Mall för kursrapporter vid Malmö universitet

Transkript

1 Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Bakgrundsinformation Kursens namn: Termin: Ladokkod: UV254C L9724- Kursansvarig: Vanja Lozic Antal registrerade studenter: 46 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 23 Genomförande Sätt Föregående kursrapport är kommunicerad i samband med kursstart Tidig dialog om förväntningar på kursen Formativ kursvärdering Summativ kursvärdering Återkoppling till studenterna - - Utvärderingsformer Utvärderingar genomfördes både under kursens gång (i samband med seminarier i mindre grupper) och i samband med kursavslutning. Den första temperaturmätningen, som gjordes vid ett av seminarierna handlade om att reflektera kring styrkor och svagheter i kursen och sedan föreslå ändringar. I denna utvärdering fick studenterna skriva på Post it-lappar sina reflektioner och motivera förändringsförslag och sedan sätta lapparna på tavlan (på den ena sidan skulle man lägga fram kursens styrkor och på andra vad som kan göras bättre). Avslutande kursutvärdering gjordes digitalt (Google form) i samband med avslutande träff. För de som inte kunde ge återkoppling då, gavs möjligheten att göra den vid ett annat tillfälle. Påminnelserna skickades vid flera tillfällen. Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Överlag så beskriver studenterna kursen som mycket givande och studenterna har framfört att de generellt varit väldigt nöjda med kursens upplägg, arbetstempo och kommunikationen med och mellan undervisande lärare. Den övervägande majoriteten av studenterna framhåller att de varit väldigt engagerade och att svårighetsgraden var lagom.

2

3 När studenterna talar om kursens styrkor så framhåller dem följande Stor variation, Ett ämne som berör och är aktuellt för yrket., Stor variationen med föreläsningarna., En röd tråd genom hela kursen. Mycket bra., Utmärkt balans mellan teori och praktisk kunskap och otroligt bra föreläsare, Intressant föreläsningar med mycket interaktion. Bra med föreläsare som kommer utifrån för att föreläsa om delar av kursens innehåll (t.ex. Rädda barnen)., Viktigt ämne och hur det belyses., Fokus på givande analytiska begrepp, samt empatisk reflektion., Många olika perspektiv., Kursen har potential att öppna upp ett helt nytt sätt att tänka och se på världen om man är villig att kompromissa med sin egen världssyn., Jag tycker föreläsningar var mycket givande och inspirerande., De hjälpte mig att se vissa saker på nya sätt., Att ta upp viktiga frågor och normer som vi kommer ganska med i läraryrket., kursen ge studenten exempel från verkligheten med analys och hjälp av förslag till lösningar., De varierande momenten och de kunniga lärarna., normkritik är viktigt, skönlitterär bok har varit väldigt givande att analysera, Utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp, ämnen, workshop och grupper är jätte bra, lärare var hjälpsam och han svarar på medlande alltid, Kursens styrkor är utan tvekan dess potential och dess terminologiska innehåll., Det är livsviktiga teman och centralt för ALLA lyckade lärargärningar att behärska detta. När det gäller förslag på ändringar är en återkommande kommentar att teoretiska delar och workshops (såsom föreläsningar om klass, genus, etnicitet, intersektionalitet, barns villkor och hedersproblematik) behöver komma innan VFU-perioden så att studenterna kan bli bättre rustade för att genomföra ögonblickforskning. Ytterligare kritik är att perspektiv på konflikthantering i princip saknas i kursen fokus läggs istället på prevention genom normkritik. Några studenter framhåller svårigheter med att genomföra videoinspelningar (redovisningsform för hemuppgift 1), otydligheten vad ögonblickforskning är för något liksom vissa tekniska problem vid presentationer. Vissa grupper/arbetslag har inte fungerat alls och studenterna som blivit placerade i dessa grupper har påverkats negativt. Lösningen hittades så småningom men det är tydligt att inte alla studenter hade samma förutsättningar för kollegialt lärande. Likaså framhåller en av studenterna problem med det relativt höga frånvaron bland studenterna av 46 studenter som skulle ha varit närvarande, var ca 26 närvarande på universitetsförlagda träffar. Ytterligare en kritik som lyfts fram är lärarnas val att använda kurslitteratur på engelska, som uppfattas om föråldrad och onödig. Istället föreslås användning av motsvarande litteratur på engelska. Någon efterfrågar förtydligande gällande vissa teoretiska begrepp. En student poängterar att nivån inte var anpassad för hen då hen hade läst de perspektiven tidigare samt att de teoretiska diskussionerna inte var i tillräcklig hög grad kopplade till praktisk tillämpning. En student har också påpekat att ändringen av avhandlingen som lästes kom alltför sent och att avhandlingen, som idag ingår i satsningen på utveckling av vetenskapligt litteraturcitat, kan med fördel vara elektronisk bok som är gratis att ladda ned. Någon student har föreslagit Elmroths bok Etnisk maktordning istället för Skolan i normer. Följande citat från utvärderingen synliggör de kritiska rösterna: Man ska prata mer om konflikt hantering och hur ska man lösa detta situation om det uppstår, Tekniken under lektionen, Grupperna och gruppindelningen, Seminarierna bör bli obligatoriska för att uppnå ett fokuserat samlärande. I nuläget tas det för lätt på dem, vilket bland annat ger upphov till förargliga schemaoch gruppändringar, motivationsproblem med mera., Teorin hade behövt vara mer omfattande och placerats innan VFU:n., Tekniken på klassrummet, Jag skulle ha behövt mer teoretiska underlag på övningar och grupparbeten., Det är mer litteratur än vad en hinner läsa på djupet., Kanske att man skulle lägga den sista föreläsningsveckan och workshop hos rädda barnen innan man går ut på praktik för att få mer kött på benen, Även gå igenom lite mer begrepp som har med ögonblicksforskningen att göra innan VFU:n, jag tycker inte om strukturella seminarier, vi är alla i princip 40-plussare och gillar bättre diskussioner som löper utan ramar. lyssna och sen kommentera är normalt bland vuxna. Regler kring detta är bara decimerande., Mkt av litteraturen är på engelska och dessutom några år gammal, borde finnas svenska motsvarigheter, artiklar som behandlar samma ämnen menar jag då. Tänker här främst inte på mig själv utan på de studenter med utländsk härkomst som redan har en språklig nackdel, vissa har än svårare för engelska än svenska., behövs mer tid det skulle hjälpa mig och andra som inte har bott i Sverige länge om föreläsningar var mer tydligt alltså för att hitta vad normer betyder jag var tvungen att leta länga på nätet skulle det bättre om det finns på canvas några moduler om begrepp och några konkreta exempel, För mig, som sedan innan behärskar teorierna, har det inte givit någonting. Fokus, upplever jag, har legat på att lära ut och förklara teorierna (vilket naturligtvis är en grundförutsättning för kursen) men i detta har appliceringen på läraryrket blivit lidande. Dessutom upplever jag flera av teorierna som mindre lämpade för det övriga innehållet. Återigen: det är ett viktigt forskningsfält, men alla har inte känts motiverade att applicera på vår kommande profession som lärare. Här tror jag att det är av yttersta vikt att man tydligare, både från institutionen på undervisningsnivå men också i seminarier och tentamina, applicerar teoriapparaten direkt. Diskrepansen häremellan har varit för stor! Sammanfattning av lärarlagets utvärdering Examinationernas antal bedöms som rimlig i förhållande till kursens mål och omfattning, något som även studenterna framhåller i utvärderingen. Närvaron på föreläsningar, workshops och i gruppträffar har varit undermålig då i genomsnitt var 20 studenter frånvarande. Samtidigt har de studenter som närvarat visat

4 ett stort engagemang och utvecklad analytisk förmåga, något som avspeglas i de preliminära examinationsresultaten. Trots den höga frånvaron så har ca 80 % av studenterna lämnat in en eller båda examinationsuppgifter. Studenternas och lärarnas analys visar att lärandemålen överlag har uppfyllts på ett tillfredställande sätt men att perspektiv på konflikthantering behöver få en mer framträdande plats. Återkoppling från studenterna samt vår egen utvärdering visar att samarbete med experter utanför Mau har varit givande studenterna talar om kopplingen till verkligheten. Vidare uppskattar studenterna den stora variationen av perspektiv och föreläsare liksom den tydliga röda tråden som trots variationen finns. Kommunikationen mellan lärare i arbetslaget och mellan lärare och studenter har överlag fungerat bra något som kan vara ett problem när flera olika personer är inblandade. Det är första gången vi genomför videoinspelning som examinationsform och formatet bedöms som mycket passande för denna kurs både för att träna studenternas kommunikationsförmåga och digitala kompetenser och för att ge dem möjlighet att muntligt och på ett kreativt sätt analysera sociala relationer, värdegrundsarbete och pedagogiskt ledarskap. För att underlätta inspelningen behöver studenterna erbjudas en workshop där de stärker sina kunskaper i hur man förmedlar budskap med hjälp av digital videoteknik. Detta kräver att vi tar in IT-pedagoger som kan stödja studenterna genom en halvdagsworkshop. Analys och åtgärdsplan Överlag har kursen, som getts för första gången och utifrån helt nya kursplaner, fungerat väldigt bra något som tydligt framgår ur studenternas utvärderingar. Särskilt nöjda är vi med det faktum att kursen är undervisningssätt, att olika arbetsformer vävs samman, att det finns ett samarbete med Mau-lärare och experter från civilsektorn. Vidare bedömer vi att utvecklingen av studenternas analytiska förmåga, systematisk dokumentation och utforskande arbetssätt har stärkts genom ögonblickforskning och fallanalyser samt värdegrundsövningar. Vetenskaplig litteracitet har en framträdande plats i avhandlingsseminariet medan skönlitteratur fungerar väl för att synliggöra sociala relationer och utmaningar. Samverkan med externa parter har bidragit till att kursen blivit mer aktuell och relevant för studenternas yrkesutövning och vår förhoppning är att vi även i framtiden ska få ekonomiska budgetramar som möjliggör denna samverkan och utveckling av kursens kvalitet inte minst när det gäller antalet lärarledda träffar. Dock behöver ett antal saker förändras: - Vi föreslår att inom programmet finns fasta arbetslag/gruppindelningar som i möjligaste mån är intakta mellan kurserna. Med andra ord skulle vi vilja se fasta arbetslag från en kurs till en annan detta för att undvika att studenterna behöver skapa nya gruppkonstellationer för varje ny kurs. Något som kan påverka negativt motivationen och samarbetet. Forskningen om grupprocesser

5 visar tydligt att det krävs energi och tid för att konsolidera grupper och därför bör inte studenterna tvingas skapa nya gruppkonstellationer vid varje ny kurs. - Flera moment i kursen behöver göras obligatoriska då de bidrar till att studenterna når målen, får formativ återkoppling samt kan delta i kollegiala lärandeprocesser, något som är en förutsättning för skolutveckling och individuell kompetensutveckling obligatorisk närvaro gäller framförallt workshops och seminarier eftersom där läggs fokus på kollegialt lärande och samverkan. - Perspektiv på konflikthantering behöver stärkas genom att få in expertkunskaper på området. Dessa personer kan hålla föreläsningar och workshops på temat. Vidare föreslås forumteater eller annan arbetsform där studenterna får praktiskt hantera, uppleva och förhålla sig till olika konflikter som kan uppstå i skolan. - Nästa gång kursen ges ska workshops och seminarier som behandlar klass, genus, etnicitet, intersektionalitet, barns livsvillkor och hedersrelaterat förtryck ges innan VFU medan andra delar, som denna termin var i början av terminen, ska flyttas till kursens avslutande del. På så sätt ska studenterna vara mer förberedda för att bedriva ögonblickforskning. - Vi föreslår att IT-pedagoger håller en workshop i hur man kan spela in en videopresentation samt vad man ska tänka på när man ska föra över sitt budskap. - Kritiken som riktats mot engelsk litteratur bedömer vi som mindre relevant eftersom endast en vetenskaplig artikel är på engelska all annan kurslitteratur är på svenska. Att artikeln anses vara gammal bedömer vi som mindre viktigt eftersom Kumashiros artikeln från millennieskiftet är en klassiker när man talar om normkritiska perspektiv. Däremot så håller vi med om att artikeln kan vara svår att ta till sig och därför föreslår vi att den diskuteras gemensamt vid något seminarium så att begrepp och perspektiv som tas upp i den blir mer begripliga och lättare att förstå. - Vi bedömer att innehållet i kursen behöver kommuniceras tidigare innan kursen börjar och detta genom att föra dialog med studentrepresentanterna och eventuellt träffa gruppen innan kursen startar för att presentera vad som komma skall och få ta del av studenternas förväntningar. Förslag till revidering av kursplan - Inga förändringar föreslås när det gäller kursplaner; däremot avser vi att ändra avhandlingen som läses i kursen. Under hösten ska vi titta på vilka avhandlingar som lämpar sig väl utifrån kursens mål. Eftersom avhandlingen är en del av kurslitteraturen som tillkommer, vid sidan om den som anges i kursplanerna, behöver inga revideringar göras i nuläge. När det gäller frågan om att ersätta boken Skolan i normer med Elmroths bok som bedömer vi att Elmroths bok är mycket bra men att den huvudsakligen fokuserar på etnicitet. Däremot har en ny bok utkommit Normkritisk pedagogik - Perspektiv, utmaningar och möjligheter av Lotta Björkman, Janne Bromseth. Denna bok behöver vi analysera för att se om den lämpar sig väl för kursen..