KVALITETSREDOVISNING 2007

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2007 Förskola: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Syrenen Personal och chef på förskolan Natalie Lundholm bitr. förskolechef 1. Underlag och rutiner Föräldra- och barnenkäter VT 2007 Självvärdering med hjälp av BRUK (Skolverkets nationella kvalitetsindikatorsystem) Barnintervjuer Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner Personalens observationer och dokumentation av verksamheten. Kvalitetsredovisningen utgår från fem målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Vår verksamhet styrs av läroplanen (Lpfö 98), Eskilstuna kommuns skolplan samt verksamhetsplanen. Vi har även tagit fram en egen gemensam värdegrund för arbetet på förskolan Syrenen. Våra egna planeringar samt tidigare kvalitetsredovisning. 2. Förutsättningar för måluppfyllelse Upptagningsområde Centrala Eskilstuna, men vi har även familjer från ytterområdena. Vår förskola är byggd 1989 och ligger på Ruddammsgatan i centrum av Eskilstuna. Vi har nära till bra kommunikationer. Förskolan ligger i ett bostadsrättshus, som vi delar gård med. Vi har nära till Djurgården, Hisingsbacke och Stadsparken, där det finns skog och grönområden. Ledning/organisation Förskolan Syrenen ingår som en av 9 förskolor i enheten Förskolor Gamla Staden. Enheten styrs av en ledningsgrupp bestående av 4 förskolechefer samt en biträdande förskolechef. Till ledningen är knutet ett kansli med två assistenter (1.75 tjänst). 1

2 Förskolechefer och assistenterna har haft sina arbetsplatser på kontoret Oxen Klostergatan 29. Förskolecheferna har ett gemensamt ansvar för hela enheten. Varje förskola har en av cheferna som närmaste chef och på förskolan Syrenen är det bitr. förskolechef Natalie Lundholm som i första hand ansvarar för personal och verksamhet. All personal på förskolorna har någon administrativ uppgift utöver arbetet i själva barngruppen. Ekonomiska förutsättningar Förskolorna får sina pengar utifrån a priser per barn vid två mätdatum. Dessa mätdatum är 1 april och 15 oktober varje år. Det är ett platsbidrag för 1 2 åringar och ett mindre platsbidrag för 3-4 åringar. Hösten 2006 Våren 2007 Barn 1-2 år kr Barn 1-2 år kr Barn 3-5 år kr Barn 3-5 år kr Utöver dessa pengar så får enheterna kompensation för hyrorna. Dessa förutsättningar gjorde att vi kunde hålla våra barngrupper enligt nedan. Hösten 2006 Våren år 18 barn 1 5 år barn. 1 2 år 14 barn 1 2 år 15 barn 3 5 år 21 barn 3 5 år 22 barn Budgeten för förskolor Gamla Staden var under 2006 nästan 60 miljoner. Av dessa pengar gick ca 80% till personal, 11% till hyra, ca 4% till mat och ca 4% till övrig drift. Budget förskolor Gamla Staden % 4% 4% 82% personal Hyra Mat Drift mm Varje förskola har eget ansvar för sin personal och driftbudget. Det finns särskilda budgetansvariga som ansvarar för att förskolan håller sig inom ramarna. Förskolorna har inköpsgrupper som beslutar vad pengarna ska användas till. Gemensamt i enheten Förskolor Gamla Staden finns pengar för fortbildning, kompetensutbildning, friskvård och administration. Personal Det finns totalt 7 personer anställda på Syrenens förskola. Det finns 4 förskollärare och två barnskötare. Vi är hälften kvinnlig och hälften manlig personal på förskolan. Vi har en kokerska och eget kök. Vi har under året haft en förskollärare anställd som resurs för ett barn i behov av särskilt stöd. Vi har under våren haft en plusjobbare på halvtid. 2

3 Barn/Elever/föräldrar Förskolan Syrenen består av två avdelningar med 20 barn per grupp, under höstterminen hade vi 18 barn per grupp. Barnen är i åldrarna 1 till 5 år. Könsfördelningen var 17 flickor och 23 pojkar. Lokaler Förskolan har till gång till två våningsplan. Övre plan används som personalrum/arbetsplats och samtalsrum. Nedre plan består av två avdelningar samt ett kök. Under har möbelinvesteringar gjorts och It-utrustning införskaffats (projektorer och bärbara datorer) Vilket är till stor hjälp för arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Lärdomar från föregående års kvalitetsredovisning Förra året fick vi väldigt dåliga direktiv för hur kvalitetsredovisningen skulle skrivas. Det var olika bud in i det sista. Det kändes väldigt osäkert och stressigt. 3. Prioriterade insatser för förbättrad måluppfyllelse Läsår 2006/2007 Vi tänker fortsätta under kommande år, att ur ett genusperspektiv hitta nya områden där vi kan förändra och förbättra vårt arbetssätt. Exempelvis kommer vi att observera vårt förhållningssätt när det gäller hur vi bemöter pojkar respektive flickor. De mål i läroplanen som vi jobbat extra mycket med under självvärderingen är Barns inflytande Under kommande verksamhetsår fortsätter vi att fokusera på detta mål. Vi kommer då att förändra vårt arbetssätt när det gäller gruppaktiviteter och gruppindelningar. Detta för att barnen ska få en större delaktighet i planering och utvärdering av aktiviteterna. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö98 Vi Språklig respekterar och kulturell alla och mångfald vi ska möta i samhället människor är en från resurs, andra som kulturer ska märkas med i förskolans intresse och öppenhet skolans dagliga Syrenens verksamhet. gemensamma Skolplan värdegrund Genomfört arbete Vi har arbetat med värdegrunden, mobbing och annan kränkande behandling och mångkultur i självvärderingen. Vår inriktning och profil är att skapa en trygg, stimulerande, rolig och utvecklande miljö för alla barn. I vår verksamhet utgår vi från barnens behov, nyfikenhet och olika förutsättningar. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn en god självkänsla och 3

4 ett gott självförtroende. På vår förskola arbetar vi med en gemensamt framtagen värdegrund. Personalen strävar efter att vara goda förebilder för barnen. Vi pratar mycket tillsammans med barnen om hur man ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra, visa hänsyn och bestämma tillsammans. Vi leker lekar där man får träna på turtagning, att lyssna på varandra, och att samarbeta. När det uppstår konflikter hjälper vi barnen att reda ut dessa och komma vidare. Vi har tillsammans med barnen skrivit upp hur barnen vill att de ska bemöta varandra. Vi samarbetar med hemmen för att barnen ska utvecklas. Vi intervjuar barnen regelbundet. Vi har under året arbetat med ett UR-material mot mobbing. Vi har använt oss av massage för att barnen ska bli trygga med varandra. Personalen har läst om de olika kulturer vi kommer i kontakt med på vår förskola. Vi har arbetat med sagan Grodan och främlingen med barnen och dramatiserat den med handdockor. Detta är ett bra material när man vill arbeta mot främlingsfientlighet med barn i yngre åldrar. Vi har även arbeta med materialet Vilda säger nej, ett konkret material om att säga nej till sådant man inte vill. Vi arbetar för att flickor och pojkar ska få samma förutsättningar och bli lika mycket sedda. Vi erbjuder material som är könsneutralt, t ex för skapande och att bygga och konstruera. Vi uppmuntrar barnen att tänka efter själva vad de vill göra och inte styras av könsroller. Vi har satsat på att bredda utbudet av utklädningskläder, så att barnen kan prova på fler roller. Vi tänker på att låna böcker som t ex kan handla om starka flickor och ömsinta pojkar. Resultat och måluppfyllelse De arbetsmetoder vi använt av oss är observationer, reflektioner, barn intervjuer samt reflektion och diskussioner i arbetslaget. Våra observationer när det gäller om pojkarna och flickorna får samma förutsättningar visar att, den förändring som vi gjorde med utklädningskläderna gav resultat. Även när det gäller bygg och konstruktionslekar ser vi att barnen leker mindre könsrollsbundet. Alla våra barn blir sedda, dock kan det vara så att vissa barn, vid något tillfälle, får något större uppmärksamhet Indikator/omdöme Barnenkäten (skala 1-3) Har du några bra kompisar på förskolan? Värde 3.0 Föräldraenkäten (skala 1 5) Hur personalen arbetar med förskolans värdegrund Värde 4,50 Hur personalen är förebilder för barnen 4,55 Personalens skattning med BRUK: (skala 1 6) Grundläggande normer och värden Värde: 5 Analys Vi har arbetat med värdegrunden i självvärderingen under året. Vi har ett konsekvent och målmedvetet arbetssätt. Detta är ett arbete som aldrig tar slut, eftersom barn slutar och nya kommer till. Arbetet har gett resultat eftersom vi ser att det blir färre konflikter och att barnen blir bättre och bättre på att lyssna på varandra och att bestämma tillsammans. Våra barngrupper fungerar bra och det blir inte så många konflikter. Barnen respekterar varandra och vi upplever att alla barn är med i gemenskapen. Barnen är rädda om varandra, hjälper gärna till, tröstar om någon blir ledsen och hämtar hjälp om någon gör sig illa. 4

5 Sett ur ett genusperspektiv ser vi att våra barn blivit mindre könsrollsbundna i sina lekar. Detta är ett resultat av de förändringar som vi gjort både vad gäller material men även arbetssätt. Vi har även medvetet förändrat vårt sätt att bemöta och uppmärksamma barnen. Exempelvis när någon av pojkarna klätt ut sig med prinsesskläder eller skjutsat en docka eller något av de små barnen i dockvagn, så har vi uppmuntrat detta. Eller när flickorna visar sig starka genom att lyfta eller klättra, så uppmärksammar och uppmuntrar vi detta. Att alla inte blir lika mycket sedda beror till stor del på de olika situationer som uppstår under dagen. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten kall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö98 Alla barn i förskolan och skolan ska vistas i en trygg och säker miljö, som främjar hälsa och lärande. Skolplan Genomfört arbete Vi tycker att det är mycket viktigt att lärandet är lustfyllt. Vi stimulerar barnens självständighet. Vi uppmuntrar dem att klara så mycket som möjligt själva. Barnen vill gärna hjälpa varandra och oss. De äldre barnen hjälper t ex gärna de yngsta barnen med av- och påklädning. Barnen dukar och hämtar saker i köket. Ibland vill de ha samling själva. Vi erbjuder varierande och stimulerande material, som barnen kan välja bland och plocka fram själva. Vi erbjuder spännande och utmanande aktiviteter. Vuxna skapar utrymme och miljö för lek och stöttar barn som är lite osäkra att komma i gång att leka. Talspråk Vi har arbetat med språket i självvärderingen under våren. Ena halvan av arbetslaget har gått utbildning i TRAS (tidig registrering av språkutveckling) under våren. Det är ett material för att kunna se tydligt hur långt barnet kommit i sin språkutveckling och att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd. Det är viktigt för att kunna stötta barnen på bästa sätt. Vi har varit på en föreläsning med Veli Toumela om språket. Vi tycker att det allra viktigaste är att prata mycket tillsammans med barnen, använda många olika ord, uttryck och begrepp, använda orden många gånger. Lunchen är ett sådant tillfälle där man ger barn tid att kommunicera. Vi jobbar också med språkutvecklingen genom att använda rim och ramsor. Vi läser sagor och går till biblioteket. Vi berättar och hittar på egna sagor tillsammans. Vi berättar spökhistorier, roliga historier, gåtor o s v. Vi spelar spel och leker lekar som utvecklar språket. Vi sjunger mycket och varje fredag har vi allsång på Syrenen. 5

6 Skriftspråk Vi har mycket material med bokstäver, t ex spel, pussel, magnettavlor med bokstäver, böcker, ABC-böcker, Alfabetet på väggen. Vi skriver saker barnen berättar t ex när de målar. Vi skriver vad barnen berättar när vi intervjuar dem. Vi skriver ner sagor, som barnen hittar på tillsammans. Vi uppmuntrar barnen att skriva själva. Vi läser när barnen vill veta vad det står osv. Mattematik Vi har under våren varit på en utbildningsdag om mattematik i förskolan. Vi har även arbetat med mattematik i självvärderingen under våren. Vi har haft mattematiktema tillsammans med barnen under våren. Vi har haft ett projekt tillsammans med UR och biblioteket. Genom det fick vi tillgång till mycket bra material med matematikinriktning. Vi har arbetat med många bra böcker om mattematik för förskolebarn. Vi har använt ett jättebra material från UR, som heter Katten, Musen, tiotusen. Det är TV-avsnitt och spel på datorn, särskilt utvecklat för barn i förskolan. Där har barnen bland annat fått träna på siffror, att dela lika, att mäta och väga och geometriska former. Vi har mycket material med siffror, former och matte, t ex spel, pussel och böcker. Vi leker lekar där man får räkna. Vi räknar i vardagen t ex vid dukning. Vi har jobbat en hel del med tidsuppfattning och de äldre barnen har jobbat lite med klockan. Några barn har gjort egna sifferböcker. Resultat och måluppfyllelse Vi ser att barnen blivit mer självständiga och tar mer egna initiativ. Detta får stöd i barnoch föräldraenkäten, i utvecklingssamtal och barnintervjuer. Vi har under året självvärderat språk och mattematik. Vi tycker att vi har utvecklat oss mycket på dessa områden under åter och vi kan även se det genom resultaten i föräldraenkäten. Vi tycker dock att vi saknar material t ex för att väga, mäta, sortera, klassificera och experimentera. Där vill vi gärna fortsätta att satsa. Vi vill även att andra halvan av arbetslaget ska få gå TRAS-utbildning så att vi kan fortsätta satsa på barns språkutveckling. Indikator/omdöme Barnenkäten (skala 1 3) Brukar du lära dej nya saker på förskolan? Värde: 3.0 Föräldraenkäten: (skala 1 5) Hur personalen stimulerar ditt barns lärande? 4,42 Hur personalen stimulerar ditt barns språk? 4.54 Ditt barns möjlighet till lek? 4,78 Analys Vi har under året som gått aktivt arbetat för att få in det man kallar mattetänk i våra vardagssituationer. Våra barn deltar aktivt i förekommande vardagssysslor som dukning till lunch och mellanmål, presentation av maten inför gruppen. I alla dessa vardagssituationer ges många och goda möjligheter till mattetänk Hur många glas, hur många bestick behövs det, om det är sex tallrikar vid varje bord etc. Hur kan man dela ett äpple, vad kallas delarna man får osv. Hur många sitter vid bordet, hur många får man om man bara räknar flickorna osv. Även de olika begreppen kan tränas i olika vardagssituationer, under, på, bredvid, framför, mer, mindre osv. Dessa begrepp som är så viktiga för att behärska den framtida matteinlärningen. 6

7 När det gäller språket så pratar vi mycket med barnen och ger dem möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar, vi för en dialog med barnen. Vi namnger olika saker och använder olika synonymer. TRAS (tidig registrering av språkutveckling) har gett oss en större medvetenhet när det gäller barnens utveckling och på vilken nivå barnen befinner sig. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Lpfö98 Varje barn, elev och förälder ska ha tillgång till god information och möjlighet till Genomfört arbete delaktighet, inflytande och eget ansvar. Skolplan Vi lär barnen värna om sin integritet genom att stärka deras självkänsla så att de vågar stå upp för vad de tänker och känner Förskolan Syrenens värdegrund Genomfört arbete Vi har arbetat med barns inflytande i självvärderingen. I vårt arbete strävar vi efter att barnen ska ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer. De kan t ex påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. Vi tar tillvara det barnen är intresserade och utgår från det i vår planering av den pedagogiska verksamheten. I början av året förändrade vi gruppindelningarna med syfte att få större flexibilitet vad gäller planering och genomförande av de olika aktiviteterna. Vi har exempelvis genomfört spontana gruppaktiviteter där barnens intressen just för tillfället har varit styrande, exempelvis låtit dessa ha inneaktivitet när övriga haft utevistelse Vi har även låtit de äldsta barnen leka utomhus på egen hand under viss begränsad tid för att på så sätt låta barnen ta eget ansvar och även här ha ett eget inflytande över de egna aktiviteterna. Samlingen efter lunchen avslutas alltid med att barnen får välja en aktivitet samt berätta om den innan de sätter igång. Resultat och måluppfyllelse Vi har fortsatt arbetet för att miljön ska bli mer lockande och uppmuntra barnens självständighet.vi ser att barnen har blivit mer självständiga och tar fler egna initiativ, detta får också stöd i barn och föräldraenkäten. Vi hör det också när vi intervjuar barnen och när vi har utvecklingssamtal. Barnen har blivit bra på att hjälpa varandra. De äldre barnen vill t ex gärna hjälpa de yngre med av- och påklädning, handtvätt och leka med dem. Indikator/omdöme: Barnenkäten: (skala 1 3) Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan? Värde: 3.0 Föräldraenkäten (skala 1 5) Hur ditt barn får vara med och påverka i verksamheten i förskolan? Värde: 4,50 Hur ditt barn lär sig ta ansvar? Värde: 4,65 7

8 Analys Vi tar tillvara på det barnen framför när vi intervjuar dem Vi har material lättillgängligt så att barnen själva kan välja vad de vill göra t ex när det gäller skapande verksamhet och att bygga och konstruera. Vi uppmuntrar barnen att framföra sina åsikter både till oss vuxna och i barngruppen. Vi tänker på att säja ja oftare än nej när barnen kommer med förslag på vad de vill göra. Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar, och att ta mer ansvar när de blir äldre och vartefter de blir mogna för det. De äldre barnen får t ex förtroendet att vara ute eller inne själva. Givetvis har vi dem ändå under uppsikt. Vi tar med barnens synpunkter när vi skaffar nytt material. Barnen är med och dukar, lånar böcker o s v. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Lpfö98 Utvecklingssamtalen i förskola och skola ska systematiskt redovisa för varje barn, elev och förälder hur barnet/eleven förhåller sig till läroplanernas utvecklingsmål och den planering som görs för att nå dem. Skolplan Genomfört arbete Vi respekterar föräldrarnas olika åsikter, kulturer och religioner. Vi har stor respekt för vad föräldrarna tycker. Vi tycker att det är mycket viktigt för barnens utveckling att samarbetet med hemmen fungerar bra. Vi lägger stor vikt vid inskolningen och inskolningssamtalet. Där läggs grunden till en bra och förtroendefull relation i framtiden. Vi tycker att den dagliga kontakten med föräldrarna är mycket viktig. Det är viktigt att ta sig tid att möta föräldern vid lämning och hämtning. Vi berättar vad barnet gjort under dagen. Vi sätter upp dokumentation och vi arbetar med portfolio. Ibland kan det hända att vi inte hinner prata så mycket eftersom vi är mitt uppe i någon aktivitet. Utvecklingssamtalen, som vi har varje termin, är också mycket viktiga för att i lugn och ro få prata med föräldrar om barnets trivsel, lärande och utveckling. Den dagliga kontakten, utvecklingssamtalen, föräldramöte varje termin, föräldraenkäten och ett föräldraråd för dem som vill engagera sig mer är alla viktiga former av samverkan. Vi försöker så långt det är möjligt att ta tillvara de förslag och synpunkter som kommer från enskilda föräldrar, föräldramöten och föräldrarådet. Resultat och måluppfyllelse Vi tycker att vi har en bra och förtroendefull kontakt med föräldrarna. Alla kommer på utvecklingssamtalen och nästan alla barn är representerade på föräldramötena. Vi har även två föräldrar från varje avdelning som är med i föräldrarådet. Vi har fått bra siffror på enkäten när det gäller delaktighet. Ibland är det svårt att räcka till, vi har stora barngrupper att ta hand om och det finns inte alltid den tid vi vill till att prata med föräldrar. 8

9 Indikator/omdöme: Föräldraenkät: (skala 1 5) Den information du får om ditt barns dag i förskolan när du hämtar ditt barn? Värde: 3.87 Den möjlighet personalen ger dig att påverka verksamheten i förskolan? Värde: 4.05 Hur föräldrarådet/husrådet fungerar? Värde 3,91 Hur du bemöts av personalen i förskolan? Värde: 4,66 Hur personalen beaktar de synpunkter som du framför? Värde: 4,54 Den information du får om ditt barns lärande och utveckling genom utvecklingssamtalet? Värde: 4,70 Möjligheten du har att vara delaktig i framtagandet av utvecklingsplanen? Värde: 4,69 FÖRSKOLAN I HELHET 5 4 4,6 4,7 4,5 4,6 4,5 4,3 4,4 4,3 4,4 4,3 4,4 4,3 4,3 4,3 4,4 4,3 4,4 4,2 4,3 4,2 3 Nöjdhet 2 Kommun Kommunala Gamla Stadens fsk Syrenens fsk Analys Vi lägger stor vikt vid att ha en god relation till våra föräldrar. Vi arbetar aktivt med bemötandet så att de ska känna sig välkomna till oss på förskolan. Vi jobbar aktivt för att vår förskola ska präglas av en positiv anda. Vi har ett bra arbetsmaterial när det gäller utvecklingsplanerna som gör föräldrarna delaktiga och viktiga. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Lpfö98 Samverkan inom kommunen och med samhället i övrigt ska ha utvecklats. Samarbetet ska främja barns och elevers individuella behov för att nå utvecklingsmålen. Skolplan

10 Genomfört arbete Gamla stadens förskolor och skolor har utarbetat en handlingsplan för övergång förskolaförskoleklass/skolbarnsomsorg/skola. Vi har fått bra information från skolan när det gäller klasser och inskolningstider. Vi har haft telefonkontakter angående ett barn med behov av hjälp med språket. Vi har stöttat barnen genom att visa intresse för det de gör i skolan och att prata positivt om skolstarten. Vi har inte haft några övriga kontakter med skolan. Resultat måluppfyllelse Vi har inte haft så mycket kontakter med skolan, men barnens inskolning har ändå fungerat mycket bra. Vi stöttar barnen genom att visa intresse och prata positivt med dem om deras skolstart. Vi skickar med barnens utvecklingsplan samt portfolio som ger en bra bild av barnen. Analys Skolans personal har inte ansett sig ha tid att besöka oss. Överskolningen av våra barn till skolan har ändå fungerat bra. Hur vi har arbetat med hälsa och livsstil Vi är ute tillsammans med barnen i stort sett varje dag. Vi pratar mycket tillsammans med barnen om vad som är nyttigt att äta och att det är viktigt att röra sig. Vi pratar mycket om att det är viktigt med hygienen och lägger in det som en rutin i vardagen exempelvis före mat och efter toalettbesök.. Det har blivit extra tydligt eftersom det har gått magsjuka på förskolan under våren. Förskolorna i Gamla staden har gemensamma riktlinjer för maten, som är väl sammansatt näringsmässigt och inte innehåller socker och andra onyttigheter. Det är viktigt med en bra balans i vardagen t ex mellan aktivitet och vila. Det behövs lugna stunder t ex sovvila, läsvila och möjligheter att få dra sig undan och ta det lugnt en stund. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen se till att det finns en likabehandlingsplan i varje förskola och skola. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas i förskolors och skolors kvalitetsredovisningar samt i kommunens kvalitetsredovisning. Planen avser beteende mellan barn-barn och vuxen-barn. Inga kränkningar är tillåtna inom förskolans område. Under våren 2007 har en likabehandlingsplan arbetats fram i Förskolor Gamla Staden. Alla anställda fick en genomgång av diskrimineringslagen på en arbetsplatsträff i februari. Diskussionsgrupper och arbetsgrupper bildades. Barnsäkerhetsombuden var drivande i arbetet. En likabehandlingsplan var klar och godkänd i april. Föräldrarådsrepresentanter informeras om lag och plan på det inplanerade mötet i maj. 10

11 Alla föräldrar ska få skriftlig information. Under hösten kommer likabehandlingsplanen att tas upp på förskolornas föräldramöten. Hur kommer vi nu att arbeta i förskolan? Svar: Personalens arbete fokuseras på likabehandling och att förskolan ska ta avstånd från diskriminering. Olikheter ska vara en tillgång, något som berikar och uppskattas. Personal är förebilder för barn och för vuxna. Alla barn är allas ansvar på förskolan och som personal tar man omgående tag i situationer där ett barn behöver stöd. Självärdering är en metod personal använder för att granska sitt eget arbetssätt. Små barn lär och utvecklas i social kompetens. I förskolans vardag blir barn oense med varandra. Vad krävs då för att ett litet barns beteende ska klassas som kränkning/diskriminering? Det är att beteendet upprepas eller är satt i system. Lyhörd och stödjande personal förebygger och förhindrar att barns konflikter övergår i kränkning eller diskriminering. I likabehandlingsplanen står på vilket sätt förskolan arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkningar. Hur förskolan arbetar för att upptäcka diskriminering och hur förskolan utreder och åtgärdar. Förälder som anser att deras barn kränkts eller diskriminerats på förskolan medverkar i en utredning av det som skett. Om förskolan inte kan bevisa att den följt lagen om likabehandling kan förskolan åläggas ett skadestånd. Skolverket är tillsynsmyndighet. Förskolor Gamla Stadens Likabehandlingsplan finns att läsa på vår hemsida. 6. Lokal verksamhetsplan (Åtgärder till förbättring) Vi vill fortsätta arbeta med att ge barnen mer inflytande. Vi vill utveckla arbetet med matematik genom att skaffa material för att väga, mäta, sortera, klassificera och experimentera. När det gäller miljön vill vi fortsätta byta till tysta bord och tysta lekmaterial. Vi vill även fortsätta arbetet med att spara energi och att satsa på utebildning. Vi vill fortsätta med TRAS-utbildning för den andra halvan av personallaget Vi kommer att jobba med jämställdhet och mångfald i vårt självvärderingsarbete 7. Delaktighet All personal har varit med och sammanställt material till kvalitetsredovisningen på en planeringsdag i maj. Arbetslagsledarna har skrivit ett förslag till kvalitetsredovisning i juni. Förskolecheferna har fått förslaget för vidare bearbetning och komplettering. På planeringsdag i augusti arbetade personal och chefer med justering och finslipning av kvalitetsredovisningen. Varken föräldrar eller barn medverkar i arbetet med att skriva kvalitetsredovisningen. Föräldrarna har givits möjlighet att påverka innehållet i kvalitetsredovisningen i och med att de svarat på BoU s enkät, deltagit i förskolans föräldramöte där enkätsvaren diskuterats, deltagit i föräldraråd och i utvecklingssamtal. Barnen påverkar innehållet i kvalitetsredovisningen genom att besvara barnenkäten och genom medverkan i utvecklingssamtal. 11