Budget Politisk och Ekonomisk budgetskrivelse.

Transkript

1 Budget 2016 Politisk och Ekonomisk budgetskrivelse. 1

2 POLITISK OCH EKONOMISK BUDGETSKRIVELSE Förslag till budget 2016 Socialdemokraterna Det ekonomiska läget för Ragunda kommun fortsätter vara tufft. Trots att det nu tillskjuts mer pengar från regeringen för att stötta kommunerna så ser vi ändå att tillskottet inte är nog för att möta upp kostnadsökningarna i verksamheterna. Vår demografi är fortfarande problematisk och även fast tillskottet av nya invånare minskat takten på befolkningsminskningen så är den fortfarande ett faktum vi måste förhålla oss till. Kommunen har de senaste åren gjort nödvändiga investeringar i nya och befintliga lokaler som börjar visa resultat, men vars kostnader ändock minskar utrymmet för andra investeringar som också skulle gynna kommunen. I den rådande situationen med ett ökat flyktingmottagande till landet och kommunen ser vi att vi kommer att behöva fortsätta våra investeringar både när det gäller materiella insatser som boende och infrastruktur men också i mjuka insatser som bidrar till en bättre och snabbare integration. Det är utan jämförelse en av de största utmaningar kommunen stått inför, men jag och Socialdemokraterna i kommunen är övertygade om att om vi lyckas med det på ett bra sätt så kommer kommunen att komma ut starkare och mer beredd på framtida utmaningar. Kommunen har under året återigen belönats med utmärkelsen Sveriges bästa kulturskola och det är ett tydligt tecken på att Ragunda kommun, trots våra begränsande ekonomiska förutsättningar, kan göra relevanta och bra satsningar på våra unga och på kulturlivet i kommunen. Vi socialdemokrater är därför glada över att vi även under nästa år kommer att fortsätta satsa på kulturskolan och den viktiga verksamhet de bedriver. Kommunens unga har också i SKLs undersökning om skolmiljö uppgivit att de trivs och känner sig trygga i skolan vilket är glädjande, men vi måste fortsätta vårt arbete med att också öka meritvärdena för eleverna och att försöka utjämna de skillnader som finns både mellan könen och mellan de svenskfödda och utlandsfödda eleverna. Därför fortsätter kommunen sitt arbete med att systematiskt följa upp skolans resultat och verksamhet och vi hoppas att vi kommer kunna se förbättringar på det området under året. Drivkraften i alla kommuner är till sist alltid näringslivet och därför fortsätter vi vårt arbete med att genom god dialog och ett nära samarbete med företagen i kommunen försöka förbättra miljön och förutsättningarna för dem att driva och utveckla sin verksamhet. Vi kommer bland annat under året att satsa på att genom arbete i en arbetsmarknadsenhet förbättra matchningen mellan arbetssökande 2

3 och de behov som finns på arbetsmarknaden för att stötta företagen att hitta de kompetenser de behöver. En av de viktigaste grundförutsättningarna för att invånarna ska kunna långsiktigt bo och verka i kommunen är tillgången på boende. Därför kommer vi med en rad åtgärder att stärka upp på det området. Vi kommer under året 2016 att minska det uttag av medel vi gör från vårt hyresbestånd för att ge verksamheten en möjlighet att möta upp ett från flera år uppdämt behov av reparationer och underhåll. Vidare kommer en inventering av för försäljning befintliga tomter att göras och vi kommer också att utreda möjligheterna för kommunen att bygga nya enkla bostäder för såväl nyinflyttande som redan i kommunen boende invånare. På bostadssidan kommer också et arbete att inledas för att inventera och kostnadsberäkna återställandet av de för nuvarande kallställda bostäderna som kommunen har i sin ägo. Sammantaget är denna budget en väl avvägd sådan som föregåtts av en lyhörd och lång process där både verksamheter och politik gemensamt har utarbetat och prioriterat för att i ett ansträngt läge ge våra verksamheter så goda möjligheter det går att bedriva arbete inom sina ansvarsområden. Jonas Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Generella riktlinjer Vi vill att alla verksamheter ska fortsätta det arbete med sjuktal för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att minska sjuktalen. Verksamheterna får i uppdrag att se över semesterlöneskulden och ta fram en plan för att minska denna Vi vill att verksamheterna hitta nya kreativa lösningar på hur man kan organisera verksamheten eller ta tillvara idéer som kan generera tidsmässiga eller ekonomiska besparingar. Detta gäller stort som smått och kan med fördel göras genom samverkan och samarbete med andra organisationer, företag, myndigheter osv. För att kunna vara en effektiv organisation är det viktigt att det finns rätt kompetens. Det är upp till verksamheten att se till att vi ha rätt personer på rätt plast och att dessa har kompetens att genomföra uppdraget. Vi vill att alla verksamheter jobbar med kommunikation så att alla vet vad som händer, vad som förväntas av dem och att man upplever att det är bra kommunikation både inom verksamheter och i organisationen i stort. Det är också viktigt att vi är tydliga gentemot de som vi finns till för och att vi kommunicerar med dem så att de vet vad som kan förväntas att få men också de skyldigheter de kan ha gentemot kommunen. Vi ska alltid ha medborgaren, eleven, brukaren, gästen i fokus. Vi är till för medborgarna och ska i vårt arbete ha ett gott värdskap och leverera bra kvalitet på det vi gör. Vi vill fortsätta vår satsning på kultur och detta genom att ha en fortsatt bra kulturskola, genom den utveckling vi ser i Döda fallet samt thailändska paviljongen. Vi vill också att verksamheten i den mån det är möjligt uppmuntrata till kulturella aktiviteter och har detta som ett naturligt inslag för medborgare, elever och brukare men också för personalen. Vi ser gärna att man ansöker om projekt och annat som har denna inriktning för att utveckla kommunens kulturinriktning. Vi vill under året fortsätta det påbörjade arbetet med att hitta lösningar för äldreomsorg och barnomsorg i Stugunområdet. Nu är skola/vård i Bispgården klart detsamma gäller skola/äldreomsorg i Hammarstrandsområdet. Det gäller då de lokaler vi ser som skolan/förskola och äldreomsorg är beroende av. Nu gäller det att vi fokuserar på kvalitet och utveckling i verksamheten då de yttre förutsättningarna är ordnade. För att kunna vara framgångsrik långsiktigt är det viktigt att förvaltningscheferna ser över de kommande kompetensbehov och arbetskraftsbehovet och gör en långsiktig strategi för hur detta ska tillgodeses. 4

5 Vi ser gärna att fler projekt genomförs i kommunen då detta är det sätt som vi kan genera utvecklingsmedel. Vi vill att det gemensamma kundcenter blir ett nav i kommunen där frågor och svar ska kunna ges till de som behöver. Vi vill inte att våra kärnverksamheter som skola, vård och omsorg (HVB mm) ska privatiseras. Vi kommer inte införa LOV. Men vi ser att det finns möjligheter att lägga ut mer av vår tekniska verksamhet på entreprenad och hitta effektiva samverkanslösningar med det lokala näringslivet och föreningar. Våra bidrag ska vara riktade till barn och unga. Vi vill att man under 2016 inför ett nytt bidragssystem där alla bidra har kollats över så de når de målsättningar vi har med bidragen och är i den omfattning som behövs för att kunna åstadkomma målen. Därför ska en översyn ske under 2015 för att kunna verkställas under

6 Vision - 100% Ragunda Vi ger alltid 100% för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100% Ragunda kommuns vision Ragunda kommun vision bygger på att vi ska ha en organisation som strävar efter att vara hundraprocentig. Det är en svåruppnåelig vision att vi skulle göra allting rätt varje dag varje minut av alla i kommunen. Men det är dit vi vill sträva. Vi vill också att alla ska kunna delta i den övergripande visionen. Att alla kan säga att idag har jag gjort mitt bästa jag har gett 100% för Ragunda. Alla i organisationen ska veta vad vi har för vision och kunna hitta ett eget sätt att bidra till att nå den. I visionen ingår också att tänka på Ragunda som en helhet och att det är bra för hela kommunen det som görs dvs 100% av kommunen. Visionen - kopplad till målen Visionen är kopplad till de fyra övergripande målen som kommunen har. Det handlar om ökad befolkning, fler jobb, fler turister och 100%-ig verksamhet som ger rätt service till rätt personer i rätt tid. Om alla deltar i visionen och gör sitt yttersta sätter Ragundas bästa i fokus kan vi uppnå detta. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100% mål: 100 nya personer ( ) 100 nya jobb ( ) besökare (2020) 100 % service till medborgarna. De övergripande målen är något vi alla ska sträva efter. Att se möjligheterna att vi blir fler, att vi får fler arbetstillfällen i kommunen, fler besökare och rätt service i rätt tid. Alla kan vara en del av de övergripande målen och se till att vi jobbar för Ragundas bästa och att stärka varumärket så att kommunen har möjlighet att uppnå de övergripande målen. När det gäller målet med 100 nya personer (från ) är det för att fler människor skapar utveckling och ekonomi. Målet mäts genom befolkningsutveckling så det kan uppnås genom att fler stannar kvar, fler flyttar hit och fler barn föds. 6

7 När det gäller målet med 100 nya jobb är det viktigt med en positiv utveckling av företagande och arbetsmarknad. Utan jobb får vi inte människor att leva och bo i vår kommun. Detta mål kan endast uppnås i samverkan och samarbete med andra där kommuner gör sitt för att bidra. När det gäller målet med besökare (2020) är det en positiv utveckling av besöksnäringen. Redan idag har vi besökare och detta mål kan uppnås genom utveckling av destinationen och våra besöksmål exempelvis Döda fallet och Thailändska paviljongen. Genom aktivitetsutveckling och föreningar och utveckling av kreativa näringar. Turismen ökar handel och skatteintäkter i kommunen. Det fjärde målet är 100 % service till medborgarna i kommunen att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Detta gäller också företag, föreningar och organisationer. Detta mäts via de mätbara mål som kommunen antar årligen och genom andra enkäter och medborgardialoger och andra uppföljningar. Vi kan inte göra allt i kommunen men det vi gör ska vi göra bra det ska vara hundraprocentigt. Ledord Till visionen och övergripande mål finns fyra ledord som ska genomsyra kommunens arbete. De fyra ledorden är: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kvalitet. KREATIVITET För att en kommun (eller en organisation, eller ett företag) ska utvecklas måste vi hitta på nya kreativa lösningar på gamla eller nya problem. Det handlar om att hitta och våga pröva nya kreativa lösningar för kommunen för att nå visionen om att bli 100 %-iga, att vi ska bli fler invånare, eller fler företagare eller hur vi kan hitta nya sätt att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Alla organisationer behöver hitta nya kreativa idéer. De allra framgångsrikaste organisationerna har hela tiden en öppenhet till nya idéer som gör att de kan utvecklas och förändras. Vi vill därför uppmuntra och uppmana till nya kreativa lösningar i både stort som smått. KOMPETENS För att en organisation ska utvecklas och följa med i de krav som ställs på den måste vi ha rätt kompetens. För Ragunda handlar det om att bibehålla och höja kompetensen i kommunen. Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Det gäller att tillvarata den kompetens som finns i organisationen och i kommunen i övrigt. Att vara en lärande organisation som ständigt utvecklas. 7

8 KOMMUNIKATION För att en organisation ska bli bra är kommunikation A och O. Det handlar både om intern och extern kommunikation. Hur vi uppfattas, vad man kan förvänta sig av organsationen. Att vi kan lösa problem och konflikter genom kommunikation. Att vi pratar med varandra istället för om varandra. Att vi är tydliga i vår kommunikation med omvärlden. Att vi uppfattas som att vi lyssnar och tar till oss förbättringsförslag. Att vi ses som en kommun med gott värdskap. Att man får svar på sina frågor så snabbt som möjligt oavsett om svaret i sig är positivt eller negativt. KVALITET Vi har ett mål att vi ska bli 100 %-iga. Att vi ger rätt service, till rätt personer i rätt tid. Att du vet vad du kan förvänta dig att få av kommunen, inom vilken tid och att det levereras. Det handlar om allt vi gör. Att det vi gör ska vi göra bra men också att man vet vad kommunen inte har för uppgifter så man inte förväntar sig få något som inte är vårt ansvar att leverera (detta är kopplat till kommunikation också). Att vi är duktiga på det goda värdskapet och uppfattas som en välkomnande kommun. Vi kan inte göra allt men det vi gör ska vi göra till 100 %. Strategi/fokusområde Vi har också valt en strategi ett område vi ska bli bra på och utvecklas. Ett område som kommunen ska vara känd för. Det är KULTUR. Även det ses som ett ledord och alla verksamheter ska ha en tanke på hur de ska kunna utveckla och förbättra kulturen inom kommunen, att bidra till strategin eller utvecklingen av kultur. Kultur och kulturella uttryck kan stärka en organisation, bidra till ökad arbetsglädje eller som en del i det som ger det lilla extra till kommunmedborgarna. Det kan bidra till ökad demokrati, förbättrad hälsa osv och är därför ett viktigt strategiskt utvecklingsområde i den kommunala organisationen. 8

9 Ekonomisk översikt och mål för god ekonomisk hushållning Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2016 budgeteras ett resultat från förvaltningarna på ett totalt resultat på 5 131,2 tkr men då ingår ingen fortbildning eller andra övriga personalkostnader då vi valde att plocka ur dessa kostnader i ett första skede i budgetberedningen, för att sedan kunna fördela dessa kostnader jämnt mellan förvaltningarna i stället för som tidigare år då vissa förvaltningar haft höga utbildningskostnader i sin budget och andra inte haft ngn utbildningskostnad alls. Det politiska förslaget är en budget med ett resultat på 4 972,3 tkr där ovan kostnader är tillagda samt andra prioritetingar som vi gjort politiskt och som beskrivs under varje förvaltnings budget. Budgetberedningens bedömning är att kommunen därmed kommer att klara det lagstadgade balanskravet samt det finansiella målet på att ha ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag för Ragunda kommun har dock ett underskott på 6,8 miljoner sedan 2014 och planen är att detta skall vara återställt på en treårsperiod dvs innan 2017 års utgång. Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av hur målen uppnås ska lämnas i delårsrapport och årsredovisning. Det är nu dags att ta nya mål för perioden och dem kommer att presenteras i detta budgetdokument. Målen kommer nu att tas per förvaltning och nämnd då vi under 2015 gjort en omorganisation som inneburit att vi nu har fyra förvaltningar enligt följande: Kommunledningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Vård-och omsorgsförvaltningen. Ragunda Hyreshus ligger under Samhällsbyggnadsförvaltningen och våra nämnder Bygg och Miljö samt Överförmyndaren kvarstår oförändrad. 9

10 Kommunens finansiella mål är: KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016 av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets investeringar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år. 10

11 Utveckling för svensk ekonomi SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) skatteunderlagsprognos innehåller två förändringar jämfört med den prognosen som publicerades i augusti och det är utvecklingen på arbetsmarknaden och förslagen i regeringens budgetproposition för år Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½ procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren ) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat då vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar i våra beräkningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Jämfört med i dag beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre fram till Källa SKL Cirkulär 15:29 11

12 Beräkningsförutsättningar för budget 2016 I budgetprocessen för 2016 års budget infördes återigen ett nytt arbetssätt där verksamheterna skulle utgå från ett nolläge och bygga upp verksamheten utifrån lagstadgad verksamhet och framtida förutsättningar, för att politiken sedan skulle kunna göra en sammanvägd bedömning och prioritering. Alla extrakostnader som utbildning och övriga personalkostnader plockades bort på förvaltningsnivå. I budgetberedningen, där alla partier via kommunala samrådsgruppen, varit inbjudna fördes sedan resonemang om de olika förslagen och konsekvenser för de samma. Ragunda Kommun har en ansträngd ekonomisk situation och den har inte förändrats. Det är ett fortsatt mycket svårt budgetläge. Ökade avskrivningar i och med nyinvestering minskar utrymmet. En minskad befolkning innebär minskade skatteintäkter och stadsbidrag. En generell löneökning med 3,2 % samt de senaste siffrorna från SKL för skatteintäkter och stadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget från verksamheterna har ett resultat på 5 131,2 tkr vilket är 162,3 tkr bättre än vårt finansiella mål för 2016 på 1,5 % i överskott mot skatteintäkter och generella statsbidrag, men då ingår inga politiska prioriteringar, utbildningskostnader eller övriga personalkostnader. Vi har därför valt att lägga en budget med ett resultat på 4 972,3, vilket vi bedömer är mera rimligt utifrån förutsättningarna. Antal innevånare den 1 november 2014 var 5408 enligt uppgifter från folkbokföringen. I budgeten för 2016 har vi en befolkningssiffra som är beräknad på 5325 då vi minskar i befolkning för varje år. Vi har för planeringsåren bedömt att vi minskar befolkningen med 100 invånare per år. 12

13 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2016 beräknas öka från föregående års budget med 4 650,8 tkr. En stor anledning till ökningen har att göra med att vi under 2015 skatteväxlat våra trafikkostnader och då minskade skatteintäkterna. Kommunens nettokostnader för nämndernas/kommunstyrelsens förvaltningar beräknas minska med 1 623,9 tkr mot föregående budgetår. Det budgeterade resultatet för år 2016 ökar med 4 935,3 tkr i jämförelse med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till - 3,7 mkr (föregående år -5,4 mkr). Skattesats Kommunens skattesats för år 2016 föreslås fastställas oförändrad till 23,22 procent. 13

14 Resultaträkning, plan, budget per enhet samt balansräkning I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget samt en plan för ekonomin för den närmaste perioden och en balansbudget. RESULTATRÄKNING Budget 2015 Budget 2016 Diff SAMMANSTÄLLNING Verksamhetens , , ,9 nettokostnader Avskrivningar , , ,0 Summa nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter , , ,4 Statsbidrag , , ,6 Skatteväxling 7 500,0 0, ,0 Ränteintäkter 135,0 20,0 115,0 Räntekostnader 5 540, , ,6 RESULTAT 37, ,3 Plan ( ) Verksamhetens , , , ,1 netto Avskrivningar , , , ,0 Verksamhetens , , , ,1 nettokostnader Skatteintäkter och , , , ,3 statsbidrag Finansnetto 3 744, , , ,0 Årets resultat 4 972, , , ,2 Skattesats 23,22% 23,22% 23,22% 23,22% 14

15 Budgetförslag 2016 Resultaträkning & Balansräkning BUDGET PER ENHET Budget Prognos Budget Förslag (Belopp i kkr.) S Kommunstyrelsen 1 Politisk verksamhet 2 700, , , ,0 2 Kommunledningsförvaltningen , , , ,0 Överförmyndarnämnd 750,0 592,0 705,3 705,3 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen , , , ,0 Ragunda Hyreshus 3 600, , , ,0 Bygg o Miljönämnd 4 800, , , ,8 4 Barn och utbildningsförvaltningen , , , ,0 5 Stöd och omsorgsförvaltningen , , , ,0 6 Skogsfastigheter 2 200, , , ,0 7 Trafik 1 200, , , ,0 8 AFA 0, ,0 0,0 0 Nettokostnad KS/nämnder totalt , , , ,1 9 Komvux 2 400, , , ,0 10 Gymnasieförbundet , , , ,0 11 ÖJK Räddningstjänsten 9 420, , , ,0 Nettokostnad övr förbund , , , ,0 Nettokostnad KS/nämnder/övr , , , ,1 Utbetalning pensioner , , , ,0 Avskrivningar , , , ,0 NETTOKOSTNAD TOTALT , , , ,1 Skatteintäkter , , , ,4 Statsbidrag , , , ,4 Skatteväxling 7500,0 SUMMA INTÄKTER , , , ,8 Ränteintäkter 135,0 65,0 20,0 20,0 Räntekostnad 5 540, , , ,4 FINANSNETTO 5 405, , , ,4 RESULTAT 37, , , ,3 Invånare Resultat enl. finansiella mål 6 532, , , ,9 % 2,0 2,0 1,5 1,5 DIFF 6 495, ,4 162,3 3,4 15

16 Balansräkning Balansräkning Sammanställning Utfall Prognos Budget (Tkr) Summa anläggningstillgångar , , ,4 Kortfristiga Fodringar , , ,0 Kassa och bank , , ,0 Summa omsättningstillgångar , , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,4 Eget kapital , , ,8 Periodens resultat 6 801, , ,3 Summa eget kapital , , ,1 Avsättning pensioner mm 6 643, , ,0 Långfristiga skulder , , ,7 Kortfristiga skulder , , ,6 Summa skulder o avsättningar , , ,3 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER , , ,4 16

17 Kommunstyrelsens verksamhetsplaner, och mål Politisk verksamhet Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Kommunfullmäktige 338,6 314,7-23,9 Kommunstyrelsen 1 205, ,3 11,8 Sociala Utskottet 308,7 310,9 2,2 Valnämnd Kommunalt Partistöd 176,0 176,0 0 Revision och Rådsverksamhet 585,0 585,1 0,1 Barn/Skolutskott 56,3 56,5 0,2 Tekniskt utskott 29,9 29,9 0 TOTALT 2 700, ,4-9,6 KS beslut Diff Politisk verksamhet Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder och utskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering), revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor, utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten ska fungera måste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas, denna finns budgeterad på kansli och handhar kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm. 17

18 Krav inom budgetram Kommunfullmäktige ska ha 27 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. Kommunstyrelsen ska ha 11 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. De tre utskotten har 3 ledamöter. Ingen valnämnd behöver sammanträda Budget 0 kr Oförändrad revision på 555 tkr RAM: 2700,0 tkr De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen: KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner. KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016, av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets avskrivningar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år 18

19 Kommunledningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Övergripande 526, , ,1 Säkerhetssamordning 82,0 100,3 18,3 Kansli 1 750,8 918,5-832,3 Personalavdelningen 4 800, ,7-132,3 Ekonomiavdelningen 2 940, ,5 106,5 IT/Kundcenter 8 500, , ,9 Information 656, ,5 348,3 TOTALT , , ,5 KS beslut Diff Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens primära uppgift är att vara kommunens högsta tjänstemannainstans och att bistå den politiska ledningen i framtagandet av underlag, utredning och genomförande av beslut. Förvaltningen har därför en sammanhållande uppgift och ansvarar, under kommunchefens ledning, för att verksamheterna samarbetar och drar åt samma håll. Under 2015 har det genomförts en stor omorganisation vilket inneburit att flera verksamheter nu slagits samman till en förvaltning. Tanken med omorganisationen har varit att det skall arbetas mer sammanhållet och i en mindre stuprörsliknande modell. Eftersom den nya organisationen precis kommit på plats har tjänstemännen ett stort arbete framför sig för att få ordning på organisationen. 19

20 Inom kommunledningsförvaltning ingår: kommunsekreterare, informationsenhet, kundcenter, diarieenheten, arkivenheten, dokumentation/information externt och internt. Enheten för ekonomi och löner, bemanning och personal, IT-enheten och systemansvar telefoni. Krav inom budgetram Vi ska ha ett fungerande stöd till politiken när det gäller handlingar, protokoll och sammanträden. Det ska vara en bra och korrekt information till medborgare, föreningar och företagare. En väl uppdaterad hemsida och bra underlag till media. Förvaltningen ska ha ett fungerande kundcenter där det är en väg in och frågor besvaras där. Det kundcenter som finns idag fungerar inte utan är fortfarande att betrakta som en växel. Politikens mål har varit att skapa ett fungerade kundcenter med intern och extern service. I och med den omorganisation som nu skett hoppas vi att detta går att genomföra. Det är ett omfattande arbete att skapa ett kundcenter. Förebilden är kundcenter i Skellefteå. Man måste ha införande av verksamhetsstöd och ökad kompetens. Detta är en del i det arbete som omorganisationen ska leda till där vi vill ge möjligheten att skapa ett riktigt kundcenter. Det krävs en större organisationsöversyn och strukturering av arbetet. Målet är att de flesta externa frågor ska kunna besvaras i KC (i Skellefteå ligger svarsfrekvensen, frågor som kan besvaras direkt i KC, på över 80%). Vi ser också att KC är en intern servicefunktion till verksamheten där olika tjänster kan utföras. Det handlar inte om att utöka den totala budgeten för kommunal service utan att omorganisera och strukturera den på ett annat sätt. Alternativet är att vi har en traditionell växelfunktion. I Budget 2016 ligger i denna budget, funktioner från andra verksamheter inflyttad och ökar därmed på personalkostnaderna men då minskar dem på andra verksamheter. Samordning av administrativa funktioner kan göras inom förvaltningen. Medborgarna ska uppleva att de är enkelt att komma i kontakt med kommunen och att de får bra och rätt information i de frågor de har. Diariet ska moderiniseras och digitaliseras. Personalenheten ska stötta organisationen i personalfrågor. Vara en intern servicefunktion som har personalfrågor, pension, löneutbetalningar, facklig tid, förhandlingar, rehab och sjukskrivningar. De ska vara chefer och personal behjälpliga i ärenden. Ekonomienheten ska vara organisationen behjälplig i ekonomiska övergripande frågor. Hantera fakturering, uppföljning, bokslut, moms, årsredovisning, strategisk planering av ekonomin, lån och budget. IT-enheten ska stötta och rådgöra i IT-frågor. Handha kommunens nätverk och servrar. Se till att system fungerar och uppdateras. Att det finns effektiva IT-stöd i verksamheten och hantera både hård- och mjukvara i datorer. Även se till att det finns ett fungerande telefonisystem. Verksamheten 20

21 har också kostnader för verksamhetssystem och support. Vi tycker att detta ska ses över på totalen då vissa verksamheter budgeterar för sina egna system och vissa system finns på IT. Det måste finnas ett gemensamt sätt för detta (är bara budgettekniskt förändrar inte kostnaderna). Det uppdrag som ska göras är en fullständig genomgång av kommunens alla system. Sedan bör det förtydligas vad de har för funktion och syfte och om alla behövs. I kommunledningsförvaltningen har det samlats lite av varje genom åren då det genom tiderna funnits mer pengar. Bland annat något som kallades KS oförutsedda. Nu har detta rensats upp och det är kommunchefs kostnader med vissa övergripande kostnader exempelvis juristtjänster, representation vid thailandsbesök (19 juli, 23 okt) som ligger här. From budget 2016 har vi också valt att lägga kostnader för alla kommunens bilar, utbildningar och övriga personalkostnader här så att kommunchefen sedan skall kunna fördela ut tex utbildningskostnader till dem olika förvaltningarna och därmed få en jämn och rättvis fördelning där det bäst behövs för året. Tidigare år har vissa haft höga utbildningskostnader och andra inte alls inom sina verksamheter. Vi bedömer därför att det blir mer rättvist och möjlighet att ha en större ekonomisk kontroll om det ligger övergripande och på kommunchefens ansvar. På kansliet har det tidigare legat personalkostnader som vi nu valt att flytta till IT/Kundcenters budget för 2016 och förhoppningen är att vi därmed skall kunna få ett närmare samarbete, större bredd och mindre sårbarhet. I budget 2016 har vi beslutat att behålla feriearbetare som ligger i detta förslag. Det är inte lagstyrt men alla platserna var tillsatta 2015 och räckte inte ens till. Som feriearbetare finns ett beslut på att man erbjuds jobb endast inom den kommunala sektorn och inom ideella föreningar. Minnesgåvan är inte heller lagstyrt men det vore ju lite konstigt att ta bort den efter alla år. Därför föreslås både minnesgåva och feriearbeten att vara kvar i budget. Inom Ekonomisidan finns ett internkontrollsystem som scannar våra fakturor och ser om leverantören har skulder hos Skatteverket och Kronofogden samt om det är ett misstänkt blufföretag mm, då detta system känns som ett bra alternativ till att få kontroll bedömer vi att det skall återläggas i budget för 2016 trots att det inte är lagstadgat, men hjälper oss att ha kontroll på pengarna som går ut. Vi har tidigare haft en intäkt från Jämtlands Gymnasium då en IT.tekniker hjälpt dem en dag i veckan, den försvinner också nu då JGY anställer en egen tekniker. RAM: ,0 tkr 21

22 Mål Kommunledningsförvaltningen KOMPETENS Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. KOMMUNIKATION En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. KVALITET Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. KREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. 22

23 Överförmyndarnämnden Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Överförmyndarnämnden 18,0 25,9 7,9 Adm Överförmyndare 292,0 276,1-15,9 Uppdragstagare Överförmyndare 440,0 403,3-36,7 TOTALT 750,0 705,3-44,7 KS beslut Diff Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens och Överförmyndarens uppdrag har, med hänsyn till den ökade flyktingmängden, vuxit i omfattning och kommer mest troligt att fortsätta växa i takt med den. Därför kommer frågan om samverkan med andra kommuner att lyftas under verksamhetsåret för att stärka upp vår egen kompetens på området och för att säkerställa rättsäkerheten i systemet. Vilka effekter detta får på kostnadsmassan är svårt att i förhand sia om men förhoppningen är att det ska vara kostnadsneutralt. RAM: Enligt nämndens förslag 705,3 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 23

24 Samhällsbyggnadsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Näringslivsutveckling 1 769,4 610, ,2 Folkhälsa 498, , ,5 Näringslivsbefrämjande åtgärder 880,0 485,0-395,0 Kultur och Fritid 1 970, ,0-402,5 Turism 625,5 623,5-2,0 Teknisk Verksamhet , , ,8 Bibliotek 2 000, ,7 9,7 Ragunda Hyreshus , , ,4 TOTALT , , ,7 KS beslut Diff Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen är i den nya organisationen den förvaltning som arbetar med de frågor som rör skötsel och underhåll av kommunens materiella tillgångar samt utvecklingsarbete och processerna kring det. Förvaltningens uppgifter är breda och viktiga för kommunens utveckling och drift. Under verksamhetsåret kommer förvaltningen bland annat att arbeta med energieffektiviseringar inom våra fastigheter och att fortsätta arbetet med att öka interaktionen mellan kommun och medborgare. 24

25 Krav inom budgetramen I kommunens samhällsbyggnadsförvaltning kommer framöver även näringslivsfrågorna att ligga. Vi ser vikten av ett fungerande näringsliv och vill att kommunens alla företrädare gemensamt arbetar för att förbättra klimatet och att stödet till kommunens företagare upplevs som gott och snabbt. I stället för att som förut ha en enskild person som arbetar med näringslivsfrågorna, så kommer insatser för att öka servicegraden och mottagandet hos alla kommunens tjänstemän att genomföras. Det är viktigt att samhällsbyggnadsförvaltningen är en servicefunktion internt inom kommunen men också till medborgare, företag och föreningar. Det ska vara en samarbetsanda i förvaltningen som ska bistå kärnverksamheter med det som behövs för att kunna bedriva verksamheten. Vi ska ha ett stöd till näringsliv och föreningar. De ska ha bra kontaktvägar in i kommunen och få hjälp med sina frågor. Vi ska medverka till landsbygdsutveckling med fokus på bredband, telefoni, service och utvecklingsprojekt. Även folkhälsa och drogsamordning är flyttad till samhällsbyggnadsförvaltningen- men då vi ser ett stort behov av att ge våra invånare en närmare väg till arbete kommer en ny arbetsmarknadsenhet att tillsättas. Detta för att underlätta både arbetsgivarens rekrytering av personal med adekvata kunskaper och för att minska arbetslösheten i kommunen. Tekniska avdelningen är en serviceenhet till verksamheterna. De har hand om kommunens fastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också två avgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. VA skall vara helt avgiftsfinansierad vilket den varit på slutet. Ragunda kommunfullmäktige beslutade 2014 om att höja taxan för att finansiera investeringsbehov. För renhållning har vi 100% kostnadstäckning. En ny upphandling kommer att ske Arbetet med att täcka våra soptippar som är stängda fortsätter och det är viktigt att det finns medel till det i investeringsbudget när täckmassorna blir tillgängliga. Lokalvården har under senare tid fått ett verkligt lyft mycket tack vare gott ledarskap och höjd kompetensnivå på all personal. En översyn av lokalytor mm har gjorts. Här ligger också bl a Energirådgivningen som är en extern tjänst vi köper samt får bidrag för idag så att det ska vara ett nollsummespel på den delen. I budget 2016 är ramen för förvaltningen höjd för att vi ska kunna få till underhållet på ett bra sätt på våra fastigheter, då vi alltid dragit ner här tidigare. Vi vill dock att vi inom denna ram fortsätter med fönsterputsning av våra fastigheter enligt plan samt att våra grönområden fortsätts att skötas på 25

26 ett bra sätt. Det har legat en liten % här kopplad till ABC-utbildning men den läggs över på Barn och Utbildningsförvaltningen. Fastighetsplanen som är påbörjad måste också ta rejäl fart under 2016 så vi ser vart vi måste prioritera våra underhållspengar. Biblioteken är en lagstadgad verksamhet. Det är svårt att upprätthålla öppettider och kompetens inom befintlig ram. Vi föreslår att biblioteken hittar samverkan med andra eller förstärkning av personal på andra sätt och den ram som finns för biblioteken används för att upprätthålla kompetens och innehåll. Här måste nya kreativa lösningar finnas. RAM: ,0 tkr varav Ragunda Hyreshus -2470,0 tkr Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMPETENS Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2016 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. KOMMUNIKATION Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. KVALITET/KUNDSERVICE 50% av alla våra fastigheter ska ha en fastighetsplan innan 2016 års utgång. Sedan skall denna plan fyllas på varje år tills vi når 100% KREATIVITET Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen. KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras varje år. 26

27 Ragunda Hyreshus Ragunda Hyreshus är en del av Samhällsbyggnadsförvaltningen men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren då alla lägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenheter samt att vi tagit emot fler invandrare. Nu råder det snarare bostadbrist. Samordning, kompetensutbyte och samverkan med övriga delar på Samhällsbyggnadsförvaltningen är något vi förutsätter ska ske i den nya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kan hitta samordningsmöjligheter med kundcenter. Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. I det ska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sin verksamhet med medel till underhåll osv För budget 2016 lägger vi ett förslag på att det äskande som gjorts i princip ska stå kvar vilket då innebär att större underhåll kan göras mot föregående år enligt önskemål. Främst satsar vi på energibesparande åtgärder men också satsningar på en allmän upplyftning av standarden kommer att göras. Mål Ragunda Hyreshus KOMPETENS. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. KOMMUNIKATION. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10% KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. KREATIVITET. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. 27

28 Bygg o Miljö nämnd Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Bygg o Miljönämnd 120,6 125,8 5,2 Plan och Byggverksamhet -203,0 27,0 230,0 Miljö och Hälsoskydd 3 937, ,5-202,9 Trafik och Bostadsanpassning 945, ,5 68,5 TOTALT 4 800, ,8 100,8 KS beslut Diff Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlag för den bemanning som nu är på avdelningen och det skulle behövas förstärkning utifrån antal ärenden. Då kommunen är i ett tufft ekonomiskt läge och det inte äventyrar verksamheten föreslås ramen ligga på 4,9 mkr under RAM: Enligt nämndens förslag 4 900,8 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 28

29 Barn och utbildningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Kulturskolan 2 100, ,4 157,4 Övergripande Barnomsorg Barnomsorg Hammarstrand 443,7-236,1-679, , , ,7 Barnomsorg Stugun 8 312, ,9-527,5 Barnomsorg Bispgården 2 891, ,2-416,0 Övergripande Skola 9 059, ,1 88,5 Skolan i Hammarstrand , ,2 887,1 Hansåkerskolan , ,5 78,9 Järåskolan 5 043, ,4-544,5 Särskolan 1 739,6 963,7-775,9 TOTALT , , ,5 KS beslut Diff Barn och utbildningsförvaltningen Kulturskolan är en frivillig verksamhet med en budget på nästan 2,3 miljoner kr./år. Den är mycket uppskattad och rankas 1:a i Sverige i Lärarförbundets ranking över bästa kulturskola i landet. 29

30 Kulturskolan bedriver sin verksamhet under skoltid i samverkan med grundskolan. Det är på det sättet en kulturskola har möjlighet att fungera i en kommun som är beroende av skolskjutsar. En risk med det arbetssättet är att många elever går ifrån sina ordinarie lektioner och därmed missar ett antal lektioner i samma ämne och inte får sin timplan uppfylld och inte uppnår det betyg man annars skulle gjort. En diskussion uppstod i samband med budgetdialog 2016 om frivilliga verksamheter. Kan kulturskolan göras effektivare med bibehållen kvalitet? Kan samverkan öka med grundskolan när det är svårt att få lärare till ämnet musik? I Vilka moment kan kulturskolan vara grundskolan behjälplig? En gemensam träff med kulturskolan och grundskolans rektorer visade att vissa frågor hade man samsyn i medan andra frågor behöver stötas och blötas mera för att hitta acceptabla lösningar. Det kan också vara så att det inte går att finna en lösning som alla tycker är bra. Det är nu tillsatt en grupp för att titta på detta och fram till dess att dem redovisar vad dem kommer fram till får Kulturskolans budget för 2016 ligga oförändrad. Krav inom budgetramen Barn och unga är det viktigaste vi har. De är vår framtid och ska ha en bra omsorg och utbildning så de är redo för det som väntar i vuxenlivet. Vi vill bidra till trygga och starka barn som klarar sig genom jobb, utbildning och sociala situationer. Vi vill ha bra resultat i skolan, en trygg barnomsorg med mycket bra pedagogik och uteaktiviteter. En samverkan mellan förskola, fritids och skola men också med föräldrar, förenigar och företag. Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén i undervisningen att höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet till högre studier. Då verksamheten mellan förskola, fritids och grundskolan är samordnad mellan både lokaler och personal ges detta som en totalram i ett gemensamt anslag för budget Skolan och barnomsorgen har också inkommit med ett lägre budgetförslag där man effektiviserar personalen ännu mer mellan förskola, fritids och grundskola. Men då detta förslag skulle innebära minskad tid till individuellt stöd till eleverna, sämre verksamhetsutveckling, lägre meritvärden och sämre antagning till förstahandsval på gymnasiet väljer vi att det högre budgetäskandet får ligga kvar men med avdrag för riktade statsbidrag som man förväntas få på ca 987 tkr. Vi väljer också att återlägga pengar för familjecentralen samt för ABC-utbildningen och flytta tillbaka dem pengarna hit då vi anser att den bäst hör hemma här. Skolan har inte heller i detta förslag några kostnader för måltider då alla dessa budgeteras på köken och inga interndebiteringar sker däremellan from RAM: ,0 tkr 30

31 Mål Barn och utbildningsförvaltningen KOMPETENS Antalet förskollärare ska öka till 2 per avdelning. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100% KOMMUNIKATION Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor och skolor ska använda Infomentor för information och frånvarorapportering. I skolan skall infomentor användas för pedagogisk planering, information, dokumentation och utvärdering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor. KVALITET/KUNDSERVICE Alla förskolor och skolor ska ha minst ett föräldramöte per år. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever som går ut åk. 9 har behörighet att söka till gymnasiet. KREATIVITET. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan. Alla elever ska få ta del av Ragundas kulturella arv i skolans regi vid minst 1 tillfälle under året 31

32 Stöd och omsorgsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Flyktingmottagning -13,8 718,2 732,0 Övergripande Vård och Omsorg 6 373, ,0 942,5 Sjukvård , , ,8 Björkhammar , ,9 314,8 Hemvård Hammarstrand/Bispgården Bergegården , ,1-249, , ,5-586,3 Hemvård Stugun 6 102, ,0-715,9 Nipängen , ,4-232,3 LSS 9 761, , ,4 IFO , , Ensamkommande/HVB ,9-405, ,6 Kök 7 400, ,7 943,7 TOTALT , , ,0 KS beslut Diff 32

33 Stöd och omsorgsförvaltningen Det är en mycket viktig verksamhet som är kommunen kärnverksamhet. Det är människor som behöver vårt stöd och vår omvårdnad som ska tillgodoses inom denna förvaltning. Mycket styrs också av nationell lagstiftning och krav. Det är också den förvaltning som står inför störst ekominska utmaning. Det handlar om att komma ner i nivåer både för vård och omsorg och socialtjänsten. Krav inom budgetramen Under 2015 har man effektiviserat inom Vård och omsorgs delen genom att lägga ner en gruppbostad samt gjort en omorganisering inom hemtjänsten i Hammarstrand-Bispgården. Tanken är också att Borgegården kommer att försvinna snarast vilket inför budget 2016 ger en besparing och vi väljer därför att minska anslaget. Tidigare har också Familjecentralen legat under denna förvaltning men flyttas i detta förslag till Barn och Ungdomsförvaltningen. Den mest oroväckande utvecklingen av alla har IFO. Här har vi ett ökat antal placeringar och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Varje placering är i miljonklassen vilket innebär att det snabbt blir stora kostnader. Placering sker för att det finns risk för barn och ungas säkerhet eller hälsa. Det kan vara brister i hemförhållanden eller missbruk. Vi måste jobba hårt med förebyggande arbete för att undvika dessa placeringar men också hitta andra lösningar innan det går till en placering. Det inledda länssamarbetet med familjehem för att undvika konsultstödda familjehem är också något som vi tror ska ge effekt på ekonomin. Det är IFO:s viktigaste uppgift nu och kraftfulla snabba åtgärder måste vidtas. Det är samverkan med andra myndigheter och kommuner. Det måste också finnas en stabil organisation och samverkan med andra avdelningar. Integration har tidigare legat utanför ramen, men är nu inflyttad under IFO från och med Vi föreslår en oförändrad verksamhet då vi inte har fler lägenheter att erbjuda. Däremot utökar vi ensamkommande flyktingbarn då det finns ett nationellt beslut på att vi behöver ta emot fler. Det måste finnas en bättre styrning och ledning av integrationsverksamheten och ett tydligare samarbete med bl a AF för att hindra att flyktingarna blir beroende av försörjningsstöd efter etableringstiden på två år. Den nya arbetsmarknadsenheten som tillsätts kommer därför att både gynna arbetstagaren, kommunen och näringslivet genom att minska steget in i arbete, göra det enklare för arbetsgivarna att hitta den kompetens de behöver samt bidra till en lägre andel invånare som står utan egen försörjning. 33