20 års nationsomfattande svensk matstrupscancerforskning utgående från Karolinska Institutet ( )
|
|
- Patrik Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 20 års nationsomfattande svensk matstrupscancerforskning utgående från Karolinska Institutet ( ) Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Jesper Lagergren, professor i kirurgi Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap
2
3 20 års nationsomfattande svensk matstrupscancerforskning utgående från Karolinska Institutet ( ) INNEHÅLL 20 års nationsomfattande svensk matstrupscancerforskning utgående från Karolinska Institutet ( )... 3 I. Svenska Esofagus- och CardiaCancerstudien (SECC-studien)... 3 Bakgrund... 3 Design och organisation... 3 Huvudresultat... 3 Kliniska implikationer... 4 Status... 4 Publikationer... 4 II. Svenska Esofagus- och CardiaCancerregistret (SECC-registret)... 7 Bakgrund... 7 Design och organisation... 7 Huvudresultat... 7 Status... 8 Publikationer... 8 III. Swedish Esophageal cancer Surgery Study (SESS) Bakgrund Design och organisation Huvudresultat Kliniska implikationer Status Publikationer IV. Oesophageal Surgery on Cancer patients Adaptation and Recovery study (OSCAR-studien) Bakgrund Design och organisation Status Utgivare: Karolinska Institutet Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Version: 1, För fler exemplar, kontakta hanna.johans@ki.se
4
5 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 2 (12) Bästa kollega, Vi hoppas att denna rapport om nationsomfattande forskning rörande matstrupscancer som utgått från Karolinska Institutet under de senaste 20 åren är av värde för Dig och Dina kollegor. Vi är tacksamma för spridning av rapporten till personer Du känner med intresse för matstrupscancer. Vi planerar att rapportera om den forskning som pågår mer regelbundet i fortsättningen. Om Du har uppslag till studier Du vill göra baserat på de datakällor som redovisas, frågor eller vill veta mer om vår forskning är du varmt välkommen att ta kontakt med oss. Med vänliga hälsningar, Jesper Lagergren Professor i kirurgi Övre GI kirurgi Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Karolinska Institutet E-post: jesper.lagergren@ki.se Pernilla Lagergren Professor i kirurgisk vårdvetenskap Kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Karolinska Institutet E-post: pernilla.lagergren@ki.se
6 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 3 (12) Sedan 1994 har forskare vid Karolinska Institutet organiserat och bedrivit nationsomfattande forskning om orsaker till och behandling av matstrupscancer. Forskningen har byggt på information från nationella svenska register kombinerat med uppgifter från medicinska journaler och patienterna själva. Ett nationellt kontaktnät av läkare och annan personal med intresse för matstrupscancer har på olika sätt bidragit med mycket värdefulla uppgifter till denna forskning. Forskningen har lett till nya kunskaper som publicerats i en rad vetenskapliga tidskrifter, konferenser och avhandlingar under åren. Vi vill med denna rapport ge en kortfattad översikt över några av huvudresultaten och aktuell status för de 4 nationella forskningsprojekt om matstrupscancer som vi utfört eller som pågår, samt ge uppdaterade referenslistor om publikationer från respektive projekt. I. Svenska Esofagus- och CardiaCancerstudien (SECC-studien) Bakgrund Den snabbt ökande incidensen av körtelcellscancer (adenocarcinom) i matstrupen blev uppmärksammad år 1991 i och med en incidensstudie som publicerades i JAMA. I den framkom också att könskillnaden var mycket stark, 5 av 6 patienter var män. Den alarmerande ökningen behövde få sin förklaring. Sveriges enastående möjligheter till högkvalitativ klinisk forskning tack vare våra personnummer, register och enhetliga sjukvårdsstruktur, var viktiga anledningar att SECC-studien fick finansiering från National Institute of Health (NIH) i USA. Design och organisation SECC-studien var en nationsomfattande svensk fall-kontrollstudie som hade som främsta syfte att finna riskfaktorer för adenocarcinom i matstrupen, men även en andel patienter med skivepitelcancer inkluderades. Studien inkluderade totalt 618 fall och 820 kontrollpersoner under de 3 åren Ansvarig forskare var Olof Nyrén, doktorand var Jesper Lagergren och projektkoordinator var Leila Nyrén. För att kunna genomföra studien initierandes ett nationellt kontaktnät av kollegor ( kontaktläkare ) med intresse för matstrupscancer vid så många som 195 sjukhuskliniker. Alla fall och kontroller intervjuades personligen om möjliga riskfaktorer och bakgrundsdata medan kliniska uppgifter för fallen inhämtades via det nationella kontaktnätet. Huvudresultat SECC-studien har bidragit betydande till att öka kunskaperna om orsaker till adenocarcinom i matstrupen. Den första studien som publicerades etablerade sambanden mellan gastroesofageal reflux och adenocarcinom i matstrupen, och publicerades i en mycket ofta citerad (hittills 1600 gånger enligt Web of Science ) artikel i New England Journal of Medicine (1). Andra huvudfynd om orsaker till adenocarcinom i matstrupen var att: o vervikt a r en stark riskfaktor som verkar vara en riskfaktor oberoende av reflux (2, 35), ro kning men inte alkohol o kar risken (4), ho gt intag av frukt och gro nsaker minskar risken (7, 13), vissa la kemedel o kar risken (5), och att infektion med Helicobacter pylori minskar risken (15). En sammanva gning av dessa faktorer a r sannolikt huvudorsaken till det o kande insjuknandet i adenocarcinom i matstrupen. Könsskillnaden har dock inte kunnat förklaras av skillnader i exponering för dessa riskfaktorer (28) och abdominell fetma (s.k. manlig fetma) verkar inte kunna förklara könsskillnaden (34). Ett flertal andra hypoteser som testats har inte visat övertygande samband med adenocarcinom i matstrupen, som t.ex. infektion med humant papillomvirus (3), cancer i släkten (6), intag av varma drycker (10), heterocykliska aminer (14)
7 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 4 (12) eller läskedrycker (21). SECC har även använts för att underöka betydelsen flera andra exponeringar som återfinns i publikationslistan nedan. Kliniska implikationer Vissa av resultaten från SECC ger vetenskapligt underlag till hur adenocarcinom i matstrupen kan förebyggas: 1) Undvik övervikt eller gå ned i vikt vid övervikt; 2) undvik rökning eller sluta röka om du är rökare; och 3) ät mer frukt och grönsaker. Status SECC-studiens data ingår numera i ett internationellt konsortium med namnet BEACON (Barrett s and Esophageal Adenocarcinoma Consortium) där data från ett flertal stora studier i världen samlats för att med gott statistiskt underlag möjliggöra poolade analyser (36-39) och genetisk forskning (40). Publikationer SECC-studiens uppgifter har hittills använts för 40 originalpublikationer och som huvuddatabas för 6 avhandlingar (minst 2 delarbeten med SECC-studien som källa). I flera av dessa publikationer har samtliga kontaktläkare blivit omnämnda i tillkännangivanden. Publikationerna listas här i kronologisk ordning: Avhandlingar (n=6) 1. Jesper Lagergren. Titel: Cancer of the esophagus and gastric cardia: etiological aspects. Disputation: 26 mars, Paul Terry. Titel: Dietary prevention of gastrointestinal cancer; epidemiologic studies of fruit, vegetables and cereals. Disputation: 12 januari, Weimin Ye. Titel: Aspects of gastroesophageal reflux and risk for esophageal cancer; an epidemiological approach. Disputation: 14 november, Catarina Jansson. Titel: Occupational and socio-economic factors in the etiology of cancer of the esophagus and gastric cardia. Disputation: 7 oktober, Martin Sundelöf. Titel: Aspects on prognosis of cancers of the oesophagus and gastric cardia. Disputation: 1 december, Yulan Lin (M.D.). Titel: Dietery phytoestrogens and esophageal cancer. Disputation: 13 december, Originalpublikationer från SECC-studien (n=35) 1. Lagergren J, Bergström R, Lindgren A, Nyrén O. Symptomatic gastroesophageal reflux as a risk factor for esophageal adenocarcinoma. N Engl J Med 1999;340: Lagergren J, Bergström R, Nyrén O. Association between body mass and adenocarcinoma of the esophagus and gastric cardia. Ann Intern Med 1999;130: Lagergren J, Wang Z, Bergström R, Dillner J, Nyrén O. Human papillomavirus infection and esophageal cancer: a nationwide seroepidemiologic case-control study in Sweden. J Natl Cancer Inst 1999;91: Lagergren J, Bergström R, Lindgren A, Nyrén O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int J Cancer 2000;85: Lagergren J, Bergström R, Adami HO, Nyrén O. Association between medications that relax the lower esophageal sphincter and risk for esophageal adenocarcinoma. Ann Intern Med 2000;133: Lagergren J, Ye W, Lindgren A, Nyrén O. Heredity and risk of cancer of the esophagus and gastric cardia. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2000;9: Terry P, Lagergren J, Ye W, Nyrén O, Wolk A. Antioxidants and cancers of the esophagus and gastric cardia. Int J Cancer 2000;87: Freedman J, Lagergren J, Bergström R, Näslund E, Nyrén O. Cholecystectomy, peptic ulcer disease and the risk of adenocarcinoma of the oesophagus and gastric cardia. Br J Surg 2000;87:
8 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 5 (12) 9. Lagergren J, Ye W, Bergström R, Nyrén O. Utility of endoscopic screening for upper gastrointestinal adenocarcinoma. JAMA 2000;284: Terry P, Lagergren J, Wolk A, Nyrén O. Drinking hot beverages is not associated with risk of oesophageal cancers in a Western population. Br J Cancer 2001;84: Terry P, Lagergren J, Ye W, Wolk A, Nyrén O. Inverse association between intake of cereal fiber and risk of gastric cardia cancer. Gastroenterology 2001;120: Terry P, Lagergren J, Wolk A, Nyrén O. Reflux-inducing dietary factors and risk of adenocarcinoma of the esophagus and gastric cardia. Nutr Cancer 2000;38: Terry P, Lagergren J, Hansen H, Wolk A, Nyrén O. Fruit and vegetable consumption in the prevention of esophageal and cardia cancers. Eur J Cancer Prev 2001;10: Terry P, Lagergren J, Wolk A, Steineck G, Nyrén O. Dietary intake of heterocyclic amines and cancers of the esophagus and gastric cardia. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2003;12: Ye W, Held M, Lagergren J, Engstrand L, Blot WJ, McLaughlin JK, Nyrén O. Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. J Natl Cancer Inst 2004;96: Jansson C, Johansson AL, Jeding K, Dickman PW, Nyrén O, Lagergren J. Psychosocial working conditions and the risk of esophageal and gastric cardia cancers. Eur J Epidemiol 2004;19: Jansson C, Johansson ALV, Nyrén O, Lagergren J. Socioeconomic factors and risk of esophageal and cardia adenocarcinoma: A nationwide Swedish case-control study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2005;14: Lagergren J, Jansson C. Sex hormones and oesophageal adenocarcinoma: influence of childbearing? Br J Cancer 2005;93: Lagergren J, Jansson C, Viklund P. Chewing gum and risk of oesophageal adenocarcinoma: a new hypothesis tested in a population-based study. Eur J Cancer 2006;42: Lagergren J, Jansson C. Use of tight belts and risk of esophageal adenocarcinoma. Int J Cancer 2006;119: Lagergren J, Viklund P, Jansson C. Carbonated soft drinks and risk of esophageal adenocarcinoma: a population-based case-control study. J Natl Cancer Inst 2006;98: Lindblad M, Lindgren A, Ye W, Lagergren J. Disparities in the classification of esophageal and cardia adenocarcinomas and their influence on reported incidence rates. Ann Surg 2006;243: Ye W, Kumar R, Bacova G, Lagergren J, Hemminki K, Nyrén O. The XPD 751Gln allele is associated with an increased risk for esophageal adenocarcinoma: a population-based case-control study in Sweden. Carcinogenesis 2006;27: Akre O, Forssell L, Kaijser M, Noren-Nilsson I, Lagergren J, Nyren O, Ekbom A. Perinatal risk factors for cancer of the esophagus and gastric cardia: a nested case-control study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2006;15: Lagergren J, Viklund P. Is esophageal adenocarcinoma occurring late after antireflux surgery due to persistent postoperative reflux? World J Surg 2007;31: Sundelöf M, Lagergren J, Ye W. Patient demographics and lifestyle factors influencing long-term survival of oesophageal cancer and gastric cardia cancer in a nationwide study in Sweden. Eur J Cancer 2008;44: Sundelöf M, Lagergren J, Ye W. Surgical factors influencing outcomes in patients resected for cancer of the esophagus or gastric cardia. World J Surg 2008;32: Löfdahl H, Lu Y, Lagergren J. Sex-specific risk factor profile in esophageal adenocarcinoma. Br J Cancer 2008;99: Jansson C, Jeding K, Lagergren J. Job strain and risk of esophageal and cardia cancers. Cancer Epidemiol 2009; 33: Lagergren J, Jansson C, Lu Y. Motor vehicle exposure and risk of esophageal adenocarcinoma. Eur J Cancer 2011;47: Lin Y, Lagergren J, Lu Y. Dietary acrylamide intake and risk of esophageal cancer in a population-based case-control study in Sweden. Int J Cancer 2011;128: Lin Y, Yngve A, Lagergren J, Lu Y. Dietary intake of lignans and risk of adenocarcinoma of the esophagus and gastroesophageal junction. Cancer Causes Control 2012;23:
9 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 6 (12) 33. Lagergren K, Lindam A, Lagergren J. Dietary proportions of carbohydrates, fat, and proteins and risk of oesophageal cancer by histological type. PLoS One 2013;8(1):e Lagergren K, Mattsson F, Lagergren J. Abdominal fat and male excess of esophageal adenocarcinoma. Epidemiology 2013;24: Lagergren J, Mattsson F, Nyrén O. Gastroesophageal reflux does not alter effects of body mass index on risk of esophageal adenocarcinoma. Clin Gastroenterol Hepatol 2014;12: Originalpublikationer där data från SECC-studien ingår (n=5) 36. Cook MB, Kamangar F, Whiteman DC, Freedman ND, Gammon MD, Bernstein L, Brown LM, Risch HA, Ye W, Sharp L, Pandeya N, Webb PM, Wu AH, Ward MH, Giffen C, Casson AG, Abnet CC, Murray LJ, Corley DA, Nyrén O, Vaughan TL, Chow WH. Cigarette smoking and adenocarcinomas of the esophagus and esophagogastric junction: a pooled analysis from the international BEACON consortium. J Natl Cancer Inst 2010;102: Freedman ND, Murray LJ, Kamangar F, Abnet CC, Cook MB, Nyrén O, Ye W, Wu AH, Bernstein L, Brown LM, Ward MH, Pandeya N, Green AC, Casson AG, Giffen C, Risch HA, Gammon MD, Chow WH, Vaughan TL, Corley DA, Whiteman DC. Alcohol intake and risk of oesophageal adenocarcinoma: a pooled analysis from the BEACON Consortium. Gut 2011;60: Hoyo C, Cook MB, Kamangar F, Freedman ND, Whiteman DC, Bernstein L, Brown LM, Risch HA, Ye W, Sharp L, Wu AH, Ward MH, Casson AG, Murray LJ, Corley DA, Nyrén O, Pandeya N, Vaughan TL, Chow WH, Gammon MD. Body mass index in relation to oesophageal and oesophagogastric junction adenocarcinomas: a pooled analysis from the International BEACON Consortium. Int J Epidemiol 2012;41: Lubin JH, Cook MB, Pandeya N, Vaughan TL, Abnet CC, Giffen C, Webb PM, Murray LJ, Casson AG, Risch HA, Ye W, Kamangar F, Bernstein L, Sharp L, Nyrén O, Gammon MD, Corley DA, Wu AH, Brown LM, Chow WH, Ward MH, Freedman ND, Whiteman DC. The importance of exposure rate on odds ratios by cigarette smoking and alcohol consumption for esophageal adenocarcinoma and squamous cell carcinoma in the Barrett's Esophagus and Esophageal Adenocarcinoma Consortium. Cancer Epidemiol 2012;36: Levine DM, Ek WE, Zhang R, Liu X, Onstad L, Sather C, Lao-Sirieix P, Gammon MD, Corley DA, Shaheen NJ, Bird NC, Hardie LJ, Murray LJ, Reid BJ, Chow WH, Risch HA, Nyrén O, Ye W, Liu G, Romero Y, Bernstein L, Wu AH, Casson AG, Chanock SJ, Harrington P, Caldas I, Debiram-Beecham I, Caldas C, Hayward NK, Pharoah PD, Fitzgerald RC, Macgregor S, Whiteman DC, Vaughan TL. A genome-wide association study identifies new susceptibility loci for esophageal adenocarcinoma and Barrett's esophagus. Nat Genet 2013;45:
10 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 7 (12) II. Svenska Esofagus- och CardiaCancerregistret (SECCregistret) Bakgrund Efter att inklusionen av fall till SECC-studien avslutades fanns ett stort intresse, inte minst bland kontaktläkarna, att fortsätta bidra till forskning om matstrupscancer. Då föddes idén om att etablera en nationell forskningsdatabas som fokuserade på patienter som opererats för matstrupscancer. Finansiering för datainsamlingen kom från Socialstyrelsen eftersom SECC-registret utgjorde ett kirurgiskt kvalitetsregister parallellt med att vara en omfattande forskningsdatabas. Finansiering av forskningen kom främst från Cancerfonden och Vetenskapsrådet. Design och organisation Huvudansvarig forskare för SECC-registret är Jesper Lagergren medan Pernilla Lagergren (född Viklund) är ansvarig för den del av registret som avser forskning om livskvalitet. Ett flertal doktorander har bidragit till datainsamlingen: Mats Lindblad, Ioannis Rouvelas, Pernilla Lagergren, Martin Rutegård, Therese Djärv, Lena Martin, Maryam Derogar, Maartje van der Schaaf, Lovisa Backemar och Ylva Hellstadius. Projektkoordinator var Eja Fridsta. Målsättningen med SECCregisteret är att påvisa vägar till en förbättrad kirurgisk behandling av matstrupscancer. Designen var en prospektiv nationsomfattande kohortstudie. Inklusionen av 616 nyopererade patienter skedde under åren Detaljerade kliniska uppgifter om patienterna, tumörerna, behandlingen, komplikationer och överlevnad inhämtades främst via granskning av medicinska journaler, men också via registeruppgifter. Uppföljning av de opererade patienternas symtom och hälsorelaterade livskvalitet inhämtades via särskilda enkäter som patienterna själva fyllt i 6 månader, 3, 5 och 10 år efter kirurgin. Huvudresultat SECC-registret är en utmärkt datakälla för forskning om hur den kirurgiska behandlingen kan modifieras för att medge en bättre överlevnad (4, 15, 17, 20, 21), mindre komplikationer (2), bättre hälsorelaterad livskvalitet (1, 3, 7-9, 13, 14, 16, 18, 19, 22-25) och minskad nutritionsproblematik (5, 6, 10, 11). Värdet av högvolymkirurgi för mindre risk för komplikationer och mortalitet (2, 4). Forskningen om hälsorelaterad livskvalitet har renderat ett flertal viktiga publikationer, bland annat 3 artiklar i den högt ansedda tidningen Journal of Clinical Oncology (13, 18, 19). Det framgår att en andel (ca 15 %) av patienterna har, trots bot, en särskilt nedsatt livskvalitet som inte återhämtar sig över tid. Problemet med malnutrition efter kirurgi för matstrupscancer har fått berättigad uppmärksamhet i en serie viktiga publikationer (5, 6, 10, 11). Så många som var 5:e patient förlorar med är 20 % av sin preoperativa vikt inom 6 månader efter operation. Kliniska implikationer Forskningen ger vetenskaplig grund för följande rekommendationer: 1) Kirurgi för matstrupscancer bör centraliseras till färre sjukhus och färre kirurger; 2) Särskilt aktiva rehabiliteringsinsatser behövs hos en begränsad andel av de patienter som opereras för matstrupscancer; 3) Frågeformulär om hälsorelaterad livskvalitet kan användas som ett redskap för att mer objektivt finna patienter som är i behov av särskilt stöd (förslagsvis EORTC QLQ-C30 med modulen QLQ-OG25); 4) En erfaren dietist bör medverka under hela vårdkedjan för patienter med matstrupscancer.
11 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 8 (12) Status För närvarande pågår 10-årsuppföljningen efter kirurgin, vilken ska fortgå till och med utgången av år Då frågas främst om patienternas hälsorelaterade livskvalitet, symtom och nutritionsläge. Publikationer Hittills har 25 originalpublikationer och 6 kliniska avhandlingar med minst 2 delarbeten som baserats på uppgifter från SECC-registret publicerats. Dessa listas här i kronologisk ordning: Avhandlingar (n=6) 1. Pernilla Viklund. Titel: Quality of life after esophageal cancer surgery. Disputation: 5 maj, Lena Martin. Titel: Riskfaktorer för malnutrition vid esofaguscancerkirurgi. Disputation: 12 december, Martin Rutegård. Titel: Oesophageal cancer on surgery and aetiology. Disputation: 4 juni, Therese Djärv. Titel: Health-related quality of life after oesophageal cancer surgery. Disputation: 22 oktober, Maryam Derogar. Titel: Oesophageal cancer surgery Predictors of health-related quality of life and survival. Disputation: 8 november, Maartje van der Schaaf. Titel: Oesophageal cancer: Surgery, symptoms and survival. Disputation: 25 april Originalpublikationer (n=25) 1. Viklund P, Lindblad M, Lagergren J. Influence of surgery-related factors on quality of life after esophageal or cardia cancer resection. World J Surg 2005;29: Viklund P, Lindblad M, Lu M, Ye W, Johansson J, Lagergren J. Risk factors for complications after esophageal cancer resection: a prospective population-based study in Sweden. Ann Surg 2006;243: Viklund P, Wengström Y, Rouvelas I, Lindblad M, Lagergren J. Quality of life and persisting symptoms after esophageal cancer surgery. Eur J Cancer 2006;42: Rouvelas I, Jia C, Lindblad M, Viklund P, Lagergren J. Surgeon volume and postoperative mortality after oesophagectomy for cancer. Eur J Surg Oncol 2007;33: Martin L, Lagergren J, Lindblad M, Rouvelas I, Viklund P. The influence of needle catheter jejunostomy on weight development after oesophageal cancer surgery in a population-based study. Eur J Surg Oncol 2007; 33: Martin L, Lagergren J, Lindblad M, Rouvelas I, Lagergren P. Malnutrition after oesophageal cancer surgery in Sweden. Br J Surg 2007;94: Rutegård M, Lagergren J, Rouvelas I, Lindblad M, Blazeby JM, Viklund P.A Populationbased study of surgical factors in relation to health-related quality of life after esophageal cancer resection. Br J Surg 2008;95: Rutegård M, Lagergren P. No influence of surgical volume on patients' health-related quality of life after esophageal cancer resection. Ann Surg Oncol 2008;15: Djärv T, Lagergren J, Blazeby JM, Lagergren P. Long-term health-related quality of life following surgery for esophageal cancer. Br J Surg 2008;95: Martin L, Jia C, Rouvelas I, Lagergren P. Risk factors for malnutrition after oesophageal and cardia cancer surgery. Br J Surg 2008;95: Martin L, Lagergren P. Long-term weight change after oesophageal cancer surgery. Br J Surg 2009;96: Rutegård M, Lagergren J, Rouvelas I, Lagergren P. Surgeon volume is a poor proxy for skill in esophageal cancer surgery. Ann Surg 2009;249:
12 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 9 (12) 13. Djärv T, Blazeby JM, Lagergren P. Predictors of postoperative quality of life after esophagectomy for cancer. J Clin Oncol 2009;27: Djärv T, Lagergren P. Six-month postoperative quality of life predicts long-term survival after oesophageal cancer surgery. Eur J Cancer 2011;47: Rutegård M, Lagergren P, Rouvelas I, Lagergren J. Intrathoracic anastomotic leakage and mortality after esophageal cancer resection: a population-based study. Ann Surg Oncol 2012;19: van der Schaaf, Lagergren J, Lagergren P. Persisting symptoms after intrathoracic anastomotic leak following oesophagectomy for cancer. Br J Surg 2012;99: Rutegård M, Charonis K, Lagergren P, Rouvelas I, Mason R, Lagergren J. Surgical complications and long-term survival after esophagectomy for cancer. Eur J Surg Oncol 2012;38: Derogar M, Lagergren P. Health-related quality of life among 5-year survivors of esophageal cancer surgery: a prospective population-based study. J Clin Oncol 2012;30: Derogar M, Orsini N, Sadr-Azodi O, Lagergren P. Influence of major postoperative complications on health-related quality of life among long-term survivors of esophageal cancer surgery. J Clin Oncol 2012;30(14): Backemar L, Djärv T, Wikman A, Johar A, Ross P, Lagergren P, Lagergren J. The role of diabetes and other co-morbidities on survival after esophageal cancer surgery in a population-based study. Am J Surg 2013;206: Brusselaers N, Ljung R, Mattsson F, Johar A, Wikman A, Lagergren P, Lagergren J. Education level and survival after oesophageal cancer surgery: a prospective population-based cohort study. BMJ Open 2013;3(12):e van der Schaaf M, Rutegård M, Lagergren P. The influence of surgical factors on persisting symptoms 3 years after esophageal cancer surgery: a population-based study in Sweden. Ann Surg Oncol 2013;20: van der Schaaf M, Johar A, Lagergren P, Rouvelas I, Gossage J, Mason R, Lagergren J. Surgical prevention of reflux after oesophagectomy for cancer. Ann Surg Oncol 2013;20: Djärv T, Derogar M, Lagergren P. Influence of co-morbidity on long-term quality of life after oesophagectomy for cancer. Br J Surg 2014;101: Wikman A, Johar A, Lagergren P. Presence of symptom clusters in surgically treated patients with esophageal cancer: implications for survival. Cancer 2014;120:
13 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 10 (12) III. Swedish Esophageal cancer Surgery Study (SESS) Bakgrund SESS tillkom i syfte att etablera en större databas än SECC-registret för forskning om överlevnad efter matstrupscancerkirurgi. Målsättningen med SESS är att identifiera specifika faktorer som påverkar överlevnaden efter matstrupscancerkirurgi. Design och organisation Genom att kombinera information från flera svenska nationsomfattande register (Cancerregistret, Patientregistret, Dödsorsaksregistret, LISA-databasen, och Registret över Totalbefolkningen) med retrospektiv inhämtning av journaluppgifter med operationsberättelser och histopatalogiska utlåtanden kunde en nationsomfattande kohortstudie etableras. Patientregistret blev nationellt heltäckande år 1987, varför detta blev startåret för SESS. I och med uppdateringen av uppgifter för patienter som opererats under perioden återfinns nu 1822 opererade matstrupscancerpatienter i databasen. Jesper Lagergren är ansvarig forskare. I datainsamlingen och extraktionen av relevanta uppgifter ur journalerna har följande doktorander medverkat: Ioannis Rouvelas, Martin Rutegård, Lovisa Backemar, Maryam Derogar och Maartje van der Schaaf. Projektkoordinator var Eja Fridsta. Huvudresultat SESS har använts för publikationer bland annat i de största onkologitidningarna Lancet Oncology (1) och Journal of Clinical Oncology (5), och i den främsta kirurgtidningen Annals of Surgery (7). Bland huvudresultaten är att överlevnaden efter matstrupscancerkirurgi har förbättrats över kalendertid (1, 5), att komplett respons efter neoadjuvant onkologisk behandling är en särskilt stark prognostisk faktor (2), att hög kirurgvolym förbättrar överlevnaden (3, 4, 6, 7), att kirurgens volym av ingreppet är viktigare än sjukhusets volym (6). Särskilt viktigt är det att den enskilde kirurgen har en hög årlig volym av matstrupscancerkirurgi för att överlevnaden ska förbättras på både kort och lång sikt efter operationen. Kliniska implikationer SESS-baserad forskning ger vetenskapligt stöd för följande rekommendation: Kirurgi för matstrupscancer bör centraliseras till färre kirurger. Status Den uppdatering vi gjorde med journalgenomgång för perioden är klar. En ny uppdatering för åren blir sannolikt aktuell i ett senare skede. Publikationer Hittills har 7 originalpublikationer och 3 avhandlingar byggt på data inhämtade via SESS i minst 2 delstudier. Flera nya manuskript är dessutom under arbete. Avhandlingar (n=3) 1. Ioannis Rouvelas. Title: Esophageal cancer surgery factors influencing survival. Dissertation: February 9, Maryam Derogar. Titel: Oesophageal cancer surgery Predictors of health-related quality of life and survival. Disputation: 8 november, Maartje van der Schaaf. Titel: Oesophageal cancer: Surgery, symptoms and survival. Disputation: 25 april 2014.
14 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 11 (12) Originalpublikationer (n=7) 1. Rouvelas I, Zeng W, Lindblad M, Viklund P, Ye W, Lagergren J. Survival after surgery for oesophageal cancer: a population-based study. Lancet Oncol 2005;6: Rouvelas I, Zeng W, Lindblad M, Viklund P, Ye W, Lagergren J. Survival after neoadjuvant therapy compared with surgery alone for resectable esophageal cancer in a population-based study. World J Surg 2006;30: Rouvelas I, Zeng W, Lindblad M, Viklund P, Ye W, Lagergren J. Impact of hospital volume on long-term survival after esophageal cancer surgery. Arch Surg 2007;142: Rutegård M, Charonis K, Lu Y, Lagergren P, Lagergren J, Rouvelas I. Population-based esophageal cancer survival after surgery without neoadjuvant therapy: An update. Surgery 2012;152: Derogar M, Sadr-Azodi O, Johar A, Lagergren P, Lagergren J. Hospital and surgeon volume in relation to survival after esophageal cancer surgery in a population-based study. J Clin Oncol 2013;31: van der Schaaf M, Johar A, Derogar M, Rutegård M, Gossage J, Mason RM, Lagergren P, Lagergren J. Reoperation after oesophageal cancer surgery in relation to long-term survival: a population-based cohort study. BMJ Open 2014;4(3):e Derogar M, Sadr-Azodi O, Lagergren P, Lagergren J. Splenic injury during resection for esophageal cancer: Risk factors and consequences. Ann Surg (in press).
15 Karolinska Institutet - Svensk nationsomfattande matstrupscancerforskning 12 (12) IV. Oesophageal Surgery on Cancer patients Adaptation and Recovery study (OSCAR-studien) Bakgrund Det är viktigt att finna vägar att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten efter kirurgi för matstrupscancer. SECC-registret har lagt grunden för den hälsorelaterade livskvalitetsforskningen hos patienter med matstrupscancer men det behöver tas ett större grepp kring livskvalitetsaspekter hos dessa patienter. OSCAR-studien har för avsikt att finna faktorer som kan förbättra livet för dessa patienter och deras anhöriga. Design och organisation OSCAR inkluderar patienter som opererats för matstrupscancer 1 år tidigare. De opererade patienterna intervjuas först om ett flertal olika patientrapporterade mått (hälsorelaterad livskvalitet, symtom, ångest, depression, posttraumatisk stress, information, olika stödåtgärder och behov, nutrition mm). Därefter sker skriftliga enkätuppföljningar 1½, 2, 2½, 3, 4 och 5 år efter operationen. Designmässigt är det en prospektiv och longitudinell kohortstudie. Ansvarig forskare är Pernilla Lagergren och medverkande forskare är postdoktor Anna Wikman. Doktoranderna Lovisa Backemar och Ylva Hellstadius är involverade i projektet tillsammans med projektkoordinator Karin Vikström, forskningsköterska Ana Hagström och biostatistiker Asif Johar. Status Inklusion av patienter i OSCAR inleddes januari Vi räknar med en datainsamling under 5 år och hoppas kunna finna värdefulla resultat för att förbättra återhämtningen och livet efter operation för matstrupscancer.
Rapport om forskning om matstrupscancer
Rapport om forskning om matstrupscancer Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Jesper Lagergren, professor i kirurgi Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap Rapport om forskning
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden
Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin
Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen
Jukka Nopsanen Slutrapport Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2003 2005 Projektansvariga: Jesper Lagergren, överläkare och professor Pernilla Viklund,
Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad
2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Pågående forskning om matstrupscancer
Pågående forskning om matstrupscancer Pernilla Lagergren, professor och sjuksköterska Karolinska Institutet Imperial College London Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi Karolinska Institutet
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Kurativt syftande kirurgi vid matstrups- och övre magmunscancer. Ansökan om nationellt centrum/nationell vårdenhet inom Cancervården
Kurativt syftande kirurgi vid matstrups- och övre magmunscancer Ansökan om nationellt centrum/nationell vårdenhet inom Cancervården 1. Beskrivning av verksamhet som ansökan omfattar Ansökan omfattar åtgärden
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Registerbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Quality of life after esophageal cancer surgery
Page 1 of 5 Startsidan 2006-10-28 Quality of life after esophageal cancer surgery Sjuksköterskan Pernilla Viklund, verksam vid Kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhsuet i Solna, disputerade
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Nordiska registerbaserade projekt. Jesper Lagergren, SIMSAM-noden UGIR Professor, Karolinska Institutet Professor, King s College London
Nordiska registerbaserade projekt Jesper Lagergren, SIMSAM-noden UGIR Professor, Karolinska Institutet Professor, King s College London Varför registerdata från flera Nordiska länder? Statistisk styrka
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Exklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!
ESTRIDepidemiologisk studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering! Sofia Carlsson, Karolinska Institutet, Stockholm Sofia.carlsson@ki.se 208-03-26 ESTRID? Syftet: studera hur livsstilsfaktorer,
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Stomach Biopsy Cohort en nationell studie om Helicobacter pylori och dess betydelse i utvecklingen av magcancer
Stomach Biopsy Cohort en nationell studie om Helicobacter pylori och dess betydelse i utvecklingen av magcancer Joar Franzén Doktorand Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik Karolinska
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,
engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad
Vetenskapsrådets hearing om biobanker 2007-09-18 Nuvarande brister och utvecklingsmöjligheter för att organisera och engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad
Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Multivitaminer och bröstcancerrisk
Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Gastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Överviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer
Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella
SLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2 diabetes Dnr 130118 Projektledare Sofia Carlsson
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Överviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Malmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A
ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING
ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING GLOBAL DATABAS Initialt: Europeiska centra Nu: Snabb utvidgning: Europa / USA /Canada Samma protokoll och data bas, samma definitioner (50%
Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet
Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Nationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Fri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
näring till cancerpatienter
näring till cancerpatienter Näringsbehandling ökar toleransen och effekten av cancerbehandling och förbättrar patientens livskvalitet 1-3 30 80 % av cancerpatienterna tappar mycket i vikt 4 Viktsförlust
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:
Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade
Står du inför prostatacancer?
Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem
Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Design av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?
Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke? Bakgrund Fulla slutenvårdsavdelningar innebär att en given mängd resurser måste fördelas
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Hälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Socioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning: