LITE FÖRNUFTIGARE, LITE VÄNLIGARE. Årsredovisning Beslutad i kommunfullmäktige

Transkript

1 LITE FÖRNUFTIGARE, LITE VÄNLIGARE Årsredovisning 2011 Beslutad i kommunfullmäktige

2 KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 100% 99% 100% 99% 98% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 81% 47% 80% 17% 52% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 33% 35% 34% 34% 34% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 0,56 0,66 0,70 0,90 0,90 Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 50% 51% 51% 52% 49% Antal invånare 31/ BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Lessebo Kommun

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Om Lessebo kommun 6 Fakta om Lessebo kommun 8 Koncernen Lessebo kommun 9 Vart gick skatten 2011? 10 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk översikt 11 Resultaträkning 19 Finansieringsanalys 20 Balansräkning 21 Noter 22 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 34 Personal 35 Avstämning av verksamhetsmål 39 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 45 Teknisk nämnd 51 Plan- och miljönämnd 56 Barn o Utbildningsnämnd 60 Socialnämnd 65 Sammanställd redovisning 71 Lönesamverkan - HUL 79 Särskild redovisning Affärsdrivande verksamhet 80 Redovisningsprinciper 89 Ord & begreppsförklaringar 91 Investeringsredovisning på projektnivå 92 Revisionsberättelse 96 Lessebo Kommun 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2011 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultatoch balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning/ koncernen jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten sker genom uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Ekonomimodellen för årsresultatet innehåller 3 resultatnivåer: Resultat I verksamhetens nettokostnader Resultat II resultat före extraordinära poster Resultat III årets resultat Beskrivning av den långsiktiga utvecklingen och ställningen görs med det viktigaste styrmåttet soliditet som fås ur balansräkningen. Nämndernas verksamhetsberättelser är indelade i ansvarsområde och verksamhetsmål, ekonomisk översikt för drift och investering, årssammanfattning, ekonomiskt utfall, framåtblick samt nyckeltal. Sammanfattning Årets Resultat, koncernen tkr Årets Resultat, kommunen tkr efter avsättningar och nedskrivningar på tkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på tkr. Nettoinvestering uppgår till tkr för kommunen och tkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 33,1 % (34,9 %). Nämndernas budgetöverskott uppgår till tkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 95,2 % (96,6 %). Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekonomiska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. 4 Lessebo Kommun

5 Kommunstyrelsen ordförande Året som gick Det här året inleddes en ny mandatperiod och i den politiska organisationen tillkom en kultur- och fritidsberedning. Antalet ledamöter utökades i styrelserna för Lessebo Fjärrvärme AB och för AB Lessebo fastigheter med dotterbolag. En utbildning för alla politiker, gällande kommunallag och förvaltningslag, genomfördes med hjälp av Axel Danielsson. Efter många års påverkan har vi under året, genom samverkan med Landstinget Kronoberg, fått en ambulans stationerad i kommunen under dagtid på vardagar. Landstinget Kronoberg har även under året öppnat en ny, modern och ändamålsenlig vårdcentral i Lessebo. Vi har deltagit i en för länet gemensam upphandling av skolskjutsar och färdtjänst. I samband med detta har vi beslutat att ingå i en central, tillsammans med Växjö, Alvesta och Tingsryd, där all hantering av färdtjänst sker. Stora förändringar har också skett och sker i våra verksamheter. En ny skollag, påbörjandet av arbetet med lärarlegitimationer är två av många förändringar som pågår inom skolan. En ny plan- och bygglag gäller från maj i år och detta innebär ändrade rutiner på plankontoret. Förberedande arbete har utförts för att skapa en gemensam fastighetsorganisation från årsskiftet. Ett mycket positivt samarbete inom IT-verksamheten har inletts med Växjö kommun. Inför framtiden är det sparsamhet som gäller, för alla. Detta gäller både kostnader och investeringar. I framtiden kan våra investeringar inte vara högre än ca 14 mkr för att vi även ska kunna amortera på vår låneskuld. Vi måste alltså i ännu högre grad använda vår småländska klurighet för att även fortsättningsvis skapa en bra verksamhet! Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Fiberutbyggnaden av stamnätet på landsbygden har fortsatt. Grunden i detta är sträckan Lessebo Åkerby som byggts med bidrag av PTS (Post- och Telestyrelsen). Samförläggningar med Eon Nät och bidrag från EU har också varit förutsättningar för utbyggnaden. Runt kommunens stamnät kan byalag startas och därmed kan företag och boende på landsbygden få tillgång till viktig infrastruktur och därmed kunna bo och arbeta på samma villkor som städerna. Vårt arbete har uppmärksammats av PTS och detta gav oss möjligheten att redovisa vår utbyggnad på en av deras konferenser. Fjärrvärmeutbyggnaden har fortsatt enligt plan. Kosta och Hovmantorp var sedan tidigare klara och under året har Skruv i färdigställts och byggnationen i Lessebo pågår. Vår största investering invigdes i maj och är Kosta avloppsreningsverk. Projektet blev dessvärre både försenat och dyrare, dels genom att mer sprängning var nödvändig och dels att en av entreprenörerna försattes i konkurs. Lessebo Kommun 5

6 Om Lessebo kommun och vi som bor här Lessebo kommun har en lång brukstradition som vi är stolta över. I bruksandan finns yrkesskicklighet och yrkesstolthet. Känslan för det äkta, det vackra och det genuina genomsyrar vår kommun. Och numer varvas det skickliga hantverket med högteknologi och innovation. De flesta av kommunens invånare bor i en villa i en av våra fyra tätorter nära ängar, skogar och sjöar och jobbar inom tillverkningsindustrin, vård och omsorg samt utbildning. Våra tätorter har liknande kommunal service. Här finns barnomsorg, förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns sport- och fritidsanläggningar samt bibliotek på samtliga orter. Vi har tillgång till bra kollektivtrafik med både tåg och buss. Du kan till och med tågpendla mellan två av våra orter, Lessebo och Hovmantorp. Våra fyra tätorter Lessebo är beläget mitt emellan sjöarna Läen och Öjen. Här finns ett handpappersbruk med anor från början av 1700-talet. Lessebo är huvudort med kommunhus och här finns även kommunens 7-9 skola. Det finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och möjlighet till stöd av socialsekreterare eller familje-/och ungdomspedagog. I Lessebo tätort bor invånare. 6 Lessebo Kommun

7 Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är den största tätorten med invånare. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. Mitt i samhället finns statyn Ackumelerad tid av Ian Newberry. Kosta har en stark glasbrukstradition. Glasbruket i Kosta grundades 1742 och är det äldsta glasbruket i Sverige som fortfarande producerar handgjort glas. Under senare år har Kosta även blivit en stor handelsplats genom Kosta Outlet. Här har vi Kosta Boda Art Hotel och Bruno Mathsson-husen som är spännande besöksmål för turister intresserade av design. I Kosta bor 880 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 494 invånare. Här har vi bryggt öl och vatten sedan början av 1800-talet. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Vår landsbygd Vi har förhållandevis få boende på landsbygden. Hälften av de drygt 1000 invånarna på landsbygden bor i Ljuders församling. Här kan du ta en färd i Vilhelm Mobergs fotspår med start vid Åkerby vägskäl, den plats där utvandrarna i Mobergs roman hade stämt möte på sin färd ner mot Karlshamn och det väntande skeppet Charlotta. I Lessebo kommun får du möjlighet att välja det som är unikt och äkta. Och vare sig du bor här eller besöker oss, så har du mycket att njuta och inspireras av. Lessebo Kommun 7

8 FAKTA OM LESSEBO KOMMUN Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare Folkmängd Män (4 143) Kvinnor (3 996) Folkmängd i församlingar Lessebo (2 820) Hovmantorp (3 279) Ekeberga (1 070) Ljuder 975 (970) Åldersfördelning år 591 (631) 7-20 år (1 483) år (4 275) (1 750) Befolkningsförändringar 2011 Födda 64 (92) Döda 98 (106) Inflyttade 477 (507) Utflyttade 505 (519) Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2011 Färdigställda lägenheter totalt 4 varav småhus 3 varav marklägenheter 0 Utdebitering 2011 Kommunen 22,20 Landstinget 10,65 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning Socialdemokraterna 16 Moderaterna 7 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet 1 Totalt 35 8 Lessebo Kommun

9 Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelse Teknisk nämnd Plan- och miljönämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Överförmyndare AB Lessebohus Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Fastighetsbolaget Kosta Köpmanshus AB 51 % Lessebo Fjärrvärme AB AB Lessebo Fastigheter AB Kyrkbyn 3 AB Spånet 5 Lessebo Kommun 9

10 Vart gick skatten 2011? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst ,18% Bibliotek, kultur och fritid ,02% Kommunledningskontor ,79% Näringsliv och turism ,83% 550 Övrigt ,99% Teknisk nämnd Gata och park ,68% Vatten och avlopp samt avfallshantering 718 0,18% 122 Turism, Idrotts- och fritidsanläggningar ,11% 740 Övrigt ,06% 708 Plan- och miljönämnd Plan och bygg ,38% 255 Miljö- och hälsoskydd ,35% 231 Övrigt 180 0,05% 31 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år ,15% Förskoleklass ,02% Grundskola inkl fritidsgårdar ,92% Gymnasieskola ,07% Vuxenutbildning ,76% 505 Övrigt ,62% Socialnämnd Äldreomsorg, hemsjukvård och rehab ,69% LSS inkl. missbruk och färdtjänst ,79% Individ- och familjeomsorg ,65% Övrigt ,72% Summa ,00% Beskattningsbar inkomst Skatt (22,20 %) Höjd med 49 öre 2011 vilket motsvarar kr Lessebo Kommun

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens nettokostnad (Resultat I) I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för kapitaltillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) ökar med 1,8 % (1,7 %) jämfört med föregående år. Intäkterna minskar med 4,4 % (0,7 %) och kostnaderna är oförändrade jämfört med föregående år (1,4 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2011 till 95,2 % (96,6 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 95 (96,50) kronor. Måttet borde vara lägre än 95 % för att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 97,65 % (96,21 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till 4,8 % (0,5 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 3,2 % (5,6 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har under en lång tid haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2011 uppgår till 21,9 mkr (21,2 mkr) vilket är 0,7 mkr mer än 2010 och jämfört med 2005 är ökningen 5,1 mkr vilket beror på den höga investeringsnivån. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till -18,2 mkr (-7,8 mkr) varav nedskrivning av tillgångar uppgår till -17,4 mkr. Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto Bu12 Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomstoch kostnadsutjämning samt LSS-utjämningsavgift.) och kommunal fastighetsavgift. Resursökningen för 2011 jämfört med 2010 är 3,2 % (5,6 %) eller 12,3 mkr (20,2 mkr) vilket till hälften beror skattehöjning och hälften på bättre skatteutfall. Utfallet för skatteresursen blev, efter många olika prognoser, 6 mkr bättre än budgeterat. Lessebo Kommun 11

12 Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2011 beräknades ett finansnetto på -5,5 mkr. Finansnettot blev negativt med 9,8 mkr (+1,3 mkr) genom ökade lånekostnader och lägre resultat från kapitalförvaltningen. Finansiella intäkter uppgår till 10,5 mkr (14,2 mkr) varav pensionsförvaltning uppgår till 9,1 mkr (12,9 mkr). Finansiella kostnader uppgår till 20,3 mkr (12,9 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 13,0 mkr (10,0 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 7,1 mkr (2,3 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre kurvan visar negativt finansnetto. Diagram Finansnetto, tkr Bu Årets resultat (Resultat III) Resultatet på -8,9 mkr beror till största delen på stora nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt ökade negativa poster inom finansiella kostnader och intäkter. Nämnderna redovisar överskott och skatteintäkterna blev högre än förväntat vilket delvis uppväger de negativa posterna. Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett underskott på 0,7 mkr (0,9 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden framgår av diagram 3. Diagram Resultat III (förändring av eget kapital tkr) Bu12 Det finansiella målet om 1,9 mkr har inte nåtts eftersom resultatet uppgår till -8,9 mkr, avvikelsen uppgår till 10,8 mkr. Nämnderna uppvisar dock sammantaget en positiv budgetavvikelse med 3,4 mkr (-4,6 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på -14,2 mkr (7,3 mkr). Detta beror på bättre utfall av skatteintäkter med 6,1 mkr, sämre finansnetto -4,1 mkr, lägre pensionsoch försäkringskostnader med 3,3 mkr, inklusive löneskatt samt icke utnyttjade medel för oförutsedda behov med 0,1 mkr. Vidare ingår nedskrivningar för 17,4 mkr som avser ägartillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB, nedskrivning av kapitalförvaltningen och en avsättning för åtagande för introduktionsersättning för nyanlända. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidan 32. Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna Lessebo Kommun

13 Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgick till 21,9 mkr netto. Utfallet blev 28,3 mkr (59,7 mkr) varav inom VA-verksamheten netto 10,4 mkr. Ombyggnation av mottagningsköket på Berghälla i Lessebo färdigställdes under året för sammanlagt 3,3 mkr. Inom förskole- och skolfastigheter har investeringar uppgått till 5,4 mkr (4,8 mkr). Diagram 4 Nettoinvestering (Mkr) Mer kommentarer finns på sid. 34. Förteckning på investeringsprojekt bifogas separat. Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 282,0 mkr (274,8 mkr). Under året har omsättning skett med 33 mkr (10 mkr) och nyupplåning med 0 mkr (10 mkr) Årets amortering/lösen av lån uppgår till 4,0 mkr (2,8 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 278 mkr. Den beräknade amorteringen för 2012 uppgår till 3,8 mkr och detta belopp skall successivt ökas till en årlig amortering på 8 mkr. Diagram Under perioden har Lessebo kommun nettoinvesterat för 199 mkr varav 89 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 44 % och 35 mkr (18 %) för ny- och ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 29 %. Diagram Bu12 Investeringfördelning Taxe 44% Invent 9% Skolfast 18% Infrastr 29% Anläggningslån/Lånfin.grad Bu12 Under året har ingen nyupplåning skett utan årets investering är finansierad med egna medel samt kortfristig upplåning via koncernkredit. Borgensåtagande 52% 51% 50% 49% 48% 47% Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 415,6 mkr (386,7 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 414,6 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,0 mkr. Årets ökning består av utökad upplåning med 30 mkr av Lessebo Fjärrvärme AB. Lessebo Kommun 13

14 Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Förändringen av eget kapital blev negativt med 8,9 mkr. Soliditeten har minskat från 34,9 % till 33,1 %. Nedgången förklaras av att tillgångsförändringen ökar med 7,2 mkr (-3,9 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och förändring av finansiella tillgångar och likvida medel) i förhållande till resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 43,6 % jämfört med 45,5 % året före. Tillgångsökningen har finansierats dels genom kortfristig upplåning men framförallt genom egna medel vilket direkt påverkar soliditeten positivt. Dock har för året ägartillskotten till både AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB på sammanlagt 15 mkr påverkat soliditeten negativt. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet avseende den skattefinansierade verksamheten om en soliditet på 50 % är ett långsiktigt mål. För 2011 har kommunen således ej nått målet. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 11,4 mkr bättre alternativt en minskad tillgångsförändring med 32,7 mkr. Intäkter Vht intäkt Skatteintäkter Resultat Ränteintäkt Kostnader Vht kostnad Resultatförändring ,14% Räntekostn Tillgångs Fordringar förändr Aktier/Vp -71 Likvida medel Avskrivning Fast/invent Lessebo Kommun

15 Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 20,4 mkr (18,1 mkr) vilket är 2,3 mkr högre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 8,9 mkr (9 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via KPA/Skandia, har utbetalats med 5,3 mkr (4,6 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 2,4 mkr (0,9 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 18. Dessa förpliktelser uppgår till 194,1 mkr (170,4 mkr) inklusive löneskatt. Ökningen, som uppgår till 14 % eller 23,7 mkr, beror på ändrade antaganden gällande RIPS-räntan* som har sänkts med 0,75 %. *(RIPS=Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, vilken definieras som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Den största delen av pensionsåtagandet är värdesäkrat med prisbasbelopp och ska därmed diskonteras med real ränta). Diagram 7 Pensionsförvaltning- och skuld 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Skuldens täckningsgrad har minskat med 13 enheter. Orsaken är den tidigare omnämnda förändringen av RIPS-räntan. Täckningsgraden uppgår till 54,4 % (67,3%) baserat på marknadsvärdet 106,9 mkr. Totalt har 89,6 mkr (55,9 mkr) återlånats i verksamheten. Utfallet av pensionsförvaltningen har varit mindre bra beroende på den turbulens som förevarit och råder inom finansiella marknaderna och i världsekonomin och uppgår till 2,0 mkr (10,1 mkr). Netto av reavinster och förluster uppgår till -1,7 mkr (5,9 mkr). Föregående års övervärde på 7,9 har för året blivit ett undervärde på 2,4 mkr vilket är bokfört som nedskrivning i 2011 års räkenskaper. Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger limiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier varav max 20 % i utländsk förvaltning. Förvaltare är DNB (namnändrat från tidigare Carlson). Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan Diagram 8 Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Utl. aktier 0% Svenska aktier 32% 0, Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Svenska räntor 68% Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 196,5 mkr (171,3 mkr). Detta kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 106,9 mkr (107,4 mkr), se diagram 7. Lessebo Kommun 15

16 Rörelsekapital och Likviditet Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2011 är 29,7 mkr (24,1 mkr). Investeringsnettot uppgår till 43,3 mkr (-64,4 mkr) varav investeringar i materiella tillgångar uppgår till netto 28,3 mkr (62,8 mkr). Rörelsekapitalet minskar med 17,0 mkr (0,4 mkr), dock kvarstår problemet att detta vid årsskiftet är negativt, med 46,4 mkr, liksom tidigare år. På längre sikt är det inte hållbart att ha negativt rörelsekapital. Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Diagram 9 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Balanslikviditet Likvida medel uppgår till 0,5 mkr (13,8 mkr) och har minskat med 13,3 mkr. De kortfristiga fordringarna har ökat med 17,5 mkr och uppgår till 56,5 mkr (39,0 mkr). Kortfristiga skulder har ökat med 19,6 och uppgår till 105,8 mkr (86,2 mkr). Häri ingår kortfristiga skulder för aktieägartillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB, 25 mkr, varav 6 mkr har utbetalts tillfälligt under Avstämning av kommunallagens balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap., 4. Konkret innebär det att årets resultat skall vara positivt från och med budget- och räkenskapsåret Att observera är att detta långsiktigt inte är tillräckligt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för ägarkapitaltillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB som redovisas som nedskrivning av finansiell tillgång. Detsamma gäller för nedskrivning av kapitalförvaltning med 2,4 mkr. Årets resultat uppgår till -8,9 mkr. Med åberopande av synnerliga skäl, avstämningen av balanskravet se not 23, redovisas ett justerat resultat på 9,2 mkr (14,1 mkr). Affärsdrivande verksamheten Vatten/avlopp och Avfall redovisar ett ackumulerat underskott med 2,8 mkr inom eget kapital. Detta resultat balanseras över i ny räkning. Balanskravet har härmed klarats för 12:e året och uppgår ackumulerat till 38,6 mkr. 16 Lessebo Kommun

17 Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Statsbidrag 10% Externa inkomster 2011 Avg o ers 8% Hyror 2% Försäljn 4% Nya lån 0% Räntor 2% Kom.ek.utj. 20% K-skatt 54% Externa inkomster uppgår till 536,7 mkr (542,6 mkr). Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning utgör 74 % (71 %). Nyupplåning har gjorts med 0 mkr (10 mkr). Diagram 11 Externa utgifter 2011 Entr. o köp vht 18% Tjänster 8% Fast/ inv 5% Material 8% Bidrag 4% Pensionsutg. 3% Personal 49% Ränta o amort 5% Externa utgifter uppgår till 537,7 mkr (557,8 mkr). Personalkostnaderna uppgår till 261,6 mkr (262,7 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har ökat till 16,4 mkr (14,5 mkr). Personalkostnadsandelen är högre än föregående år 48,6 % (47,1 %). Brutto har investerats för 36,3 mkr (66,8 mkr). Lessebo Kommun 17

18 Framtiden Kommunen har i grunden en god ekonomi, stark balansräkning men svag resultaträkning. Oroväckande är att nämnderna tidigare har redovisat alldeles för stora budgetavvikelser m.a.o. använder för mycket resurser i förhållande till vad som är tillgängligt. Vidare är att skatteintäkterna inte täcker med större marginal verksamhetens nettokostnader och det negativa finansnettot, och att nettokostnadsökningen över tid ökar mer än skatteresursen. De två föregående åren har resultatet för finansnettot blivit bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och ett positivt utfall av kapitalförvaltningen. För 2011 blev finansnetto -9,8 mkr jämfört med budgeterade -5,5 mkr. Låneskulden i förhållande till totala tillgångar ligger på mer än 44 % eller drygt 277 mkr. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfalls andel av låneskulden uppgår till drygt 51 % vilket motsvarar 144 mkr. Faktorer som påverkar utvecklingen är födelsenettot födda/döda, -34 st. (-14 st.) och in- /utflyttningen från kommunen (flyttningsnettot, -28 st. (-12 st.). Detta påverkar kommunens eget skatteunderlag samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidraget. Utflyttningen påverkar också förutsättningarna för kommunens bostadsföretag. För 2011 blev det en minskning av invånareantalet med 62 st. jämfört med förra årets minskning med 26 st. invånare. Fr.o.m. år 2006 har Lessebo kommun antagit en långsiktig finansiell målsättning. Resultatnivån är satt till minst 4 mkr. Årsbudgeten för 2012 har antagits med ett resultat på 0,2 mkr vilket motsvarar 0,05 % av verksamhetens nettokostnader. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten måste hållas, liksom de ramar som nämnderna tilldelas inför kommande budgetbehandlingar. Såväl kommunen som dess helägda bolag skall verka för en god ekonomisk hushållning, resultatkrav som innebär att ekonomin realt konsolideras och att en finansiering av reinvesteringar kan ske på lång sikt utan att nya lån tas upp. Flera bolag har redovisat underskott för vilket det måste vidtagas åtgärder. AB Lessebohus har sedan en längre tid en hög vakansgrad av lägenheter och eftersatt underhåll och det föreligger behov av ekonomiska krafttag för att rätta till förutsättningarna för bolaget. Detta innebär att mål för god ekonomisk hushållning och strategiska åtgärder måste följas. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfall måste framgent balansera sina resultat över tiden inkluderat den upplåning som erfordras för att klara av de kommande investeringarna. Resultat- och Balansräkning jämte noter redovisas på sid Soliditeten försämras något på kommuntotal och för den skattefinansierade verksamheten uppgår soliditeten till 43,6 % att jämföras med långsiktigt mål på över 50 %. Framgent måste resultaten förbättras och investeringsnivån sänkas för att kunna påbörja en kraftfull amortering av de långa skulderna. Lessebo kommuns sparade medel uppgår till 38,6 mkr enligt balanskravsavstämning. Göran Jörgensson Ekonomichef Verksamhetsmål per nämnd, enligt god ekonomisk hushållning, redovisas i förvaltningsberättelsen och dessa kommer löpande följas upp under året. 18 Lessebo Kommun

19 RESULTATRÄKNING, Kommunen Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 9, Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat Lessebo Kommun 19

20 FINANSIERINGSANALYS, Kommunen Tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar 18, Justering för ianspråktagna avsättningar 18, Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 84 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Investering i immaterialla anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar Investering av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering av skuld Kortfristig upplåning Ökning av kapitalförvaltning Minskning av kapitalförvaltning Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar Övrig finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Räntebärande nettotillgång vid årets början Räntebärande nettotillgång vid årets slut Lessebo Kommun

21 BALANSRÄKNING, Kommunen Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier/andelar i dotterbolag Aktier/andelar/obligationer/värdepapper Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar, koncernföretag Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättningar pensioner o likn förpliktelser Avsättningar skatter Andra avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser Lessebo Kommun 21

22 NOTER, Kommunen, Tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Statsbidrag Övriga bidrag Försäljning av verksamhet Summa verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling Jämförelsestörande intäkt, uppskrivning kapitalförvaltning Not 2 Verksamhetens kostnader Inköp av anläggnings- o underhållsmaterial Bidrag och transfereringar Entreprenader och köp av verksamhet Konsulttjänster Personal Förtroendevalda Anställda Läraravtal Lön ej arbetad tid Kostnadsersättningar Sociala avgifter enl. lag och avtal Pensionskostnader Personalsociala kostnader Delsumma personal Lokal-och markhyror, fastighetsservice Hyra/leasing av anläggningstillgångar Bränsle, energi och vatten Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Kontorsmaterial och trycksaker Reparation och underhåll av maskiner o inventarier Diverse främmande tjänster Tele-. datakommunikation och postbefordran Transporter och resor Representation Annonser, reklam och information Försäkrings och riskkostnader Diverse kostnader Summa verksamhetens kostnader Lessebo Kommun

23 Jämförelsestörande kostnad, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg Jämförelsestörande kostnad, Lessebo Folkets Hus, konkursfordran 7 Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn Nedskrivning EON gas Nedskrivning Kosta Glascenter Återställande/rivning Bikupans paviljong 600 Avsättning omstruktureringsåtgärder Nedskrivning AB Lessebohus Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB Not 3 Jämförelsestörande poster Kostnader Jämförelsestörande intäkt, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg Jämförelsestörande kostnad, Lessebo Folkets Hus, konkursfordran 7 Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn Nedskrivning EON gas Nedskrivning Kosta Glascenter Återställande/rivning Bikupans paviljong 600 Avsättning omstruktureringsåtgärder Nedskrivning AB Lessebohus Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB Summa kostnader jämförelsestörande poster Intäkter Reavinster, övriga Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling Jämförelsestörande intäkt, uppskrivning kapitalförvaltning Summa intäkter jämförelsestörande poster Summa netto jämförelsestörande poster Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter *Slutavräkn/Delavräkn för år 2009 ( tkr varav tkr bokf. 2009) 210 *Slutavräkn/Delavräkn för år 2010 (4 894 tkr varav tkr bokf. 2010) *Delavräkn för år Summa Lessebo Kommun 23

24 Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämn.bidrag mm Fastighetsavgift LSS-utjämningsavg Tillfälligt konjunkturstöd Summa Not 6 Finansiella intäkter Räntor på rörliga medel Ränteintäkt, utlåning koncernföretag Ränteintäkt, långfr. fordran Ränteintäkter, pensionsförvaltning Utdelning aktier, pensionsförvaltning Reavinst, pensionsförvaltning Statligt räntebidrag 1 7 Summa Not 7 Finansiella kostnader Ränta på pensionsskuld Räntor på anläggningslån Reaförlust pensionsförvaltning Övriga räntekostnader Summa Not 8 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 84 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Lessebo Kommun

25 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ing. anskaffningsvärde Årets anskaffning Investeringsbidrag Årets försäljning Bokfört värde UB Verksamhetsfastigheter Ing. anskaffningsvärde Årets investering Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangeringar Utgående anskaffn.värde Ing ack. avskrivningar Ing ack. nedskrivningar Årets nedskrivning Årets försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar Bokfört värde UB Fastigheter för affärsverksamhet Ing. anskaffningsvärde Årets investering Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangeringar -96 Utgående anskaffn.värde Ing. ack. avskrivningar Årets försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar Bokfört värde UB Lessebo Kommun 25

26 Publika fastigheter Ing. anskaffningsvärde Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangeringar Årets investering Utgående anskaffn.värde Ing. ack. avskrivningar Årets försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar Bokfört värde UB Fastigheter för annan verksamhet Ing. anskaffningsvärde Årets investering Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangering Utgående anskaffn.värde Ing. ack. avskrivningar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående ack. avskrivningar Bokfört värde UB Not 10 Maskiner och inventarier Ing. anskaffningsvärde Årets investering Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangering Utgående anskaffn.värde Ing. ack. Avskrivningar Årets försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar Bokfört värde UB Lessebo Kommun

27 Finansiella anläggningstillgångar Not 11 Aktier/grundfondskapital i dotterbolag Aktier Antal Nom.värde AB Lessebo Fastigheter AB Lessebohus * Lessebo Fjärrvärme AB ** Kosta Köpmanshus AB Summa * varav tkr ovillkorat akteiägartillskott Kf 5/2009 ** varav tkr i villkorat aktieägartillskott, nyttjat Not 12 Aktier och andelar Aktier Antal Nom.värde Kommun AB 1 1 Glasriket AB Andelar Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kommuninvest ek.förening Kreditgarantiföreningen Kronoberg ek.för Övrigt 2 2 Bostadsrätter/ HSB 2 lgh Summa Marknads- Not 13 Långfristiga fordringar värde Pensionsförv. Carlson, SEB, Carnegie Hovmantorps Folkets Hus Kosta Folkets Hus Kosta SS/Bordtennisklubb Diverse långfristiga fordringar Allhall i Hovet ek.fören Förlagslån Kommuninvest års amorteringar års amorteringar -337 Summa Not 14 Långfristig fordran koncernföretag Kommunalförb. Räddn.tjänsten Östra Kronoberg Summa Lessebo Kommun 27

28 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kundfordringar, koncernföretag Amorteringar 2011, utlämnade lån/långfr fordran Amorteringar 2012, utlämnade lån/långfr fordran Upplupna skatteintäkter Fordringar hos staten Mervärdeskattefordran Interimsfordringar Interimsfordringar, koncern Fordringar koncernföretag Avräkning Skogssällskapet Övriga fordringar Summa Not 16 Kassa och bank Kassa, postgiro, bank Koncernkonto Lessebo kommun Lessebo Fjärrvärme AB AB Kyrkbyn AB Lessebohus AB Spånet AB Lessebo Fastigheter Summa Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Varav överskott i affärsdrivande verksamhet Summa Not 18 Avsättningar till pensioner Avsättningar pensioner exkl. ÖK-SAP Avsättningar pensioner avs. ÖK-SAP Avsättning särkild löneskatt Andra pensionsavsättningar Summa ÖK-SAP =Överenskommen särskild ålderspension 28 Lessebo Kommun

29 Upplysningar om pensionförpliktelser med tillämpning av RIPS07 (RKR17) Ansvars- Avsättning TOTALT förbindelse Balansräkning Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkn Förändring löneskatt Bromsen Aktualisering/övrig post Utgående avsättning Aktualiseringsgrad 98,0% Förpliktelse minskad genom försäkring: förmånsbestämd ålderspension och efterlevande pension försäkrat hos KPA/Folksam/Skandia Efter 12 år som heltidspolitiker och en ålder av 50 år har förtroendemän rätt till pension enl. PBF (bestämmelse om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). Kommunen har för närvarande en person med intjänad rätt till visstids- och ålderspension. Särskild avtalspension enl. överenskommelse har utbetalats till 2 (2) personer år Not 19 Andra avsättningar Återställn. av avfallstipp Framtidsstrategi Upplupen semesterlöneskuld varav semesterlön/semesterdagstillägg varav okompenserad övertid/semester,ferieskuld varav arbetsgivaravg. på semesterlöneskuld Övriga avsättningar Summa Not 20 Långfristiga skulder Finansinstitut Varav till Kommunalförb. Räddn.tjänsten Östra Kronoberg Bank Amortering nästa år Summa Lessebo Kommun 29

30 Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder, koncernföretag Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Inkomstförskott/utgiftsrester mm Förutbetalade skatteintäkter Tillfälligt konjunkturstöd 0 0 Amorteringar, låneskuld Mervärdesskatt, särskild varuskatt Koncernskuld/koncernkonto Summa Not 22 Panter och ansvarsförbindelser Borgen egna företag Borgen egna hem Övriga åtaganden Pensionsförplikt. som inte har upptagits bland avsättn Pensionsförplikt, löneskatt, som inte upptagits bland avsättn Summa Lessebo kommun har i mars 2003, Kf 4, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 269 kommuner och landsting som var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lessebo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Vid årsskiftet uppgick detta belopp till Kommunen har upplånat per årskifte AB Lessebohus har upplånat per årskifte AB Lessebo Fastigheter har upplånat per årskifte Lessebo Fjärrvärme AB har upplånat per årskifte Lessebo Kommun

31 Not 23 Avstämning av balanskravet Årets resultat enl. resultaträkningen Avgår: reavinster vid försäljn. av insatslägenheter Avgår: affärsverksamhet Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl. KL 8 kap. 5 : Tillägg: Nedskrivning av Kosta Glascenter/Gasolavtal Tillägg: Nedskrivning av finansiella tillgångar 2444 Tillägg: orealiserad förlust kapitalförvaltning Tillägg: Nedskrivning AB Lessebohus 5000 Tillägg: Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB Summa synnerliga skäl Justerat resultat Lessebo Kommun 31

32 DRIFTREDOVISNING, Tkr Varav Budget TA/omdisp Redov Budget Avvik. Redov Nämnd avvikelse % 2010 netto netto netto netto netto Kommunstyrelse ,13 % Teknisk nämnd ,37 % Plan- o miljönämnd ,21 % Barn- o utbildningsn ,08 % Socialnämnd ,85 % Summa nämnder ,87 % Finansiering ,78 % Avskrivningar ,00 % Nedskrivning Totalt Nämnderna redovisar ett totalt överskott på tkr. Här följer en kort sammanfattning av nämndernas resultat: Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har ett överskott på 72 tkr. Avvikelserna är överlag små. De största enskilda avvikelserna är inom central politisk verksamhet där överskottet är 245 tkr, beroende på minskade personalkostnader för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunlednings-kontoret har ett överskott på 201 tkr och Markreserv ett underskott på 313 tkr, vilket beror på ökade kostnader för framtagande av planer som utförts av Plan-byggkontoret för kommunstyrelsens räkning. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden visar ett underskott på tkr. Budgeten för vinterunderhåll har överskridits med 662 tkr beroende på den hårda vintern i början av året. Gatu- belysningen redovisar ett underskott på 903 tkr, främst beroende på ökade energikostnader. Barmarksunderhållet har överskridits med drygt 487 tkr. detta beror på mer akuta lagningar och underhåll av vägarna än budgeterat. Största underskottet finns på skötsel av parker och planteringar 954 tkr, där mer tid än budgeterat är lagt. På samtliga fastigheter uppgår underskottet till 511 tkr främst beroende på akuta åtgärder som kräver inköp av reparationsmaterial samt kostnader för övervaknings- och utryckningskostnader. Även kostnaderna för turism-, idrotts- och fritidsanläggningar har ett underskott med 510 tkr. Underskottet kan härledas till sporthallen, idrottsplatserna och badanläggningen i Kosta där el- och värmekostnaderna inte följt budget. Verksamheter med överskott är administrationen 416 tkr, främst beroende på att del av tekniska chefens lön faktureras Fjärrvärmebolaget och att alla tjänster inte är fullt tillsatta. Måltids-verksamheten har ett överskott på 540 tkr, skogen 418 tkr och externa arbeten 905 tkr. Plan- och Miljönämnden: Plan- och Miljönämnden har ett överskott på 14 tkr. Överskottet kan härledas till Miljö och hälsoskydd. 32 Lessebo Kommun

33 Barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden har ett överskott på tkr. Det är endast kulturskolan samt förskoleklass och fritidshem som visar ett underskott. Övriga verksamheter redovisar ett överskott. Största överskottet finns på vuxen-utbildningen med 752 tkr. Där SFI-verksamheten trots ökade kostnader på grund av ökad efterfrågan kompenseras av högre intäkter. I övrigt inom vuxen-utbildningen visar personalkostnader och kostnader för interkommunal ersättning överskott. Även den politiska verksam-heten och administrationen har ett ganska stort överskott med 527 tkr. Detta kan härledas till lägre personalkostnader på grund av partiell tjänstledighet samt en lägre kostnad för barn- och elevförsäkringen än budgeterat. Finansförvaltningen: Finansförvaltningen har ett underskott på tkr. Detta beror t ex på: a) Högre räntekostnader tkr b) Minskade ränteintäkter tkr c) Nedskrivning av kapitalförvaltningen med tkr d) Ägartillskott/nedskrivning till AB Lessebohus på tkr samt till Lessebo Fjärrvärme AB på tkr. e) avsättning för introduktionsersättning Poster som har större överskott på finansförvaltningen är: a) Ökade skatteinkomster tkr b) Minskad semesterskuld tkr c) Lägre pensions- och försäkringsavgifter tkr. Socialnämnden: Socialnämnden har ett överskott på totalt tkr. Bland avvikelserna hittar vi äldreomsorg, hemsjukvård och rehab som har ett överskott på tkr, där orsaken framförallt är outnyttjade centrala pengar för personal. Även LSS inklusive missbruk och färdtjänst har ett överskott på tkr vilket beror på plusposter för personal och en outnyttjad budgetpost avsedd för SoLplaceringar. Individ- och familjeomsorg har ett överskott på tkr. Det beror till största del på ej utnyttjad budget för institutionsplaceringar barn och unga. Till sist har bostadsverksamheten ett underskott på 302 tkr, vilket beror på flera outhyrda lägenheter. Lessebo Kommun 33

34 INVESTERINGAR Årets investeringar uppgick till 28,3 mkr (59,7 mkr). Investeringsbidrag erhölls med 0,9 mkr (5,9 mkr). Försäljning har skett med 7,1 mkr (1,1 mkr). Nettoinvesteringarna för år 2011 var budgeterade till 21,9 mkr. Bland de större investeringarna kan nämnas: Kosta reningsverk Utbyte av VA- och dagvattenledningar Mottagningskök Berghälla 6,1 Mkr 4,3 Mkr 3,3 Mkr Gata-GC och belysning 3,3 Mkr Konvertering till fjärrvärme 2,3 Mkr Ombyggnad f.d. biblioteket Lessebo till skola 1,4 Mkr Bikupan, lås och övervakning 0,9 Mkr Utbyte av golv och ombyggnad styrkehall sporthallen i Lessebo 0,8 Mkr Förteckning över samtliga investeringsprojekt återfinns på sid 94. INVESTERINGSREDOVISNING, Tkr Budget Varav TA/omdisp Redov Budget- Redov Nämnd avvikelse 2010 netto netto netto netto netto Kommunstyrelse Teknisk nämnd Plan- o miljönämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Totalt Lessebo Kommun

35 PERSONAL Inledning 2011 Personalen är vår största tillgång i dag och kommer så att förbli även i framtiden. Denna resurs kommer enligt alla prognoser att bli en bristvara varför särskilda insatser sannolikt kommer att behövas från vår sida för att vi ska hävda oss i konkurrensen om den framtida arbetskraften. Även mot bakgrund av att kommunen måste ha en återhållsam personalbudget till följd av de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste åren måste nyanställningar göras p.g.a. naturlig avgång i form av ålderspension och att anställda erhåller arbete hos andra arbetsgivare. Eftersom personalens kostnad i form av lön och sociala avgifter utgör mer än hälften av kommunens hela omsättning är det emellertid viktigt att vi som arbetsgivare tillvaratar denna resurs på bästa sätt. En del av de tjänster som kommunen tillhandahåller är mer personalintensiva än andra såsom vård och omsorg samt utbildning. Av kommunens totala driftomsättning på 507,0 mkr (505,7 mkr) utgör personalkostnaden 55,0 % (54,9 %). Personalkostnaden uppgår till totalt 278,9 mkr (277,7 mkr). Av dessa kostnader utgör 64,3 mkr (63,5 mkr) arbetsgivaravgift och 16,4 mkr (14,5 mkr) pensionskostnader. Personalvolym 2011, mättillfälle 31/ Anställningsform Antal Procent av samtliga kvinnor respektive män Tillsvidareanställda kvinnor ,4 94,9 Visstidsanställda kvinnor ,6 5,1 Tillsvidareanställda män ,2 91,5 Visstidsanställda män ,8 8,5 Samtliga anställda, antal ,00 100,00 Därav tillsvidareanställda ,5 94,4 Därav visstidsanställda ,5 5,6 Antalet kvinnor har minskat med 22 och män med 3. Åldersstruktur Medelålder och kön Medelålder 2010 Medelålder 2011 Kvinnor 45,7 46,5 Män 47,6 47,8 Totalt 46,0 46,7 Efter att medelåldern minskade 2010 har den under 2011 åter vänt uppåt - för såväl kvinnor som män. Lessebo Kommun 35

36 Anställda fördelade i åldersgrupper Ålder Procent ,1 8, ,9 21, ,0 25, ,2 28, ,8 16,1 100,0 100,0 Drygt 44 % av arbetstagarna kommer att avgå med pension inom en 15-årsperiod, dvs. något mer än vid föregående rapportuttag Anställda fördelade på olika verksamheter Personalkategori Antal Procent Vård och omsorg; Sjuksköterskor, barnskötare, vårdbiträden, undersköterskor, vårdare, personliga assistenter, förskollärare, fritidspedagoger Bildning och fritid; Skolledare, gymnasielärare, grundskolelärare Teknik; Köksbiträden, lokalvårdare, vaktmästare, parkarbetare Administration; Chefer, handläggare, assistenter ,3 56, ,4 20, ,1 15, ,2 7,5 Total Denna tabell följer inte kommunens förvaltningsindelning utifrån de olika personalkategorierna utan styrs i stället av SKL:s befattningssystem. Därför finns personal från förskolan inom Vård och omsorg. Sjukfrånvaro 2011 Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att redovisa sjukfrånvaron i årsredovisningen på ett för hela arbetsmarknaden likartat sätt. Här följer några förklaringar till redovisningen: sjukperiod som löper över ett kalenderårsskifte ska delas upp på respektive år med sjukfrånvaro avses även del av ordinarie arbetsdag samtliga arbetstagare omfattas, även s.k. springvikarier all tid anges i timmar och sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid anges i procent Definition av ordinarie arbetstid: - med ordinarie arbetstid för beräkning av de lagstadgade sjukfrånvaromåtten avses den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Denna definition kan benämnas tillgänglig ordinarie arbetstid. Ur tabellerna nedan kan man läsa sig till följande statistik: 36 Lessebo Kommun

37 * total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid * summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dag)/total sjukfrånvarotid * summa sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor * summa sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 eller yngre * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre Redovisningsperiod 1/1-31/ Åldersgrupp % av tillgänglig arbetstid Varav sjuktillfällen 60 dagar eller mer - % av total sjukfrånvaro ,88 2,89 26,47 1, ,43 5,64 57,91 56, ,85 9,64 70,19 68,21 Total 7,43 6,53 63,25 61,55 Kön % av tillgänglig arbetstid Varav sjuktillfällen 60 dagar eller mer - % av total sjukfrånvaro Kvinnor 7,92 7,06 62,43 60,94 Män 5,33 4,34 68,46 65,66 Total 7,43 6,53 63,25 61,55 Den totala sjukfrånvaron har minskat från 7,43 % till 6,53 %. Lagstiftningen innebär att arbetsgivare på ett tidigt stadium ska påbörja insatser för rehabilitering och arbetsanpassning. Den tidsbegränsade sjukersättningen (f.d. förtidspension) kom att upphöra Vidare har reglerna blivit strängare för att få stadigvarande sjukersättning. Den relativt sett höga sjukfrånvaron har varit föremål för diskussion i olika sammanhang. För att försöka få sjukfrånvaron att peka åt rätt håll medverkar kommunen nu i två olika projekt som tar sikte på i det ena fallet långtidssjukfrånvaron och i det andra korttidssjukfrånvaron. Förstnämnd insats utgörs av ett förprojekt tillsammans med Ljungby kommun med beviljade medel från ESF-fonden och i vilket även FoU Kronoberg jämte Lunds Universitet och Mälardalens Högskola deltar. Projektet är nu i sin slutfas och har resulterat i en officiell FoU-rapport. Det andra projektet utgörs av ett samarbete med Previa och är en metod för att skapa kontakt mellan den sjuke och företagssköterskan efter ett visst antal sjuktillfällen för att få igång tidiga rehabiliteringsinsatser. Ovan nämnda projekt har bidragit till att vi nu har lyckats reducera sjukfrånvaron med nästan en procentenhet. Personalförsörjning Lessebo Kommun 37

38 Under perioden kommer 115 arbetstagare enligt nuvarande bemanning att sluta sin anställning med pension om de väljer att avgå vid 65 års ålder. Detta utgör nästan 18 % av kommunens tillsvidareanställda arbetstagare. Till detta ska läggas att anställda kommer att sluta även av andra skäl. Följande yrkesgrupper/verksamheter har minst fyra arbetstagare som omfattas av pensionering inom nämnda tidsperiod - Vårdbiträden/undersköterskor: 27 - Barnskötare/fritidspedagoger/förskollärare: 26 - Lärare inom offentliga skolväsendet: 20 - Administrativa befattningar: 12 - Kök: 11 - Fritidsledare: 4 Mot bakgrund av att pensionsavgångarna ligger på en konstant hög nivå, är det i den framtida chefsoch personalförsörjningen viktigt att skapa attraktionsvärden i konkurrensen med såväl andra kommuner som andra branscher. Även av redan anställd personal ska kommunen upplevas som en attraktiv arbetsplats. Ett konkurrensmedel skulle kunna utgöras av en mer planlagd kompetensutveckling för personalen, vilket sannolikt också skulle skapa ytterligare engagemang och delaktighet. I denna mening kommer det också att bli allt mer viktigt att ta i anspråk den potentiella arbetskraft som finns utanför den ordinarie arbetsmarknaden, främst i form av människor med annan etnisk bakgrund. Här kan validering av dessa människors kunskaper och utbildning bli ett viktigt verktyg. Kommunen bör vidare fortsätta att aktivt pröva möjligheten att samverka med andra kommuner i fråga om i första hand chefs- och specialistbefattningar. Det säkerställer både tillgång och kvalitet på vissa tjänster till vilka det kan vara svårt att rekrytera i den mindre kommunen. 38 Lessebo Kommun

39 Avstämning av verksamhetsmålen Kommunstyrelsen Mål Uppfyllt? Kommentar Att sänka sjukfrånvaron i kommunen med 1,4 procentenheter år 2011 Delvis Sjukfrånvarons utveckling har glädjande nog vänt, dock inte riktigt till den nivå vi angav som mål. Målet var en sänkning med 1.4 procentenheter och vi nådde 0.9. Vi har under året jobbat aktivt med frågor kring sjukfrånvaro och rehabilitering, bl. a. i två projekt och därtill under en chefsdag. Vi avser fortsätta jobba på den inslagna vägen med tidig rehabilitering. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Andel personal som utnyttjat rätten till friskvårdsbidrag 32% 28% Andel i undersökningen "Hur trivs du på jobbet?" som säger att: 1. de upplever god stämning på arbetspl. 86% 90% 2. de får gehör för sina synpunkter 82% 88% 3. de får tillräcklig information 79% 82% 4. de har tid för sina arbetsuppgifter 71% 67% Mål Uppfyllt? Kommentar Att hamna på minst 110 plats i Svenskt Näringslivs ranking 2011 Nej Dessvärre har vi inte närmat oss målet att komma på minst 110 plats i rankingen utan istället tappade vi många placeringar, från plats 122 till plats 164. Vi arbetar med en åtgärdsplan, dels för att hitta anledningar till försämringen och dels åtgärder för förbättring. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Kommunpolitikernas attityder till företagande Teknisk nämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Utveckla förslag på tätorternas Delvis Ett förslag är upprättat för grönytan norr om Kostarondellen uterum, minst ett per tätort i Lessebo. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Serviceinriktad, lyhörd och Ja LEAN-projekt är genomförd för gata/park och vaktmästare tillgänglig organisation där detta är en del i projektet. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Ökad miljömedvetenhet bland Nej En omorganisation har genomförts under året vilket har gjort personalen genom utbildning att detta har fått skjutas till Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Lessebo Kommun 39

40 Plan- och miljönämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Värna om kommunens miljö och invånarnas hälsa Delvis Vi har brutit ner detta mål i tre mätbara delar: Inventeringen av enskilda avlopp slutfördes 2011 och det går därför inte att beräkna hur många % som åtgärdat sin avloppsanläggning. Genom att följa vår kalkningsplan uppnår vi målet ph>6,0 och alkalinitet >0,1 mmol/l i Lyckebyåns och Ronnebyåns vattensystem. På grund av underbemanning har vi inte klarat av att kontrollera samtliga livsmedelsföretag. Vi har upprättat och fastställt en kontrollplan för livsmedelskontrollen samt en tillsynsplan som vi kommer att arbeta efter fr.o.m Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Ingen övergödning. 36 % av underkända Ingen Ingen enskilda avlopp skall vara åtgärdade under uppgift uppgift Levande sjöar och vattendrag-bara naturlig försurning. Lyckebyåns och Ronnebyåns vattensystem ska hålla ett ph>6,0 och en 6,0 6,0 6,0 alkalinitet >0,1 mmol/l även under högflöden. 0,1 0,1 0,1 Säkra livsmedel. Samtliga livsmedelsföretag ska kontrolleras enligt verksamhetsplan. 0,0% 15,1% Mål Uppfyllt? Kommentar Klara av att upprätta detaljplaner för en god bostadsförsörjning På gång Detaljplanearbetet är en process i samhället. Bostadsområden i Hovmantorp som Strandgatan och Oxnabben är under utställningsskede i planprocessen efter att flera utredningar för resp. plan har gjorts. Planprogram för Abbakuseområdet har också avancerat Planprogram för Ekebacken och revidering av planprogram för Strömbergshyttan har upprättats. Samrådshandling för LIS-plan har framtagits. Verksamhetsmålet är inte helt uppfyllt men har kommit en bra framåt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Planlagda tomter för bostadsändamål 8 st i resp tätort Lessebo Hovmantorp Kosta Skruv Lessebo Kommun

41 Mål Uppfyllt? Kommentar Klara av att upprätta detaljplaner för industri/handel och friluftsområden så att nyetableringar och utökning i näringslivet kan ske utan onödig fördröjning På gång För att uppnå verksamhetsmål 3 erfordras ett fortsatt arbete med att ta fram detaljplaner för industriändamål främst i Hovmantorp. I Hovmantorp äger kommunen ingen mark ör att exploatera industriområde. Ingen stor efterfrågan på industrimark. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Tillhanda tillgänglig industrimark ca 10 ha mark Lessebo Hovmantorp Kosta Skruv Barn- och utbildningsnämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Alla elever ska lämna år 9 på Bikupan med en god bildningsnivå och med minst godkänt i alla ämnen Nej I all verksamhet i Lessebo Kommun ligger fokus på att ge alla barn och elever en god bildning, så att de når godkänt i alla ämnen i år 9. Här måste vi ta ett gemensamt ansvar redan från förskolan genom hela grundskolan. Under de senaste fyra åren har ungefär två tredjedelar av alla elever som lämnat Bikupan haft godkänt i alla ämnen. Arbetet med införandet av de nya läroplanerna och de nya kursplanerna har tydligare satt fokus på elevernas måluppfyllelse. Dessutom kommer kravet på skriftlig dokumentation om elevernas kunskaper att förtydligas för elever, vårdnadshavare och lärare, när det gäller vad eleverna kan eller inte kan. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal lärare/100 elever exkl svenska som andra språk och modersmåsundervisningl 8,19 på Bikupan 8,64 8,3 Antal elever i år 9 på Bikupan som uppnått målen i alla ämnen 69,6 73,6 Andel elever behöriga till gymnasieskolan 79,3 84 Meritvärde Lessebo Kommun 41

42 Mål Uppfyllt? Kommentar Verksamheten i förskolor och grundskolor ska hålla en så god kvalité att det blir det självklara valet På gång Under höstterminen 2011 var det färre elever från Lessebo kommun som valt en annan kommuns grundskola eller en friskola än under höstterminen elever jämfört med 53. Även på fritidshemmen är det färre elever, 5 jämfört med 9. Däremot är det fler barn inom förskolan, 4 jämfört med 2. En elev går i förskoleklass utanför kommunen, men för ett år sedan var det ingen elev. Under läsåret 2010/11 har vi informerat eleverna och vårdnadshavarna i år 5 och 6 om Bikupan och dess arbete med det innovativa skolprogrammet/kunskapsvinnare. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Förskolor Antal barn/personal exkl ledning och öppen förskola/familjecentral 5,63 5,59 5,55 Antal barn i annan kommuns förskola/pedagogiska verksamhet eller i fristående verksamhet i annan kommun Antal barn i fristående verksamhet inom kommunen Antal barn från andra kommuner Andel barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum 100% Fritidshem Antal barn/personal 24,46 26,15 22,11 Antal barn i annan kommuns fritidshem eller i fristående verksamhet i annan kommun Antal barn från andra kommuner Grundskola F-9 Antal lärare/100 elever exkl SVA och modersmål samtliga grundskolor 8,27 8,3 8,22 Antal elever i annan kommuns grundskola eller i fristående verksamhet i annan kommun Antal elever från andra kommuner Lessebo Kommun

43 Mål Uppfyllt? Kommentar Barn, ungdomar och medarbetare ska uppleva en trygg och utvecklande miljö Delvis En majoritet av barnen, ungdomarna och medarbetarna upplever en trygg och utvecklande skolmiljö i Lessebo kommun, men så länge inte alla gör det så måste vi fortsätta att anstränga oss. Varje år i november genomförs en stor arbetsmiljöundersökning. Under april månad i år genomfördes för första gången SKL:s undersökning mjuka värden för eleverna i år 5 och 8. Här kommer vi nästa år att kunna jämföra oss med andra kommuner i Sverige. Jag känner mig trygg i skolan År 5 flickor 89 % År 5 pojkar 90 % År 8 flickor 81 % År 8 pojkar 86 % Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Jag känner mig trygg i skolan år 3 88% 94% Jag känner mig trygg i skolan år 5 91% 93% Jag känner mig trygg i skolan år 8 75% 82% Jag känner mig trygg på min arbetsplats 80% 85% Lessebo Kommun 43

44 Socialnämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Alla som kommer i kontakt med Socialnämndens verksamheter ska känna sig nöjda med den kvalitet som erbjuds. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Alla som kommer i kontakt med Socialnämndens verksamheter ska få den hjälp och det stöd som de utifrån lagar och bstämmelser anses vara i behov av samt bemötas på ett korrekt sätt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Alla personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett säkert och rationellt sätt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut Lessebo Kommun

45 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Monica Widnemark (S) Kommunchef: Inga-Britt Andersson Verksamhetsmål Att sänka sjukfrånvaron i kommunen med 1,4 procentenheter år 2011 Att hamna på minst 110 plats i Svenskt Näringslivs ranking 2011 Drift Ansvarsområde Kommunstyrelsens ansvarsområde omfattar den centrala politiska verksamheten, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt kommunledningskontoret (KLK). Här redovisas också verksamheterna revision, valnämnd och överförmyndare. Under kommunstyrelsen sorterar även Arbete och Integration, näringslivsinsatser och turism, bibliotek, kultur- och fritidsverksamhet samt borgen och bidrag (t.ex. samlingslokaler och kollektivtrafik) samt kostnader för markreserv. Kommunledningskontoret skall vara stöd till kommunstyrelsen både i dess roll som koncernstyrelse och som styrande, ledande och samordnande organ under kommunfullmäktige. Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht, styr- o ledning Revision Kommunledningskontoret Arbete och Integration Kultur och Fritid Bibliotek Näringsliv/ Turism Kollektivtrafik Räddningstjänst Mark, beredskap mm Totalt Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Kommunledningskontoret Kultur och Fritid Bibliotek Mark, beredskap mm Totalt Lessebo Kommun 45

46 Investeringar Kommunstyrelsen har nettoinvesterat för tkr (3 319 tkr). Bruttoinvestering för Fiber Lessebo uppgår till tkr vilket har fordringsförts som inkomst till AB Lessebo Fastigheter, vilka är ägare av kommunens infrastruktur. IT-investeringar för egen verksamhet uppgår till tkr och inventarier inom kommunhuset och bibliotek till 197 tkr. Den stora satsningen har varit på utbyggnad av infrastruktur fiber. Detta projekt pågår t o m och påverkar stora delar av kommunen. I övrigt har markförsäljning skett inom Hovmantorp med 578 tkr. Årssammanfattning Ny Mandatperiod En utbildning för alla politiker, med Axel Danielsson, har genomförts och den nya kultur- och fritidsberedningen har startat sitt arbete. Regionbildning I denna fråga har Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland tillskrivit Region Skåne angående en regionförstoring, med Region Skåne, till en ny sydsvensk region, vad som händer med detta är oklart. Näringslivsverksamhet Under året har en ny näringslivsstrategi antagits av kommunfullmäktige. Konjunkturläget har under året varit bra men är väldigt osäkert framöver. Konsumenthandeln har dock haft det tufft under året, särskilt under hösten, och ser ut att fortsätta att tappa. Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet blev tyvärr en besvikelse, vi tappar många placeringar, från plats 122 ner till plats 164. Följande aktiviteter har genomförts: - 4 soppluncher - 71 företagsbesök - 13 nyhetsbrev - 1 företagsfrukost - Tillsammans med Företagarna utsett Göran Johansson, Bakers till Årets företagare - Landshövdingen har varit med på företagsbesök och ett av våra företag har haft besök av Kungliga vetenskapsakademin med kungen som deltagare - Påbörjat projektet samarbete skola och näringsliv Infrastruktur fiber Arbetet med att fibersätta landsbygden fortgår. PTS-sträckan från Lessebo till Tingsryd har inte färdigställts bl.a. på grund av problem med fiberkabeln. Viktigt är nu att knyta ihop våra fyra tätorter för att få samma service i alla kommundelar. Ett byanät har bildats i Ljuder och på gång är ett i Ugnanäs-Tollstorp och ett i Transjö-Fagerhult. Designregion Småland Ett antal aktiviteter har genomförts i projektet, bland annat all planering av Design i Glasriket och genomförandet av tre workshops kring trädgårdsprodukter. Turism/turismutveckling Turistbyrån i Kosta har haft öppet under 10 veckor och Strömbergshyttan drygt 4 veckor. I Kosta är besöksantalet mellan 200 och upp till 600 personer per dag och i Strömbergshyttan ett genomsnitt på ca 20 personer per dag. Näringens upplevelser av sommaren varierar från att det varit mycket bra till att vara ungefär som förra året. Utvecklingsarbete pågår inom Glasriket AB, Utvandrarleden och projektet Alternativa vägar i Glasriket har bytt namn till KulTuren. Leader Småland Sydost Samarbetet mellan de sex kommunerna Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Nybro, Torsås och Lessebo fortsätter i landsbygdsprogrammets Leaderarbete. Bl.a. har bidrag lämnats till projektet Designfestival. Detta har också bytt namn och heter Design i Glasriket. Arbete/integration Den 1 december 2010 genomfördes Etableringsreformen, vilket innebär att Arbetsförmedlingen har ansvar för nyanländas sysselsättning och ersättningen betalas ut av Försäkringskassan. Kommunerna har fortfarande ansvar för boende och SFI-undervisning samt samhällsorientering, vilket är nytt. 46 Lessebo Kommun

47 Rutinerna kring detta har tagit tid att etablera och merarbete har uppstått, trots detta är ersättningen för vårt arbete lägre. Ansvaret för de som anlände tidigare än 1 dec har inte förändrats och vid årsskiftet hade vi 102 vuxna och 33 barn inskrivna. Arbetsmarknadsåtgärder har fortgått med gamla Folkets hus som utgångspunkt. I genomsnitt har personer funnits i åtgärder. I denna organisation ingår numera även Fixartjänsten. Ett ESF-projekt RAMP har startat i samarbete med Nybro, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet har i snitt haft 17 deltagare mellan år sysselsatta. Feriearbetarna organiserades även i år från denna enhet och totalt fick 202 ungdomar, från årskurs nio i grundskolan och årskurs ett och två från gymnasiet, på detta sätt tre veckors feriearbete. Krisberedskap En övning med temat kriskommunikation har genomförts under ledning av Länsstyrelsen och med medverkan av alla länets kommuner. Länstrafiken Den länsgemensamma upphandlingen av skolskjutsar och färdtjänst, med trafikstart 1 juli 2012, har slutförts. Det har varit stort intresse för att lägga anbud och tilldelningen gick för skolskjutsar till Flexbuss och färdtjänsten till ett antal taxiföretag. Kultur och - Fritidsverksamhet Nationaldagen, den 6 juni, firades gemensamt för hela kommunen i Strömbergshyttan. Kulturpriset tilldelades Håkan Henriksson, Hovmantorp. Motivering: Håkans stora engagemang i nyårsrevyerna, karneval i Hovet och inte minst alla auktionerna i Hovmantorp. Fritidspriset tilldelades Jan Gullberg, Lessebo. Motivering: Jan har varit ett stort stöd för ungdomsidrotten i Lessebo. Jan har också instiftat och skänkt medel för att årligen dela ut pris till en flicka och en pojke i föreningarna Lessebo Bordtennisklubb och Lessebo GoIF. Jan var en av initiativtagarna till hemvändardagarna i Lessebo. Han har även gjort insatser för både kulturen, handikappfrågor och samhällsgemenskapen. Lessebohus Lessebohus har under senaste tiden haft ca 100 tomma lägenheter, detta är ca 10 % av lägenhetsbeståndet och medför därför stora ekonomiska bekymmer. KSAU arbetar tillsammans med Lessebohus för att komma fram till en långsiktig lösning på problemet. Ny fastighetsorganisation Ett arbete med att lägga förslag till en ny fastighetsorganisation har pågått under året. Den nya organisationen tar avstamp i att all kompetens ska vara gemensam för att på så sätt bli effektivare och därmed på sikt billigare. Beslutsprocessen för denna pågår. Fjärrvärme Fjärrvärmeutbyggnaden är nu i princip klar i Kosta, Hovmantorp och Skruv. I Lessebo pågår utbyggnad och ett avtal om värmeleveranser är tecknat med Vida Paper AB. Biblioteken Under våren 2011 gjordes mätning av besöken på våra bibliotek. Resultatet visade att biblioteket i Lessebo hade 65 % av besökarna och Hovmantorps bibliotek hade 25 %. Med denna undersökning som grund gjordes en omfördelning av personalresurserna för att kunna möta besökarna med en så jämförbar servicenivå som möjligt. Barn- och ungdomsbibliotekarien besökte skolenheter för att genomföra t ex bokprat, 6- årsträffar, sagostunder mm, sammanlagt ca 91 tillfällen. Biblioteket fick bidrag från Kulturrådet på kr för inköp av litteratur till barn- och ungdom, skolornas del är Boklådor har skickats till alla skolor och med hjälp av alla nya böcker har skolorna kunnat delta i den populära bokjuryn. Lessebo Kommun 47

48 2011 hade biblioteken 42 aktiviteter/program riktade till barn- och ungdom på fritiden, t ex läsklubb, manga, wiispelsträffar och sagostunder. Det har även skett utåtriktad verksamhet för SFI-klasser, föreningsliv och grupper för vuxna med särskilda behov. Kulturaktiviteter med arrangemang i form av föredrag eller annan form av allmän kultur genomfördes i olika samverkansformer mellan kommunen och föreningar eller studieförbund. Lessebo bibliotek med filialer visade 15 utställningar under året samt hade 53 publika arrangemang av olika slag. Exempelvis bokcirklar, författarbesök, handledning i släktforskning, föreläsningar, korsordsträffar mm. Bibliotekens lånesiffror visar en nedgång totalt sett. Antalet nya låntagare totalt var 438 st., vilket är en minskning med 38 st. Lessebo bibliotek har dock fortsatt öka antal utlån och nya låntagare. Besöksräkning visar en nedgång totalt sett på ca 77 besök/veckan varav huvudbiblioteket ca 34 besök och filialer ca 45 besök. Tendensen med allt högre lånetal på AV-media, dvs. barnfilm, spel, ljudböcker samt talböcker har stannat av. Istället kan vi se att utlåningen av s.k. e-böcker fördubblas varje kvartal. Biblioteket samarbetar med Arbete och Integration angående litteratur på annat språk. Biblioteket samarbetar även med Länsbibliotek Sydost angående fjärrlån mm. Överförmyndarverksamheten 15 nya ärenden har tillkommit och 8 har avslutats. I dagsläget finns det 91 ärenden fördelade, 82 godmanskap, sju förvaltarskap samt ett förmyndarskap. Till dessa ärenden finns 56 gode män/förvaltare, vilket innebär att det finns gode män som har flera ärenden. Till dessa ärenden kommer godmanskap för ensamkommande barn som i dagsläget är 26 fördelat på 6 gode män. Övrigt Under året kom 56 (64) ansökningar om bostadsanpassningsbidrag in varav 50 (44) har beviljats. Kommunstyrelsen har under året haft 12 sammanträden, med sammanlagt 159 (146 ). Kommunfullmäktige har haft sex sammanträden med totalt 104 (114 ). Närvaron vid kommunfullmäktiges sammanträden uppgår till 91 %, (96 %). Under 2011 har inte någon från Sverigedemokraterna varit närvande. Partiet har två mandat. Under allmänhetens frågestund har närvarande åhörare möjlighet att ställa frågor till kommunfullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare. Inga frågor har ställts under Antalet inlämnade motioner uppgår till 7 (16) st. varav 3 (10) är besvarade. Antalet obesvarade motioner vid årsskiftet uppgår till 4 (6) st. Under året har det kommunala pensionärsrådet (KPR) och det kommunala handikapprådet (KHR) lagts samman under namnet Kommunala rådet för pensionärer och funktionshindrade. Under året har de haft fyra möten. Personal Vid årsskiftet 11/12 hade Lönesamverkan HUL varit verksam under fem år och till följd av förra årets utvärdering har de tre kommunerna bl. a. arbetat med att förtydliga ett antal löneprocesser och inte minst att göra anställningsinformationen (anställningsavtalet) i Heroma mer rättssäkert. Den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron har brutits. Kommunen fortsätter därför att samverka med Previa kring särskilda insatser för att ytterligare reducera framför allt den korta sjukfrånvaron. Samverkansprojektet med bl. a. FoU och Ljungby kommun är inne i avslutningsfasen. En tredje psykosocial enkätundersökning har genomförts och utifrån dess resultat har vissa åtgärder vidtagits. Kommunen har tillsammans med Uppvidinge kommun genomfört upphandling av företagshälsovård. Kommunen har också genomfört den första centrala introduktionen för nyanställda på mycket länge. Vidare har förhandlingsverksamheten kring MBL varit omfattande, inte minst genom olika insatser för att skapa en gemensam fastighetsorganisation inom koncernen. Två chefsrekryteringar på högsta nivå har genomförts, dels socialchef och dels VD vid AB LesseboHus. 48 Lessebo Kommun

49 Ekonomi/IT Till kommunfullmäktige har redovisats tre resultatinformationer varav en är delårsrapporten. Under året har investeringar fortsatt för att förenkla IT-administrationen genom införande av servicedesk, hjälp och support, via samarbete med Växjö kommun. Vidare har införts på Bikupan elevpc 1+1, 122 st. och i januari 68 st. Basinvestering har skett för trådlöst nät och de första fastigheterna är Bikupan och biblioteket i Lessebo. Ett samarbetsprojekt med Växjö kommun har inletts vad gäller IT och kommer ytterligare att utvidgas. Avsikten är att tydliggöra ansvaret för IT i verksamheten och dess totala kostnader. Ekonomiskt utfall Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett totalt överskott på 72 tkr. Avvikelserna är överlag små men följande bör i alla fall nämnas: Central politisk verksamhet har ett överskott på 245 tkr beroende på att personalkostnaderna för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen blivit mindre än budgeterade. Överskott redovisas inom kommunledningskontoret med 201 tkr. Däremot redovisar Markreserv ett underskott på 313 tkr vilket beror på ökade kostnader för framtagande av planer som utförts av Plan-byggkontoret för kommunstyrelsens räkning. Framåtblick Befolkningsutvecklingen är en avgörande fråga för kommunens ekonomi. Att kunna erbjuda olika och attraktiva boendealternativ är av mycket stor vikt. Vi måste därför aktivt fortsätta med olika alternativ bl.a. strandnära tomter. Den viktigaste framtidsfrågan för Lessebo kommun är att få en ekonomi i balans. Det är därför viktigt att kommunen i framtiden arbetar med långsiktiga planer och uppnår nödvändiga strukturella förändringar. Lessebo kommun måste också i framtiden eftersträva en konkret samverkan med andra kommuner för att öka effektiviteten. Länstrafiken har som mål att öka antalet resenärer med 50 % fram till Detta mål tillsammans med miljömålen kommer att kräva ökade insatser av alla ägare under de närmaste åren. En fortsatt utbyggnad av IT-kommunikationen i vår kommun och i länet är en viktig förutsättning för en effektiviserad administration. Mot bakgrund av att pensionsavgångarna fortsätter att öka är det i den framtida chefs- och personalförsörjningen viktigt att skapa attraktionsvärden i konkurrensen med såväl andra kommuner som andra branscher. Även av redan anställd personal ska kommunen upplevas som en attraktiv arbetsplats. Kommunen bör vidare fortsätta att aktivt pröva möjligheten att samverka med närliggande kommuner i fråga om i första hand chefs- och specialistbefattningar. Det säkerställer både tillgång och kvalitet på vissa tjänster till vilka det kan vara svårt att rekrytera i den mindre kommunen. En gemensam värdegrund vore också till gagn för kommunen som arbetsgivare, inte minst som utgångspunkt för att fortsätta arbetet med LEAN. Nyckeltal Lessebo Kommun 49

50 Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Räddningstjänst Kostnad för räddningstjänst kr/inv Kollektivtrafik Kostnad för kollektivtrafik kr/inv Lessebo Kommun

51 TEKNISK NÄMND Ordförande: Anders Palmengren Förvaltningschef: Leif Gummeson Verksamhetsmål Utveckla förslag på tätorternas uterum, minst ett per tätort Serviceinriktad, lyhörd och tillgänglig organisation Ökad miljömedvetenhet bland personalen genom utbildning Ansvarsområde Tekniska nämnden förvaltar såväl fastigheter som mark och övriga tekniska system samt bedriver måltidsverksamhet. Nämnden är affärsdrivande i delen av vatten och avlopp samt avfallshantering. Nämnden säljer tjänster och material till övriga nämnder samt externt till kommunens olika bolag. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht, adm, caféteria Turism, idrott och fritid Gata, park Lokal, bostad, skog Vatten och avlopp Renhållning Interna arbeten Externa arbeten Fastigheter Måltidsverksamhet Totalt Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Turism, idrott och fritid Gata, park Lokal, bostad, skog Vatten och avlopp Renhållning Interna arbeten Fastigheter Måltidsverksamhet Totalt Lessebo Kommun 51

52 Investeringar Inom hela tekniska nämndens verksamhetsområde har under 2011 nettoinvesterats för tkr ( tkr) varav tkr exploatering, gator, gång- och cykelvägar, gatubelysning tkr lekutrustning tkr vatten och avlopp tkr avfall tkr fastigheter tkr maskiner och inventarier tkr kostverksamheten - Årssammanfattning Under året har omfattande investeringsprojekt utförts och/eller påbörjats/avslutats. Projekt som har påbörjats/färdigställts - Anläggande av VA och gata i kv. Törnrosa, Hovmantorp - Vägräcke utmed Djurhultsdammen i Lessebo - Lekutrustningar - Nybyggnad, Kosta reningsverk - Installation av tubmätare på vattenverken i Kosta och Lessebo - Byte av galvserviser och ventiler - Ombyggnad av f d biblioteket till skola i Lessebo - Byte av golv i Lessebo sporthall - Konvertering fjärrvärme - Ombyggnad mottagningskök, Berghälla Lessebo - Ombyggnad/underhåll, räddningsstationen, Lessebo - Vattenskyddsområde för Lyckebyån - Hjälpmedelslokal vid Berghälla, Lessebo - Nytt väderskydd i Kråksjö - Trafiksäkerhetshöjande åtgärd i Korsningen Formaregatan Kostavägen i Lessebo. - GC-vägar är utförda på dels del av Åkerhultsvägen i Lessebo och dels Kullagatan i Hovmantorp. Kommunens bolag, AB LesseboHus, Lessebo Fjärrvärme AB samt AB Lessebo Fastigheter har köpt tjänster av Tekniska förvaltningen för drift och underhåll. Fastigheter Energimyndigheten har beviljat Lessebo kommun tkr för att genomföra projektet Energieffektiviseringsstöd. Strategi- och handlingsplan för energieffektivisering 2011 har upprättats och fastställts av Tekniska nämnden. Under året har utöver budget på 2,4 mkr erhållits tilläggsanslag på ytterligare 1,6 mkr för planerat underhåll av våra fastigheter. Utav dessa är 800 tkr reserverade för ombyggnad av fd biblioteket i Lessebo till skollokaler. Större underhåll har också utförts på - Kommunhuset - ombyggnad av lokal till blomsteraffär - Förskolans Zebrans utemiljö i Lessebo har färdigställts - Gula skolan - utvändig målning - Matsalen på Lustigkullaskolan i Kosta har renoverats på grund av vattenskada. - Edabackens förskola i Kosta har konvertering till fjärrvärme, byte av ventilationsaggregat samt upprustning av en del golv utförts. - I Kvarndammskolans kök i Hovmantorp har ett saneringsarbete satts igång för att åtgärda fuktskador i lokalerna. Därutöver har flera akuta underhållsåtgärder fått utföras på våra fastigheter under året. Kosten Ombyggnad av mottagningsköket på Berghälla har färdigställts. Mottagningsköket och matsalen på Folkets hus i Skruv har flyttats till Lilltorpets förskola. Matsalen i servicehuset i Kosta har rustats upp. Skogen En upphandling av förvaltare av våra skogar har genomförts. Skogssällskapet har fått förnyat förtroende som förvaltare. 52 Lessebo Kommun

53 Återplantering mm efter Gudrun är färdigställt och de avsatta medlen för detta är tillförda årets bokslut. Renhållningen Framtagande av avfallsplan och renhållningsordning pågår och beräknas vara klar under Länsstyrelsen har muntligen godkänt vår sluttäckningsplan. Utförande av pilottäckning, ca 2000 m 2, påbörjas under 2012 och fortgår inklusive uppföljning till och med Sluttäckningen utförs mellan år 2018 till Kostnaden för återställningen är beräknad till ca 28 miljoner kronor. Vatten och avlopp För att säkra vattenleveranser till våra abonnenter pågår kontinuerligt förbättringsarbeten på ledningsnätet. Reningsverket i Kosta har tagits i bruk och värden på utsläpp är helt enligt de miljökrav som föreligger. Tubmätare, som har till uppgift att signalera eventuella fel på vattenkvaliteten, har inköpts och installerats på vattenverken i Lessebo och Kosta. På vattenverket i Bergdala har nya filter installerats och på vattenverket i Hovmantorp har rörgaller bytts ut. Vattenkvaliteten säkerställs genom kontinuerlig provtagning. Byte av vattenmätare sker enligt va-lagen var 8-9 år. Förorenad mark F.d. Widerströms Trä i Hovmantorp har sanerats under sommaren. Fortsatt utredning för tidigare Lessebo Sågverk i Lessebo har överlåtits till SGU som huvudman. Huvudstudie för området benämnt Udden i Hovmantorp är utförd under året. Felparkerade bilar Uppmaning om flyttning och bortforsling av bilar från våra samhällen pågår kontinuerligt. Under 2011 så har 17 st. bilar blivit ombedda att flytta sina fordon av dessa så har 5 st. fått bortforslas. Säkerhetsarbete Genom anläggande av hastighetsdämpande åtgärder i områden där barn vistas t.ex. vid skolor, idrottsanläggningar m.m. medverkar Tekniska nämnden till en säkrare trafikmiljö för barn och ungdom. Vidare kontrolleras friluftsbaden med hjälp av dykare varje år. Ekonomiskt utfall Teknisk nämnden har ett totalt underskott på tkr. El-kostnaderna har stigit ca 22% i förhållande till För Tekniska förvaltningen innebär detta en merkostnad på ca tkr varav ca 630 tkr avser VAverksamheten. För administrationen har vi ett överskott på 416 tkr beroende på att alla tjänster inte är fullt tillsatta samt att del av tekniska chefens lön faktureras Fjärrvärmebolaget. Övriga verksamheter som utfaller med överskott är måltidsverksamheten med 540 tkr, skogen med 418 tkr och externa arbeten med 905 tkr. På samtliga fastigheter uppgår underskottet till 511 tkr främst beroende på akuta åtgärder som kräver inköp av reparationsmaterial samt kostnader för övervaknings- och utryckningskostnader. Kommunens kostnader för bevakning och utryckning uppgår till ca 300 tkr per år. Underskottet för vinterunderhåll är 662 tkr. Beroende på den hårda vintern i början av året. Gatu- och julbelysningen har ett underskott i förhållande till budget på 903 tkr. främst beroende på ökade energikostnader. Barmarksunderhållet har överskridits med drygt 487 tkr. detta beror på mer akuta lagningar och underhåll av Lessebo Kommun 53

54 vägarna än budgeterat. Förvaltningen av våra förråd har överskridits beträffande underhåll och uppvärmning med 218 tkr. Bidrag till enskilda vägar har överskridits med drygt 109 tkr. Skötsel av parker och planteringar har överskridits med 954 tkr. Överskridandet beror på att mer tid än budgeterat har lagts på våra parker och planteringar. Kostnaden för Kronprinssessans besök uppgick totalt till ca 100 tkr. En utredning om regleringen av Kvarndammen i Hovmantorp samt uppsättning av skyddsräcke mot åfåran har utförts till en kostnad av ca 70 tkr. En gräsklippare har fått hyras in när våra egna har varit på reparation till en kostnad av ca 50 tkr. Turist-, idrotts- och fritidsanläggningar har ett underskott på 510 tkr. Underskottet på badanläggningen i Kosta uppgår till 171 tkr då el- och värmekostnader har varit högre än budgeterat. Resterande underskott är på sporthallen och idrottsplatserna. Affärsdrivande verksamhet Affärsdrivande verksamhet redovisas i en särskild redovisning. Denna redovisning återfinns efter den sammanställda redovisningen på sidan 71 i form av resultat- och balansräkning tillsammans med tillhörande noter. För VA-verksamheten uppgår underskottet till 982 tkr och för avfallsverksamheten redovisas ett överskott på 264 tkr. Underskottet för VA-verksamheten avser ökade energikostnader med ca 630 tkr. på våra VA-verk och för VA-nätet har en luftvattenspolning utförts på nätet i Lessebo till en kostnad av ca 250 tkr. för att rensa bort mangan i nätet. Framåtblick Kommunens fastigheter ska fr.o.m. år 2012 förvaltas av AB LesseboHus. Vaktmästare, lokalvårdare, städledare och ekonomiassistent är överförda till AB LesseboHus. Lokaler för personal ska vara gemensamma för både gata/parkarbetare och vaktmästare. Verksamhet som tekniska nämnden i fortsättningen har ansvar för är vatten och avlopp, avfallshantering, kostverksamhet och skötsel av gator och grönområden. Fastigheter Den nya organisationen för våra fastigheter ska sätta sig under året som kommer. Energisparprojektet fortsätter enligt den fastlagda strategi- och handlingsplanen. En långsiktig plan för underhållet av våra fastigheter tas fram. Kosten Arbetet med att genomföra intentionerna i Kostpolicyn fortsätter. Möten ordnas med Barn- och Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen för att inhämta deras synpunkter på kostverksamheten. Skogen Förvaltningen av våra skogar fortsätter enligt skogsbruksplanen. Renhållningen Avfallsplanen färdigställs under året. Entreprenadavtalet för insamling av avfall är förnyat med samma entreprenör efter en föregående upphandling. I entreprenaden ingick att bilen för insamling skall vara en miljöbil. Vatten och avlopp Under 2012 är det planerat att bygga om vattenverket i Lessebo. Anledningen till ombyggnaden är att förändra processen så att manganreduceringen kan ökas. Under 2013 är det planerat att bygga om avloppsverket i Skruv enligt Länsstyrelsens krav. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Under 2011 så har en utredning av hastigheterna på våra gator utförts. Planen skall fastställas under 2012 och preliminärt genomföras under Lessebo Kommun

55 Nya villakvarter i Hovmantorp Kv. Törnrosa i Hovmantorp är första etappen utbyggd. Om dessa tomter säljs så finns två etapper till att bygga ut. Lessebo Kommun 55

56 PLAN O MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Johansson Förvaltningschef: Inga-Britt Andersson Verksamhetsmål Värna om kommunens miljö och invånarnas hälsa. Klara av att upprätta detaljplaner för en god bostadsförsörjning. Klara av att upprätta detaljplaner för industri/handel och friluftsområden så att nyetableringar och utökning i näringslivet kan ske utan onödig fördröjning. Ansvarsområde PM-nämnden har det övergripande ansvaret för plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskyddsverksamheten i kommunen. Nämnden är tillika trafiknämnd. Plan- och byggverksamheten skall verka för en god byggnadskultur i kommunen, lämna råd och upplysningar i bygg- och planfrågor. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten skall lämna råd och anvisningar som ger en god hälsa och verka för en god livsmiljö i kommunen. Medverka och utföra tillsyner, inspektioner och kontroller vad avser miljö- och hälsoskydd. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht Plan och Bygg Miljö och Hälsoskydd Totalt Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Plan och bygg Totalt Lessebo Kommun

57 Årssammanfattning Nämnden Nämnden har haft sju (7) sammanträden under året. 473 (1223 inkl. ärenden från avloppsinventeringen) ärenden har diarieförts under Beslut genom delegation uppgår till 290 (317) ärenden fördelat på miljö- och hälsoskydd 125 st. (170) och plan och bygg 165 st. (147). Nämnden har behandlat 95 vilket ger ett snitt på 13 ärenden/sammanträde. Nämnden har uppdragit åt en konsult att göra en resursutredning för miljö- och hälsoskyddsverksamheten. Detta har resulterat i att nämnden har beslutat om utökning av personalen med en livsmedelsinspektör. Fullmäktige beslutade i november om tillsättning av tjänsten fr.o.m 1 januari Plan- och byggkontor Detaljplanearbetet har under 2011 varit mer intensivt mot föregående år med framtagande av områden för bostadsändamål. Framtagande av planprogram för Abbakuseområdet i Hovmantorp med efterföljande utredningar för fortsatt arbete. Flera utredningar för Oxnabben har upprättats som nu resulterar i framtagande av samrådshandling. Planprogram för Ekebacken har framtagits liksom revidering av planprogram för Strömbergshyttan. Under sommaren har med hjälp av en högskolestuderande praktikant ett program för Landsbygdsutveckling I Strandnära läge (LIS) framtagits. Nämnden har tillsammans med tekniska nämnden arbetat med en hastighetsplan som avser att fastställas under Från den 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Lagen har medfört merarbete för bygg- och plansidan då fler moment införts i byggprocessen. Ärendehanteringen inom bygglovssidan är väl uppfylld. Verksamheten är beroende av vad som händer i samhället med bygglov, planändring, fastighetsbildning m.m. Nämnden verkar för en fortsatt hög servicenivå. Miljö- och hälsoskydd Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram för luftkvaliteten för alla länets kommuner (SIMAIR). Det bygger på såväl förnyade beräkningar som mätningar. Vi deltar i Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge som är ett samverkansorgan mellan samtliga miljö- och hälsoskyddsförvaltningar och länsstyrelserna i de båda länen samt Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge. Miljösamverkan ska effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet. Samverkan medför större säkerhet i handläggning och bättre möjlighet för likvärdig bedömning i olika frågor. Genom att utbyta erfarenheter, stödja varandra inför svåra beslut och gemensamt finna nya former för utveckling skapas ett bättre resursutnyttjande. Miljö och hälsoskyddskontoret har projektanställt en person för inventering av enskilda avlopp. Inventeringen påbörjades under 2010 och slutfördes Totalt finns 674 enskilda avlopp varav 62 % inte är godkända. Kommunen har sökt och fått LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) beviljat för arbetet med inventeringen. LOVA-bidragen finansieras ur havsmiljö-anslaget, vars syfte är att förbättra, skydda och bevara havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Miljöskydd Energiuppvärmning 16 värmepumpsinstallationer har anmälts och delegationsbeslut har utfärdats. Totalt finns 537 kända anläggningar i kommunen. Under perioden har 716 anmälningar inkommit avseende olje-cisterner som tagits ur bruk. Kvar finns 189 cisterner (inkl. industri och hyreshus) i bruk. Hälsoskydd Radon Kommunen har tillsammans med MRM (konsultföretag) erbjudit alla hushåll i kom- Lessebo Kommun 57

58 munen rabatterad mätning av radon i inomhusluft. Kampanjen påbörjades Under 2011 utförde 4 (12) hushåll mätning, varav 25 % (71 %) överskred 200 Bq/m 3 luft. Målet är att fram till år 2020 har åtgärder vidtagits så att inga bostäder överstiger miljömålet 200 Bq/m 3 luft. (MRM= Mark Radon Miljö) Badvatten Vattenkvaliteten i skolornas bassängbad samt Kosta friluftsbad håller en jämn och bra kvalitet. Offentliga badplatser (fyra st.) har analyserats var fjortonde dag fr.o.m. mitten av juni t.o.m. mitten av augusti med bra resultat. Dessutom har elva övriga sjöar (inte offentliga badplatser) undersökts som vid provtagningstillfället uppvisat bra resultat. Livsmedel 6 anmälningar om registrering av livsmedelsanläggningar har inkommit. Totalt finns 84 tillsynsobjekt i kommunen. En kontrollplan har antagits av nämnden. Kontrollplanen är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Länsstyrelsen utförde i november en revision av lokal livsmedelskontroll i Lessebo kommun. Kalkning Effekten av kalkningen, vad gäller vattenkemin, för respektive projektområde har varit bra under Nykalkning av våtmarker inom Fibbleåns vattensystem utfördes under våren. Analysresultat från vattenprovtagning i målpunkterna visar att kommunens mål har uppnåtts. Biologisk återställning (BÅ) Biotopvård i Fagerhultsån har fortsatt med utsättning av öringyngel i ån. Miljöpris Inga förslag på kandidat till årets miljöpris. Ekonomiskt utfall Plan- och miljönämnden har ett totalt överskott på 11 tkr. Bland de större avvikelserna kan följande noteras: Verksamheten för plan- och byggkontor har ett underskott på 9 tkr. Under året har både en hastighetsplan och LIS-program framtagits inom ramen för plan- och byggkontorets budget. Kostnaden för hastighetsplanen har delats på 2011 och 2012 års budget. Verksamheten för miljö- och hälsoskydd gav ett totalt överskott på 11 tkr. Framåtblick Plan- och byggkontor Vi ska ha en god planberedskap för såväl industri- som bostadsmark. Vi arbetar med planläggning av flera objekt för bostadsändamål. Kommunens GIS-system Geosecma för Windows utfasas under Övergång och uppgradering till Geosecma for Ark Gis avses genomföras. Anslutning till en gemensam geodataportal planeras där information från en ingång kan hämtas från ett 10-tal myndigheter. Detta blir en billigare och enklare lösning då information idag köps in från resp. myndighet. Detta avser främst den grundläggande informationen. Plan- och miljökontoret skall bilda en egen förvaltning. Miljö- och hälsoskydd Uppföljning av resultaten från inventeringen av enskilda avlopp. Följa fastställd tillsynsplan. Mätningar av luftkvaliteten i gaturum ska genomföras 2 mätår inom en 5-årsperiod, 2012 och Lessebo Kommun

59 Kalkning Kalkningen fortsätter enligt fastställd plan. Kalkdoseraren i Hovmantorp nedmonteras och skrotas under Biologisk återställning (BÅ) Arbetet med biologisk återställning del 2 i Fagerhultsån/Sandsjöån påbörjas. Lessebo Kommun 59

60 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Ordförande: Ragnar Lindberg Förvaltningschef: Carl-Axel Hallberg Verksamhetsmål Alla elever ska lämna år 9 på Bikupan med en god bildningsnivå och minst godkänt i samtliga ämnen. Ansvarsområde Kunskapandet, lärandet, går som en röd tråd genom vår verksamhet; förskola, fritidshem, grundskola inklusive förskoleklass, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidsgårdar samt upplevelseverksamheten vid Kosta Glascenter. Drift Verksamheten i förskolor och grundskolor ska hålla en så hög kvalité, att det blir det självklara valet. Barn, ungdomar och medarbetare ska uppleva en trygg och utvecklande skolmiljö. Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm Kulturskola Förskola Förskoleklass och skolbarnomsorg Grundskola inkl fritidsgårdar Särskola Gymnasieskola Upplevelseverksamhet Vuxenutbildning Totalt Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm Kulturskola Förskola Förskoleklass och skolbarnomsorg Grundskola inkl fritidsgårdar Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Totalt Lessebo Kommun

61 Investeringar Barn- och utbildningsnämndens nettoinvesteringar uppgick till 250 tkr. Huvudsakligen har medlen använts till reinvesteringar i utrustning och möbler. Årssammanfattning Skolsverige förändrades i samband med höstterminen. Då förändrades de statliga styrdokumenten; ny skollag, reviderade och nya läroplaner, nya kursplaner, ett nytt tänk 2010 och system för bedömning och betyg samt lärarlegitimation som successivt börjar införas och ska vara infört höstterminen En förändrad delegationsplan som är anpassad till de förändrade styrdokumenten antogs i slutet av året. Inför läsåret 2011/12 infördes ett nytt resursfördelningssystem för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola som tar större hänsyn till barn och elevers olika förutsättningar att klara utbildningens mål. I Lessebo kommun erbjuds vårdnadshavarna plats i förskolan inom två månader och det är ett löfte som vi lever upp till. Antalet inskrivna barn var i genomsnitt januari till maj 412 barn och under september till december 395 barn. Det pågår ett aktivt arbete i hela grundskolan för att fler elever ska nå målen i samtliga ämnen. Många elever når inte målen i kemi och fysik. Arbetet tillsammans med barnen och eleverna måste påbörjas redan i förskolan, därför genomfördes det kompetenshöjning i naturvetenskapliga ämnen med hjälp av Linnéuniversitetet för förskolans lärare i augusti. Barn och utbildningsnämnden beslöt att inte ta in några elever på hantverksprogrammet vid Kosta Glascenter från och med läsåret 2011/12. Andel behöriga (%) för gymnasieskolan , , , , , , , ,0 84,0 79,3 Från och med läsåret 2011/12 måste eleverna som lämnar grundskolan ha godkänt i minst engelska, matematik, svenska samt fem ämnen till. Det är fler elever på Bikupan som inte är behöriga för gymnasiestudier än i riket, där siffran var 87,7 % för år % av Lesseboeleverna har fullständigt slutbetyg efter tre år på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö. Detta jämfört med samtliga elever där 93 % har fullständiga slutbetyg. Meritvärdet för elever i Lessebo kommun var 180,7 betygspoäng, jämfört med riksgenomsnittet på 210,6 betygspoäng. Flickorna på Bikupan har ett högre meritvärde än pojkarna. Av grundskolans totalt 868 elever i årskurserna 1-9 genomförde under år elever skolgång i annan kommuns grundskola eller annan fristående skola. Andel elever i fristående skola eller annan kommuns grundskola i förhållande till totala antalet elever i grundskolan (%) , , , , , ,6 4,9 5,2 Lessebo Kommun 61

62 Upplevelseaktiviteter vid Kosta Glascenter har ökat tack vare ett gott samarbete med Kosta Boda Art Hotel. Andelen elever som läser SFI har ökat markant. Många nyanlända kommer från Somalia. Ekonomiskt utfall Barn- och utbildningsnämnden har ett totalt överskott på tkr. Den politiska verksamheten och administrationen har ett överskott på 527 tkr. Lägre personalkostnader på grund av partiell tjänstledighet är största förklaringen. Även barnoch elevförsäkringen har kostat mindre än budgeterat. Underskottet för kulturskolan uppgår till 86 tkr. Detta beror framförallt på högre kostnader för personalens OB-ersättningar, övertider, sjuklöner och bilersättningar. Förskoleverksamheten visar ett överskott på 422 tkr. Kostnaderna för personal och driftsbidrag till föräldrakooperativ har givit överskott. Intäktssidans överskott beror framför allt på högre ersättning från Migrationsverket än beräknat. Förskoleklass och fritidshemmen går med ett underskott på 473 tkr. Lägre kostnader för interkommunala ersättningar men högre kostnader för personal och kost än budgeterat. Grundskolans och fritidsgårdarnas överskott är tillsammans 368 tkr. Kostnaderna för undervisande personal är i balans. Kostnaderna för stödassistenter inom grundskolan har kostat mer än budgeterat medan kostnaderna för specialpedagoger ger ett överskott. Det stora antalet elever med utländsk bakgrund gör att undervisningen i Svenska som andraspråk kräver stora resurser. Detta finansieras delvis genom Arbete och integration eller Migrationsverket. Kostnader för leasing av läraroch elevdatorer, accesspunkter och projektorer har tillkommit under året. På intäktssidan har bland annat interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner som studerar i Lessebo kommuns grundskola givit ett överskott. Även statsbidrag och interna intäkter ger överskott. Gymnasieskolan ger ett överskott på 140 tkr. Lägre kostnader för interkommunala ersättningar kompenserar högre kostnader än budgeterat i den egna verksamheten. Upplevelseverksamheten vid Kosta Glascenter redovisar ett överskott på 149 tkr. Kostnaderna för personal, material och lokaler har varit lägre än beräknat. Intäkterna visar ett mindre underskott. Vuxenutbildningen visar ett överskott på 754 tkr. Ökade kostnader inom SFI-verksamheten på grund av ökad efterfrågan kompenseras av högre intäkter. Inom övriga verksamheter inom vuxenutbildningen visar personalkostnader och kostnader för interkommunala ersättningar överskott. Särskoleverksamheten har ett överskott på 147 tkr. Överskottet beror främst på högre intäkter för interkommunala ersättningar. Framåtblick Arbetet under år 2012 kommer att koncentreras på genomförande av de nya läroplanerna och kursplanerna för att kunskapsresultaten ska förbättras. Det är viktigt att fler elever som lämnar Bikupan blir godkända för gymnasiestudier. Arbetet med motivationsskapande åtgärder och positiva förväntningar på alla våra barn och elever kommer att förbättra resultaten långsiktigt genom att göra dem mera nyfikna och känna en större lust till att lära sig nya kunskaper och färdigheter. Behörigheten hos lärarna och att de har legitimationen ställer krav på skolan i Lessebo. Vid nyanställningar inför läsåret 2012/13 är det oerhört viktigt att vara noga med behörigheten. På Bikupan har alla elever i år 7 och 8 en egen dator som ett arbetsredskap i sitt eget lärande. Till höstterminen kommer de elever som börjar 7:an också att få en egen dator. 62 Lessebo Kommun

63 Utvecklingen av prao-verksamheten på Bikupan påbörjas med att under läsåret 2012/13 införa kommunprao. Antal födda barn varierar mellan åren. I snitt har det fötts 82 barn/år under år År 2010 föddes flest barn (100) och minst år 2011 (68). Det är framför allt i Lessebo centralort som barnantalet sjunker. I början av år 2012 beslutades att stänga Sunnanvindens förskola. Elevtalen på Lessebo kommuns F 9 skolor är stabilt, runt 910 elever/läsår. Behovet av insatser för barn i behov av särskilt stöd är stort även fortsättningsvis. Vi behöver så tidigt som möjligt identifiera, bedöma och åtgärda behoven. Lessebo Kommun 63

64 Nyckeltal Särskola Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal elever * grundsärskola * träningsskola * gymnasiesärskola * integrerade i grundskolan Varav elever i annan kommun * grundsärskola * gymnasiesärskola nationellt program * gymnasiesärskolan individuellt program Varav elever från annan kommun Gymnasieskola Antal elever egna utbildningar Antal lärare/100 elever 8,06 8,42 11,66 Antal elever köpta utbildningar Antal elever med mer än tre års studietid Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt ingen publ uppg 14,1 64 Lessebo Kommun

65 SOCIALNÄMND Ordförande: Mats Högberg Förvaltningschef: Ann Lund Verksamhetsmål Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska känna sig nöjda med den kvalitet som erbjuds. Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska få den hjälp och det stöd som de utifrån lagar och bestämmelser anses vara i behov av samt bemötas på ett korrekt sätt. All personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett säkert och rationellt sätt. Ansvarsområde Socialnämndens verksamhetsområde omfattar dels individ- och familjeomsorg (IFO) dels äldreomsorg, hemtjänst och hemsjukvård (ÄO) dels omsorg om personer med funktionsnedsättning (OF) samt bostadsverksamhet. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm Äldreoms, hemsjukv, rehab LSS inkl missbruk o färdtjänst Individ o familjeomsorg Bostadsverksamhet Totalt Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Äldreoms, hemsjukv, rehab LSS inkl missbruk o färdtjänst Totalt Lessebo Kommun 65

66 Årssammanfattning Cheferna har haft ett nära samarbete med personalavdelningen i syfte att minska sjuktalen. Detta har resulterat i en minskning från 9,54 % till 6,84 %, baserat på frånvaro räknat i timmar. Arbetet med kvalitets- och ledningssystem har påbörjats och kommer att fortsätta Såväl socialchef som äldreomsorgschef avslutade sin anställning under sommaren. Rekrytering av ny socialchef har genomförts under hösten. En omfattande organisationsgenomlysning har gjorts. Resultatet har redovisats till nämnd, chefer samt medarbetare. Äldreomsorg/SoL En dagverksamhet för personer med minnessvårigheter har startat. Verksamheten vänder sig framförallt till personer i ordinärt boende och utgår från Lessebo hentjänstområde. Tack vare projektmedel har ett ljusrum kunnat inredas på Berghälla servicehus samt en ny terapilokal inom Hovmantorps hemtjänstområde. Ombyggnad har skett av verkstadslokal för hantering av hjälpmedel. Arbetslagsutbildning är genomförd på Berghälla servicehus. Samverkan har inletts med Landstinget Kronoberg i försöksverksamheten Samordning för Linnea. Syftet är att förbättra samordningen av omvårdnads- och omsorgsinsatser för multisjuka personer över 75 år. Omsorgsmätningar ligger till grund för fördelning av resurser inom hemtjänsten. Hemsjukvård och rehabilitering/hsl Under året har registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert införts i verksamheten. Detta innebär att en riskbedömning genomförs då den enskilde skrivs in i hemsjukvården eller flyttar in på särskilt boende, åtgärder vidtas efter behov och bedömningen följs upp var 6:e månad. Svenska palliativregistret har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. Registreringen till palliativregistret har ökat vilket innebär att fler personer i livets slutskede erhåller de insatser som bedöms vara kvalitativt värdefulla. Nytt datastöd för patientjournaler har införts, samma som landstinget Kronoberg. Rutiner för förstärkt inloggning, med e-legitimation, har testkörts. Kvalitetsuppföljningar avseende läkemedel och vårdhygien har genomförts. I övrigt hänvisas till Patientsäkerhetsberättelse Omsorg/LSS Kärnan är en socialpsykiatrisk dagverksamhet. Ett arbete pågår med syfte att öka den enskildes möjlighet till inflytande, kvalitetssäkra stödet till den enskilde samt utveckla samverkansformer med landstingets psykiatri. Vidare har ett utvecklingsarbete startat med att utveckla Kärnans verksamhet inom områden som sysselsättning och värdegrundsarbete. Att säkerställa kompetensutveckling för medarbetarna inom verksamheten är också ett prioriterat område. Ett förändringsarbete har genomförts inom LSS-verksamheten med syfte att öka möjligheterna för den enskilde att komma ut i eget arbete. Individ- och familjeomsorg Förebyggande arbete med barn och ungdomar på hemmaplan har skett genom familjepedagogiska insatser, stödsamtal, samarbete på familjecentralen och i samverkan med skolan. Behandling på hemmaplan har skett genom Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling, (IHF), med ett team på halvtid. Teamet har haft 5 barn och deras familjer i behandling. Placering har därmed kunnat undvikas för 4 av dessa barn. Antalet placerade barn och antalet vårddygn på institution har under 2011 legat på en osedvanligt låg nivå. 66 Lessebo Kommun

67 Under 2011 har Tingsryds kommun köpt motsvarande en årsarbetare av Lessebo vilket innebär att ett team arbetar på heltid i båda kommunerna. Antalet öppnade barnavårdsutredningar minskade från 113 under 2010 till 106 för Antalet socialsekreterare minskade från 4 till 3 from början av Ärendetyngden ökade därmed från 29 till 35 utredningar per socialsekreterare. Socialsekreterarna har under året visat sig ha en hög prestationsförmåga handlades 200 hushåll jämfört med 234 under En ökning på 17%. Under senare delen av 2011 har den ökade arbetsbelastningen gjort att arbetet med att stötta klienter till egen försörjning prioriteras högre än kontrollinsatser. 6 kvinnofridsärenden eller hedersrelaterat våld har handlagts. En minskning med 4 från skuldsanerings- och budgetrådgivningsärenden är en ökning med 2 jämfört med Varav 2 är inlämnade till Kronofogdemyndigheten (KFM). Dessutom har även 27 budgetrådgivningsärenden och 7 övriga ärenden handlagts av kommunens budgetoch skuldrådgivare. Under 2011 fick socialnämnden rätt i 28 fall av överklagande till förvaltningsdomstol rörande försörjningsstöd varav tre i högsta förvaltningsdomstolen. Klienterna fick rätt i fyra fall. Ekonomiskt utfall Socialnämndens verksamheter har ett totalt överskott på tkr. Politisk verksamhet och administration Kostnaderna för den politiska verksamheten har ett överskott på 39 tkr. Den centrala administrationen visar ett underskott på 168 tkr. Detta beror främst på ökade kostnader för att lösa förvaltningschefstjänsten under hösten samt rekryteringskostnader för ny förvaltningschef. Äldreomsorg, hemsjukvård, rehab Resultatet för verksamheten är ett plus på tkr. Den största differensen står personalkostnaderna för; tkr, vilket till stor del är outnyttjade centrala pengar som årligen avsätts för extraordinära insatser vid behov. Material mm ger överskott motsvarande 477 tkr varav arbetstekniska hjälpmedel utgör 122 tkr. Intäkter visar på ett underskott motsvarande1 567 tkr, där kosten utgör den största minusposten. Även hyresintäkter ligger under budget, i snitt har under året funnits 10 tomma lägenheter på våra särskilda boenden. Antalet brukare inom hemtjänsten har minskat dock har omsorgsbehovet ökat. LSS inkl missbruk och färdtjänst Totalt redovisas ett överskott på tkr. Den största posten är personalkostnaderna, drygt tkr. Inom verksamheten finns dessutom en outnyttjad budgetpost avsedd för SoL-placeringar. Under 2011 har missbruksverksamheten tillhört LSS-omsorgen. Institutionsplaceringarna av vuxna presenterar ett underskott på 230 tkr. Färdtjänsten redovisar ett överskott med 92 tkr. Individ och familjeomsorg inkl flyktingverksamhet Totalt redovisas ett överskott på tkr. Överskottet beror på ej utnyttjad budget för institutionsplaceringar barn och unga, 830 tkr. Försörjningsstödet har legat på en mycket hög nivå i förhållande till invånarantal jämfört med andra kommuner. Under året har en ombudgetering gjorts från placeringar till försörjningsstöd med 340 tkr. Detta gav ett överskott för försörjningsstöd med 90 tkr. Flyktingverksamheten inkl utredning av ensamkommande barn redovisar en budget i balans. Ersättningen från Migrationsverket för gjorda utredningar av ensamkommande Lessebo Kommun 67

68 barn har finansierat den tjänst som finns för ändamålet. Missbruk flyttades över till från Omsorgsförvaltningen (OF) till Socialtjänsten (IFO) 1 november vilket medfört en närmare samverkan mellan verksamheterna. Lessebo deltar i Kunskap till praktik genom att kompetensutveckla personal men också att bidra med kursledare. En del av handläggartjänsten förstärker from 2012 arbetet med barn och unga. Barn/unga/familj En del av uppföljningsarbetet med placerade barn har omdisponerats till en tjänst, vilket bedöms vara en effektivisering. Arbetsmängden har ökat per handläggare. Antalet placeringar på institution under 2011 har varit lågt. Detta kan delvis förklaras av behandling på hemmaplan i form av IHF. Antalet små barn som varit föremål för utredningar p.g.a. misstanke om brister i omsorgsförmåga har ökat. Kostnaderna för behandlingen sänks något eftersom vissa fasta kostnader delas med Tingsryd. Bostadsverksamheten Socialnämnden har kostnadsansvar för såväl lägenheter inom särskild boendeform som ordinärt boende. Verksamheten redovisar ett underskott på 302 tkr totalt vilket beror på att man under året haft flera outhyrda lägenheter. Antalet lägenheter för ordinärt boende är idag totalt 13; Kosta 7 och Hovmantorp 6. Framåtblick Resultatet av genomlysningen av ledningsorganisationen har presenterats för nämnden. Med utgångspunkt från föreslagna förbättringsområden har socialchefen tillsammans med sin ledningsgrupp fått i uppdrag att systematiskt arbeta med detta. Rutiner för kvalitets- och ledningssystem har påbörjats och kommer att fortsätta de närmsta åren. Kollegial granskning fortgår både inom Äldreomsorgen och inom Omsorgen om personer med funktionsnedsättning/lss. Arbetet med samverkan i förvaltningen fortskrider. Samverkan i ledningsgruppen är lika viktig som ute i verksamheterna. Arbetet med Värdighetsgarantin och förberedelser för LOV (Lagen Om Valfrihetssystem) kommer att pågå under Äldreomsorg/SoL Den medicinska utvecklingen medför att allt fler människor lever längre med sina kroniska sjukdomar. Vi har en utveckling mot kortare vårdtider inom slutenvården och mer öppna vårdformer. Detta ställer stora krav på flexibilitet och kompetens hos våra medarbetare. Att sytematiskt arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling är en framgångsfaktor både för att behålla men också för att kunna rekrytera medarbetare. Hemsjukvård och rehabilitering Ett ökande behov av vård och omsorg i ordinärt boende är en tydlig tendens. Fler barn och unga vårdas utanför sjukhus. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar även dessa och kräver ett system som är anpassat för att möta denna grupps specifika behov. Omsorg/LSS Daglig verksamhet för personer med varierande funktionshinder ska i så hög utsträckning som möjligt integreras i samhället. Behovet av platser inom daglig verksamhet ökar. Arbetet med att planera för ett nytt boende enligt LSS 2014 kommer att påbörjas under En satsning på systematisk kompetenshöjning bör planeras för samtliga medarbetare. Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd Den introduktionsersättning och det etableringsstöd som erbjuds nyanlända syftar till att man ska skapa möjlighet till egen försörjning. Om detta inte är möjligt har den enskilde möjlighet att söka försörjningsstöd. prognosen för 2012 visar en ökad efterfrågan. 68 Lessebo Kommun

69 Ett kommunövergripande arbete pågår för att hitta alternativ. Missbruk Den påbörjade samverkan mellan Omsorgsförvaltningen (OF) och Socialtjänsten (IFO) kommer att fortsätta utvecklas. Barn/ungdom/familj Arbetet med att effektivisera handläggningsarbetet fortgår. Förhoppning är att få permanent BBIC-Licens Pågående trend med få placeringar på institution förväntas bestå. Fortsatt satsning på Intensiv familjebehandling på hemmaplan kommer att göras. Bostadverksamhet En översyn av socialnämndens bostadsbestånd kommer att genomföras, detta omfattar både särskilda boenden inom äldreomsorgen samt lägenheter i ordinärt boende. Antal personer som efterfrågar särskilt boende har minskat vilket resulterar i ett ökat antal lediga lägenheter. En ökad efterfrågan på bostad enligt LSS har uppkommit. En boendegrupp är tillsatt med uppdrag att ta fram en plan för hur bostadsfrågan ska hanteras. Lagändring är att vänta, vilket kommer att kräva fler uppföljningstillfällen när det gäller placerade barn. Lessebo Kommun 69

70 70 Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal årsarbetare totalt 202,94 191, Sjukfrånvaro totalt i förvaltningen % 7 9,54 Antal rapporterade avvikelser enligt LEX SARA 5 2 Antal rapporterade avvikelser enligt LEX MARIA 0 0 Andelen befolkning som är 65 år och äldre 21,8% 23,9% 23,1% - därav med beviljad insats 10,2% Andelen befolkning som är 80 år och äldre 6,6% 7,1% 7,1% -därav med beviljad insats 29,4% Antal brukare inom hemtjänsten Antal brukare inom hemsjukvården Antal platser i särskilda boendeformer, äo Nyttjandegrad på särskilda boendeformer äo 90,0% 91,1% 90,0% Bruttokostnad/brukare äldreomsorg tkr , Bruttokostnad/invånare äldeomsorg tkr , LSS bruttokostnad/invånare, tkr 3,00 Antal LSS-ärenden/personer därav LASS-ärenden/personer Antal beviljade LSS-timmar utförda av kommunen 115 Antal beviljade LASS-timmar utförda av kommunen Antal SOL-ärende/personer med psyk funktionshinder Antal brukare på daglig verksamhet LSS,SoL 37 Nettokostnad försörjningsstöd tkr Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd Antal placerade barn/ungdomar inkl nyanlända - i familjehem på institution Antal placeringsdygn barn/ungdomar inkl nyanlända - i familjehem på institution Antal placerade vuxna på institution 7 Antal placeringsdygn vuxna Antal barn/ungdomar inom IHF 5 70 Lessebo Kommun

71 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I denna sammanställda redovisning omfattas kommunkoncernen av - Lessebo kommun - AB Lessebohus, - AB Lessebo Fastigheter, - AB Spånet 5, - AB Kyrkbyn 3, - Lessebo Fjärrvärme AB, - Kosta Köpmanshus AB och Kommunalförbundet RÖK. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats (här nedan avses de i aktiebok angivna värden för aktiebreven) vid anskaffningstillfället har eliminerats. Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag. Helägda bolag AB Lessebohus AB Lessebohus äger, förvaltar och hyr ut bostäder och lokaler inom Lessebo kommun. Antalet förvaltade enheter är varav 873 bostäder, 75 lokaler samt 158 garage/carport. Under våren avyttrades fastigheten Skruv 50:5, Åbrovägen 2 i Skruv. Vid årsskiftet var antalet lediga lägenheter 94 st. (102 st.) vilket ställer krav på prioritering och större fokus på att anpassa beståndet efter den efterfrågan som finns på de olika tätorterna inom kommunen. För att anpassa antalet lägenheter till efterfrågan har bolaget beviljats rivningslov för tre fastigheter Kosta. Nedskrivning av dessa fastigheters bokförda värde har skett med tkr. Ett ägartillskott har tillskjutits av ägaren med tkr. Under året har större delen av fastighetsbeståndet i Lessebo tätort anslutits till fjärrvärme. Detta innebär att fyra orter får miljömässiga vinster samt avsevärt lägre kostnader för all uppvärmning inom bolaget. From årsskiftet 2012 har bolaget att sköta förvaltningen av egna fastigheter men även Lessebo kommun samtliga förvaltningsfastigheter dock inte parkområden och vissa specialfastigheter. Aktiekapitalet uppgår till tkr. Årets resultat uppgår till -590 tkr ( tkr). Soliditeten uppgår till 3,8 % (1,5 %). AB Lessebo Fastigheter AB Lessebo Fastigheter äger och förvaltar fem fastigheter: parkeringsplatsen Härden 9 i Lessebo, industrifastigheterna Spånet 1 (såld under året) och Spånet 2 i Hovmantorp, Metallen 9 i Hovmantorp, Linneskruv 1:53 i Strömbergshyttan och Skruv 2:85 och Skruv 30:2. Vidare är bolaget ägare till industrihotellet AB Spånet 5 som ägde en fastighet (såld under året) i Hovmantorp och industrihotellet AB Kyrkbyn 3 som äger en fastighet i Lessebo. Bolaget har vid årsskiftet sammanlagt kvm uthyrningsbar yta för industri- och fritidsändamål. AB Lessebo Fastigheter är ägare till Lessebo kommuns investering i IT-Infrastruktur. Uppkoppling för bredbandsteknik sker via fiber, radiolänk och med ADSL/SDSL -teknik vilket ger en täckning på ca 99 % av alla kommunens företag och hushåll. Stadsnät har etablerats i Hovmantorp och Kosta. Till halvårsskiftet 2012 beräknas bolaget kunna leverera fiberkommunikation via stadsnät i Lessebo och Skruv. Bolaget deltar aktivt i utbyggnaden av IT-Infrastruktur enligt projekt Fiber Lessebo som avser landsbygden inom kommunen och kommun- och länssammanbindande kommunikation. Aktiekapitalet uppgår till tkr. Årets resultat uppgår till -257 tkr ( 178 tkr). Soliditeten uppgår till 2,4 % (3,3 %). AB Spånet 5 AB Spånet 5, som är ett helägt dotterbolag till AB Lessebo Fastigheter, ägde och förvaltade en industrifastighet i Hovmantorp, Spånet 5. Under slutet av året har bolagets fastighet sålts och bolaget kommer under 2012 att fusioneras med moderbolaget AB Lessebo Fastigheter. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Lessebo Kommun 71

72 72 Årets resultat uppgår till 30 tkr (-22 tkr). Soliditeten uppgår till 71,5 % (18,8 %). AB Kyrkbyn 3 AB Kyrkbyn 3, som är ett helägt dotterbolag till AB Lessebo Fastigheter, äger och förvaltar en industrifastighet i Lessebo, Kyrkebyn 3. Fastigheten har uthyrningsbar yta för industriändamål. Antalet lokaler uppgår till 5 st. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Årets resultat uppgår till 9 tkr (-256 tkr). Soliditeten uppgår till 49,6 % (48,6 %). Lessebo Fjärrvärme AB Lessebo Fjärrvärmes uppdrag är att bedriva fjärrvärmeförvaltning i Lessebo kommun. Utbyggnaden av fjärrvärme för Kosta, Hovmantorp och Skruv är klar sedan tidigare med sammanlagt 37 km (32) km kulvertledning. Under har det byggts kulvertnät, 10 km, i Lessebo tätort och de största energiförbrukarna är anslutna. Kvarstår arbete med förtätning, villaanslutningar, i Lessebo och Skruv vilket sker under Aktiekapitalet uppgår till tkr samt ett aktieägartillskott på tkr från Lessebo kommun varav tkr är förbrukat. Årets resultat uppgår till tkr ( kr). Soliditeten uppgår till 4,4 % (3,5%). Delägda bolag Kosta Köpmanshus AB Bolaget äger och förvaltar byggnader och fastigheter som används till affärsuthyrning och hotellverksamhet i Kosta. Lessebo kommun äger 51 % och New Wave Group 49 %. Fullt uthyrda outlet-butiker uppgår till kvm. Balansomslutningen uppgår till 325 mkr och upplåning sker i egen regi utan kommunal borgen. Årets resultat uppgår till 7 tkr (1 134 tkr). Soliditeten uppgår till 20,6 % (19,7 %). Kommunalförbundet RÖK Räddningstjänsten för Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommun organiseras i ett kommunalförbund. Lessebo kommuns kostnadsandel uppgår till 25,7 %. Årets resultat uppgår till -573 tkr (+404 tkr). Övrigt ägande och verksamheter Lessebo kommun äger minoritetsandelar/är andelsägare i; Glasriket AB 8 %, aktier för 32 tkr Kommuninvest ekonomisk förening med 385 tkr, värde 467 tkr Kreditgarantiföreningen Kronoberg ekonomisk förening med 100 tkr Kommunassurans Syd Försäkrings AB med 390 tkr. Vidare är kommunen medlem i Kommunalförbundet VoB Kronoberg (Vård och Behandling). Vidare ingår Lessebo Kommun, AB Lessebohus och RÖK i en samverkan för PA- och löneadministration i en gemensam nämnd, HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun. Ekonomisk sammanfattning Koncernens årsomsättning uppgår till 586 mkr (565 mkr). Årets eliminerade resultat blev mkr -1,2 mkr (0,6 mkr). Koncernens balansräkning omsluter mkr (1 140 mkr) vilket är 13 mkr mer än förra året. Soliditeten har minskat från 17,8 % till 17,5 %. Under 2011 har koncernen nettoinvesterat för 64 mkr. Förra året uppgick nettoinvesteringen till 94 mkr. Aktiekapitalet uppgår till tkr varav kommunens andel tkr. 72 Lessebo Kommun

73 RESULTATRÄKNING, Sammanställd redovisning Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 5, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Resultat före skatt Skatt Förändring eget kapital Lessebo Kommun 73

74 FINANSIERINGSANALYS, Sammanställd redovisning Tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för uppskjuten skatt Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Investering i immateriela anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar In-/utbetalningar för övriga investeringar Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar Investering av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering av skuld Kortfristig upplåning Ökning av kapitalförvaltning Minskning av kapitalförvaltning Ökning av långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Lessebo Kommun

75 BALANSRÄKNING, Sammanställd redovisning Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immaterialla anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar/aktier / Värdepapper Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL 15 Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR 16 Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser Avsättning skatter Andra avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvars- och borgensförbindelser Lessebo Kommun 75

76 NOTER, Koncernen, Tkr * Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel (material, varor) Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet/entreprenader Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Inköp av anläggnings- o underhållsmaterial Bidrag och transfereringar Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Lönekostnader inkl sociala avgifter Pensionskostnader Hyror och leasing Material Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar Tot ansk värde Totala avskrivn IB Årets nettoinvest Årets avskrivn Årets upp/nedskrivn Bokfört värde UB Maskiner o inventarier Tot ansk värde Totala avskrivn IB Årets nettoinvest Årets avskrivn Årets upp/nedskrivn 0 Bokfört värde UB Not 4 Jämförelsestörande poster Kostnader Jämförelsestörande kostnad, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn Avsättning omstruktureringsåtgärder Summa jämförelsestörande kostnader Intäkter Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling 235 Summa jämförelsestörande intäkter 274 Summa netto jämförelsestörande poster * Notapparat avser endast 2011 eftersom vi bytt sammanställningsmodell. 76 Lessebo Kommun

77 NOTER, Koncernen, Tkr * Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt *Slutavräkn/Delavräkn för år 2010 (4 894 tkr varav tkr bokf. 2010) *Delavräkn för år Summa skatteintäkter Not 6 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift LSS-utjämningsavgift Summa kommunalekonomisk utjämning Not 7 Finansiella intäkter Utdelning aktier, pensionsförvaltning Räntor utlåning/placeringar 180 Reavinst Övriga ränteintäkter Summa finansiella intäkter Not 8 Finansiella kostnader Ränta pensionskostnader 102 Räntor på anläggningslån Reaförlust Övriga räntekostnader 784 Summa finansiella kostnader Not 9 Skatt Skatt på årets resultat 11 Beräknad skatt på obeskattade reserver 200 Summa skatt 211 Not 10 Pågående nyanläggningar Tot ansk värde Årets nettoinvest Omklassificeringar 0 Bokfört värde UB Not 11 Långfristiga fordringar Pensionsförvaltning Långfr fordran på koncernföretag Övr långfristiga fordringar Summa långfristiga fordringar Not 12 Förråd Råvaror och förnödenheter 319 Lessebo Kommun 77

78 NOTER, Koncernen, Tkr * Not 13 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar 329 Mervärdesskattefordran Förutbetalda kostnader o upplupna skatter Övr kortfr fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 14 Likvida medel Kontantkassor 0 Kassa, postgiro, bank Summa likvida medel Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Not 16 Avsättningar Pensioner Avsättningar pensioner exkl. ÖK-SAP 868 Avsättningar pensioner avs. ÖK-SAP 169 Avsättning särkild löneskatt 252 Andra pensionsavsättningar Summa pensioner Återställning tipp Semesterlöneskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Not 17 Långfristiga skulder Lån till bank/kreditinstitut Amortering nästa år Summa långfristiga skulder Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Preliminärskatt för anställda Arbetsgivaravgifter Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter Amorteringar nästa året Mervärdesskatt 492 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 20 Panter och ansvarsförbindelser Borgen egna hem 191 Övriga åtaganden 896 Summa panter och ansvarsförbindelser Lessebo Kommun

79 Lessebo Kommun 79