Svensk modell for klinisk farmaciforskning
|
|
- Elin Ann Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk modell for klinisk farmaciforskning och utveckling Tommy Eriksson, apotekare, docent, Forskningschef Apoteket Farmaci Sida 1
2 Guldskalpellenvinnare Årets innovatörer i svensk sjukvård Årets pristagare har ett långsiktigt projekt, där de har testat, utvecklat, visat resultat och implementerat. Läkemedelsberättelse halverar läkemedelsfelen vid vårdens övergångar. I juryns motivering pekar vi på att läkemedelsberättelse är en kreativ och praktisk lösning på ett stort, aktuellt och angeläget patientsäkerhetsproblem. Det är ett föredömligt utvecklingsarbete. Peter Aspelin, ordförande i Svenska läkaresällskapet och medlem i juryn för Guldskalpellen Sida 2
3 Innehåll Forskning på sjukhusapotek I Sverige Problem med läkemedelsanvändning i patient och vårdprocesser LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management) Innehåll och arbetssätt Nytta baserat på studieresultat Kvalitetssäkring Forskning och utveckling inom klinisk farmaci i Sverige Samarbete med Midt-Norge Sida 3
4 Forskning på sjukhusapotek i Sverige Från sjukhusapotek till Apoteket Farmaci AB Från samhällsnytta till tjänsteförsäljning Från biomedicin/farmakokinetik till klinisk farmaci Sida 4
5 Cutting edge: biomedical research in hospital pharmacy the Malmö experience Assoc Prof. Pal Stenberg, PharmD, PhD Former Regional Information Pharmacist and Chief Pharmacist Malmo University Hospital The Malmö-experience A full time basic pharmacist s function Encouragement to do research (access to laboratory, support by senior colleagues) Freedom with responsibility but always with their basic function as first priority All projects performed in close collaboration with suitable clinicians Sida 5 EJHP Practice 2009;15:11
6 Sjukhusapotek och forskning/utveckling Vilken verksamhet skall ett sjukhusapotek bedriva? Vilken kompetens skall finnas på ett sjukhusapotek? Vilken kompetens skall en apotekare/farm kand. ha? Vilken roll och ansvar har farmacin och sjukhusapoteket för bättre läkemedelsanvändning hos patienten och i samhället? Mina synpunkter Apotekaren/farm kand. skall vara expert på läkemedel och patienternas användning av läkemedel, denna kompetens skall användas i vården och utgå från sjukhusapotekets verksamhet Sida 6
7 Skånes universitetssjukhus (SUS) i Lund Sida 7
8 Utgångspunkter Läkemedel är i huvudsak bra produkter Vi får inte ut full nytta av dem i vården Upp till 40% av äldres sjukhusinläggningar orsakas av läkemedelsbiverkningar, majoriteten kan förhindras (Lazarou 1998, Beijer 2002) Biverkningar av läkemedel orsakar > dödsfall/år i USA (Lazarou 1998) Läkemedelsfel är den viktigaste orsaken till förebyggbara patientskador (NICE 2007) Läkemedelsproblem kostar mer än läkemedelsnotan (Bootman 1997) Fel i läkemedelslistor hos 40-85% av patienterna när man skrivs in/ut från sjukhus (Midlöv 2005, 2008a+b, Bondesson 2008, Bergkvist 2009) Sida 8
9 Hur kan vi bäst stödja patientens läkemedelsanvändning i hela vårdkedjan? Annan primärvård Specialist öppenvård Patienten boende hemma eller i SäBo med fast läkarkontakt Sjukhusvård Sjukhusvård Korttidsvård Apotek Sida 9
10 Systematik i patientens läkemedelsbehandling på sjukhus baserat på probleminventering Hur identifiera, lösa och förebygga läkemedelsrelaterade problem i hela vårdkedjan? Hemma Inskrivning Vårdtid på sjukhus Utskrivning Hemma Sida 10
11 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgån g med checklista Symtomskattning LIMM Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachnin* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 11
12 Utveckling av LIMM-modellen LIMM 1. Kartläggning av patient läkemedel processen från inskrivning till utskrivning på SUS Lund och vidare i nästa vårdform 2. Identifiera problem i strukturer och processer 3. Definiera mål för patient-, samhälls- och sjukvårdsnytta. 4. Utveckla/anpassa verktyg för att lösa problem i olika delprocesser. Blanda in alla intressenter 5. Utveckla rutiner och praktiskt arbetssätt för olika delprocesser 6. Bevisa nytta i olika delprocesser 7. Bevisa nytta med hela modellen Sida 12
13 Problem med fel läkemedelslista Fel i läkemedelslista vid inskrivning på Medicinklinik Landskrona 29 av 34 patienter (Midlöv 2005) Lund 320 av 513 patienter (Holmkvist 2008) Fel i läkemedelslista vid utskrivning från Medicinklinik Landskrona 19 av 35 patienter (Midlöv 2005) Lund 118 av 179 patienter (Midlöv 2008) Internationella studier ger samma bild Ex: Tam 2005, Gleason 2004, Lau 2000, Myhr 1999, Cochrane 1992, Stuffkens 2004, Wilson 2001, NICE Sida 13
14 Sida 14
15 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen inskrivning, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgån g med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 15
16 Läkemedelsintervju Fokus korrekt läkemedelslista Avd 5 Säng 1:2 Namn Ester Födelsenr XXXXXX Initial (datum, sign ÅB Uppföljn (dat sign) Anamnes/Aktuell läkemedelslista Korrekt lm lista Sköter lm själv Patient sköter lm själv? x Ja Nej Apodos? X Nej Ja, version Dosering* Dat IN Läkemedel, beredningsform, styrka Om problem (x) Ej problem ( ) Dosering Kommentar Dat UT PAT LMF Korrekt Ind Följs UF Omeprazol tabl 20 mg 1x Ramipril tabl 10 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Seloken ZOC tabl 50 mg 2x1 1x1 1x1 1x1 Simvastatin tabl 20 mg 1 tn 1 tn 1 tn 1 tn Trombyl tabl 75 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Furix tabl 40 mg Citalopram tabl 20 mg 1x1 10 mg x1 10 mg x1 10 mg x1 Flunitrazepam tabl 1 mg 1 tn 1 vb 1vb 1 vb Metformin tabl 850 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Atenolol tabl 50 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Finns checklistfrågor om receptfritt, smärta, ögondroppar, inhalator, naturmedel etc Sida 16
17 Läkemedelsintervju Fokus kunskap och följsamhet Avd 5 Säng 1:2 Namn Ester Födelsenr XXXXXX Initial (datum, sign ÅB Uppföljn (dat sign) Anamnes/Aktuell läkemedelslista Korrekt lm lista Sköter lm själv Patient sköter lm själv? x Ja Nej Apodos? X Nej Ja, version Dosering* Dat IN Läkemedel, beredningsform, styrka Om problem (x) Ej problem ( ) Dosering Kommentar Dat UT PAT LMF Korrekt Ind Följs UF Omeprazol tabl 20 mg 1x Ramipril tabl 10 mg 1x1 Slutat ta, anser ej att de har någon effekt 1x1 1x1 1x1 Seloken ZOC tabl 50 mg 2x1 Slutat ta, anser ej att de har någon effekt 1x1 1x1 1x1 Simvastatin tabl 20 mg 1 tn Pat tror att det är sömntablett 1 tn 1 tn 1 tn Trombyl tabl 75 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Furix tabl 40 mg Tycker ej om denna tablett Citalopram tabl 20 mg 1x1 10 mg x1 10 mg x1 10 mg x1 Flunitrazepam tabl 1 mg 1 tn Pat: "Ibland tar jag två" 1 vb 1vb 1 vb Metformin tabl 850 mg 1x1 Tar ej denna tablett, vet inte indikation 1x1 1x1 1x1 Atenolol tabl 50 mg 1x1 1x1 1x1 1x Sida 17
18 Läkemedelsintervju med patient. Närsjukvårdsavdelning USiL 2007 Apotekare genomför intervju med hjälp av strukturerat formulär innefattande; aktuell läkemedelslista, patientens kunskaper, hantering, attityder och compliance. 320 av 513 patienter (62%) hade minst ett fel i läkemedelslistan vid inskrivning, totalt 877 fel. Totalt 978 LRP identifierades. 88% åtgärdades Sida 18
19 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen vårdtid, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgång med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 19
20 Symptomstatus av sjuksköterska/apotekare Fråga aktivt om patienten upplever problem med följande symptom. Ja Nej Kommentarer 1 Yrsel 2 Allmän trötthet 3 Minnesbesvär 4 Dålig sömn 5 Torr I munnen 6 Illamående 7 Förstoppning 8 Vattenkastningsproblem 9 Ont 10 Hosta Eventuella övriga symtom som patienten rapporterar Sida 20
21 Läkemedelsgenomgång av apotekare med specifik checklista Nedsatt kroppsfunktion Lever, njure, sväljningsproblem, sond Speciella läkemedel TDM-lm, toxiska, biverkningsbelastade, allergi/överkänslighet, mindre lämpliga till äldre Interaktioner Läkemedel, födoämnen Symtom - läkemedelsorsakade Korrekt läkemedelsval EBM, rekommendationer, vårdprogram Helhetssyn Nytta-risk, polyfarmaci, indikation för behandling, compliance Sida 21
22 Vårdplan-Läkemedel av teamet Nr/Dat um Problem Läkemedel Mål Uppföljning (när, var, hur, av vem) Bedömni ng resultat Ev. kommentar 1/ 1/3 Högt BT 195/95 Atendol insättes BT 140/80 Dagl. BT-kontroll (USK) Utvärdering på rond 5/3 BT 170/85 Uppföljning primärvård 1 mån. 2/ 1/3 Illamående cytostatika Primperan insättes Inget illamående Kontroll inför varje måltid (SSK) Daglig utvärdering på rond Fortfarande illamående 2/ 2/3 Illamående cytostatika Zofran insättes Inget illamående Som 1/3 Inget illamående Sida 22
23 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen utskrivning, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgång med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 23
24 Sida 24
25 Läkemedelsberättelse i utskrivningsinformation enligt Lundamodellen Skriven för patienten och innehåller: Kort beskrivning om inläggningsorsak, vad som gjorts och vad som planeras. Vilka läkemedelsförändringar som gjorts och varför (Läkemedelsberättelse). Läkemedelslista med information om preparat, dosering och verkan Ges till patient och skickas (samma dag) i förekommande fall till nästa vårdgivare (kommun, primärvårdsläkare) Ersätter motsvarande delar i Medicinsk epikris Sida 25
26 Studie Universitetssjukhuset i Lund 2006 Läkemedelberättelse halverar fel och sjukvårdskontakter. 179 patienter utan och 248 med läkemedelsberättelse Korrekt läkemedelslista i 34% utan och 68% med (p<0.001) Medelantal fel per patient: 2,22 utan och 0,97 med (p<0.001) Sjukvårdskontakt inom 3 månader efter utskrivning: 8.9% utan och 4.4% med (p=0.049) Midlöv 2008a, 2008b Sida 26
27 Övergripande resultat av LIMM-modellen Patientutfall Läkemedelberättelse av läkare halverar fel och sjukvårdskontakter baserat på fel. Av apotekare kvalitetskontrollerad utskrivningsinformation halverar felen ytterligare. Sjukhusinläggning beroende på läkemedelsproblem minskade med 60-80% Process Apotekare identifierar 6-7 LRP per patient med Läkemedelsintervju och Läkemedelsgenomgång. Majoriteten av problemen framförs och åtgärdas av läkaren och bedöms som kliniskt viktiga. Antalet olämpliga läkemedel minskar, lämpligheten i behandlingen ökar och teamet identifierar patientens LRP i mycket stor utsträckning. Läkare och sjuksköterskor värderar nyttan med arbetssättet och apotekarens roll mycket högt Sida 27
28 Viktiga frågor Varför måste man bygga en modell? Vilken nytta måste man visa? Måste alla bygga sin egen modell? Sida 28
29 Quality of care enligt Donabedian Bästa möjliga utfall till lägsta möjliga kostnader Struktur Process Utfall Systematik för att processen skall fungera bättre? Sida 29
30 Kvalitet i utfall, verkliga mål Klinisk: Minska återinläggning, återinläggning pga LRP, död, fel i läkemedelslistor. Öka livskvalitet, följsamhet till behandling Ekonomiska: Minska sjukvårdskostnader, läkemedelskostnader, kvalitetsbristkostnader. Humanistiska (patientperspektivet): Ökade kunskaper om hantering, effekter etc. Förbättra concordance, ökat förtroende och inflytande Sida 30
31 Kvalitet i process, "surrogatmått" Exempel Utskrivningsinformation Vad är målet? Antal (andel) genomförda Antal (andel) genomförda med godkänd kvalitet Antal (andel) genomförda utan fel och med full kvalitet Hur definierar vi? Fel Kvalitet Var mäter vi? I våra egna dokument I nästa vårdforms dokument (läkemedelslistor) Hos patienten, vad de verkligen gör Vem gör olika moment bäst och effektivast? Sida 31
32 Exempel Kvalitetskrav på Utskrivningsinformation Skriven för patienten läsbar/lättförstådd för patienten Vilka läkemedel skall patienten ta? innehålla strukturerad aktuell läkemedelslista som diskuteras med patient/anhörig vid utskrivning. Vilka ändringar har gjorts? innehålla läkemedelsberättelse med vad och varför ändringar är gjorda. Vilka vidare planer finns? innehålla rubrik och text för detta Underlag för distriktsläkare för att ta över patientansvar faxas samma dag Underlag för kommun för att vid hemkomst dela ut aktuella läkemedel faxas samma dag Sida 32
33 Exempel Kvalitetskrav på Utskrivningsinformation Patientperspektivet läsbarhet Utvecklat med Lunds tekniska högskola Baserat på patientintervjuer, expertrekommendationer mm Nytta Patienten Vården Checklista för kvalitetsbedömning Kontinuerlig uppföljning av fel och kvalitet Utskrivningsinformationen Minska fel i nästa vårdform Ökad integrering i journalsystem och i verksamhet Sida 33
34 Checklista för utvärdering av fel och kvalitet i utskrivningsinformation Summary Starting value, (points) Number of errors 1 Content 10 2a Medication Report What has been changed 5 2b Medication Report Reason for change 5 3a Medication List- Correctness 5 3b Medication List- Effect/indication stated 5 Total quality points (max 30, min 0) = Total point (=starting value minus Number of errors) 1. Content No Comments a Is the patient name and identity clear -1 b Is there a description of reason for admission? -1 c Is there description of the care process? -1 d Is the responsible physician named? -1 e Is the family physician named? -1 f Is the care time from admission to discharge given with year, month and day? -1 g Is there a description of future plans and follow-up? -1 h Is each change in the Medication Report market with a dot? -1 i Does each centence in the Medication Report start with the drug name? -1 j Is the various dosage forms named properly and readable for the patient (tabl, caps, -1 supp etc is okey)? Total number of errors (no) 2 Medication Report. Mark errors based on the actual Medication Report, Medication List and findings from chart review. a. What (changes not correct transcribed) b. Why (reason for change not given) 3 Medication List. Mark the errors based on comparison of the day of admission and discharge, and Medication Report. a. What (drug, dose or comment is not correct) b. Effect/indication is not properly noted and understandable for the patient Sida 34
35 Uppföljning utskrivningsinformation USiL Skrivs utskrivningsinformation 16 av 37 avdelningar- 44% 174 av 602 patienter- 29% Andel helt rätt Andel fel per patient 2a. Korrekt innehåll Läkemedelsberättelse 2b. Korrekt innehåll Medicinlista 3. Kvaliteten ur ett patientperspektiv? Vad 33% Varför 20% Innehåll 54% Indikation angiven 33% 2,3 3,0 1,0 5,5 2, Sida 35
36 Kvalitetssäkring i LIMM-modellen Struktur Checklistor och informationsmaterial Enskilda och teamets ansvar Apotekarens roll Process Arbetssätt för teamet och enskilda Kommunikation i team och med patient Kvalitetsuppföljning Kontinuerlig utveckling Utfall Oss veterligen finns ingen motsvarande kvalitetssäkring inom någon annan del av vården Sida 36
37 Viktiga frågor Varför måste man bygga en modell? Måste alla bygga sin egen modell? Nej! LIMM finns Vilken nytta måste man visa? Processmått i LIMM-modellen Sida 37
38 Klinisk nytta med Lundamodellen är bevisad. Enbart processresultat behöver bevisas i ny verksamhet med liknande sjukvårdssystem Redovisa kontinuerligt genomförda aktiviteter i processen såsom antalet: Läkemedelsintervjuer Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsinformationer Vårdplaner Utskrivningssamtal Utskrivningsinformationer och Läkemedelsberättelser Kvalitetskontroller av Läkemedelsberättelse Redovisa stort stickprov (ca 100 patienter) Antalet identifierade LRP Antalet framförda LRP Antalet åtgärdade LRP Sida 38
39 Vem gör läkemedelsavstämning? Läkaren är alltid ansvarig för ordinationen och därmed för läkemedelslistan. Inskrivning på sjukhus. Apotekaren är mest lämpad att ta upp läkemedelsanamnes och producera ett underlag för aktuell läkemedelslista. (NICE 2007 mm). Utskrivning från sjukhus. Utskrivande läkaren är ansvarig för läkemedelsberättelse. och läkemedelslista. Kvalitetskontroll av apotekare förbättrar kvaliteten och halverar överföringsfelen ytterligare (Bergkvist 2009) Sida 39
40 NICE 2007 Förordar att det skall finnas rutin och att apotekare involveras i läkemedelsavstämningen så snabbt som möjligt efter att patienten inkommit till sjukhuset Antalet avvikelser mellan läkemedelslistorna halverades då läkemedelsavstämningen genomfördes av apotekare jmf. med om läkare eller sjuksköterska genomförde den Sida 40
41 Samhällsnytta med Lundamodellen Lundamodellen sparar för Sverige netto 6 Miljarder kr/år i bara i kostnader för återinläggning och akutbesök...för varje insatt krona i ökade resurser på sjukhus får man minst 4-5 kronor tillbaka...ytterligare besparingar i kommun och primärvård! Modellen ger systematik och fokus på läkemedel och läkemedelsproblem som tidigare saknats ger säkerhet, förtroende och trygghet hos patient och anhöriga Sjukvården är en trög organisation, förändringsarbeten tar tid...modellen kan snabbt implementeras med hjälp av Apoteket Farmacis resurser Sida 41
42 Prioriteringar, mina synpunkter Prio 1. Det är inte acceptabelt att patienten av misstag behandlas med fel läkemedel. Läkemedelsintervju ledd av apotekare vid inskrivning Utskrivningsinformation av läkare enligt Lundamodellen med kvalitetsuppföljning. Prio 2. Testa hela Lundamodellen på några enheter Använd resurser i LIMM-modellen så är ni garanterade kraftsamling samt bevisad patient- och vårdnytta Sida 42
43 Uppmärksamhet och genomslag Kvalitetspris Universitetssjukhuset i Lund 2003 Geriatriskt pris (SFGG) för kliniskt utvecklingsarbete 2005 Bästa primärvårdsavhandling 2006 Samhällsfarmacipris (Apotekarsocieteten) 2007 SKL modell för Läkemedelsavstämning 2008 EUNetPas modell 2008 Guldskalpellen (årets förnyare i svensk sjukvård) 2009 Beslut om utskrivningsinformation enligt Lundamodellen för alla vårdavdelningar på sjukhus i Skåne Hela Lundamodellen på 13 (21, 2010) vårdavd i Skåne Cirka 50 apotekare utbildade för att genomföra modellen Sida 43
44 Nyttja synergier mellan vård- och patientprocess SUS Lund/Apoteket Farmaci har infört stegvis 7 vårdavd Vi är redo! Patient- & vårdprocess Utökad Läkemedelsservice Läkemedelscoachning av patient Beslut hela USiL Utökad patientprocess Hela Lundamodellen Hela USiL Patientprocess Läkemedelsberättelse Vårdprocess Läkemedelsservice Förskrivarstöd Sida 44
45 Samarbete med Midt-Norge Levanger Nytt uppdrag från sjukhuset, läkemedel med hem från sjukhuset Ytterligare förbättra kvaliteten Inspirationsdag Juni 2009 Praktik i Lund 2 veckor Januari 2010, LIMM modellen Utveckla arbetssätt hemma Doktorandprojekt Janne Kutschera Sund Utvecklad Norsk modell för klinisk farmaci Utvecklas i Trondheim, Ålesund, Levanger Apoteket Farmaci (LIMM-modellen) är konsultstöd Avtal FoU Ekonomiskt avtal Sida 45
46 Tack! Sida 46
47 Underlag för beslut om aktuell läkemedelslista. Källor i Sverige. Vad finns i Norge? Underlag för alla patienter Fråga patient/anhörig Be patient att visa läkemedel och berätta vad man tar och hur Läkemedelsförteckningen Patientjournal i primärvård (Tidigare vårdtillfälle) Patienter med Apodos Aktuell e-doslista Patienter med kommunal hjälp Delningsunderlag Beslut och dokumentation Värdera informationskällorna Gör medicinsk rimlighetsbedömning Besluta och dokumentera aktuell läkemedelslista Sida 47
48 Tips i planering och genomförande av studie (modell) Skriv en projektplan, var noga med Syfte (motiv, varför vill ni göra det) Mål (vad skall göras, vad skall bevisas) Metod (hur skall det göras, hur skall det bevisas) Betydelse för patienten, vården, farmacin Definiera och kvalitetssäkra kompetens, ansvar, arbetssätt, checklistor och utvärderingsinstrument. Konsultera expertis i forskningsmetodik Använd studenter Sida 48
Äldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merKlinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se
Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning
Läs merÄldres läkemedelsbehandling
Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merLäkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
Läs merEuropeiska förklaringar om sjukhusfarmaci
Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Följande sidor innehåller de europeiska förklaringarna om sjukhusfarmaci. Förklaringarna utgör gemensamt överenskomna uttalanden om vad varje europeiskt hälso-
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs merLäkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén
Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merDosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet
Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Gunilla Rosquist, sakkunnig apotekare Boel Setthagen, enhetschef Barkaby 2014-04-09 Upptagningsområde Södra Älvsborgs sjukhus Invånare inom hela området ca 290 000
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merLokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merVarje år föreslår FIP ett nytt tema med syfte att visa upp farmaceutens positiva inverkan på folkhälsoarbetet.
Tal vid Årets Farmaceut 2013 Thony Björk, Ordförande Sveriges Farmaceuter 25 September - WORLD PHARMACISTS DAY! Vid fullmäktigemöte 2009 vid FIP-kongressen i Istanbul, Turkiet, föreslog det turkiska farmaceutförbundet
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merHemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merOmvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser
Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merRutin för samordnad vårdplanering
1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merMål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Läs merAtt underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt
LTH Patientsäkerhet 2010 RÄTT HELA VÄGEN Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt Susanne Holm Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), Hösttermin
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merRegion Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009
Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merUppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd
Läs merBiverkningar i min vardag som apotekare. LLK utbildning 121206 Anna Falk
Biverkningar i min vardag som apotekare LLK utbildning 121206 Anna Falk Läkemedelsgenomgångar - ett multiprofessionellt samarbete där olika yrkeskategorier bidrar med sin kompetens Syfte: Förbättrad läkemedelsanvändning
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merAtt följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Läs merGRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda
Läs merVälkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merSjukhusfarmacin på en konkurrensutsatt marknad
Sjukhusfarmacin på en konkurrensutsatt marknad Erfarenheter och reflektioner från sjukhusfarmacin i Sverige Johanna Wikman, Apotek Hjärtat, affärsområde Vård och omsorg Agenda 1 2 3 4 Bakgrund Avreglering
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merUtvärdering av läkemedelsavstämning
ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges
Läs merNärståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merAnvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL
Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merAdherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010
Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Ring upp
Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merPatientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator
Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång
Läs merVårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merFunktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1
Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.
Läs merVälkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merInstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08
1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala
Läs merMetodstöd inför delegering av läkemedelshantering
Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Innehållsförteckning Metodstöd, delegering av läkemedelshantering... 3 Uppgift 1... 4 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 6 Uppgift 4... 7 Uppgift 5... 8 Uppgift
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merFRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete
Läs merBilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003
Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 KÖN Stroke Höftfraktur Hjärtsvikt Summa Män 11 1 7 19 Kvinnor 9 18 12 39 Helsingborg 20 19 19 58 Män 7 3 6 16 Kvinnor 9 16 9 34 Kristianstad 16 19 16 50 Män
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merBarn och läkemedelssäkerhet
Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige
Läs merHur fungerar AVK-läkemedel?
AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merHandlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län
Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter
Läs merIntegrerad vård Erfarenheter och visioner
Integrerad vård Erfarenheter och visioner Integrerad vård kroniska patienter Primärvård Sjukhus FL Ssk FL SSK Akut Spec klin Sg Q At Akut Spec klin Sg Q At Lab Rtg Social vård Hem tjänst Kommunal Vård
Läs merLäkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad
Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs mer