Endoskopi Anna Holmberg MD, PhD
|
|
- Mats Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 . Endoskopi Anna Holmberg MD, PhD
2 Risk för smittspridning via endoskop var är fallgroparna och hur undviker vi dem Komplexiteten i en säker endoskopihantering och rengöringsprocess Lista framgångsfaktorer för en patientsäker endoskopiverksamhet Diskutera tolkning av odlingssvar varvat med fallrapporter kring endoskopirelaterade utbrott från verkligheten
3
4 Vad vi ser och uppfattar Vad vi inte ser.finns det?
5 Scoping the problem A double-reprocessing high-level disinfection protocol does not eliminate positive cultures from the elevators of duodenoscopes. Rex DK et al, Endoscopy. 2017; (published online dec ) Genomic epidemiology of an endoscope associated outbreak of Klebsiella pneumoniae carbapenemase (KPC)-producing K. pneumoniae. Marsh JW et al.plos One. 2015; 10: e Early identification and control of carbapenem-producing Klebsiella pneumoniae, originating from contaminated endoscopic equipment. Alrabaa S et al.am J Infect Control. 2013; 41: Transmission of Salmonella enteritidis after endoscopic retrograde cholangiopancreatography because of inadequate endoscope decontamination. Robertson P et al.am J Infect Control. 2017; 45: 4402 Klebsiella spp. in endoscopy-associated infections: we may only be seeing the tip of the iceberg. Gastmeier P Infection. 2014; 42: Superbugs on duodenoscopes: the challenge of cleaning and disinfection of reusable devices. Humphries RM et al, J Clin Microbiol. 2015; 53: ction. 2014; 42: An outbreak of carbapenem-resistant OXA-48- producing Klebsiella pneumoniae associated to duodenoscopy. Kola A et al. Antimicrob Resist Infect Control. 2015; 4: 8 Withdrawal of a novel-design duodenoscope ends outbreak of a VIM-2-producing Pseudomonas aeruginosa. Verfaillie C et al. Endoscopy. 2015; 47: Multidrug-resistant Klebsiella pneumonia outbreak after endoscopic retrograde cholangiopancreatography. Aumeran C et al. Endoscopy. 2010; 42:
6 MDedge Network Endoscopy-related infections found higher than expected, prophylaxis overused REPORTING FROM ICEID 2018 (Internat conference on emerging inf diseases)
7 Infektionsfrekvens efter gastro- och koloskopistudie vid Johns Hopkins Hospital, USA 2018 Studie vid Johns Hopkins University på 2.3 millioner patienter från 6 delstater Kontrollerade patienter som sökt sjukvård pga infektion post endoskopi dag 7 och dag 30 UVI, pneumoni, clostridium diff inf, sepsis, endokardit Predisponerande faktorer; Sjukhusvård < 30 dagar innan, nyligen annan endoskopi us, barn eller äldre personer, manligt kön, afroamerican eller native american, få us på enheten, Rates of infection after colonoscopy and osophagogastroduodenoscopy in ambulatory surgery centres in the USA, Endoscopy Original article BMJ Gut 2019: Volume 67, Issue 9
8 Infektionsfrekvens efter gastro- och koloskopistudie vid Johns Hopkins Hospital, USA 2018 I odlingar fann man multiresistenta E. coli, Klebsiella pneumoniae, Clostridium difficile, Pseudomonas, Staphylococci, Streptococci och anaeroba bakterier Infektionsfrekvens efter 7dagar koloskopi är 1 per 1000, gastroskopi 3 per 1000, cystoskopi 4 per 1000 samt för bronkoskopi 15.6 på 1000 dvs 1,6% Infektions frekvens efter 30 dagar 5.4 per 1000 koloskopi, 10.8 per 1000 gastroduodenoskopi, För 65% av patienterna krävdes inneliggande vård. Rates of infection after colonoscopy and osophagogastroduodenoscopy in ambulatory surgery centres in the USA, Wang et al, Endoscopy Online issue publication August 13, 2018
9 ERCP-associerat ESBL/ESBL-carba E.coli utbrott Sjukhus i USA Blododlingar fr patient visar växt av E.coli med ESBL och ESBL-carba 7 patienter genomgått ERCP 16% mortalitet efter 30 dagar i infektion Hos pat med ESBL-carba 56% mortalitet inom 30 dagar 2/8 endoskop koloniserade med patientidentiska stammar via PFGE (pulsfältgelelektrofores) Enhet som hade mycket god följsamhet till nationella guidelines hygienföreskrifter och leverantörens desinfektionsföreskrifter Endoscopic retrograde cholangiopancreatography-associated AmpC Escherichia coli outbreak. Wendorf KA 1 Duchin J et al Infect Control Hosp Epidemiol Jun;36(6): doi: /ice Epub 2015 Mar 30.
10 Scoping the problem: endoskopi-associerade infektioner eller Vikten av att torka ett endoskop Studie som utvärderade effekt av torkning och förvaring av endoskop - samband mellan fukt i endoskop och kontamination belystes. Studien genomfördes på 3 sjukhus i USA 2017 Desinfekterade endoskop inspekterades visuellt, odlades samt ATP-testades Kvarstående vätska detekterades I 22/45 skop (49%). Förekomst av fukt varierade betydligt mellan sjukhusen (5%; 83%; 85%) Höga ATP nivåer hittades i 22% av endoskopen och mikrobiologisk växt fanns i 71% av endoskopen. Stenotrophomonas maltophilia, Citrobacter freundii, and Lecanicillium lecanii/verticillium dahliae were found. Skadade endoskop användes på alla enheterna. Residual moisture and waterborne pathogens inside flexible endoscopes: Evidence from a multisite study of endoscope June 2018Volume 46, Issue 6, Pages Am Journal of infection control 553(18)
11 Proteintest (ATP-test) Hygienstandarden och effektiviteten av rengöringsprocesser kan snabbt utvärderas genom att mäta närvaro av adenosin tri-fosfat (ATP) som finns ( intra och extracellulärt) i ex ett prov, på en yta. ATP kvantifieras genom att mäta ljuset som prod i reaktion med luciferasenzym. På kort tid ka nmn få indikation på biologisk kontamination dock skiljer det ej på viabla/avdödaad emikroorganismer Ger möjlighet att följa trender över tid och upptäcka brister i hygienrutiner. Teststicka och mätare
12 Torkskåp Slutsats Fukt främjar mikrobiologisk växt och biofilmsbildning i endoskop Kvarstående fukt återfanns i 49% av endoskopen. Mikrobiologisk växt återfanns i 71% av endoskopen. Kvarstående vätska var associerat med högre ATP nivåer och mikrobiologisk växt Förbättringar avseende reprocessing and torkningsmetoder är nödvändiga för att kunna garantera patientsäkerheten Residual moisture and waterborne pathogens inside flexible endoscopes: Evidence from a multisite study of endoscope June 2018Volume 46, Issue 6, Pages Am Journal of infection control 553(18)
13 Utbrott Outbreak investigation among 39 case patients at a tertiary care hospital in northeastern Illinois, including a case-control study, infection control assessment, and collection of environmental and device cultures; patient and environmental isolate relatedness was evaluated with pulsed-field gel electrophoresis (PFGE). New Delhi metallo-β-lactamase-producing carbapenem-resistant Escherichia coli associated with exposure to duodenoscopes.epstein L 1, Kallen AJ 6 et al. JAMA Oct 8;312(14): doi: /jama
14 Utbrott This outbreak of pulmonary P. aeruginosa/s. maltophilia coinfections was caused by suction valve contamination of two bronchoscopes of the same manufacturer. Our findings underscore the need to test suction valves, in addition to bronchoscope channels, for routine detection of bacteria. Outbreak of pulmonary Pseudomonas aeruginosa and Stenotrophomonas maltophilia infections related to contaminated bronchoscope suction valves, Lyon, France, Guy M 1, Bénet T et al Euro Surveill Jul 14;21(28). doi: / ES
15 Har vi ett problem?
16 Överföring av mikroorganismer i samband med endoskopi Vanliga orsaker till endoskopi-relaterade infektioner: Bristfällig manuell rengöring, desinfektion och/eller torkning Kontaminerad diskdesinfektor Felaktig instrumentdesign, flergångs produkter Skadat endoskop Felaktig arbetsmetod!
17
18
19
20
21 Endoskopirelaterade infektioner Exempel på bakterieinfektioner associerade med otillräcklig rengöring av endoskop : Luftvägsinfektioner (P. aeruginosa, M. tuberculosis) Urinvägsinfektioner (P. aeruginosa) Gastrit, duodenit (H. pylori) Colit diarrhea (C. difficile) Kolangit (Klebsiella, Acinetobacter,E.coli) Sepsis (ESBLprod Klebsiella, E.coli, P.aeruginosa, Acinetobacter,)
22 Tillväxten påverkas av Vatten Näring Temperatur Syrehalt ph En ren och torr miljö motverkar tillväxt av mikroorganismer 22
23 Hur bakterier växer 23
24 Snabb tillväxt om miljön är optimal Kl st bakterie (1 miljard bakterier)
25 Biofilm i vattenanslutning Friday, 19 April 2019 OLYMPUS Europa Holding GmbH Page 25
26 Biofilm på insidan av vattenslangar
27 ECRI Emergency Care Research Institute the discipline of Science, the integrity of Independence Syfte Riskbedömning av medicinsk teknisk utrustning Ökad säkerhet i vården Förbättra medicinsk utrustning Skapa medvetenhet över potentiella risker gällande medicinsk utrustning
28
29
30
31
32 Förutsättningar för endoskopisk verksamhet Ansvar Vårdgivaren är ansvarig för att de medicintekniska produkterna som används i sjukvården är ändamålsenliga och säkra. Verksamhetschefen är ansvarig för kvalitet och patientsäkerhet. Arbetstagare är skyldig att följa arbetsgivarens instruktioner och välja lämplig skyddsutrustning utifrån arbetsuppgiftens art. Verksamhetschefen ansvarar för att: Personalen får adekvat utbildning Det finns bruksanvisning från leverantör för alla moment i samband med omhändertagandet och iordningställandet av utrustningen. Rutiner och skyddsföreskrifter är utformade så att personalen inte utsätts för risk för smitta eller exponeras för skadliga ämnen. Tillhandahålla föreskriven skyddsutrustning. Det ska finnas en plan för regelbundna kontroller för all endoskopiutrustning enligt tillverkarens anvisning såsom service och underhåll. Dokumentation för spårbarhet finns. Det finns de antal endoskop och diskdesinfektor för värmekänsliga endoskop som motsvarar behovet inom den aktuella verksamheten. Handlingsplan för eventuell driftstörning av utrustning finns
33 Regelverk Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 Patientskadelagen 2014:821 Lagen om Medicinteknisk produkt, SFS 1993:584 Smittskyddslagen Arbetsmiljölagen SOFS 2015:10 föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvård NOTE:The importance of decontamination needs to be clearly understood at all levels throughout the organisation. There could be legal implications if failures in this process are identified
34
35
36 Vilka är utmaningarna? Förstå komplexiteten i endoskopets uppbyggnad och anpassa rengöringsprocessen efter detta Känna till ökad risk för postendoskopi infektion relaterat till typ av endoskop, bakteriespecies och utbildningsnivå på enheten Försäkra oss om adekvat rengöring, manuell inspektion och läcktest görs Undvika skador på endoskopen (bit-slit och släng) Adekvat förvaring och torkning för att undvika biofilmsbildning Kontrollera slutsköljvatten och endoskop Eliminera risk för kontamination via händer eller omgivning
37 En enda röra
38
39
40
41
42
43 Endoskopi diskdesinfektorer
44
45
46 Riktlinjer för endoskopihygien ESGE ESGENA Guideline Committee I Sverige: SEGP (Svensk förening för Endoskopi och Gastroenterologi Personal) Svensk förening för Vårdhygien Medicinteknisk expertis
47 Riktvärden mikrobiologisk kontroll enligt ESGE-ESGENA : Sista sköljvatten diskdesinfektor/vattenflaska Frekvens: Minst var 3:e månad Gränsvärden: - Testorganismer: 0 CFU/ml - Totalantal: 10 CFU /100 ml Endoskop (sköljprov): Frekvens: Riktvärde 1 gång/år per endoskop) Gränsvärden: - Testorganismer: 0 CFU/ml - Totalantal: 20 CFU / kanal Endoskop (svabbprov): Samma som för sköljprov förutom totalantal, endast testorganism kontrolleras Provtag diskmaskin i anslutning till provtagning av endoskop!. Metod? Medium? När?
