningen med brainstorming där deltagarnas uppgift är att definiera kultur med ett ord. Skriv alla ord deltagarna säger på tavlan och ge en sammanfattande definition av kulturen. Berätta om vikten av interkulturell kommunikation för deltagarna utifrån följande: Interkulturell kommunikation är mycket viktigt både för den som flyttar från sitt land till ett annat land och för den som bor i landet! Missförstånd, fördomar och förutfattade meningar kan uppstå om man inte vet någonting om varandra, om man inte kommunicerar med varandra. Interkulturell kommunikation är en bro mellan två individer. Alla är ansvariga för att bygga den bron. Hur kan du bidra till att bygga bron? Steg 1: Dela in deltagarna i grupper på max 3 personer och ge dem 10 minuter att diskutera följande: Ta reda på vad kultur är. Är människor från olika kulturer också olika? Eller är vi alla lika trots kulturella skillnader? Låt dem presentera sina åsikter i större grupp. Uppmuntra en diskussion om likheter och olikheter mellan olika kulturer. Steg 2: Deltagarna fortsätter att diskutera begreppet kultur i samma grupper. Nästa uppgift är att rita ett isberg på ett stort vitt papper och dela det i två delar. Deltagarna ska hitta de synliga delarna hos sin kultur och skriva ner dem på isbergets topp. De osynliga delarna är isbergets botten. Diskutera de olika isbergen i olika grupper. Diskutera vad som ligger i toppen och i botten på det isberg som karakteriserar kulturen i Sverige. Steg 3: Nästa steg i interkulturell kommunikation är att hitta gemensamma nämnare i deltagarnas kultur och kultur i Sverige. Diskutera i stor grupp om att det finns ett antal saker som är universella för varje kultur. Diskutera, skriv ner och jämför deltagarnas kultur och kulturen i Sverige utifrån de universella dragen. Uppmuntra en positiv och inkluderande diskussion så alla deltagare kan säga sin åsikt. Poängtera att det inte finns bra eller dålig kultur, det är bara olika svar på samma frågor. S i d a 48

49 Universella/ almänna drag Din kultur Den nya kulturen Religiös tro och/eller övertygelse Politisk makt Begrepp som rättvisa, straff och rätt beteende Barnuppfostran och traditionella värden Ekonomi och arbetsfördelning Övergångsriter och ceremonier i människors liv (födsel, äktenskap och begravningar) Konst och litteratur Matpreferenser och regler för konsumtion Icke-verbala kommunikationsmönster och gester Myter och hjältar, folklore och sagor Idéer om kärlek, sanning, vänskap och lojalitet Föreställningar om ålder och stilar/ beteendemönster typiska för olika åldrar Föreställningar för vad tid är och dess betydelse Betydelse av individ och kollektiv samt skyldighet vs. rättighet Föreställningar om det personliga och det privata utrymmet Definition av roller, skyldigheter och rättigheter hos män och kvinnor Steg 4: Dela in gruppen i två mindre grupper. Den ena gruppen diskuterar de fördomar som finns i deltagarnas hemländer om andra kulturer. Den andra gruppen diskuterar de fördomar som finns om deras kulturer i andra länder (till exempel i grannländer). Börja med att ge exempel på fördomar som finns mellan Sverige, Danmark och Norge. Uppmuntra deltagarna att berätta sina exempel. Starta diskussion om varför fördomarna finns. Fördomar och förutfattade meningar uppstår där det finns okunskap. Ju mer man vet S i d a 49

50 om varandra desto mindre fördomar finns det. Det är viktigt med interkulturell kommunikation, att visa den egna kulturen och ta reda på andras kulturer. Steg 5: Varje deltagare väljer ett fält och resonerar över sitt val. Uppmuntra diskussionen om att man är mitt emellan två kulturer när man flyttar till ett annat land. Det är viktigt att ta det bästa från båda kulturerna. Din kultur Kultur i det nya landet DU, Dina barn c) Förväntat resultat: - Ökad medvetenhet om olika kulturer, fördomar som uppstår av okunskap om varandra och vikten av interkulturell kommunikation. - Ökad kunskap om de synliga och osynliga delarna i deltagarnas kultur och i den svenska kulturen. - Ökad kunskap om universella drag i olika kulturer, samt skillnader och likheter mellan kulturerna. - Ökad medvetenhet om den egna platsen mellan två kulturer och vikten att ta det bästa från båda. Gruppövning 23: Värderingsövning, ca 1 timme a) Målet med övningen: Målet med övningen är att öka deltagarnas medvetenhet vad gäller olika värderingar som finns hos människor i olika kulturer och inom samma kultur. Övningens tonpunkt ligger på att poängtera vikten av respekt för olika värderingar. b) Instruktioner: Sätt på ena sidan av väggen upp ett papper med text HÅLLER MED. Sätt på andra sidan upp ett papper där det står HÅLLER INTE MED. S i d a 50

51 Förklara övningens regler för deltagarna. Du kommer att visa en bild eller ett påstående och deltagarna väljer om de håller med det eller inte. Varje deltagare ska argumentera varför hon/han valt den sidan. Det finns möjlighet att välja mitten eller någonstans närmare HÅLLER MED / HÅLLER INTE MED. Visa följande påståenden på tavlan eller projektor (ett i taget) och starta en diskussion där deltagarna får argumentera för sina val: Påstående 1: Min kultur definierar mig Påstående 2: Jag känner mig svensk Påstående 3: Kvinnors rättigheter ska vara desamma överallt Påstående 4: Vi ska inte slösa vår tid med att påtvinga andra vår kultur, istället ska vi respektera deras kultur Påstående 5: Ett av dessa klädsätt är ett fritt val: Avsluta med diskussion om hur olika värderingar påverkar våra val och beteenden. c) Förväntat resultat: - Ökad medvetenhet om olika värderingar som påverkar våra val och beteenden. - Ökad medvetenhet om respekten för olika värderingar. S i d a 51

52 Gruppövning 24: Digital Storytelling, ca 3 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är delvis att ge deltagarna praktiska kunskaper och kompetens om hur man använder enkel film som CV eller som personligt brev. Delvis är övningen viktig för ökat självförtroende genom stöd från andra och känslan att alla har bra och dåliga erfarenheter. b) Instruktioner: Berätta om metoden Digital Story Telling för deltagarna. Det är en övning där man kan berätta om sig själv, sina erfarenheter och drömmar på ett kreativt sätt, genom en kort film. ü Visa exempel på andras filmer på eller på andra resurser på Internet. Ge en liten introduktion om hur man använder kameran, hur man filmar, hur man sparar filer på datorn. Använd inte avancerad teknik eller terminologi. Meningen med övningen är att deltagarna ska uttrycka sina känslor på ett kreativt sätt. Uppmuntra deltagarna att använda en vanlig kamera eller smartphone. Hjälp de deltagare som inte är vana att filma. Övningen kan vara en hemuppgift som ska presenteras vid nästa tillfälle. Ett alternativ är att deltagarna har åtminstone 2-3 timmar att förbereda filmen i klassen. Deltagarna ska jobba i par och varje par förbereder två filmer. Filmen ska innehålla två delar: MINA ERFARENHETER/MITT LIV och MINA DRÖMMAR. Ordna en filmvisning där alla filmer presenteras. Uppmuntra en diskussion där deltagarna har möjlighet att diskutera filmerna. Uppmuntra deltagarna att skapa ett CV i filmform som hemuppgift. c) Förväntat resultat: - Ökad kunskap hos deltagarna om hur man filmar, sparar filer på datorn och visar filmer. - Ökat självförtroende hos deltagarna som resultat av stöd från varandra och kreativt arbete. - Ökad medvetenhet om varandras drömmar och mängden erfarenheter samt ökad trygghetskänsla. - Ökad medvetenhet om kreativt arbete för att må bra och utvecklas. S i d a 52

53 Gruppövning 25: Anordna en interkulturell kväll, ca 3 timmar a) Målet med övningen: Målet med övningen är delvis att utveckla praktiska färdigheter hos deltagarna i hur man ordnar ett interkulturellt evenemang. Delvis är målet att skapa en bro ut i samhället där deltagarna kan få ett kontaktnätverk och inspiration till andra interkulturella aktiviteter. b) Instruktioner: Diskutera teman och målet för den interkulturella kvällen med deltagarna. Gör en brainstormingaktivitet där alla deltagare säger sina åsikter. Skriv olika stödord på tavlan. Välj ett tema. Temana för kvällen kan vara olika. Här har du några tips: Välj några aktuella ämnen och gör diskussionsgrupper Fotoutställning som visar olika kulturer och respekt för olikheter mellan dem Gör en matkväll där matkultur från olika länder presenteras Musik- och danskväll visa det bästa från de olika kulturerna Planera kvällen genom att dela ansvar mellan alla deltagare. Alla ska vara delaktiga och bidra. Planera enligt följande punkter: Välj tema för evenemanget Välj målet med evenemanget Skriv program Dela ut ansvar för praktiska förberedelser Utveckla en marknadsföringsstrategi vilka ska bjudas och hur Utveckla en marknadsföringsbroschyr och bjud in folk Ordna en lokal och tilltugg Finns det plats där barn kan leka? Stötta deltagarna med praktisk hjälp i organisationsarbetet. S i d a 53

54 Diskutera innan evenemanget med deltagarna om hur de kan knyta relationer med de som kommer till den interkulturella kvällen. Hur kommer de fortsätta hålla kontakt? Finns det andra aktiviteter de kan delta i? Efter evenemanget utvärderar ni det i gruppen. Fråga om de erfarenheter deltagarna har fått. Diskutera vad som var bra och mindre bra under kvällen. Diskutera möjligheter och andra aktiviteter i gruppen. c) Förväntat resultat: - Ökat självförtroende hos deltagarna som resultat av ett lyckat evenemang där alla bidrog. - Ökad kontakt med samhället. - Ökad kunskap och färdigheter om hur man ska organisera ett evenemang. Gruppövning (individuell övning) 26: Kollageutställning, ca 1 timme för förberedelse och presentation a) Målet med övningen: Målet med övningen är att skapa idéer och reflektioner hos varje deltagare om vilka steg hon/han behöver göra för att uppnå sina mål. b) Instruktioner: Förklara vad kollage betyder för deltagarna. Kollage är inom konsten en komposition sammansatt av olika material - kartong, snören, tyg, tidningsurklipp, fotografier, osv. - uppklistrade på duk eller kartong, ibland i kombination med en målning eller en teckning. Ta fram de olika saker som deltagarna kan använda för att skapa kollage. Alternativet kan vara att deltagarna tar med det som de tycker behövs för att göra kollage (hemuppgift). Övningen kan vara både individuell och i par/grupper. Uppgiften är att deltagarna ska uttrycka sina drömmar via kollagearbetet. De ska visa vägen som leder dem till sin dröm. Deltagarna ska tänka på frågor som: Vilka steg ska du ta för att bygga en bro mellan dig och din dröm? Vad händer på vägen? Gör en utställning där alla deltagare kan presentera sina kollage. Utställningen kan vara för den egna gruppen eller för utomstående (se övning 25 Interkulturell kväll). S i d a 54

55 c) Förväntat resultat: - Ökat självförtroende bland deltagarna som resultat av ett kreativt arbete. - Ökad medvetenhet om egna drömmar och reflektion om hur man kan uppnå sina mål, utveckling av egna steg för att uppnå målet genom ett kreativt arbete. - Ökad medvetenhet om andras drömmar och vägar att uppnå deras mål. Ökad kontakt med samhället (ifall allmänheten bjuds in på utställningen). Individuell övning 27: Din Individuella Plan, ca 2 timmar per deltagare a) Målet med övningen: Målet med övningen är att skapa en individuell handlingsplan för varje deltagare med konkreta steg, mål och förväntade resultat. Den individuella planen utvecklas utifrån DLM-stegen som presenteras i kapitel 1 i handboken. Handlingsplanen kommer vara en bas för en varm överföring av individen till en annan organisation som är ansvarig för nästa steg i integrationsarbetet. Coachens roll är att se till att varje deltagare får en handläggare på nästa organisation. Handläggaren får deltagarens handlingsplan där nästa steg och mål redan är definierade för att undvika upprepningar och för att fortsätta integrationsarbete baserad på deltagarens behov. Varm överföring är när coachen försäkrar att individen fortsätter på nästa steg på DLMstegen. Det görs delvis via presentation av en färdig handlingsplan till en handläggare i nästa organisation. Delvis ska coachen dela relevant information om deltagaren (med deltagares medgivande). Det är bra om varm överföring sker i ett faktiskt möte mellan handläggaren, deltagaren och coachen. S i d a 55

56 b) Instruktioner: Presentera DLM-stegen för deltagaren. Förklara vad varje steg innebär (för mer information om varje steg, se kapitel 1 i handboken). Ta tillsammans med deltagaren reda på var hon/han befinner sig på DLM-stegen. Visa de mål som deltagaren vill uppnå på DLM-stegen. Diskutera vilka steg ska göras för att komma dit och vad nästa steg är. Organisera varm överföring till den organisation som är ansvarig för nästa steg. Det är viktigt att varje individ ser konkreta mål, handlingsplan och förväntade resultat på väg till det stora målet. Det är viktigt att individen ser den stora bilden på integrationsväg och de insatser som krävs för att ha ett jobb och vara en del av samhället. När du utvecklar din individuella handlingsplan ska du tänka på följande: Tänk på din nuvarande situation är det någonting du vill ändra? Definiera konkret vad du vill ändra: Definiera ditt mål/dina mål (tänk på att målet ska vara SMART) Vilka steg behöver du ta för att uppnå målet (tänk på att planera SMART) Vad har du redan? Vilka steg har du redan gjort på väg till ditt mål? Vad är det som saknas? Beskriv glappet mellan din nuvarande situation och ditt mål Vad behöver du för att uppnå det som saknas? Är det någonting som kan hindra dig? Hur kan du lösa det? Vilka aktörer/organisationer kan hjälpa dig på vägen Vet du hur du ska kontakta dem? Har du kontakt med handläggare eller kontaktpersoner på de organisationerna? Var kan du hitta information om du inte har några kontaktpersoner? S i d a 56

57 S i d a 57