Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt
|
|
- Ulla Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LTH Patientsäkerhet 2010 RÄTT HELA VÄGEN Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt Susanne Holm Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), Hösttermin 2010, Vid avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola Rätt hela vägen. Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt. Susanne Holm
2 INNEHÅLL INTRODUKTION 2 BAKFRUND 2 Nationella riktlinjer Skånes Universitetssjukhus (SUS) SUS inför Lean som verksamhetsfilosofi Standardiserade arbetssätt Journalsystem SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 7 METOD 7 RESULTAT 8 ANALYS/ DISKUSSION 10 REFERENSER 12 BILAGOR 13 2
3 Introduktion Läkemedel är idag den vanligaste medicinska behandlingsformen. I Sverige intar patienter dagligen runt dygnsdoser medicin att jämföra med 3000 operationer (Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, Allt fler sjukdomar och symptom kan få bot eller lindring med moderna läkemedel. Stora och ökande resurser används för att bekosta dessa läkemedel. Det är därför viktigt att dessa resurser används effektivt. Flera studier visar att 50 % av patienterna inte tar sina mediciner som ordinerats ( Därmed faller hela behandlingskonceptet och avsedd effekt uppnås inte. Sjukdomen riskerar att förvärras och bli mer svårbehandlad. Kostnaderna för felaktig medicinering och uteblivna behandlingsresultat kan uppskattningsvis ligga på miljarder kr årligen (Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, Redan i antiken fanns en medvetenhet att patienten inte alltid gjorde som vi bad dem. Uppmärksamhet måste riktas mot patientens svagheter som ofta får dem att ljuga om att de tagit föreskrivna läkemedel. Hippokrates för ca 2500 år sedan Problemet är således inte nytt. Frågan är om vi kan arbeta på ett nytt sätt som ökar följsamheten för givna ordinationer. Bakgrund Problem med läkemedel vid utskrivning från sjukhus är ett internationellt problem och har också studerats i Tyskland, Storbritannien, Holland, Australien, Canada och USA. Liksom i ovan beskrivna studier har man hittat många fel i överföringen av information om läkemedel (Cochrane, 1992). Storbritannien har sedan flera år jobbat med patientsäkerhet och identifierat några faktorer som påverkar ( Patient safety The Health Foundation UK 2010): Factors contributing to poor reliability are generally similar across the five systems studies, and across organisations, and include: -lack of feedback mechanism, both for individuals and systems -lack of standardisation -poor communication, both written and verbal -over-complexity of processes -acceptance by clinical staff of poor reliability as normal -lack of individual ownership of issues Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har i sina riktlinjer för sjukvård satt följande översiktliga mål: 3
4 -Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård -Säker hälso- och sjukvård -Patientfokuserad sjukvård -Effektiv hälso- och sjukvård -Jämlik hälso- och sjukvård -Hälso- och sjukvård i rimlig tid Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (31 HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). Sammantaget är det vård av god kvalitet som även resulterar i patientsäker vård och ofta också en kostnadseffektiv sådan (Sörqvist, L 2001). Skånes Universitetssjukhus (SUS) Ett beslut att alla patienter som skrivs ut från SUS Lund skall få en utskrivningsberättelse med en läkemedelsberättelse med sig när han/ hon skrivs ut för att minska felaktig läkemedelsanvändning togs Överföringsfel i läkemedelslistor då patienter skrivs in och ut från sjukhus är vanligt. (Midlöv P, Holmdahl L, Eriksson T et. al) En studie vid Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet utförd på Universitetssjukhuset i Lund 2009 (sedermera SUS, Lund) för utvärdering av ovanstående beslut visade att följsamheten mot beslutet varierade kraftigt mellan olika avdelningar (Persson E.) Andel patienter som fick någon skriftlig utskrivningsinformation varierade mellan 5 100%. I genomsnitt fick var tredje patient en skriftlig utskrivningsinformation. I utvärderingen inkluderades kvalitetsgranskning av utskrivningsinformationen. I genomsnitt fanns fem fel i varje utskrivningsinformation. Vilken hjälp och hur patienten uppfattar utskrivningsberättelsen är inte utvärderat. SUS inför Lean som verksamhetsfilosofi 2007 inleddes ett massivt arbete med att utbilda flera tusen medarbetare i Lean healthcare i Lund. Under samma tid har medarbetare i Malmö arbetat med olika typer av förbättringsarbeten som gett stort mervärde för patienterna. Sedan den 1:e januari 2010 förenas de båda sjukhuskulturerna i Malmö och Lund under namnet Skånes Universitetssjukhus och har en gemensam verksamhetsfilosofi: Lean Healthcare (SUS Intranät). Lean är ingen aktivitet eller metod utan ett förhållningssätt eller en verksamhetsfilosofi för hur verksamheten skall bedrivas. Det är en långsiktig strategi som syftar till en effektiv resursanvändning genom att ta bort slöseri, icke värdeskapande aktiviteter, öka medarbetarnas engagemang och fokusera på att göra rätt saker. Lean handlar mer om att arbeta med de små detaljerna än genom de stora åtgärderna. 4
5 Lean styrs av en rad värderingar (principer) som genomsyrar verksamheten och påverkar hur verksamheten tänker och gör. Det skapas därmed förutsättningar för att uppnå goda resultat. Styrsättet kallas metodstyrning i motsats till resultatstyrning. Lean är ett långsiktigt arbete och inget quick fix (Petersson, P mfl. 2009). En viktig Leanprincip är rätt från mig. Ta inte emot fel gör inte fel lämna inte ifrån dig fel, poka-yoke. Principen är applicerbar på läkemedelshanteringen: ta inte emot felaktig information (kontrollera) och lämna inte ifrån dig felaktig information (kontrollera). Var och en tar ansvar för sitt arbete för detta krävs rutiner och systematik. Standards, rutiner, riktlinjer, PM eller vad man väljer att kalla det bör tas fram av medarbetarna som bäst känner verksamheten. Delaktigheten gör också att nya rutiner blir lättare att implementera. Att kontinuerligt uppmärksamma avvikelser från överenskommen standard och försäkra sig om ett arbetssätt som eliminerar risker för att dessa upprepas är grundläggande i leanfilosofin. Att skapa rutiner, metoder och utrustning som gör det svårt att göra fel och lätt att göra rätt. Avvikelse i en leanverksamhet är alltså inte enbart när fel har inträffat utan varje avvikelse från överenskomna rutiner eller standards. Detta är en viktig skillnad och driver kvalitetsarbetet framåt. Ex Rutiner för utskrivning Rutiner för förrådshantering logistik Rutiner för patientrapportering Standardiserade arbetssätt Betyder att du skapar ett system som gör vad som behövs, i det antal som behövs, genom att använda det bästa sättet att göra arbetet. En standard beskriver det just nu bäst kända sättet, metoden att utföra en aktivitet eller arbetsmoment. En standard skall arbetas fram för den lokala verksamheten och tas ett gemensamt beslut om att vi skall använda. En standard är på det sättet en konkret och överenskommen tillämpning av Lean-principerna. Vad ska standardiseras? -Det som påverkar kvalitet -Det som bidrar till verksamhetens mål -Det som är representativt -Det som görs av flera Lungspecialisterna avd 1 SUS Lund En av de vårdavdelningar som arbetat med patientflöden är Lungspecialisterna avd 1, SUS Lund. Avdelningen består ev en medicinsk del med 13 patienter och en thoraxkirurgisk del med 10 patienter. Det bedrivs kvalificerad vård av främst patienter med lungcancer, cystisk fibros och kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL. 5
6 Avdelningen har arbetat med sitt utskrivningsflöde enligt lean sedan 2009 (se bil 2). Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar har ansvaret för patienter med alla slags sjukdomar oavsett om det gäller medicinsk eller operativ behandling, inklusive utredning och operation av lungcancer. Inom verksamhetsområdet finns tre öppenvårdsenheter, lungmottagningen, allergimottagningen samt lungmedicinsk dagvård. Vid den sistnämnda bedrivs dagvård av patienter med cystisk fibros (låg medelålder), lungcancer samt lungtransplanterade. Till verksamhetsområdet hör även vårdavdelning Lungspecialisterna avdelning 1, där både lungmedicinsk och thoraxkirurgisk verksamhet sker. Verksamheten bedrivs processorienterat, vilket innebär att patienten utreds och behandlas inom samma enhet, oavsett vilken specialitet som är engagerad (Intranät SUS). Patienter på vårdavdelning 1 är vanligen i ålder från 60 år och uppåt. Könsfördelningen är jämn och andel patienter med utländsk härkomst och behov av tolk är ca 10%. Journalsystem När en patient läggs in på sjukhus finns det risk att ordinationer förs över fel mellan vårdformerna (SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre : erfarenheter från ett nationellt utvecklingsprojekt. Sveriges kommuner och landsting 2007). Det är känt att misstag och missuppfattningar rörande läkemedelsanvändning är särskilt vanliga i vårdens övergångar dvs när patienten byter vårdgivare och/ eller vårdnivå. Anledningar är ofta brister i kommunikationen och informationsöverföringen mellan å ena sidan de olika vårdgivarna och patienten och i förekommande fall närstående. En korrekt läkemedelsanvändning förutsätter att patienten är väl införstådd med syftet med behandlingen och tar sina läkemedel enligt ordination. Samsyn, så kallad concordance är central för en lyckad läkemedelsanvändning (Mindre sjukdom och bättre hälsa, genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna, ABLA II På SUS används ett flertal olika journalsystem beroende på verksamhet. Operationsverksamhet har sitt eget program Orbit och AK-mottagningen har sitt. De flesta vårdavdelningar har dock det databaserade journalsystemet Melior. Till Melior finns knutet ett läkemedelsprogram som sjuksköterskor och läkare är utbildade i. När patienten läggs in eller är på mottagningsbesök dokumenteras aktuella läkemedel i denna journal. Patienten själv är ofta den som uppger sina aktuella läkemedel. För att minska riskerna att fortplanta fel till nästa vårdform är det obligatoriskt att patienten får en skriftlig information med sig hem och att skriftlig information ges till medicinskt ansvarig hus läkare. 6
7 Syfte och frågeställning Lungspecialisterna vårdavdelning 1 SUS, Lund har arbetat enligt leanfilosofin med sina utskrivningsrutiner. Att arbete enligt leanfilosofin innebär bl a att arbeta för att förbättra både flöde och kvalitet. Har detta arbetssätt medfört några förändringar vad gäller patientsäkerhet och läkemedel? På vilket sätt samarbetar läkare, sjuksköterskor och farmacevter på denna avdelning för att öka patienternas följsamhet? På vilket sätt involverar de patienten som partner att lösa terapiproblem? Identifiera var i processen det finns faror? Hur åtgärdar vi dem? Hur upplever patienten informationen om sina läkemedel.? Är den lätt att förstå? Har de någon nytta av den? Metod Intervju med överläkare, sjuksköterska och medicinsk sekreterare på Lungspecialisterna avdelning 1, SUS, Lund. Enkät till samtliga lungmedicinska patienter utskrivna under en tvåveckorsperiod (vecka 51-52) från samma avdelning. Se bilaga 1. Det är ofta kostsamt och tidskrävande att genomföra analyser med användare. Jag har därför valt att använda ett begränsat antal patienter som representanter för hur patienten upplever informationen vi förser henne/ honom med vid utskrivning. Resultat Avdelningens utskrivningsrutiner När avdelningen startade med sitt arbete för att gör utskrivningsprocessen mera lean identifierade de ca 100 olika aktiviteter i detta flöde. Efter genomgång av vilka aktiviteter som skapade värde för patienten återstod 24 aktiviteter. Samtliga personalkategorier involverades i arbetet. Se bilaga 2. Läkarna En överläkare är medicinsk ansvarig för de lungmedicinska patienterna. En, ibland två ST-läkare utför det löpande avdelningsarbetet med in- och utskrivning samt dagliga ronder (tillsammans med överläkaren) på dessa patienter. PM för läkarnas utskrivningsrutiner finns i pärm på läkarnas expedition på avdelningen. På expeditionen finns visualiserat utskrivningsflödet på väggen, där det tydligt framgår vem som ansvarar för de olika aktiviteterna. Där framgår också i vilken turordning aktiviteterna skall utföras. Information om patientens läkemedelsbehandling vid inskrivning fås från: - Patienten 7
8 - Från tidigare journaler - Patienten har ibland gamla listor med sig - Anhöriga Avdelningens överläkare kände inte till den nationella läkemedelsförteckningen och den användes troligen ej eftersom det är han som förmedlar kunskap till ST läkarna som tjänstgör en kortare tid på avdelningen. Läkemedelsförteckningen är en nationell databas där uppgifter om alla läkemedel patienten hämtat ut på recept på apotek samlas. Förteckningen sparas 15 månader och är åtkomlig för förskrivare, farmaceuter och patienten själv genom inloggning med ett personligt e-konto. Patienten måste lämna medgivande till förskrivare att ta del av informationen i läkemedelsförteckningen. Det är vanligen ST-läkaren som ansvarar för utskrivning av patienten. Recept förskrivs som e-recept. Ett E-recept innebär att läkaren skickar receptet elektroniskt från sin dator till apoteket. Patienten kan gå till vilket apotek som helstl i Sverige för att hämta sin medicin. För att få hämta läkemedlen krävs legitimation. Hämtar någon annan ut medicinen behövs även en fullmakt. En blankett finns att hämta på apoteket. Vanliga pappersrecept används fortfarande i begränsad omfattning av vissa verksamheter. Patienter kan vid behov få sina läkemedel portionerade i ApoDos-påsar av apoteket. För ändringar i medicineringen av patienter som har detta system krävs att läkaren har ett e-konto alternativt ringer apoteket för att få in eller ändra läkemedel i ApoDos systemet. Upplevs som tungrott och tidskrävande för sjukhusläkaren. Det framgår inte automatiskt i journalen om patienten har ApoDos. Information om detta får läkaren av patienten själv, anhöriga, tidigare journalanteckning, information från annan vårdgivare eller liknande. -Det hade underlättat mycket med gemensam journal, och ökat patientsäkerheten enligt överläkare Martin Wallgård. Läkare kollar dagen före utskrivningen vilka läkemedel som är aktuella inför hemgång, förbereder hemgång. På avdelningens leantavla som finns på expeditionen markeras detta genom att läkaren sätter en lapp på den aktuella patientens rad och dagens ruta hemgång. Här kan alla se vad som är planerat och förbereda. Behandlande läkare på sjukhuset avstår oftast från att ändra läkemedel som patienten står på för kroniska sjukdomar, långtidsbehandling. Det anses tidskrävande att ifrågasätta medicinsk behandling som startats av någon annan. Kan leda till att patienten har för många läkemedel, det sätts in men rensas inte bort i samma takt. Målsättning är att samtliga medicinpatienter som skrivs ut från avd 1 skall få med sig läkemedelsberättelse och en separat läkemedelslista utprintad från Melior (för att undvika överföringsfel). Den patient som skall skrivas ut rondas och skrivs ut först för att lösgöra plats till inkommande patienter. 8
9 Vid utskrivningen skall patienten få muntlig information / genomgång av medicinlistan och läkaren skall även informera varför, motivera och fånga patientens mål med behandlingen. Läkarens ansvarar för att ge patienten (enligt utskrivningsrutinen): - Läkemedelslistan, utskrift från Melior - Utskrivningsmeddelande Sjuksköterska/ undersköterska Sjuksköterskorna och undersköterskorna har en checklista inför utskrivning av lungmedicinska patienter. I denna identifieras: vem som skall dela läkemedel inför utskrivning för patienten att ta med sig hem och vem som sedan ger patienterna dessa. Sjuksköterskorna får information av läkaren om planerad hemgång dagen före hemgång. Sjuksköterskan meddelar oxygensjuksköterskan på kliniken om patienten skall ha läkemedlet oxygen i hemmet. Om patienten skall ha inhalationsläkemedel via Pari-boy inhalator i hemmet kontaktas sjukgymnast. Läkemedel inför hemgång delas av nattsjuksköterska för 3 dagar efter utskrivning vid behov ( om läkemedel satts in eller ändrats under vårdtiden). Läkemedel delas alltid om patienten skrivs ut till ett särskilt boende. Sjuksköterskan ger patienten en påse med uppdelade läkemedel, i samband med detta kontroll av identitet och muntlig information. Farmacevt Farmacevten medverkar på denna avdelning inte i in- eller utskrivningsprocessen. Farmacevtens roll är begränsat till att fylla på basförrådet med läkemedel på avdelningen. Medicinsk sekreterare Avdelningens medicinska sekreterare sköter de administrativa rutinerna och ser till att information som rör patientens vårdtid och inkluderar att information om läkemedelsbehandling skickas till vidare till nästa vårdgivare: Faxar omvårdnads- och läkarepikris, läkemedelslista till kommun. Faxar epikris till vårdcentral (VC). Faxar utskrivning 2 till kommunen om patienten har hemtjänst/ hemsjukvård. Skriver ut utskrivningsinfo som läkaren skall överlämna till patienten vid utskrivning. Patientens medverkan och upplevelse Enkät med några korta frågor för att utröna om patienterna verkligen får någon information om sina läkemedel vid utskrivningen delades ut av ut läkaren till de patienter som skrevs ut under v men slarvades bort. Ett nytt försök att dela ut enkäter genomfördes v av en medicinsk sekreterare. Sammanlagt 7 patienter fick en enkät och dessa svarade samtliga. 9
10 Sex av sju patienter utskrivna under dessa veckor fick såväl muntlig som skriftlig information. JA NEJ Fick Du skriftlig information vid utskrivning från avdelningen? 7 Om du svarat JA fortsätt med frågorna nedan Står namnet på läkaren som behandlade Dig på avdelningen i 7 informationen? Står namnet på Din familjeläkare i informationen? 1 6 Stämmer tiden som Du har varit avdelningen? 6 1 Finns det en planering eller uppföljning angiven? 6 1 Har Dina läkemedel ändrats under vårdtiden? 6 1 Har Du fått en tydlig läkemedelslista med Dina aktuella läkemedel? 7 Har du också fått muntlig information kring Dina läkemedel vid 6 1 utskrivningen? Vet Du hur Du skall använda Dina läkemedel? 7 Vet Du vad Dina läkemedel hjälper mot? 6 1 Fig. 1 Sammanställning patientenkät Analys/Diskussion Att på ett strukturerat sätt arbeta med kvalitetsförbättringar inom läkemedelshanteringen för att öka patientens följsamhet är viktigt. Lungspecialisterna avd 1 arbetar enligt leanfilosofin och har arbetat med sin utskrivningsprocess. Den förändrade utskrivningsprocessen har medfört att utskrivningsprocessen har blivit standardiserad och utförs med jämnare kvalitet. En standardiserad utskrivningsprocess underlättar planering och utvärdering. I utskrivningsprocessen ingår överföring av information om läkemedel till patient/ anhörig/ annan vårdgivare. Läkarna anser att det är tidskrävande att ifrågasätta medicinsk behandling som startas av någon annan och väljer bort att göra detta. Detta kan leda till att patienten har för många läkemedel, det sätts in nya, men rensas inte bort gamla i samma takt. Patientansvaret anses ligga hos patientens ordinarie läkare på t ex VC. Det finns en risk för multifarmaci om läkaren ej tar sig tid att ifrågasätta läkemedelsbehandling som tidigare läkare satts in. Användning av läkemedelslista och läkemedelsberättelse blir ett tryggare system då det ökar möjligheten att patienten förstår att, och varför, mediciner har ändrats. 10
11 Språk och utformning måste utformas för att patient och anhöriga skall förstå informationen. En mall för sjukhuset finns framtagen. Att akutsjukvården, primärvården och kommunen har skilda journalsystem är ett problem man ständigt brottas med. Det är ett merarbete (slöseri enligt lean) att informera nästa vårdinstans med fax eller brev istället för att dessa hade kunnat läsa det direkt i sin patients journal. Det förutsätter att vårdgivaren har tillgång till medicinsk sekreterare som kan skriva ut i samma takt som patienten överförs eller skrivs ut för att informationsflödet skall följa patienten. När information skall skrivas ut i nytt dokument istället för att läsas direkt i originaldokumentet finns risk för felskrivning, ett komma fel kan betyda för mycket eller för litet av livsviktig medicin! Dessutom ett onödigt arbetsmoment! Farmacevt medverkar inte i in- eller utskrivningsprocessen. Medverkan av farmacevt på avdelningen har valts bort av ekonomiska skäl. Att ha tillräckligt med vårdande personal (undersköterskor och sjuksköterskor) prioriteras. Risk för felmedicinering börjar redan när patienten påbörjar sin vårdtid på avdelningen eftersom det är patienten själv, gamla journalanteckningar eller anhöriga som informerar om vilken medicinering patienten fn tar. Om patienten har en demenssjukdom (minnesproblem börjar långt innan diagnos för detta sätts) har missuppfattat medicinering given av föregående vårdgivare, hört fel mm överförs problemen till nästa vårdgivare. Avdelningen kände inte till och använder således ej den nationella läkemedelsförteckningen som läkaren kan nå via inloggning med ett e-konto. Majoriteten av de patienter som skrevs ut under de aktuella veckorna från Lungspecialisterna avd 1 SUS, fick med sig en läkemedelsberättelse och en läkemedelslista. Endast patient angav att han ej förstod avsedd effekt av insatta läkemedel. Sammanfattning Lungspecialisterna vårdavdelning 1 SUS, Lund har förbättrat sina utskrivningsflöden där överföring av information runt vårdtillfället och läkemedelsförändringar ingår. Avdelningen har strukturerat upp utskrivningsprocessen och identifierat problem samt försökt åtgärda dessa. Genom att följa sjukhusets överenskomna utskrivningsrutiner med en skriftlig och tydlig läkemedelslista ökar patientens möjlighet att ta sina läkemedel rätt. I utskrivningsprocessen samarbetar läkare, sjuksköterska och medicinsk sekreterare enligt en bestämd struktur. Arbetssättet följs upp dagligen vid ett dagligt möte. Farmacevter är inte engagerade på denna avdelning. Patienten får både muntlig och skriftlig information vid utskrivningstillfället. Tolk används vid behov. Patienterna uppger i enkätsvaren att de uppfattade läkemedelslistan och informationen som lättförståelig. Sex av sju patienter hade ändrade läkemedelsordinationer vid utskrivningen. Ett flertal möjliga fel finns inbyggda i processen: - Manuell överföring av läkemedelsordinationer mellan vårdgivare? - Olika journalsystem mellan kommun, primärvård och slutenvård. - Patienten informerar vid inskrivning? 11
12 - Gamla listor, journalanteckningar används som underlag. - Vid Apodos osäker informationsöverföring från patient. - Skånelistan används på sjukhuset. Patienten kan få andra läkemedel (synonympreparat) dvs ha andra läkemedel med sig hem från apoteket än dem läkemedelslistan anger. Referenser Cochrane 1992 Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, God vård- och ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen Midlöv P, Holmdahl L, Eriksson T et al. Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital.pharm World Sci 30 (1): Mindre sjukdom och bättre hälsa, genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna (ABLA II) Nationella läkemedelslistan, Patient safety The Health Foundation UK Petersson, P m fl.(2009) LEAN- Gör avvikelser till framgång. Part Media, Bromma. Persson E. Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsinformation vid Universitetssjukhuset i Lund (2009). Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet. 28 och 31 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre : erfarenheter från ett nationellt utvecklingsprojekt. Sveriges kommuner och landsting Sörqvist, L (2001) Kvalitetsbristkostnader. Studentlitteratur 2001, Lund Tunsäter, A (ej angivet) Följsamhetspraktika. Astra Zeneca Sverige AB 12
13 Bilaga 1 Patientenkät Till dig som har varit inlagd på Lungspecialisterna avdelning 1 Vi vill bli bättre! Kan du hjälpa oss genom att svara på några frågor? Saknar du någon information om dina läkemedel? Skriv gärna det nedan: Fick Du skriftlig information vid utskrivning från avdelningen? Om du svarat JA fortsätt med frågorna nedan Står namnet på läkaren som behandlade Dig på avdelningen i informationen? Står namnet på Din familjeläkare i informationen? Stämmer tiden som Du har varit avdelningen? Finns det en planering eller uppföljning angiven? Har Dina läkemedel ändrats under vårdtiden? Har Du fått en tydlig läkemedelslista med Dina aktuella läkemedel? Har du också fått muntlig information kring Dina läkemedel vid utskrivningen? Vet Du hur Du skall använda Dina läkemedel? Vet Du vad Dina läkemedel hjälper mot? JA NEJ Om Du ej hunnit fylla i ditt svar innan Du går hem är vi tacksamma om Du skickar in Ditt svar i bifogat kuvert. Tack för din medverkan! 13
14 Bilaga 2 Dagen före Önskat utskrivningsflöde Samma dag!!!!! 14
Apotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merFunktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1
Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.
Läs merKanta-tjänster för stora och små, gamla och unga
Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga Elektroniska recept Patientdataarkivet Du kan använda Kanta-tjänsterna oberoende av var i Finland du bor. Inom både den offentliga och den privata hälso-
Läs merPå svenska Så här använder du det elektroniska receptet
På svenska Så här använder du det elektroniska receptet Alla apotek och den offentliga hälso- och sjukvården har redan börjat använda det elektroniska receptet. Den privata hälso- och sjukvården håller
Läs merRutin för samordnad vårdplanering
1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merUtvärdering av läkemedelsavstämning
ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merRegion Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009
Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merPlocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek
Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merSammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård
KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Elisabeth Karlsson 2014-03-20 ALN-2014-0151.37 NHO-2014-0106.37 Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Dokumentationen inom
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merLokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merVälkommen till avdelning 69 Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merIntroduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek
Sid 1 (9) Innehåll Introduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek... 1 Inför ditt platsbesök på öppenvårdsapotek... 2 När ska jag göra platsbesök?... 2 Hur hittar jag ett apotek som kan
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merVälkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs mer2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs merHöftfrakturlinjen SUS - Lund
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Läs mer"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa
Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär
Läs mer48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Läs merUtbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter
Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS
Läs merProtokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde
Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 11/9 2012 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Thomas Karlsson, vice ordförande Chefläkare Barbara Sedvallson Överläkare
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merVägledning Patientsäkerhetsberättelsen
Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merHemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merPatientdatalag (2008:355)
Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs merPatientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Läs merSituation Cosmic Rutiner utanför Cosmic. Kommentar. Signerat läkemedel på fel patient. Ssk
Dokumentnamn: emedelshantering i, MT-kliniken Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum (HMC) Utfärdande enhet: MT-kliniken (Mag-tarmmedicinska kliniken) Framtagen av: (Namn, titel) Rikard Svernlöv, överläkare
Läs mer