48 Vad säger vårdhandboken? Bakteriologisk och rengöringskontroll av slutsköljvatten Kvartalsvis kontroll av totalantalet bakterier, där godkänt värde för totalantalet är <10 cfu/100 ml samt total avsaknad av legionella- och mykobakterier eller Pseudomonas aeruginosa. Besvaras slutsköljvattenprovet som inte tjänlig mikrobiologisk kvalitet enligt ovan, kontaktas verksamhetschef och vårdhygienisk enhet för bedömning av åtgärd. Diskdesinfektor för värmekänsliga endoskop används inte i avvaktan på beslut. Bakteriologisk och rengöringskontroll av endoskop Bakteriologisk- och rengöringskontroll av endoskop utförs som en del i den upprepade processkontrollen, UPQ som utförs årligen. För bakteriologisk kontroll tas odling på endoskopen. För test av rengöring kan proteinresttest användas. Duodenoskop bör kontrolleras tätare.
49 Indikatororganismer Viktiga bakterier (relaterade till endoskopi) som indikation på otillräcklig manuell diskning och desinfektion, defekta endoskop: Escherichia coli Enterobacter Enterococcus Proteus Klebsiella => Typisk gastrointestinal flora
50 Indikatororganismer Viktiga bakterier som indikation på kontaminerat sköljvatten Pseudomonas (aeruginosa) Mykobakterier Legionella pneumophila => Typiska vattenbakterier
51 Indikatororganismer Viktiga bakterier (och svamp) som indikation på felaktig hantering eller dålig handhygien : Staphylococcus aureus/kns Candida spp Micrococcer Bacillus =>Typiska hud/mucosa organismer
52 Vad växer i slutsköljvatten? Vattenmiljöbakterier Pseudomonas aeruginosa Stenotrophomonas maltophilia Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Bacillus species
53 Gränsvärden för slutsköljvatten Slutsköljvattnet ska vara fritt från: Pseudomonas aeruginosa Legionella species Atypiska mykobakterier Totalantal bakterier <10 cfu/100ml
54 Vad växer i odling från endoskop? Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Bacillus species E coli, Klebsiella Staphylococcus aureus Mögelsvamp Streptokockspecies Alltid artbestämning
55 Gränsvärden för endoskop Får inte förekomma sjukdomsframkallande bakterier t ex: Pseudomonas aeruginosa Enterokocker E coli (eller andra tarmpatogener) Staph aureus
56 Region Skåne Endoskopi Under hösten 2015 utbrott med smittspridning av vancomycinresistena enterokocker i Lund. Smittspårning; endoskopmedierad smitta. ERCP-duodenoskop Resurskrävande för verksamheten Endoskopironder initieras på SUS(Lund-Malmö) därefter i SUND samt KRY. Ronderna genomfördes i samarbete Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne och Medicinsk teknik. Målsättningen med ronderna är att kartlägga förutsättningar för att utföra endoskopi enligt riktlinjer vilka omfattar rengöring, förvaring, spårbarhet samt egenkontroll och utbildning för att undvika nosokomial smitta.
57
58 Förvaring
59 Översyn endoskopiverksamheten i Region Skåne Kartlagt 40 endoskopienheter i SUS, SUND, KRY Det föreligger generellt brister i följsamhet till vårdhandbokens rutiner för endoskopirengöring. Bidragande orsaker till detta är undermåliga lokaler, få diskdesinfektorer och avsaknad av adekvata torkskåp samt brist på utbildning för personal. Det är dock viktigt att betona att det finns enstaka välfungerande endoskopienheter på alla sjukhusen. Det finns ingen kontinuerlig kontroll/översyn av maskiner Det finns ingen spårbarhet vad gäller vilket endoskop som använts till vilken patient vilket omöjliggör smittspårning samt säker hantering av endoskop. Det finns ingen systematisk bakteriologisk kontroll av endoskopen på SUS, SUND eller KRY(Ystad) i Kristianstad görs dock odling var 3:dje månad.
