Svensk modell for klinisk farmaciforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk modell for klinisk farmaciforskning"

Transkript

1 Svensk modell for klinisk farmaciforskning och utveckling Tommy Eriksson, apotekare, docent, Forskningschef Apoteket Farmaci Sida 1

2 Guldskalpellenvinnare Årets innovatörer i svensk sjukvård Årets pristagare har ett långsiktigt projekt, där de har testat, utvecklat, visat resultat och implementerat. Läkemedelsberättelse halverar läkemedelsfelen vid vårdens övergångar. I juryns motivering pekar vi på att läkemedelsberättelse är en kreativ och praktisk lösning på ett stort, aktuellt och angeläget patientsäkerhetsproblem. Det är ett föredömligt utvecklingsarbete. Peter Aspelin, ordförande i Svenska läkaresällskapet och medlem i juryn för Guldskalpellen Sida 2

3 Innehåll Forskning på sjukhusapotek I Sverige Problem med läkemedelsanvändning i patient och vårdprocesser LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management) Innehåll och arbetssätt Nytta baserat på studieresultat Kvalitetssäkring Forskning och utveckling inom klinisk farmaci i Sverige Samarbete med Midt-Norge Sida 3

4 Forskning på sjukhusapotek i Sverige Från sjukhusapotek till Apoteket Farmaci AB Från samhällsnytta till tjänsteförsäljning Från biomedicin/farmakokinetik till klinisk farmaci Sida 4

5 Cutting edge: biomedical research in hospital pharmacy the Malmö experience Assoc Prof. Pal Stenberg, PharmD, PhD Former Regional Information Pharmacist and Chief Pharmacist Malmo University Hospital The Malmö-experience A full time basic pharmacist s function Encouragement to do research (access to laboratory, support by senior colleagues) Freedom with responsibility but always with their basic function as first priority All projects performed in close collaboration with suitable clinicians Sida 5 EJHP Practice 2009;15:11

6 Sjukhusapotek och forskning/utveckling Vilken verksamhet skall ett sjukhusapotek bedriva? Vilken kompetens skall finnas på ett sjukhusapotek? Vilken kompetens skall en apotekare/farm kand. ha? Vilken roll och ansvar har farmacin och sjukhusapoteket för bättre läkemedelsanvändning hos patienten och i samhället? Mina synpunkter Apotekaren/farm kand. skall vara expert på läkemedel och patienternas användning av läkemedel, denna kompetens skall användas i vården och utgå från sjukhusapotekets verksamhet Sida 6

7 Skånes universitetssjukhus (SUS) i Lund Sida 7

8 Utgångspunkter Läkemedel är i huvudsak bra produkter Vi får inte ut full nytta av dem i vården Upp till 40% av äldres sjukhusinläggningar orsakas av läkemedelsbiverkningar, majoriteten kan förhindras (Lazarou 1998, Beijer 2002) Biverkningar av läkemedel orsakar > dödsfall/år i USA (Lazarou 1998) Läkemedelsfel är den viktigaste orsaken till förebyggbara patientskador (NICE 2007) Läkemedelsproblem kostar mer än läkemedelsnotan (Bootman 1997) Fel i läkemedelslistor hos 40-85% av patienterna när man skrivs in/ut från sjukhus (Midlöv 2005, 2008a+b, Bondesson 2008, Bergkvist 2009) Sida 8

9 Hur kan vi bäst stödja patientens läkemedelsanvändning i hela vårdkedjan? Annan primärvård Specialist öppenvård Patienten boende hemma eller i SäBo med fast läkarkontakt Sjukhusvård Sjukhusvård Korttidsvård Apotek Sida 9

10 Systematik i patientens läkemedelsbehandling på sjukhus baserat på probleminventering Hur identifiera, lösa och förebygga läkemedelsrelaterade problem i hela vårdkedjan? Hemma Inskrivning Vårdtid på sjukhus Utskrivning Hemma Sida 10

11 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgån g med checklista Symtomskattning LIMM Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachnin* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 11

12 Utveckling av LIMM-modellen LIMM 1. Kartläggning av patient läkemedel processen från inskrivning till utskrivning på SUS Lund och vidare i nästa vårdform 2. Identifiera problem i strukturer och processer 3. Definiera mål för patient-, samhälls- och sjukvårdsnytta. 4. Utveckla/anpassa verktyg för att lösa problem i olika delprocesser. Blanda in alla intressenter 5. Utveckla rutiner och praktiskt arbetssätt för olika delprocesser 6. Bevisa nytta i olika delprocesser 7. Bevisa nytta med hela modellen Sida 12

13 Problem med fel läkemedelslista Fel i läkemedelslista vid inskrivning på Medicinklinik Landskrona 29 av 34 patienter (Midlöv 2005) Lund 320 av 513 patienter (Holmkvist 2008) Fel i läkemedelslista vid utskrivning från Medicinklinik Landskrona 19 av 35 patienter (Midlöv 2005) Lund 118 av 179 patienter (Midlöv 2008) Internationella studier ger samma bild Ex: Tam 2005, Gleason 2004, Lau 2000, Myhr 1999, Cochrane 1992, Stuffkens 2004, Wilson 2001, NICE Sida 13

14 Sida 14

15 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen inskrivning, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgån g med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 15

16 Läkemedelsintervju Fokus korrekt läkemedelslista Avd 5 Säng 1:2 Namn Ester Födelsenr XXXXXX Initial (datum, sign ÅB Uppföljn (dat sign) Anamnes/Aktuell läkemedelslista Korrekt lm lista Sköter lm själv Patient sköter lm själv? x Ja Nej Apodos? X Nej Ja, version Dosering* Dat IN Läkemedel, beredningsform, styrka Om problem (x) Ej problem ( ) Dosering Kommentar Dat UT PAT LMF Korrekt Ind Följs UF Omeprazol tabl 20 mg 1x Ramipril tabl 10 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Seloken ZOC tabl 50 mg 2x1 1x1 1x1 1x1 Simvastatin tabl 20 mg 1 tn 1 tn 1 tn 1 tn Trombyl tabl 75 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Furix tabl 40 mg Citalopram tabl 20 mg 1x1 10 mg x1 10 mg x1 10 mg x1 Flunitrazepam tabl 1 mg 1 tn 1 vb 1vb 1 vb Metformin tabl 850 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Atenolol tabl 50 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Finns checklistfrågor om receptfritt, smärta, ögondroppar, inhalator, naturmedel etc Sida 16

17 Läkemedelsintervju Fokus kunskap och följsamhet Avd 5 Säng 1:2 Namn Ester Födelsenr XXXXXX Initial (datum, sign ÅB Uppföljn (dat sign) Anamnes/Aktuell läkemedelslista Korrekt lm lista Sköter lm själv Patient sköter lm själv? x Ja Nej Apodos? X Nej Ja, version Dosering* Dat IN Läkemedel, beredningsform, styrka Om problem (x) Ej problem ( ) Dosering Kommentar Dat UT PAT LMF Korrekt Ind Följs UF Omeprazol tabl 20 mg 1x Ramipril tabl 10 mg 1x1 Slutat ta, anser ej att de har någon effekt 1x1 1x1 1x1 Seloken ZOC tabl 50 mg 2x1 Slutat ta, anser ej att de har någon effekt 1x1 1x1 1x1 Simvastatin tabl 20 mg 1 tn Pat tror att det är sömntablett 1 tn 1 tn 1 tn Trombyl tabl 75 mg 1x1 1x1 1x1 1x1 Furix tabl 40 mg Tycker ej om denna tablett Citalopram tabl 20 mg 1x1 10 mg x1 10 mg x1 10 mg x1 Flunitrazepam tabl 1 mg 1 tn Pat: "Ibland tar jag två" 1 vb 1vb 1 vb Metformin tabl 850 mg 1x1 Tar ej denna tablett, vet inte indikation 1x1 1x1 1x1 Atenolol tabl 50 mg 1x1 1x1 1x1 1x Sida 17

18 Läkemedelsintervju med patient. Närsjukvårdsavdelning USiL 2007 Apotekare genomför intervju med hjälp av strukturerat formulär innefattande; aktuell läkemedelslista, patientens kunskaper, hantering, attityder och compliance. 320 av 513 patienter (62%) hade minst ett fel i läkemedelslistan vid inskrivning, totalt 877 fel. Totalt 978 LRP identifierades. 88% åtgärdades Sida 18

19 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen vårdtid, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgång med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 19

20 Symptomstatus av sjuksköterska/apotekare Fråga aktivt om patienten upplever problem med följande symptom. Ja Nej Kommentarer 1 Yrsel 2 Allmän trötthet 3 Minnesbesvär 4 Dålig sömn 5 Torr I munnen 6 Illamående 7 Förstoppning 8 Vattenkastningsproblem 9 Ont 10 Hosta Eventuella övriga symtom som patienten rapporterar Sida 20

21 Läkemedelsgenomgång av apotekare med specifik checklista Nedsatt kroppsfunktion Lever, njure, sväljningsproblem, sond Speciella läkemedel TDM-lm, toxiska, biverkningsbelastade, allergi/överkänslighet, mindre lämpliga till äldre Interaktioner Läkemedel, födoämnen Symtom - läkemedelsorsakade Korrekt läkemedelsval EBM, rekommendationer, vårdprogram Helhetssyn Nytta-risk, polyfarmaci, indikation för behandling, compliance Sida 21

22 Vårdplan-Läkemedel av teamet Nr/Dat um Problem Läkemedel Mål Uppföljning (när, var, hur, av vem) Bedömni ng resultat Ev. kommentar 1/ 1/3 Högt BT 195/95 Atendol insättes BT 140/80 Dagl. BT-kontroll (USK) Utvärdering på rond 5/3 BT 170/85 Uppföljning primärvård 1 mån. 2/ 1/3 Illamående cytostatika Primperan insättes Inget illamående Kontroll inför varje måltid (SSK) Daglig utvärdering på rond Fortfarande illamående 2/ 2/3 Illamående cytostatika Zofran insättes Inget illamående Som 1/3 Inget illamående Sida 22

23 Aktiviteter i process för bättre läkemedelsbehandling. LIMM-modellen utskrivning, så gör vi Aktuell läkemedelslista och Läkemedelsintervju* Läkemedelsgenomgång med checklista Symtomskattning Utskrivningsinformation med Läkemedelsberättelse Inskrivning Vårdplan läkemedel Läkemedelscoachning* Utskrivning Hemma *Patienter som kan sköta läkemedel själv Läkemedelsintervju* Sida 23

24 Sida 24

25 Läkemedelsberättelse i utskrivningsinformation enligt Lundamodellen Skriven för patienten och innehåller: Kort beskrivning om inläggningsorsak, vad som gjorts och vad som planeras. Vilka läkemedelsförändringar som gjorts och varför (Läkemedelsberättelse). Läkemedelslista med information om preparat, dosering och verkan Ges till patient och skickas (samma dag) i förekommande fall till nästa vårdgivare (kommun, primärvårdsläkare) Ersätter motsvarande delar i Medicinsk epikris Sida 25

26 Studie Universitetssjukhuset i Lund 2006 Läkemedelberättelse halverar fel och sjukvårdskontakter. 179 patienter utan och 248 med läkemedelsberättelse Korrekt läkemedelslista i 34% utan och 68% med (p<0.001) Medelantal fel per patient: 2,22 utan och 0,97 med (p<0.001) Sjukvårdskontakt inom 3 månader efter utskrivning: 8.9% utan och 4.4% med (p=0.049) Midlöv 2008a, 2008b Sida 26

27 Övergripande resultat av LIMM-modellen Patientutfall Läkemedelberättelse av läkare halverar fel och sjukvårdskontakter baserat på fel. Av apotekare kvalitetskontrollerad utskrivningsinformation halverar felen ytterligare. Sjukhusinläggning beroende på läkemedelsproblem minskade med 60-80% Process Apotekare identifierar 6-7 LRP per patient med Läkemedelsintervju och Läkemedelsgenomgång. Majoriteten av problemen framförs och åtgärdas av läkaren och bedöms som kliniskt viktiga. Antalet olämpliga läkemedel minskar, lämpligheten i behandlingen ökar och teamet identifierar patientens LRP i mycket stor utsträckning. Läkare och sjuksköterskor värderar nyttan med arbetssättet och apotekarens roll mycket högt Sida 27

28 Viktiga frågor Varför måste man bygga en modell? Vilken nytta måste man visa? Måste alla bygga sin egen modell? Sida 28

29 Quality of care enligt Donabedian Bästa möjliga utfall till lägsta möjliga kostnader Struktur Process Utfall Systematik för att processen skall fungera bättre? Sida 29

30 Kvalitet i utfall, verkliga mål Klinisk: Minska återinläggning, återinläggning pga LRP, död, fel i läkemedelslistor. Öka livskvalitet, följsamhet till behandling Ekonomiska: Minska sjukvårdskostnader, läkemedelskostnader, kvalitetsbristkostnader. Humanistiska (patientperspektivet): Ökade kunskaper om hantering, effekter etc. Förbättra concordance, ökat förtroende och inflytande Sida 30

31 Kvalitet i process, "surrogatmått" Exempel Utskrivningsinformation Vad är målet? Antal (andel) genomförda Antal (andel) genomförda med godkänd kvalitet Antal (andel) genomförda utan fel och med full kvalitet Hur definierar vi? Fel Kvalitet Var mäter vi? I våra egna dokument I nästa vårdforms dokument (läkemedelslistor) Hos patienten, vad de verkligen gör Vem gör olika moment bäst och effektivast? Sida 31

32 Exempel Kvalitetskrav på Utskrivningsinformation Skriven för patienten läsbar/lättförstådd för patienten Vilka läkemedel skall patienten ta? innehålla strukturerad aktuell läkemedelslista som diskuteras med patient/anhörig vid utskrivning. Vilka ändringar har gjorts? innehålla läkemedelsberättelse med vad och varför ändringar är gjorda. Vilka vidare planer finns? innehålla rubrik och text för detta Underlag för distriktsläkare för att ta över patientansvar faxas samma dag Underlag för kommun för att vid hemkomst dela ut aktuella läkemedel faxas samma dag Sida 32

33 Exempel Kvalitetskrav på Utskrivningsinformation Patientperspektivet läsbarhet Utvecklat med Lunds tekniska högskola Baserat på patientintervjuer, expertrekommendationer mm Nytta Patienten Vården Checklista för kvalitetsbedömning Kontinuerlig uppföljning av fel och kvalitet Utskrivningsinformationen Minska fel i nästa vårdform Ökad integrering i journalsystem och i verksamhet Sida 33

34 Checklista för utvärdering av fel och kvalitet i utskrivningsinformation Summary Starting value, (points) Number of errors 1 Content 10 2a Medication Report What has been changed 5 2b Medication Report Reason for change 5 3a Medication List- Correctness 5 3b Medication List- Effect/indication stated 5 Total quality points (max 30, min 0) = Total point (=starting value minus Number of errors) 1. Content No Comments a Is the patient name and identity clear -1 b Is there a description of reason for admission? -1 c Is there description of the care process? -1 d Is the responsible physician named? -1 e Is the family physician named? -1 f Is the care time from admission to discharge given with year, month and day? -1 g Is there a description of future plans and follow-up? -1 h Is each change in the Medication Report market with a dot? -1 i Does each centence in the Medication Report start with the drug name? -1 j Is the various dosage forms named properly and readable for the patient (tabl, caps, -1 supp etc is okey)? Total number of errors (no) 2 Medication Report. Mark errors based on the actual Medication Report, Medication List and findings from chart review. a. What (changes not correct transcribed) b. Why (reason for change not given) 3 Medication List. Mark the errors based on comparison of the day of admission and discharge, and Medication Report. a. What (drug, dose or comment is not correct) b. Effect/indication is not properly noted and understandable for the patient Sida 34

35 Uppföljning utskrivningsinformation USiL Skrivs utskrivningsinformation 16 av 37 avdelningar- 44% 174 av 602 patienter- 29% Andel helt rätt Andel fel per patient 2a. Korrekt innehåll Läkemedelsberättelse 2b. Korrekt innehåll Medicinlista 3. Kvaliteten ur ett patientperspektiv? Vad 33% Varför 20% Innehåll 54% Indikation angiven 33% 2,3 3,0 1,0 5,5 2, Sida 35

36 Kvalitetssäkring i LIMM-modellen Struktur Checklistor och informationsmaterial Enskilda och teamets ansvar Apotekarens roll Process Arbetssätt för teamet och enskilda Kommunikation i team och med patient Kvalitetsuppföljning Kontinuerlig utveckling Utfall Oss veterligen finns ingen motsvarande kvalitetssäkring inom någon annan del av vården Sida 36

37 Viktiga frågor Varför måste man bygga en modell? Måste alla bygga sin egen modell? Nej! LIMM finns Vilken nytta måste man visa? Processmått i LIMM-modellen Sida 37

38 Klinisk nytta med Lundamodellen är bevisad. Enbart processresultat behöver bevisas i ny verksamhet med liknande sjukvårdssystem Redovisa kontinuerligt genomförda aktiviteter i processen såsom antalet: Läkemedelsintervjuer Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsinformationer Vårdplaner Utskrivningssamtal Utskrivningsinformationer och Läkemedelsberättelser Kvalitetskontroller av Läkemedelsberättelse Redovisa stort stickprov (ca 100 patienter) Antalet identifierade LRP Antalet framförda LRP Antalet åtgärdade LRP Sida 38

39 Vem gör läkemedelsavstämning? Läkaren är alltid ansvarig för ordinationen och därmed för läkemedelslistan. Inskrivning på sjukhus. Apotekaren är mest lämpad att ta upp läkemedelsanamnes och producera ett underlag för aktuell läkemedelslista. (NICE 2007 mm). Utskrivning från sjukhus. Utskrivande läkaren är ansvarig för läkemedelsberättelse. och läkemedelslista. Kvalitetskontroll av apotekare förbättrar kvaliteten och halverar överföringsfelen ytterligare (Bergkvist 2009) Sida 39

40 NICE 2007 Förordar att det skall finnas rutin och att apotekare involveras i läkemedelsavstämningen så snabbt som möjligt efter att patienten inkommit till sjukhuset Antalet avvikelser mellan läkemedelslistorna halverades då läkemedelsavstämningen genomfördes av apotekare jmf. med om läkare eller sjuksköterska genomförde den Sida 40

41 Samhällsnytta med Lundamodellen Lundamodellen sparar för Sverige netto 6 Miljarder kr/år i bara i kostnader för återinläggning och akutbesök...för varje insatt krona i ökade resurser på sjukhus får man minst 4-5 kronor tillbaka...ytterligare besparingar i kommun och primärvård! Modellen ger systematik och fokus på läkemedel och läkemedelsproblem som tidigare saknats ger säkerhet, förtroende och trygghet hos patient och anhöriga Sjukvården är en trög organisation, förändringsarbeten tar tid...modellen kan snabbt implementeras med hjälp av Apoteket Farmacis resurser Sida 41

42 Prioriteringar, mina synpunkter Prio 1. Det är inte acceptabelt att patienten av misstag behandlas med fel läkemedel. Läkemedelsintervju ledd av apotekare vid inskrivning Utskrivningsinformation av läkare enligt Lundamodellen med kvalitetsuppföljning. Prio 2. Testa hela Lundamodellen på några enheter Använd resurser i LIMM-modellen så är ni garanterade kraftsamling samt bevisad patient- och vårdnytta Sida 42

43 Uppmärksamhet och genomslag Kvalitetspris Universitetssjukhuset i Lund 2003 Geriatriskt pris (SFGG) för kliniskt utvecklingsarbete 2005 Bästa primärvårdsavhandling 2006 Samhällsfarmacipris (Apotekarsocieteten) 2007 SKL modell för Läkemedelsavstämning 2008 EUNetPas modell 2008 Guldskalpellen (årets förnyare i svensk sjukvård) 2009 Beslut om utskrivningsinformation enligt Lundamodellen för alla vårdavdelningar på sjukhus i Skåne Hela Lundamodellen på 13 (21, 2010) vårdavd i Skåne Cirka 50 apotekare utbildade för att genomföra modellen Sida 43

44 Nyttja synergier mellan vård- och patientprocess SUS Lund/Apoteket Farmaci har infört stegvis 7 vårdavd Vi är redo! Patient- & vårdprocess Utökad Läkemedelsservice Läkemedelscoachning av patient Beslut hela USiL Utökad patientprocess Hela Lundamodellen Hela USiL Patientprocess Läkemedelsberättelse Vårdprocess Läkemedelsservice Förskrivarstöd Sida 44

45 Samarbete med Midt-Norge Levanger Nytt uppdrag från sjukhuset, läkemedel med hem från sjukhuset Ytterligare förbättra kvaliteten Inspirationsdag Juni 2009 Praktik i Lund 2 veckor Januari 2010, LIMM modellen Utveckla arbetssätt hemma Doktorandprojekt Janne Kutschera Sund Utvecklad Norsk modell för klinisk farmaci Utvecklas i Trondheim, Ålesund, Levanger Apoteket Farmaci (LIMM-modellen) är konsultstöd Avtal FoU Ekonomiskt avtal Sida 45

46 Tack! Sida 46

47 Underlag för beslut om aktuell läkemedelslista. Källor i Sverige. Vad finns i Norge? Underlag för alla patienter Fråga patient/anhörig Be patient att visa läkemedel och berätta vad man tar och hur Läkemedelsförteckningen Patientjournal i primärvård (Tidigare vårdtillfälle) Patienter med Apodos Aktuell e-doslista Patienter med kommunal hjälp Delningsunderlag Beslut och dokumentation Värdera informationskällorna Gör medicinsk rimlighetsbedömning Besluta och dokumentera aktuell läkemedelslista Sida 47

48 Tips i planering och genomförande av studie (modell) Skriv en projektplan, var noga med Syfte (motiv, varför vill ni göra det) Mål (vad skall göras, vad skall bevisas) Metod (hur skall det göras, hur skall det bevisas) Betydelse för patienten, vården, farmacin Definiera och kvalitetssäkra kompetens, ansvar, arbetssätt, checklistor och utvärderingsinstrument. Konsultera expertis i forskningsmetodik Använd studenter Sida 48

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Följande sidor innehåller de europeiska förklaringarna om sjukhusfarmaci. Förklaringarna utgör gemensamt överenskomna uttalanden om vad varje europeiskt hälso-

Läs mer

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig

Läs mer

Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén

Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet

Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Gunilla Rosquist, sakkunnig apotekare Boel Setthagen, enhetschef Barkaby 2014-04-09 Upptagningsområde Södra Älvsborgs sjukhus Invånare inom hela området ca 290 000

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Varje år föreslår FIP ett nytt tema med syfte att visa upp farmaceutens positiva inverkan på folkhälsoarbetet.

Varje år föreslår FIP ett nytt tema med syfte att visa upp farmaceutens positiva inverkan på folkhälsoarbetet. Tal vid Årets Farmaceut 2013 Thony Björk, Ordförande Sveriges Farmaceuter 25 September - WORLD PHARMACISTS DAY! Vid fullmäktigemöte 2009 vid FIP-kongressen i Istanbul, Turkiet, föreslog det turkiska farmaceutförbundet

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15. Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Socialtjänsten Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL 2010-03-15 Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser Som omvårdnadspersonal utför man ibland hälso- och sjukvårdsuppgifter

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering

Rutin för samordnad vårdplanering 1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt

Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt LTH Patientsäkerhet 2010 RÄTT HELA VÄGEN Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt Susanne Holm Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), Hösttermin

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009 Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinje för läkemedelshantering Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd

Läs mer

Biverkningar i min vardag som apotekare. LLK utbildning 121206 Anna Falk

Biverkningar i min vardag som apotekare. LLK utbildning 121206 Anna Falk Biverkningar i min vardag som apotekare LLK utbildning 121206 Anna Falk Läkemedelsgenomgångar - ett multiprofessionellt samarbete där olika yrkeskategorier bidrar med sin kompetens Syfte: Förbättrad läkemedelsanvändning

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Sjukhusfarmacin på en konkurrensutsatt marknad

Sjukhusfarmacin på en konkurrensutsatt marknad Sjukhusfarmacin på en konkurrensutsatt marknad Erfarenheter och reflektioner från sjukhusfarmacin i Sverige Johanna Wikman, Apotek Hjärtat, affärsområde Vård och omsorg Agenda 1 2 3 4 Bakgrund Avreglering

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Utvärdering av läkemedelsavstämning

Utvärdering av läkemedelsavstämning ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1

Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.

Läs mer

Välkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Innehållsförteckning Metodstöd, delegering av läkemedelshantering... 3 Uppgift 1... 4 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 6 Uppgift 4... 7 Uppgift 5... 8 Uppgift

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Workshop barn och läkemedel

Workshop barn och läkemedel Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år. Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 KÖN Stroke Höftfraktur Hjärtsvikt Summa Män 11 1 7 19 Kvinnor 9 18 12 39 Helsingborg 20 19 19 58 Män 7 3 6 16 Kvinnor 9 16 9 34 Kristianstad 16 19 16 50 Män

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Barn och läkemedelssäkerhet

Barn och läkemedelssäkerhet Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Integrerad vård Erfarenheter och visioner Integrerad vård Erfarenheter och visioner Integrerad vård kroniska patienter Primärvård Sjukhus FL Ssk FL SSK Akut Spec klin Sg Q At Akut Spec klin Sg Q At Lab Rtg Social vård Hem tjänst Kommunal Vård

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer