VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (17)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprtkll 9 (17) Scialnämndens arbetsutsktt Titulaturbyte inm mrådet funktinsnedsättning (SN ) Beslut Arbetsutskttet beslutar att föreslå att: Scialnämnden beslutar att uppdra till scialförvaltningen att genmföra titulaturbyte inm msrgen m persner med funktinsnedsättning enligt bilagan Titlar ch kmpetens. Ärendebeskrivning Inm hela landet varierar yrkestitlarna för baspersnal inm mrådet funktinsnedsättning. Syftet ch vinster med ett titulaturbyte är bland annat att säkerställa kvalitén, ge verksamheten bättre förutsättningar inför kmmande rekryteringsbehv, skapa en tydligare yrkesidentitet med möjlighet att avancera inm rganisatinen ch uppnå en natinell enhetlig titulatur. Yrkanden Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskttet beslutar att föreslå att scialnämnden beslutar att uppdra till scialförvaltningen att genmföra titulaturbyte inm msrgen m persner med funktinsnedsättning enligt bilagan Titlar ch kmpetens. Beslutsgång Ordförande, Björn Furugren Beselin (C), ställer prpsitin på sitt eget yrkande ch finner att arbetsutskttet beslutar i enlighet därmed. Ärendets tidigare behandling Scialnämndens arbetsutsktt Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, , Titulaturbyte inm mrådet funktinsnedsättning 2. Bilaga, Titlar ch kmpetens Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN INGER JAKOBSSON SID 1/2 AVDELNINGSCHEF INGER. SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Titulaturbyte inm mrådet funktinsnedsättning Förslag till beslut Scialnämnden beslutar att uppdra till scialförvaltningen att genmföra titulaturbyte inm msrgen m persner med funktinsnedsättning enligt bilagan Titlar ch kmpetens. Ärendet i krthet Inm hela landet varierar yrkestitlarna för baspersnal inm mrådet funktinsnedsättning. Syftet ch vinster med ett titulaturbyte är bland annat att säkerställa kvalitén, ge verksamheten bättre förutsättningar inför kmmande rekryteringsbehv, skapa en tydligare yrkesidentitet med möjlighet att avancera inm rganisatinen ch uppnå en natinell enhetlig titulatur. Bakgrund Synen på persner med funktinsnedsättning sm medbrgare med fri-ch rättigheter kmmer till uttryck i Lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade, LSS. Titlar sm i dag används i Vallentuna är bendeassistent, habiliteringsassistent ch handledare. Genm titelbytet vill vi bidra till att få en natinell enhetlig titulatur inm verksamhetsmrådet. I det bifgade dkumentet finns en mer utförlig redvisning av bakgrunden ch innebörden av de nya titlarna. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse - Titulaturbyte inm mrådet funktinsnedsättning 2. Titlar ch kmpetens SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX SF@VALLENTUNA.SE

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Gunilla Åhlander Scialchef Ska expedieras till: Akten

4 UTFÖRARENHETEN EGEN REGI Titlar ch kmpetens inm mrådet för stöd till persner med funktinsnedsättning UTFÖRARENHETEN EGEN REGI

5 Titlar ch kmpetens inm mrådet för stöd till persner med funktinsnedsättning Innehåll 1. Stöd ch service till persner med funktinsnedsättning i ett histriskt perspektiv Yrkestitlar Titelbyte i landet stödassistent-stödpedagg... 4 Stödassistent... 4 Stödpedagg Kmpetens Carpes Yrkeskrav Scialstyrelsens Allmänna råd Titlar ch kmpetens i Vallentuna kmmun Grundkmpetens ch karriärmöjligheter Framtida kmpetensbehv UTFÖRARENHETEN EGEN REGI VALLENTUNA