60 Åtgärder/spin off Nybygge av central endoskopidiskenhet inrättas på SUS Lund och SUS Malmö Regional vårdhygienisk endoskopikurs 2 gånger /år för alla personalkategorier Endoskopirond i samband med hygienrond minst var 18:de månad Ökat samarbete med klinisk mikrobiologi; odling på sköljvatten och endoskop Proteintest pilotstudie på ÖNH Ny mikrobiologisk odlingsremiss Nya samarbetsgrupper i södra regionen och nationellt Presentation på nationella möten
61 Lärdomar efter 9 månader Det är bra att borsta! KNS, micrococcer, gränsvärde Dynamik i dokument Inspektion: Bettmärke Bättre resultat/ mindre kontamination efter några gångers odling Fått igenom äskande om ny diskho, diskdesinfektorer, torkskåp Nya ronder genomförs Granskar de privata endoskopienheterna med kontrakt med Region Skåne Nationella rekommendationer utformas klara dec 2109 (nationellt uppdrag)
62 Guide för tolkning av analyssvar från slutsköljvatten (diskdesinfektorer för värmekänsliga instrument) Analyssvar Åtgärd Legionella species Pseudomonas aeruginosa Atypiska mykobakterier >0 cfu/100ml Diskdesinfektorn tas ur drift, kontakta Vårdhygien för råd. Kontakta leverantören samt den verksamhet som ansvarar för service och drift, t ex MTA eller Regionservice. Omgående ny provtagning. Totalt antal bakterier Godkänt resultat, ingen åtgärd <10 cfu/100 ml Totalt antal bakterier >10 cfu/100ml Diskdesinfektorn tas ur drift, kontakta Vårdhygien för råd. Kontakta leverantören samt den verksamhet som ansvarar för service och drift, t ex MTA eller Regionservice. Omgående ny provtagning.
63 Guide till provsvar från flexibla endoskop Analysresultat Åtgärder Icke sjukdomsframkallande bakterier t ex Bacillus, vattenmiljöbakterier, KNS 1-10cfu/100ml 1-10 cfu i borstprov Bronkoskop, duodenoskop, cystoskop tas ur drift. Ny rengörings- och desinfektions-process av endoskop samt nytt prov. Bedömning om fortsatt drift av instrumentet är möjlig. Rådgör med Vårdhygien Kvarstår avvikande resultat kontaktas endoskopleverantör/mta. Övriga endoskop Ingen åtgärd Icke sjukdomsframkallande bakterier t ex Bacillus, vattenmiljöbakterier, KNS >10cfu/100ml >10 cfu i borstprov Endoskop tas ur drift Ny rengörings- och desinfektions-process av endoskop samt nytt prov. Bedömning om fortsatt drift av instrumentet är möjlig. Rådgör med Vårdhygien Kvarstår avvikande resultat kontaktas endoskopleverantör/mta. Sjukdomsframkallande bakterier ex pseudomonas, enterokocker, e-coli >0 cfu/100ml >0 cfu i borstprov Endoskop tas ur drift Ny rengörings- och desinfektions-process av endoskop samt nytt prov. Instrumentet får ej användas förrän negativt provsvar föreligger. Rådgör med Vårdhygien Kvarstår avvikande resultat kontaktas endoskopleverantör/mta.
64 Kunskapsunderlag Vårdhandbokens-Endoskopi, rengöring och desinfektion av värmekänsliga endoskop TS 46:2016 ESGENA SSI-For genbehandling af fleksible endoskoper
65 Nationella riktlinjer 2019 Nationell grupp som består av mikrobiolog, infläk, VH läk, gastroskopist, VH ssk Gå igenom och fusionera nu rådande dokument, riktlinjer i Europa, USA, Australien, Kanada för endoskopi provtagning och mikrobio gränsvärden. Ny data genom artikelgenomgång. Diskussion med medicinsk expertis. Leverantörsinformation Skapa nationell riktlinje för att underlätta strategi avseende odlingsfrekvens, tolkning och åtgärd vid mikrobiologisk växt i endoskop och diskdesinfektorer På remiss i maj-juni 2019 Beräknas klart för implementering dec 2019
66 Vad kan vi göra? Outbreaks of carbapenem-resistant Enterobacteriaceae infections associated with duodenoscopes: What can we do to prevent infections?rutala WA 1, Weber DJ 2 Am J Infect Control May 2;44(5 Suppl):e doi: /j.ajic Impact of ethylene oxide gas sterilization of duodenoscopes after a carbapenemresistant Enterobacteriaceae outbreak. Naryzhny I 1, Silas D 1, Chi K 1. Gastrointest Endosc Aug;84(2): doi: /j.gie Epub 2016 Feb 5.
67 Åtgärder Metodändring Culture and quarantine Spårbarhet Utbildning Applying the TIn 2002, Virginia Mason Medical Center (VMMC) adapted the Toyota Production System, also known as lean manufacturing. To translate the techniques of zero defects and stopping the line into health care, the Patient Safety Alert (PSA) system requires any employee who encounters a situation that is likely to harm a patient to make an immediate report and to cease any activity that could cause further harm
68 Utbrott/Utmaningar From January to April 2012, 30 patients with a VIM-2-positive P. aeruginosa were identified, of whom 22 had undergone an ERCP using a specific duodenoscope, the TJF-Q180V Withdrawal of a novel-design duodenoscope ends outbreak of a VIM-2- producing Pseudomonas aeruginosa.verfaillie CJ, Vos MC et al. Endoscopy Jun;47(6):502. doi: /s Epub 2015 Apr 27.
69
70
71 Det kan bli bra! Implementation of a systematic culturing program to monitor the efficacy of endoscope reprocessing: outcomes and costs Gene K. Ma, MD,1 Gregory G. Ginsberg, MD1 et alphiladelphia, Pennsylvania Elevator lever-equipped endoscopes, USA Gastrointest Endosc 2017;-:1-6., Received December 23, Acepted May 1, 2017.
72 ERCP Between January 2013 and December 2014, the FDA received 75 Medical Device Reports encompassing infections of approximately 135 patients in the USA. These infectious agents included multidrug-resistant bacteria such as Escherichia coli and Klebsiella species. The infections were originally thought to be due to design flaws, but an outbreak occurred in a facility that used the redesigned duodenoscope and revised cleaning protocol. Los Angeles Times. Olympus' redesigned scope is linked to infection outbreak (accessed 9 June 2017). On 19 February 2015, the Food & Drug Administration (FDA) published a Safety Communication relating to possible transmission of microorganisms from reprocessed duodenoscopes used for endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP).1 Design of Endoscopic Retrograde Cholangiopancreatography (ERCP). Duodenoscopes May Impede Effective Cleaning: FDA Safety Communication (accessed 9 Jun 2017).
73 Implementation of a systematic culturing program to monitor the efficacy of endoscope reprocessing: outcomes and costs Implemented best practices for reprocessing and developed a systematic process for culturing endoscopes with elevator levers 2015 Program to systematically culture elevator lever-equipped endoscopes was implemented. Each week, about 25% of the inventory of elevator leverequipped endoscopes is cultured based on the CDC guidelines. If any cultures return bacterial growth, the endoscope is quarantined pending repeat culturing.. From June 2015 to September 2016, 285 cultures were performed. Three (1.1%) had bacterial growth, 2 with skin contaminants and 1 with an oral contaminant. The associated endoscopes were quarantined and reprocessed, and repeat cultures were negative. The total estimated cost of our program for an inventory of 20 elevator lever-equipped endoscopes was $30, per year ($ per endoscope). This 16-month evaluation of a systematic endoscope culturing program identified a low rate of positive cultures after elevator lever endoscope reprocessing. All positive cultures were with non-enteric microorganisms. The program was of modest cost and identified reprocessing procedures that may have led to a low rate of positive cultures. Implementation of a systematic culturing program to monitor the efficacy of endoscope reprocessing: outcomes and costs Gene.K.Ma Gastrointestinal Endoscopy January 2018 Volume 87, Issue 1, Pages e3
74 Att fokusera på! Kvalitetssystem Flöde Risk endoskopi Utbildning Kompatibilitet ha koll på upphandling Spårbarhet Underhåll Mikrobiologisk övervakning Samarbete MT-VH-endoenhet-leverantör-mikrobiologi SKULLE DU VILJA VARA NÄSTA PATIENT?
