MENTOR MENTOR ADEPT & ADEPT. En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram. En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram

Transkript

1 MENTOR MENTOR & ADEPT & ADEPT En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram

2 Välkommen, nu börjar resan! Vi på Sveriges Arbetsterapeuter är glada att hälsa dig välkomen som deltagare i mentorprogrammet. Vi hoppas och tror att det kommer bli en spännande resa! Du har nu tagit det första steget. Målet kanske är helt klart och det är bara vägen dit som känns oviss. Eller så har du ingen aning om vad målet är utan ser resan dit som ett mål i sig själv. Ett mentorprogram handlar om lärande och det är du själv som bestämmer hur resan dit ser ut. Anpassa ditt lärande efter dina önskemål. Målet med mentorprogrammet är att stötta studenter som är på väg att ta klivet ut på arbetsmarknaden och stärka deras yrkesidentitet. En student (adept) matchas ihop med en yrkesverksam medlem (mentor) som under ett års tid fungerar som ett stöd och bollplank på vägen från studier till arbete. Mentorn kan dela med sig av erfarenheter och råd kring det praktiska arbetet som arbetsterapeut, bidra med feedback och aktivt lyssna till adeptens tankar om sin framtida karriär. Samtidigt får mentorn en inblick i utbildningen och en möjlighet att ta del av adeptens nya infallsvinklar och kunskaper. Mentorskapet kan också ge positiva effekter på en högre nivå än den rent individuella. Att bygga broar mellan högskola och arbetsliv kan bidra till professionsutveckling både för den som är ny i yrkeslivet och för den som jobbat länge. Med den här guiden hoppas vi kunna ge dig lite tips på vägen. Använd den som inspirationskälla och uppslagsverk. Undrar du något och vill ha fler tips är du välkommen att kontakta oss på Sveriges Arbetsterapeuter! 2

3 Mentorskap din arena för professionell och personlig utveckling Mentorskap är en väletablerad metod för att överföra kunskap från mer erfarna till mindre erfarna personer. Det kan handla om allt från nyblivna chefer till ledare i idrottsföreningar och på senare år har många fackliga organisationer anammat modellen. Gemensamt för alla dessa program är att de bygger på relationen mellan en mentor, som har som uppgift att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, och en adept, som vill utvecklas och ta del av de lärdomar som mentorn har. Även om adepten självklart har mycket att bidra med till mentorn så är det adeptens funderingar, frågor och behov som är i fokus under relationens gång. Mentorskapet är flexibelt och kan anpassas till deltagarnas mål och situation det är en av anledningarna att det är ett så användbart verktyg för utveckling. Mentorskapet som metod har en mycket lång historia själva ordet mentor är hämtat ur den grekiska mytologin. MÅL Samtalsämnen 1: Omvärlden 2: Relationer 3: Personlig utveckling Mentorskap kan liknas vid en piltavla med tre ringar, där man arbetar sig utifrån och in. Varje ring motsvarar en nivå i adeptens utveckling, och till varje ring hör ett antal olika samtalsämnen och frågor att diskutera. Den yttersta ringen där man startar rör adepten i relation till sin omvärld och verksamhet inom ramen för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram kan detta innebära frågor kring utbildningen eller arbetsmarknaden som adepten är på väg att träda in på. Nästa ring rör adepten i relation till andra, och här handlar diskussionerna om relationer, till exempel rollen som ny på en arbetsplats och relationen till chefer och medarbetare. Den innersta ringen och målet för utvecklingen handlar om adepten i relation till sig själv, och här kommer man in på frågor kring personlig utveckling, mål och styrkor. Målet är att alla dessa nivåer ska beröras under mentorskapets gång, för att adepten ska bli bättre rustad att möta verkligheten, bygga goda relationer och få ökad självkännedom. 3

4 Vad vinner du på att delta? Vinsterna med ett mentorprogram är många och skiftande. På ett individuellt plan får både mentor och adept en chans till personlig och karriärmässig utveckling. Deltagarna kan ha olika personliga målsättningar med programmet beroende på sina egna förutsättningar. Adepten har ofta som mål att få stöd med funderingar och frågor om yrkeslivet, att utvidga sitt nätverk och få en chans att fundera över sin kommande karriär. För mentorn kan vinsterna till exempel bestå av en ökad självkännedom, möjlighet att reflektera och få nya perspektiv, och glädjen i att få hjälpa en blivande kollega att utvecklas. Många av mentorerna i Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram har också framhållit möjligheten att få kontakt med färsk kunskap från den akademiska världen och sätta det egna arbetet i relation till den senaste forskningen inom arbetsterapi. Röster från tidigare deltagare Mentorerna från tidigare år har upplevt att de verkligen har fått möjlighet att bidra till en persons utveckling. De ser att adepterna fått möjlighet att bolla tankar och idéer, vädra orosmoment och prata om de utmanande möten som en utsätts för i professionen. Många mentorer uppger också att adepterna har haft mycket höga krav på sig själva och känt sig osäkra och otrygga i sin profession/inför sitt inträde i arbetsmarknaden, men att de under året har blivit alltmer självsäkra och tillfreds med sina kunskaper och kompetenser. För egen del menar mentorerna att programmet har bidragit till en större förståelse för arbetsterapeututbildningen som den ser ut idag och därmed även insikt i hur nyexaminerade kan bemötas och stöttas bättre på arbetsplatsen. Många anger också att relationen har bidragit till en sorts pånyttuppvaknande i den egna yrkesrollen, då de fått sätta ord på egna arbetssätt och därmed beretts tillfälle för självreflektion. Tidigare års adepter har upplevt mentorn som en coach och ett bollplank, någon med värdefull erfarenhet och lust att hjälpa. En adept ger också uttryck för att mentorn har blivit en vän. Den personliga utvecklingen hos adepterna har inneburit större självförtroende, kunskaper om fler verksamhetsområden och förhållandet mellan olika professioner. De har fått mer kunskap om den kliniska verkligheten, vilket har gett dem en ökad trygghet i sin kompetens. 4

5 Förväntningar Det är adepten och dennas behov som styr innehållet i mentorskapet. Vilka förväntningar har du på din mentor? Och du som är mentor, vad väntar du dig? Glöm inte att ni båda ska ge och ta! Om du som adept vill ha ett givande mentorskap är förutsättningen att du verkligen drivs av en vilja att utvecklas. Som vi redan diskuterat saknas en enkel mall att följa för en lyckad mentorrelation. Ofta handlar det om en balansgång som ser olika ut från par till par. Men att känna till några av de vanligaste framgångsfaktorerna och utmaningarna kan ändå vara ett stöd när ni ger er ut på er gemensamma resa. Motivation Motivation är den största framgångsfaktorn för mentorskapet. Mentorrelationen kräver engagemang från båda parter för att bli riktigt bra. Fundera över vad som lockade er till mentorprogrammet, och försök hålla kvar och utveckla den känslan vid era träffar! Nyfikenhet och respekt Var respektfullt nyfiken på din motpart och sätt värde på att ni kanske har olika synsätt på vissa saker. Ställ intresserade frågor och försök sätta dig in i den andras perspektiv. Lyssna aktivt när din samtalspartner berättar något och engagera dig i samtalet. Klargör era roller och förväntningar De mest lyckade mentor-adeptrelationerna bygger på tydligt definierade roller. Att mentor och adept är trygga med sin roll i samarbetet är viktigt! En adept som vågar vara drivande och ta ansvar för sin utveckling växer tillsammans med en mentor som stöttar och ger råd utan att bli överbeskyddande. 5

6 Skapa tydliga spelregler Det första steget på vägen mot förtroende och tillit är att lära känna varandra. För att ni sedan ska kunna styra åt rätt håll är det till stor hjälp att ha ett par spelregler. Vilket syfte har du som adept med era möten? Finns det något särskilt du vill fokusera på? Hur ser du på din egen roll? Hur ser du på mentorns roll? Du som är mentor. Vad var det som drev dig till att ta den här rollen? Vad vill du bidra med? Och vad kan du bidra med? Ett bra sätt att tydliggöra hur er relation ska fungera och vilka förväntningar ni har på varandra är att skriva ett enkelt mentorskapskontrakt där ni kommer överens om gemensamma förhållningsregler ungefär hur ofta ni ska ses, hur ni håller kontakt mellan träffarna, och vem som ansvarar för vad. Tillsammans med denna handbok har vi skickat en mall för hur ett sådant kontrakt kan se ut. Vi rekommenderar att ni diskuterar igenom de olika frågorna vid ert första möte och kommer överens om hur ni ska lägga upp ert samarbete. Att skriva ner överenskommelsen på papper ökar tydligheten och gör det lättare att följa upp hur samarbetet fungerar när ni kommit en bit på vägen. Ni kan skapa ett eget kontrakt eller helt enkelt fylla i den bifogade mallen. 6

7 Hur gör vi? Hur varje mentor-adeptpar väljer att lägga upp sina individuella träffar är upp till deltagarna själva. Det finns dock några beprövade tips och metoder som kan fungera som en startpunkt med tiden kommer ni hitta fram till en form som passar just er! Nedan har vi samlat några praktiska tips och frågor att fundera över. Hur ofta ska vi ses? Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram pågår under ett år, från januari 2016 till januari Hur ni väljer att lägga upp era träffar under den tiden är upp till er själva, men vi rekommenderar att ni ses ungefär var fjärde vecka. Kommer ni överens om att ses oftare går det naturligtvis bra! Det är viktigt att träffas kontinuerligt för att mentorrelationen ska kunna utvecklas. Längden på mötena kan variera, men 1,5-2 timmar är ett bra riktmärke. Var ska vi ses? Ni kan välja att ses på ett café eller någon annan allmän plats, eller så kan ni ses på adeptens högskola eller mentorns arbetsplats. För adepter kan det vara mycket lärorikt att få besöka mentorns arbetsplats, men tänk på att stämma av med arbetsgivaren i förväg att detta går bra. Ni kan också blanda vanliga diskussionsträffar med att till exempel gå på en föreläsning, ett seminarium eller göra ett studiebesök tillsammans det kan vara ett roligt sätt att få lite variation och efteråt kan ni diskutera era upplevelser och tankar. Dokumentera! Ett bra sätt att komma ihåg, reflektera och bearbeta vad ni pratat om på era enskilda träffar är att föra en loggbok/dagbok. Loggboken underlättar uppföljningen från träff till träff, och att skriva ner det ni pratat om hjälper till att konkretisera och analysera era idéer. Ni varken ska eller behöver föra protokoll över allt som sägs fokusera istället på större idéer och tankar som väcks under samtalen. Det kan vara bra att föra loggbok i form av löpande text, i punktform eller med hjälp av tankekartor och bilder. Vem som för logg (mentorn, adepten eller båda) kan variera, ni avgör själva vad som fungerar bäst för er. En fördel med att som adept föra loggbok är att det blir lättare att fundera över vilka ämnen som önskas ta upp på kommande träffar, och ni samlar alla tips och tankar man får under samtalen på ett och samma ställe. Ett bra sätt att spara dokumentation är genom Google Docs/Drive, där ni båda kan dela, se och revidera anteckningarna. 7

8 Vad kan du bidra med? En mentorrelation kan se olika ut beroende på vilka deltagarna är och vad de har för målsättningar och bakgrund. Det viktiga är att mentor och adept diskuterar och kommer fram till ett förhållningssätt som båda parter är överens om och trivs med. Adepten Som adept har du en unik möjlighet att utvecklas som person och vidga dina vyer. Det är därför viktigt att du är öppen för nya idéer och erfarenheter, och att du är beredd att öppet dela med dig av dina tankar, känslor och mål inför framtiden. Det är också viktigt att du är tydlig med dina intentioner med mentorskapet och vågar be om stöd och råd när du behöver det. Adepten är den som är drivande i mentorrelationen. Att vara adept innebär att vilja utvecklas och utmanas, och vara villig att engagera sig i relationen med sin mentor. Adepten tar initiativ till möten och förbereder dem på det sätt som mentor och adept har kommit överens om, till exempel genom att ta fram en mötesagenda eller frågeställningar att diskutera. 8

9 Mentorn Att vara mentor innebär att våga ge av sig själv, att dela med sig av råd och ge vägledning, men utan att styra för mycket. Som mentor fungerar du som diskussionspartner, rådgivare och bollplank, och genom att ställa genomtänkta frågor kan du hjälpa adepten att själv hitta sin väg och sina mål. Här har du som mentor en lärande och reflekterande roll, och du engagerar dig i adepten som person. Samtidigt innebär mentorskapet en möjlighet till personlig utveckling även för din egen del. Genom att reflektera över ditt eget liv, ditt arbete och din karriär kan du se nya intressanta mönster och samband. Mentorskapet påminner till viss del om andra relationer en ibland stöter på, till exempel relationen mellan student och handledare. Det finns dock några viktiga skillnader. Mentorrelationen pågår under en längre tid och utan tydliga resultatkrav, till skillnad från till exempel VFU-handledningen som är begränsad i både tid och innehåll. Mentorskapet är ideellt, och ärlighet, förtroende och tystnadsplikt är viktiga grunder för mentor-adeptrelationen. Se upp! En mentor ska inte vara: Handledare. Handlerdaren kommer med fasta, konkreta instruktioner om hur en uppgift ska utföras. Mentorns uppdrag är att bidra till reflektion och utveckling inte bedöma. Karriärcoach. Coachrelationen är mer kortsiktig, målstyrd och resultatinriktad (ett coachande förhållningssätt är dock gemensamt med mentorns). Psykolog/terapeut. Diskutera tillsammans hur ni ser på gränsdragningen mellan personligt och privat. Förälder. Mentorn ska inte leverera färdiga lösningar åt adepten. Undvik att curla! Pådrivare/målsättare. Låt adepten själv formulera sina personliga mål, ta inte över. Skapa värde för båda parter Den bästa mentorrelationen uppnås när både mentor och adept känner att de får ut något av sina träffar. Det är naturligt att fokus ofta hamnar på adeptens behov, men glöm inte bort mentorn! Ge utrymme även för mentorn att reflektera kring sina erfarenheter och ställa frågor som kan bidra till den egna utvecklingen. 9

10 Hur ska vi prata? Samtalsmetodik är ett stort ämne och tillräcklig plats finns inte här för att gå in djupare på mängden av modeller och teorier. Nedan finner du dock några tips kring mentorns två viktigaste verktyg: Frågor och feedback! Ställ fruktbara frågor Frågan i sig är ett viktigt mentorverktyg. Men det är viktigt att minnas att olika typer av frågor ger mycket olika svar. En grundläggande regel är att ställa öppna frågor stängda och ledande frågor leder sällan till utveckling. Detsamma gäller i viss mån frågan varför? som ibland kan uppfattas som ifrågasättande och väcka ett försvarsbeteende. Ofta kan man få mer uttömmande svar genom att ställa öppnare frågor På vilket sätt? Hur tänker du då? Vilken/vilka anledningar? Detta betyder dock inte att en ska undvika kniviga frågor ibland kan det vara nyttigt att utmanas! Återkoppling och feedback Feedback är en viktig del av mentorssamarbetet. Det är viktigt att bli sedd och få bekräftelse på det som är bra men lika viktigt är det att få ärlig feedback kring områden där en kan utvecklas. Som adept är det viktigt att du tydliggör vad du vill ha återkoppling på. Inom vilka områden vill du ha feedback? Bra feedback är ärlig, välvillig och konkret. Ett särskilt effektivt sätt att återkoppla är att kombinera objektiva iakttagelser av den andra (spegling) med subjektiva upplevelser (feedback). Beskriv hur du uppfattar din motparts beteende, och beskriv sedan hur det påverkar dig eller får dig att känna. Blir du glad, stolt, oroad? Utgå från dina egna upplevelser! Samtalets gång: Samtalsagenda, blomma ut, summera Själva mentorssamtalet kan delas in i tre faser; samtalsagenda, blomma ut och summera. Inledningsvis behöver ni komma överens om vad ni ska prata om. Kanske har ni redan på förväg bestämt ett ämne för träffen, men det kan också hända att något akut kommit upp som adepten vill fråga eller diskutera. Ni kanske behöver inleda med att prata lite om vad som är på gång just nu i mentorns och adeptens vardag, för att komma igång innan ni kommer in på huvudämnet för dagen. Sätt ett mål för samtalet för att tydliggöra vad ni vill att diskussionen ska landa i en samtalsagenda. 10

11 Vad kan vi prata om? Ni bestämmer helt själva. Här är några tips: Utbildning vs. arbetsliv: vad är de största skillnaderna mellan att gå en utbildning och att vara yrkesverksam? Täcker utbildningen de krav som ställs i yrket? Senaste nytt inom utbildning och forskning i arbetsterapi Teori och praktik: Hur fungerar de akademiska modellerna i verksamheten? Arbetsrelationer och arbetsklimat hur är det att vara ny på jobbet? Arbetsmetoder och arbetssätt: Hur ser vardagen ut som arbetsterapeut? Yrkesetik: Vilka etiska dilemman och problem kan uppstå och hur hantera dem? Framtidsdrömmar och karriärmål: Var ser adepten sig själv om 1, 5 eller 10 år? Hur kan en jobba för att nå sina karriärmål? 11

12 Mentorskapets faser Första träffen Den första träffen handlar mycket om att lära känna varandra. Berätta om er bakgrund, vad som är viktigt för er både i arbetslivet och på fritiden, och diskutera varför ni valt att delta i mentorskapsprogrammet och vilka mål ni har. Det kan vara bra att berätta om era personliga styrkor och vilka områden som ni vill utveckla ytterligare. Det är också viktigt att diskutera era förväntningar på året som kommer och hitta en gemensam grund att stå på. Försök att formulera några mål för ert samarbete. Var vill ni befinna er när året är slut? Målet kan vara klart från början, men det kan också komma att ändras under årets gång. Tänk på att utgå från er egen personliga situation och förutsättningar. Resultat behöver inte handla om att få drömjobbet, bli befordrad eller andra omvälvande förändringar. Resultat i en mentor-adeptrelation handlar mycket om att utvecklas som människa, att få reflektera kring nutid och framtid och lära sig av varandras erfarenheter. Sätt rimliga mål! Mellan träffarna Mellan träffarna är det viktigt att ni tar er tid att reflektera. För adeptens del handlar det mycket om att ta till sig och tänka över den input som hen fått under de tidigare träffarna, och fundera över hur hen vill gå vidare och vilka ytterligare frågor som kan tas upp. Ibland kan mentorn också ge adepten uppgifter eller läxor till nästa möte, till exempel en fråga som mentorn tycker att adepten bör fundera ytterligare på. För mentorn kan det handla om att fundera över adeptens utveckling och vilken feedback som kan tas med till nästa gång. Samla på er frågor och funderingar som ni vill ta upp med den andra! 12

13 Avstämning efter halva tiden Framåt hösten, när halva tiden av programmet gått, är det värdefullt att göra en avstämning. Reflektera över vad som hänt sedan ert första möte och vad ni har lärt er. Blicka framåt, ge positiv återkoppling, och fundera över vad ni kan utveckla vidare. Det kan också vara bra att gå tillbaka till de mål och förhållningsregler ni formulerade i början. Gäller de här målen fortfarande? Har ni en lämplig ambitionsnivå för tiden som är kvar? Under hösten kommer även Sveriges Arbetsterapeuter att hålla ytterligare en gemensam distansträff för att samla upp tankar och synpunkter från deltagarna och inspirera till fortsatt utveckling. Mot slutet Alla mentorprogram har ett slut. Det kan kännas lite vemodigt att skiljas åt efter ett år tillsammans. Men tänk på att mentorprogrammets slut inte behöver betyda att er relation avslutas kanske ska den helt enkelt förändras och övergå till något annat. Men att markera själva mentorskapets avslut tillför tydlighet och ny energi att ge sig ut i verkligheten. En viktig del av avslutet är också att ta sig tid för utvärdering. Sveriges Arbetsterapeuter kommer att göra en gemensam utvärdering där alla mentorer och adepter kan lämna sina synpunkter, men minst lika viktigt är det att ni tar er tid både enskilt och tillsammans med mentor/adept att prata om året som gått och reflektera över erfarenheter och resultat. 13

14 Fallgropar Ibland händer det att en kör fast och att mentorrelationen inte går framåt så som deltagarna önskat. Kanske har förutsättningarna förändrats för endera eller båda parter, kanske har ni svårt att komma överens. I många fall beror detta på att deltagarnas mål och syften med programmet är otydliga eller skiljer sig åt, och ett viktigt sätt att komma till rätta med problemet är att tydligt och ärligt kommunicera vad ni upplever. Det kan kännas svårt att ta upp sådana känslor med sin mentor eller adept, men tänk på att du gör det för att förbättra relationen för er båda! Ett par tips om ni kört fast: Våga ta upp frågan med din adept/mentor! Prata om problemet och hur ni vill tackla det, försök sätta ord på det svåra och komma på egna lösningar. Gå gärna tillbaka till det mentorskapskontrakt ni skrev i början av ert samarbete och använd det som ett stöd i er diskussion. Bryt det gamla mönstret genom nya metoder och frågeställningar. Prova att byta miljö för era möten kanske promenera? Eller testa att ändra på formen för era möten; gå på en föreläsning tillsammans, läs en bok eller artikel och diskutera utifrån den, eller bjud in en tredje person till ett av era möten. Kanske en kollega till mentorn eller någon annan vars verksamhet ni är nyfikna på? Tillåt er att ta det lite lugnt på nästa möte, prata om er vardag och ta er tid att lära känna varandra bättre. Alla möten kan inte vara omvälvande! Om någon slutar? Om man kör fast är det i första hand viktigt att prata med varandra de flesta problem kan lösas genom öppen och ärlig kommunikation. Prova tipsen ovan och fundera på om ni kan förändra ert arbetssätt på något sätt så att era möten känns givande för båda parter. Kommer ni inte vidare trots detta så kan det bli aktuellt att avsluta mentorrelationen. I så fall är det viktigt att ni kontakta Sveriges Arbetsterapeuter, så att vi vet om att ni planerar att avsluta programmet i förtid. Oavsett vad anledningen till avslutet är så är det också viktigt att ni tar er tid att ses en sista gång för att summera upp era erfarenheter och vad ni tar med er från er tid tillsammans, för att få ett bra avslut. Om mentorn eller adepten av synnerliga skäl skulle vara tvungen att avbryta i förtid är den som är kvar välkommen att vara med på den ev. gemensamma träff som kvarstår. Det finns dock ingen garanti för att du kan få en ny mentor eller adept, men vi kan alltid undersöka saken. 14

15 Till sist Ett mentorskap är en resa som mentor och adept gör tillsammans. Målet vid resans slut är att både adept och mentor ska känna sig stärkta och inspirerade av utbytet med den andra, och förhoppningsvis kommer mentorskapet att ge många spännande lärdomar och insikter. Precis som ni borde stämma av era förväntningar under resans gång så är det bra att prata om förvätningar när ni sätter punkt för mentorskapet. Men kom ihåg att ert sista möte inte beöver betyda ett farväl. Det finns mentorpar som fortsätter sin kontakt långt efter det formella mentorprogrammet är över. Fortsätt ert lärande med varandra. Lycka till på er resa tillsammans! 15

16 Lästips och litteraturlista Arhén, G (2007) Mentor: komplett handbok för adepter och mentorer. Telegram Bokförlag. Glans, H. och Rother, B. (2012) Ringar på vattnet mentorskap förändrar! Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Henriksson, B. K och Laupsa Holm, G. (2011) Handbok om systemiskt mentorskap och mentorprogram i arbetslivet. KIM human organisation AB. Nisses, P. (2008) Mera mentorskap. Mentorhuset. Wikström, C. (2011) Vinnande mentorskap. En praktisk handbok. Ekerlids förlag. Kontaktuppgifter till Sveriges Arbetsterapeuter För mentorer/allmänt: Vera Songer vera.songer@arbetsterapeuterna.se För adepter: Josefine Qvarfordt josefine.qvarfordt@arbetsterapeuterna.se Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,