6 1. Stöd ch service till persner med funktinsnedsättning i ett histriskt perspektiv Verksamhetsmrådet stöd ch service till persner med funktinsnedsättning är brett, hetergent samt svårt att beskriva ch avgränsa på ett enkelt sätt. Verksamheterna riktar sig till en mycket bred målgrupp, med mycket skiftande behv. Synen på människr har präglat bemötandet av persner med funktinsnedsättning genm histrien ch den har ändrats radikalt under de senaste femti åren. Förr låg fkus på dem sm hade funktinsnedsättning samt på det sm inte fungerade enligt den då rådande nrmen. Det var den bristande förmågan sm rsakade prblem. Fkus har sedan skiftat till att handla mer m att samhällets utfrmning rsakar prblem för människr med funktinsnedsättningar. Det är när persner med funktinsnedsättningar befinner sig i miljöer sm inte tar hänsyn till deras förmågr sm prblemen uppstår. Fyra mdeller kan användas för att beskriva lika synsätt ch nrmer sm präglat utvecklingen i samhället Den medicinska mdellen fkuserar på individens skadr ch funktinsnedsättning. Rehabiliteringsmdellen betnar de aktiviteter sm individen kan eller inte kan utföra. Insatser för att utveckla den enskildes förmåga står i centrum. Den miljörelaterade mdellen riktar uppmärksamheten mt de hinder i samhällsmiljön sm begränsar individens delaktighet. MR-mdellen, där MR står för mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är att de mänskliga rättigheterna gäller alla, det vill säga även människr med funktins nedsättning. Staten har i denna mdell ett tydligt ansvar för alla medbrgares möjligheter att utöva sina fri- ch rättigheter. Ytterst är det en demkratifråga. (Bengt Lindquist, Om bemötande av persner med funktinsnedsättning, En antlgi från Sisus 2001) 2. Yrkestitlar Yrkesrllen för medarbetare sm arbetat med stöd till persner med funktinsnedsättning har följt utvecklingen sm beskrivs i mdellerna van. Från att ha haft en vårdande rll till dagens stödjande rll. Även yrkestitlarna har följt denna utveckling. Synen på persner med en funktinsnedsättning sm medbrgare med fri- ch rättigheter km till uttryck i Lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade, LSS. Lagens tillkmst medförde även en skatteväxling ch huvudmannaskapet 1995 gick över från Landstinget till kmmunerna. I ch med detta km det så småningm att användas en mängd lika titlar i landet för att beskriva yrkeskåren. I yrkestitlarna ville man tna ner anknytningen till sjukvård ch förstärka den stödjande rll persnalen har. Uppdraget är att stärka ch mtivera den enskilde till egenmakt över sin vardag ch sitt liv. Titlar sm används är exempelvis vårdare, bendestödjare, ben- 3

7 dehandledare, msrgs assistent, arbetshandledare etc. I Vallentuna kmmun används idag titlarna bendeassistent, habiliteringsassistent ch handledare. Att det började användas många lika yrkestitlar har medfört att det idag är svårt att framställa statistik över till exempel hur många sm arbetar inm yrket. Det bidrar ckså till att det finns en tydlighet kring yrket ch att yrket är känd ch synligt i samhället. 2.1 Titelbyte i landet stödassistent-stödpedagg Götebrgs stad genmförde under ett arbete med förändrad titulatur sm landade i två titlar: Stödassistent ch Stödpedagg, sm kmpletteras med specifikatin m i vilken verksamhet man arbetar t.ex. stödassistent/bende, stödassistent/krttidshem eller stödpedagg/daglig verksamhet. En arbetsgrupp inm Götebrgsreginen, GR, arbetade vidare med frågan under ch vidgade den till att mfatta alla GR:s medlemskmmuner samt tg fram förslag till utbildningskrav för titlarna. Detta resulterade i en överenskmmelse mellan medlemskmmunerna m att använda de nya titlarna med tillhörande kmpetenskrav. GR har nu dessa två nya titlar - Stödassistent ch Stödpedagg - kpplade till lika kmpetensnivåer. Sedan GR genmförde titelbytet har deras arbete med titelbyte spridit sig i landet. När prjekt Carpe 2 genmförde en enkät för att ta reda på hur många kmmuner sm arbetade med titelfrågan i januari 2014 visade den att 31 av de 111 svarande kmmunerna planerade att införa båda titlarna ch 32 kmmuner hade börjat diskutera införandet av titlarna ch angav att det kändes psitivt. I Stckhlms län är det idag Tyresö kmmun sm har infört titeln stödassistent. Arbete med titelbyte pågår i Södertörnskmmunerna, Lidingö ch Täby. Huddinge kmmun har börjat arbeta med stödpedagger i verksamheten. Att byta titel till stödassistent anknyter till LSS sm styr vilka insatser persner med funktinsnedsättning får. Titeln persnlig assistent används för insatser enligt 9:2 LSS Stödassistent Stödassistenter har en grundläggande kmpetens sm mtsvarar de rekmmendatiner av Scialstyrelsen i deras allmänna råd SOSFS 2014:2. Scialstyrelsen rekmmenderar en kunskapsnivå sm mtsvarar gymnasiekmpetens från antingen Vårdch Omsrgsprgrammet eller Barn ch fritidsprgrammet. I utbildningen ska ingå sammanlagt 1400 gymnasiepäng med inriktning mt mrådet för funktinsnedsättning. Scialstyrelsen rekmmenderar även kunskaper i svenska mtsvarande gymnasienivå. Kunskaper mtsvarande dem sm beskrivs van kan även uppnås på alternativa sätt, genm mtsvarande äldre utbildningar samt genm validering. 4

8 Stödpedagg Stödpedagger ska ha, utöver grundkmpetensen, en högskleutbildning på minst 60 högsklepäng eller en yrkeshögskleutbildning på minst 200 yrkeshögsklepäng. I båda fallen gäller att utbildningens innehåll av arbetsgivaren bedöms vara relevant för arbetsplatsen ch uppdraget. Uppdragets innehåll utfrmas utifrån verksamhetens behv. Nedan följer några exempel från kmmuner sm arbetar med stödpedagger i verksamheten ch det uppdrag stödpedagger kan ha. Stödpedagg Huddinge Sm stödpedagg kmmer du att ingå i ett sammanhang där det ställs höga krav på samarbetsförmåga ch ansvarstagande. Du ska skapa ch upprätthålla gda relatiner med brukare, anhöriga, gde män, dagliga verksamheter ch övriga nätverk. Du ska ha lätt för ett nära samarbete med dina kllegr för att upprätthålla struktur ch rutin. Du kmmer att ansvara för metdarbetet kring de brukare du ansvarar för. Stödpedagg Tranem Inspirera ch föreläsa på frukstmöten/nätverksmöten inm näringsliv, föreningar, kmmun m.fl. Handleda ch utbilda persnal på praktikplats. Assistera aktuell persn ute på praktikplats tills rutiner ch trygghet infunnit sig. Därtill genmföra uppföljning mt praktikplats Arbete gentemt Försäkringskassan/Arbetsförmedling Framtagande av infrmatinsmaterial för utskick. Stödpedagg Halmstad Aktivt driva prcessen kring dkumentatin ch metder. Ansvara tillsammans med respektive kntaktpersnal att nätverksmöten kring de enskilda hyresgästerna genmförs ch att genmförandeplaner upprättas ch följs upp Ingå i nätverk med andra stödpedagger ch metdstödjaren Ingå i det dagliga arbetet 5

9 3. Kmpetens Kraven på persnal inm funktinshindermrådet ökar ch behven pekar på både bred ch djup kmpetens. Under 2000-talet har möjligheterna att ställa diagns ökat ch många av de persner sm söker stöd enligt LSS har kmplexa ch sammansatta behv. Det betyder att kmmunen förväntas kunna möta både förändrade önskemål m insatser från den enskilde ch hens företrädare/anhöriga ch nya målgruppers behv. Den enskilde ska få stöd i att själv klara sitt liv, göra val ch mtiveras till ett aktivt deltagande i samhället. För det krävs att persnal samverkar med den enskildes nätverk ch med andra prfessiner. Lagstiftning fastställer krav på verksamheten t.ex. när det gäller kvalitet, dkumentatin, hygien, livsmedelshantering, brandskydd m.m. Samtidigt ställs ckså kraven på persnal att planera, genmföra ch utvärdera sitt eget arbete. Från regeringens håll pågår satsningar för att implementera en Evidens Baserad Praktik inm verksamhetsmrådet. 3.1 Carpes Yrkeskrav Prjekt CARPE pågick från i Stckhlms län. Prjektet syftade bland annat till att göra verksamhetsmrådet stöd ch service till persner med funktinsnedsättning både tydligare ch synligare för lika grupper ch på lika nivåer. Ett annat huvudsyfte med prjektet var att i samverkan genmföra kmpetensutveckling på såväl verksamhetsmrådets hela bredd sm på lika nivåer. Idag frtsätter kmpetensutvecklingen genm Frum Carpe. Kmmunerna i Stckhlms län finansierar gemensamt verksamheten genm att betala 1.75 SEK per invånare för att alla medarbetare, såväl ffentligt sm privat anställda, ska kunna delta i kmpetensutvecklingen. Vid starten av prjekt Carpe ställdes ganska snart frågan m vilken kmpetens sm behövdes inm mrådet, då det inte fanns några beskrivningar eller krav på medarbetarnas kmpetens frmulerade. Carpes Yrkeskrav tgs fram för att beskriva de kunskaper sm behövs inm verksamhetsmrådet. De kunskaperna sm beskrivs i yrkeskraven avser generella kunskaper sm alla medarbetare bör ha. Prjekt Carpe 2 pågick från ch under denna prjektperid har yrkeskraven implementerats, vidareutvecklats ch spridit sig över landet. Yrkeskraven har bland annat används sm utgångspunkt för kmpetensbeskrivningar sm gjrdes i samband med implementeringen av nya titlar i GR. Yrkeskraven har även använts av Scialstyrelsen då de tg fram vägledningen ch senare, Allmänna råd för persnal inm verksamhetsmrådet. Carpe Vallentuna Medarbetare i Vallentuna kmmun har aktivt deltagit i de båda Carpe prjekten samt i Frum Carpe. Kmpetensutvecklingen genm Carpe har bidragit till att medarbetare har fått nya kunskaper ch känner sig stlta över sin kmpetens. Carpes yrkeskrav används vid den kmpetensinventering genm KOLL sm görs i Vallentuna kmmun för att se vilken kmpetens sm finns, vilken kmpetens sm behövs ch hur medarbetarnas kmpetens kan kmma till användning. 6

10 3.2 Scialstyrelsens Allmänna råd Våren 2014 presenterade Scialstyrelsen Allmänna råd m kmpetens för medarbetare inm LSS-mrådet Scialstyrelsen SOSFS 2014:2. Dessa allmänna råd beskriver den kunskap, utbildning ch erfarenhet medarbetarna inm mrådet lämpligen ska ha. Innehållet i de Allmänna råd stämmer väl överens med de yrkeskrav sm är framtagna av prjekt Carpe. I ett meddelandeblad, nr 2/2014, sm beskriver vad sm ligger till grund för de allmänna råden ch hur de rekmmenderade kunskaper kan nås, skriver Scialstyrelsen att det finns två alternativa vägar sm rekmmenderas. Den ena är gymnasiesklans vård- ch msrgsprgram med prgramfördjupning för yrkesutgång funktinshindermrådet eller psykiatri. Den andra är gymnasiesklans barn- ch fritidsprgram, inriktningen scialt arbete, med yrkesutgång stöd ch service inm funktinshindermrådet. Scialstyrelsen skriver även att persnalen kan nå kunskapsnivån i de allmänna råden genm annan utbildning än de rekmmenderade. Dels kan en anställd ha skaffat sig mtsvarande utbildning genm vissa äldre gymnasieutbildningar sm prövas lika, dels kan en anställds reella kmpetens bekräftas genm validering. Validering är en prcess sm innebär en strukturerad bedömning, värdering, dkumentatin ch erkännande av kunskaper ch kmpetens sm en persn besitter berende av hur de har förvärvats. Validering på grundnivå kan genmföras av kmmunal vuxenutbildning eller ett valideringsföretag. Självklart så ställs krav på medarbetarnas kmpetens avsett den titel man har! 4. Titlar ch kmpetens i Vallentuna kmmun Vallentuna kmmun uttrycker i det persnalplitiska prgrammet vikten av att ha kmmuninvånarnas behv ch önskemål i centrum: Den kmmunala verksamheten utvecklas idag till en allt effektivare servicerganisatin där kmmuninvånarnas behv ch önskemål sätts i centrum. En effektiv verksamhet kräver kmpetenta medarbetare sm kan ch vill utvecklas i sitt arbete ch därigenm säkerställa kvaliteten i verksamheten. 4.1 Grundkmpetens ch karriärmöjligheter Utförarenheten i Vallentuna kmmun har tagit initiativet ch föreslår att följa med i det arbete med titelbyte sm görs på många håll i landet. Medarbetare i Vallentuna sm idag har titel bendesassistent, habiliteringsassistent eller handledare föreslås byta titel till stödassistent i fall de har den frmella kmpetens sm rekmmenderas av Scialstyrelsen. Det gäller såväl tillsvidare anställda sm timvikarier ch visstidsanställda inm dessa yrkeskategrier. 7

11 Sm fördelar med titelbytet ses bland annat: Att säkerställa kvalitet för kunderna Att synliggöra yrkesgruppen, enhetliga titlar för alla inm verksamhetsmrådet i hela landet Statushöjning för yrket Lättare att rekrytera nya kllegr Tydligare yrkesutgång för dem sm väljer gymnasieutbildning Stödassistent Medarbetare i Vallentuna kmmun har själva uttryckt att de tycker det är viktigt att frågan m rätt kmpetens kpplas till titelbytet, vilket innebär att de gärna vill se att de sm får titeln stödassistent har grundkmpetens mtsvarande Scialstyrelsens rekmmendatiner. Deras önskan stämmer väl överens med det sm står i det persnalplitiska prgrammet för Vallentuna kmmun: Var ch en ska ha kunskap m sin egen rll i verksamheten ch ha möjlighet att utveckla sig själv i den rllen. Målet för all persnalutveckling i kmmunen är att öka den anställdes kmpetens ch handlingsberedskap inför framtiden. Persnalens kmpetens är viktig för att klara lika uppgifter men ckså för att öka utvecklingsmöjligheterna inm rganisatinen. Verksamhetscheferna för Vallentunas utförarenhet föreslår att följande ska vara gdkända utbildningar för att uppfylla kraven för direkt titelbyte: Undersköterska Mentalskötare Inm mrådet utvecklingsstörning GPU Grund ch påbyggnadsutbildning samt PPU Påbyggnadsutbildning Vårdlinjen/vård- ch msrgsprgrammet (avsett inriktning) Scialservicelinjen, 2-årig Vårdutbildning i kmbinatin med minst 5 års arbete inm funktinshindersmrådet Barnskötare Målet är att ha så många stödassistenter sm möjligt i våra verksamheter för att uppfylla kvalitetsmål. Förhppningen med detta är att göra Vallentuna kmmun till en mer attraktiv arbetsplats där persnalen känner tillhörighet ch en yrkesstlthet. Kmpetensutvecklingsinstitutet-KUI i Mörby erbjuder utbildning enligt Scialstyrelsens riktlinjer, det vill säga 1400 päng inm äldremsrg/ funktinshindermrådet. Medarbetare Vallentuna Av de cirka 100 tillsvidareanställda medarbetarna har fler än hälften den kmpetens sm vi uppfattar att Scialstyrelsen strävar efter. 8 medarbetare saknar den efterfrågade kmpetensen ch 23 medarbetare behöver kmplettera/validera sin kmpetens för att nå upp till kraven. 8

12 De erbjuder då: 1. Kartläggning ch bedömning av nuläget dvs. befintlig kmpetens ch studieförutsättning. 2. Validering ch kmplettering av kmpetens. 3. Att efter valideringen lägga upp individuella utbildningspaket. Beräknad utbildningstid är cirka ett år vid samtidigt arbete ch ledighet för studier 1-2 dagar/vecka. Om persnen har tidigare erfarenhet inm yrkesmrådet kan man klara av studierna på 8-10 månader, ch då är smmarsemester ch juluppehåll inräknade. Det finns ckså möjlighet att läsa på distans ch då vara i kurslkalen/sklan 1 dag varannan vecka, alternativt så kan läraren kan kmma till kmmunen för att ha lektiner i våra lkaler, m vi har flera elever sm samtidigt är på samma kursavsnitt. Kstnaden för utbildningsinsatserna beräknas till cirka 700 tkr per år under en tre års perid. Stödpedagg Stödpedagg anser vi vara en väg för att skapa karriärmöjligheter inm yrket. Sm uppdrag för stödpedagger kan till exempel tänkas ansvar kring dkumentatin, kmmunikatin ch bemötande. Stödpedagger kan genm sin kmpetens inm ett visst mråde bidra till att vara ett stöd för kllegrna eller vara ett stöd vid implementering av arbetsmetder. Även detta sätt att arbeta med kmpetens i verksamheten stämmer överens med det persnalplitiska prgrammet sm uttrycker: Den sm har bra yrkeskunskaper, rätt verktyg ch bra arbetsmetder har tre viktiga förutsättningar för att ge en bra service. ch En str del av kmpetensutveckling sker i vardagen genm erfarenhetsutbyten. Kmpetensutveckling sker ckså genm mvärldsrientering, i interna ch externa nätverk ch genm utbildningar. Medarbetare Vallentuna Idag finns det inm utföraravdelningen egen regi 4 medarbetare sm har den frmella kmpetensen för att kunna få uppdrag sm stödpedagg. I detta skede kmmer inte persner med kmpetens för att bli stödpedagger att per autmatik få denna titel. Behvet av stödpedagger kmmer att utredas ch sådana tjänster i så fall utannnseras vid nuvarande persnals avgång. Skulle detta bli aktuellt behöver detta diskuteras med berörda fackförbund ch riskbedömas, eftersm det då kan bli ändringar även för övrig persnal på plats. 9

13 4.2 Framtida kmpetensbehv Utbildningsanrdnare har svårt att uppfatta behven av utbildning inm mrådet för funktinsnedsättning bland annat på grund av den mångfald av titlar sm finns inte bara inm Götebrgsreginen (GR) utan i hela landet. För presumtiva arbetstagare är det svårt att få en bild av det arbetskraftsbehv sm finns. Det är svårt att få fram användbar statistik över anställda inm mrådet för att visa på kmpetens- ch rekryteringsbehv. Länsstyrelsen i Stckhlms län har gjrt beräkningar av framtida kmpetensbehv sm gäller hela vård- ch msrgssektrn. Dessa beräkningar visar att det inm några år kmmer att finnas en str brist på medarbetare med rätt kmpetens inm vårdch msrgssektrn. Detta gäller såväl medarbetare inm äldremsrgen sm mrådet för funktinsnedsättning. Genm att synliggöra yrket ch behv av framtida medarbetare inm mrådet för funktinsnedsättning kan förhppningsvis fler ch mer riktade utbildningar skapas. Elever ska aktivt kunna välja utbildning mt funktinshindermrådet ch de yrkes utgångar sm finns. Myndigheten för Yrkeshögsklan beslutar att yrkeshögsklekurser kan startas ifall behv av kmpetens kan påvisas. Genm införandet av titel stödpedagg finns det idag ett utbud av kurser på Yrkeshögskla i GR medan utbudet saknas i Stckhlms län. Att verka för att ett större utbud av kurser på Yrkeshögsklan skapas är ytterligare ett sätt att synliggöra yrkeskåren ch den kmpetens sm krävs av medarbetarna samt att göra yrket mer attraktivt genm utökade karriär- ch utvecklingsmöjligheter. Kmpetensförsörjning i Vallentuna Även i Vallentuna kmmun står vi inför utmaningar framöver vad gäller kmpetensförsörjning. Vi kmmer att behöva knkurrera med andra arbetsgivare för att kunna rekrytera kmpetenta medarbetare. Genm att följa den utveckling sm sker vad gäller titelbytet i landet blir det även för ss i Vallentuna en viktig strategisk fråga att byta titel; vi vill ju att framtida nya medarbetare lätt ska kunna hitta de lediga tjänsterna. Framtida rekryteringsbehv är på så sätt ytterligare ett argument för titelbytet, helt i överensstämmelse med det persnalplitiska prgrammet: Det är angeläget att få ett bra urval av sökande till lediga anställningar inm kmmunen. De lediga platserna ska presenteras på ett genmtänkt ch framsynt sätt. Det är viktigt att använda lika rekryteringssätt för att nå dem vi behöver. Vid nyrekrytering så skall stödassistenter rekryteras, framförallt vid fasta tjänster. Skulle ny persnal inte ha efterfrågad kmpetens vid anställning så finns även möjlighet för arbetsgivaren att erbjuda sig att medverka med kmpetensutveckling, förutsatt att studierna sker på persnens egen fritid. *Infrmatin m titelbytet ch GR: s arbete är hämtat från Frum Carpe:s hemsida 10