75 Tack för uppmärksamheten!
Rengöring och förvaring
Rengöring och förvaring Vårdhygien & Endoskopi 23/5-2019 Hur patientsäker är er hantering av endoskop? Vilka vårdhygieniska utmaningar finns? När vi vet gör vi oftast rätt men för god hygienisk standard
Endoskopi - hygienriktlinjer (gäller flexibla endoskop med kanaler)
Dok-nr 21498 Författare Version Maria Smedéus, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 2 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-28 Endoskopi - hygienriktlinjer
Endoskopi. Praktiska hygienaspekter vid endoskopi -erfarenheter från Region Östergötland , Magnus Roberg
Endoskopi Praktiska hygienaspekter vid endoskopi -erfarenheter från Region Östergötland 2017-07-25, Magnus Roberg 2 Utbrott av Pseudomonas Diaz Granado et. al Inf.Contrl.Hosp.Epid 2009 Endoskopiverksamheten
Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk
Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk SFVH Studiedagar 2014 Göran Hedin Vårdhygien Stockholms län / Klinisk Mikrobiologi, Falu lasarett Anvisningar och regelverk Socialstyrelsens föreskrifter om
Mikrobiologisk provtagning av kanalförsedda flexibla endoskop och diskdesinfektorer för värmekänsliga endoskop
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Mikrobiologisk provtagning av kanalförsedda flexibla endoskop och diskdesinfektorer för värmekänsliga endoskop 14 15 16 Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer 17 18
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017
Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017 Fråga mentimeter På vilket sätt hänger antibiotikaresistens ihop
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
VIKTIG SÄKERHETSRELEVANT KORRIGERINGSÅTGÄRD FÖR MARKNADEN
VIKTIG SÄKERHETSRELEVANT KORRIGERINGSÅTGÄRD FÖR MARKNADEN FUJIFILM ED-530XT Bästa kunder, Detta brev innehåller information om de omarbetade FUJIFILM-bruksanvisningarna för FUJIFILM ED-530XT och ED-530XT8
16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO
Vi behöver data 16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO Hjärt-kärlsjd 9 miljoner Stroke 6 miljoner KOL 3,2 miljoner Lungcancer 1,7 miljoner Diabetes 1,6 miljoner Pneumoni 3,2 miljoner Gastoenterit
MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård
Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Multiresistenta bakterier och andra smittor Hur skyddar jag patienten? Hur skyddar jag mig själv som vårdpersonal? Disposition Inledning Roller/ ansvar Hur arbetar
Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018
Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018 På vilket sätt hänger antibiotikaresistens ihop med en god hygien? Hur kan en god hygien
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Infektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala
Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala 2018 10 16 Utbrottshantering VRE Evidensbaserade åtgärder för att minska risken för smittspridning
Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?
Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området? SFVH Hygiendagar, Västerås 6 april 2017 Malin Grape Enhetschef Antibiotika och vårdhygien Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet
MRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Clostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Klassificering av brister från internaudit
Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte
Agenda möte 190604 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 2019-02-19 3. Aktuellt från Nationella Strama inkl. kommande nationella möten 4. Antibiotika- och katetersmarta
Kursämne för delmål c11
Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk
Utbrott på neonatalavdelningar till juli 2005
Utbrott på neonatalavdelningar Olle Aspevall Vårdhygien Stockholms län 2010 Vårdhygien Stockholm Landstingsstyrelsens förvaltning Utbrott på neonatalavdelningar till juli 2005 www.outbreak-database.org
Litteraturgenomgång. Mall Kriisa. mall.kriisa@sll.se
Litteraturgenomgång Mall Kriisa mall.kriisa@sll.se C:a 200 artiklar 92 artiklar Epidemiologi och vårdrelaterade infektioner Rengöring och desinfektion Nyare metoder att påverka förekomst av mikroorganismer
Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning
2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar
Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs
Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs Från sockervadd till björnpäls 22-Mar-13 2 Microbial monitoring of the hospital environment: why and how? 22-Mar-13
Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE UPPDATERING
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE UPPDATERING Mycobakterie risker vid hjärtkirurgi Desinfektion och rengöring av Sorin Värme-Kyl utrustning FSCA ID: 9611109-11/11/16-008-C Berörd utrustning: Sorin Group perfusion
Rengöring och desinfektion. Bengt Ternström Getinge Academy
Rengöring och desinfektion Bengt Ternström Getinge Academy Globala situationen 70.000 personer avlider varje år i USA som en direkt följd av nosokomiala infektioner 9 % av alla patienter på sjukhus i UK
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama
Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? 20161122 Gunnar Jacobsson Regionala Strama Program för rationell antibiotikaanvändning Alla Strategier och Program för rationell antibiotikaanvändning
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?
Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt? Riksföreningen för operationssjukvård Hygienforum 2019 Eva Edberg, Vårdhygien Region Västmanland Hygienforum 2018 Presentation av ny städstandard Artikel
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Multiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare
Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Var kommer handskar ifrån?
Var kommer handskar ifrån? Råvarukällor till handskar: - Gummiträdet - Petrokemisk industri 2015 importerades 1,5 miljarder engångshandskar 14 miljoner 2017 Krav på handskar vid upphandling (2018) Krav
Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson
Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson 2016-11-11 Många användningsområden några få är färdiga för kliniskt bruk Inom klinisk genetik och klinisk patologi används
Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Swedish situation - facilitators and barriers for guidelines concerning infection control and AMR
Swedish situation - facilitators and barriers for guidelines concerning infection control and AMR Birgitta Lytsy, MD, PhD Departmen of Clinical Microbiology and Infection Control Uppsala University Hospital
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Styrgrupp Strama Östergötland
Sida 1 av 6 2013-11-24 Styrgrupp Strama Östergötland 2013-11-19, kl. 13-15, Konferensrum Risken, PSE ingång 47 Närvarande Martin Magnusson, Salumeh Bastami Christer Andersson Gerd Sandgren Lundström Barbro
Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA
Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES
VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen
VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning
Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012
Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012 Vårdrelaterade infektioner 10 % Varje år inom EU: 4 miljoner drabbas 37 000 EU dör kostar 7 miljarder
Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås
Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej
Ackrediteringens omfattning Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Candida albicans, Endotoxin,, semi Endotoxin, Enterobacteriacea e examination: Ph.
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Städning i vården en introduktion. Anders Johansson Hygienläkarnas höstmöte 2018
Städning i vården en introduktion Anders Johansson Hygienläkarnas höstmöte 2018 Städningens betydelse har senaste åren fått alltmer uppmärksamhet Städning vi menar rutinmässig (schemalagd) rengöring av
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Världen i Norden och Norden i världen
Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS
Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Viktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A
Ackrediteringens omfattning Bilaga 2 Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Ph. Eur. 2.6.1. Sterility Ph. Eur. 2.6.12 examination of nonsterile products
Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel
Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel Studiedagar SFVH 2018-03-22 Anna Lindén, Neonatal och Eva Edberg, Vårdhygien Uppsala Örebro regionen Prematur inte färdig, inte redo. För
Barn och läkemedelssäkerhet
Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Antibiotikaresistens, vårdhygien och evidens. Anders Johansson SILFs vidareutbildning 2018
Antibiotikaresistens, vårdhygien och evidens Anders Johansson SILFs vidareutbildning 2018 Kunskapsläget 2018 Var finns bakterierna? Hur sprids de? Vilka motåtgärder anses effektiva? Vilka är kunskapsluckorna?
Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527
Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011 Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 SIS/TK 527 Renhet i operationsrum konstituerades den 25 mars 2009
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor
Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015
Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning