Verksamhetsoch ekonomiplan

Transkript

1 Verksamhetsoch ekonomiplan

2 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN Allmänt Strategiska mål och visioner Vårdarbetet Prestationer Antalet bäddplatser Resurser EKONOMIPLANEN Resultaträkning Investeringsutgifter Balansräkning Finansieringsanalys EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR Allmänt Ekonomidelens utgifter och inkomster Investeringar Grundkapitalet Budgetens bindning Kommunfakturering Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna Medlemskommunernas betalningsandelar i investeringsutgifterna Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt Investeringsutgifter KLINIKGRUPPERNAS EKONOMIPLANER Medicinska klinikgruppen Operativa klinikgruppen Psykiatriska klinikgruppen Klinikgruppen för medicinsk service Förvaltning och försörjning... 37

3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN Allmänt Samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt tillhandahåller individuella och kollektiva hälsofrämjande tjänster för befolkningen i distriktet med de metoder som används inom specialsjukvården som en del av hälsooch socialvårdens servicesystem. Arbetet med att integrera social- och hälsovårdens strukturer har pågått under hela riksdagsperioden Social- och hälsovårdsministeriet har gjort flera förslag till lag om social- och hälsovårdens strukturer som inte har lett till beslut. Ordförandena för Finlands fyra största partier fick till stånd en överenskommelse på våren 2014 om att ansvaret för social- och hälsovården tas bort från kommunerna och överförs på fem social- och hälsovårdsområden. Organisationsformen för dessa områden är en samkommun. Primärkommunerna deltar i beslutsfattandet och finansieringen av samkommunens verksamhet. Social- och hälsovårdsministeriet skickade ett lagförslag uppgjort enligt dessa riktlinjer på utlåtanderunda och efter inkomna utlåtanden preciseras förslaget och skickas till riksdagen för behandling. Preliminärt är tidtabellen sådan att lagen behandlas och träder i kraft under våren Det nya systemet torde träda i kraft Styrelsen tillsatte en strategigrupp med uppgift att utarbeta en reviderad strategi för sjukvårdsdistriktet. Efter regeringens beslut om strukturmodellen har strategigruppen inte sammankommit utan beredningen av planen för blivande produktionsstrukturer har överförs enligt kommunernas önskan på en tjänstemannagrupp bestående främst av kommundirektörer och social- och hälsovårdsdirektörer. Vasa stad har ordförandeposten i arbetsgruppen. Politiska beslut gällande modellen tas när strukturlagen är godkänd. Eftersom en upplösning av befintliga organisationer inleds år 2015 och nya integrerade produktionsorganisationer börjar bildas utgår verksamhetsplanen för sjukvårdsdistriktet från att upprätthålla nuvarande verksamhet tills nya planer uppgörs. Kommunernas försämrade ekonomiska möjligheter påverkar budgeten också för år Ägarkommunernas strama ekonomi har betytt att sjukvårdsdistriktets budgetram gällande den egna verksamheten har minskats till 0-nivå. Samtidigt har centralsjukhuset minskat antalet bäddplatser på grund av tekniskt undermåliga utrymmen. Kommunernas betalningsandelar ökar dock på grund av ökade finansieringskostnader. Den största förändringen är att samjouren, som inledde sin verksamhet , belastar budgeten för hela kalenderåret. Vårdkapaciteten och kostnadseffektiviteten bibehålls genom en styrning av verksamheten mot åtgärdssjukhus där den öppna vården står i fokus. Akutvårdens resurser utökas i takt med att verksamheten överförs till sjukvårdsdistriktet. Funktioner som berörs av kommande integrerade verksamhetsformer sköts med tillfälliga resurser tills stukturmodellerna har bestämts. Bristen på utbildad vårdpersonal ökar på många enheter. Därför omvandlas vikarieanslag till fasta anställningar inom en resursbank. Omstruktureringen ökar inte kostnaderna. 1

4 1.2 Strategiska mål och visioner Perspektiv Ekonomi Kund Processer Personal/inlärning och förnyande Strategiska målsättningar Kritiska framgångsfaktorer Mål och åtgärder för år 2015 Ekonomin i balans Vårdproduktiviteten och kostnadseffektiviteten på god nivå Kostnads- och prisnivån på landets genomsnittsnivå De behovsstandardiserade kostnaderna per invånare ligger på landets genomsnittsnivå Ökad effektivitet genom strukturella och verksamhetsmässiga förändringar Livscykelmodellens förverkligande för apparatur och byggnader Medlemskommunernas utgifter bibehålls inom strama budgetramar Anpassningen av produktionsstrukturen till SOTE-ramen pågår Kundorienterad, sakkunnig vård, som sker i rätt tid och följer de nationella rekommendationerna Vården och bemötandet är högklassigt och säkert, och upplevs som sådant även av kunden Kommunerna och primärvården är nöjda Kunden utgör utgångspunkten för verksamheten Tvåspråkig service Rutinmässig praxis som tryggar patientsäkerheten Kunderna vill söka sig till VCS för vård Fungerande kvalitetssystem Samarbetsparterna inom öppenvården får en bra och sakkunnig service Ett kontinuerligt patientresponssystem tas i bruk för hela organisationen En servicepunkt för kunder öppnas Kriterier för en bra serviceupplevelse fastställs Användningen av WWW-sidorna effektiveras så att de bättre ska betjäna befolkningen i regionen Fungerande samarbete och arbetsfördelning med primärvård och universitetssjukhus Sjukhusets verksamhetsmässiga helheter och huvudprocesser fastställs utgående från ett patientorienterat perspektiv Status som ett dejourerande sjukhus Det regionala samarbetet baserar sig på servicekedjor samt på planen för ordnande av hälso- och sjukvården Utrymmen, utrustning och ICT-system som stöder verksamheten Kontinuerlig utveckling och effektivering av processer Ett tillräckligt informationsutbyte Programmet VCS 2025 utfaller väl Samarbetet med Åbo universitetssjukhus specialupptagningsområde fördjupas Huvudprocesserna omdefinieras och beskrivs En helhetsplan för utveckling av processer uppgörs Metoder som stöder kontinuerlig utveckling sprids till alla klinikgrupper Patienternas utskrivnings- och överflyttningsprocess effektiveras Tillräckligt med kompetent, motiverad och välmående personal Utvecklings- och serviceinriktad personal Tvåspråkigheten bland personalen Positiv inställning till undervisning och forskning Vi har framgång i rekryteringen av personal och kan behålla den, dvs. vi är en lockande arbetsgivare Konkurrenskraftiga löner och belöningsrutiner Arbetsbelastningen på en optimal nivå Upprätthållande av språkutbildning och andra åtgärder, som stöder tvåspråkigheten Status som ett undervisningssjukhus En utbildning i samarbets- och servicefärdigheter planeras och påbörjas Personalens kunnande utvecklas systematiskt i enlighet med den nya utbildningsplanen Personalen engageras planmässigt i planeringen av VCS

5 Nyckelmätare, mål och bindningsnivå (F=fullmäktige, S=styrelsen) Löneutgifterna de budgeterade lönerna (F) Räkenskapsperiodens resultat resultatet i budgeten (F) Vi ligger på minst 10/15 plats bland centralsjukhusen i produktivitet (S) Patient-kundtillfredsställelsen > 4,0 (skala 1-5) (V) Kommunernas tillfredsställelse > 3.5 (skala 1 5) (F) Kundrådets resolutioner 4 (S) Bedömningen av vårdbehovet och vårdtillgången uppfyller kraven i lag och ligger åtminstone på den nationella genomsnittsnivån (F) Kvalitets- och patientsäkerhetsrapporten har behandlats (S) Huvudprocesserna har beskrivits (S) Antalet uppgjorda servicekedjor 4 (S) Lean-metoden används av 25 % av enheterna (S) Andelen patienter med förflyttningsfördröjning är under 0,3 % i kommunfaktureringen (F) Resultatet i arbetshälsoinstitutets undersökning om välbefinnande i arbetet är bättre än genomsnittsnivån för de sjukhus som deltar i den (S) Utbildningsplanens förverkligande (S) Vårdtyngden/skötare på enheterna ligger inom det optimala området minst 50 % mån. (S) Utvecklingssamtal har hållits med över 70 % av personalen (S) 3

6 1.3 Vårdarbetet Perspektiv Ekonomi Kund Processer Personal/Lärande och förnyande Mål Åtgärd Mätare och målnivå Befintliga resurser används korrekt och effektivt. På alla enheter är man medveten om den ekonomiska situationen och följer stramt de ekonomiska ramvillkoren utan att för den skull äventyra patientsäkerheten. Problem tacklas omedelbart. Resursenheten utvidgas och dess funktionsduglighet förbättras. Effektivitet och kostnadsbesparingar eftersträvs med hjälp av Lean-metoden Löneutgifterna inom vårdarbetet de budgeterade lönerna. Resursenhetens personal används till 90 %. På varje klinikgrupp finns det Leanade processer. Varje patient upplever sig ha blivit väl bemött. Patienten/klienten får smidigt den vård och service som hon/han behöver och som är patientorienterad, högklassig och säker. Implementeringen av kriterierna för en god vård på enheterna fortsätter. Kund/patientrespons en uppföljs och förmän ingriper vid avvikelser. Kundrådets synpunkter tas i beaktande vid utvecklandet av servicen. Anmälningar om farliga situationer (Hai- Pro) uppföljs och åtgärder vidtas vid avvikelser. Patientbelåtenhet > 4.0 på en skala från 1 5 Anmärkningar och kontakter som tagits med patientombudsmannen med anledning av dåligt bemötande minskar. Antalet farliga situationer som drabbat patienter minskar. Vårdarbetet i processerna är evidensbaserade. Vårdarbetet har ett fungerande samarbete med primärvården och universitetssjukhus. Det vårdarbete som tillhandahålls på sjukhuset är patientorienterat. De metoder som används inom vårdarbetet grundar sig på evidensbaserade rön. Vårdarbetsprocesserna har beskrivits och tillvägagångssätten har överenskommits gemensamt med samarbetsparterna. Patienten involveras i planeringen och utvärderingen av vårdarbetsprocesserna/den egna vården Överenskomna nationella rekommendationer och anvisningar är i bruk (100 %). Ett gemensamt antal processer och promemorior överenskoms. Antalet processer med patientinvolvering (30 %) Arbetet kring utvecklingsmålen inom vårdarbetet fortsätts (en etiskt hållbar vårdkultur, upprätthållande av funktionsförmågan, dokumentationen). Ledarskapet inom vårdarbetet utvecklas. Utvecklingsarbetet inom vårdarbetet baserar sig på evidens Personaladministrativa utbildningar minst 2 x per år. Minimikraven för dokumentationen fastställs i enlighet med ekanta. Antalet negativ patientrespons minskar. Etiska utbildningar, diskussioner och/eller avdelningstimmar minst 2 x per år. Personalens arbetsbelåtenhetsmätare (på samma eller högre nivå) Vårdtyngdsmätaren uppföljs aktivt. 4

7 1.4 Prestationer De prestationer som kommunfaktureras sammanfattas i nedanstående tabell. Den visar att verksamheten utvecklas mot allt mer öppenvårdsbetonad inriktning. Öppenvårdsprestationerna ökar och bäddavdelningsvården minskar. Prestationer Boksl. Budg. Förv. Förv. Budg till kommunfakturering % 2015 % Öppenvårdsbesök, somatik , ,9 Öppenvårdsbesök, psykiatri , ,8 Vårddagar, psykiatri , ,0 Vårddagar, andningsförl , ,6 Vårddagar, förflyttningsfördröjn , ,0 DRG-paket , ,8 Outlierdagar , ,5 Patienthemsövernattn , ,9 1.5 Antalet bäddplatser Antalet bäddplatser har minskat med 30 platser jämfört med 2014 och totala antalet bäddplatser inklusive intensivvårdens och hjärtövervakningens platser uppgår till 318. Antalet bäddplatser ändring Medicinska klinikgruppen Operativa klinikgruppen Psykiatriska klinikgruppen Hjärtövervakning CCU Intensivvård (o. CCU fr. 2014) Rehabiliteringshem Resurser I budgeten och ekonomiplanen för 2015 har budgeterats medel för totalt 2.039,35 tjänster och befattningar, en ökning med 16,75 stycken. I förändringen har beaktats såväl nya befattningar och tjänster för 2015 som tjänster som budgeterats efter att ha varit obudgeterade tidigare år. Personalgrupp ändring Läkare 193,0 196,5 196,5 205,0 215,5 222,6 224,1 1,5 Undersökningspersonal 227,5 233,5 239,0 239,0 243,5 250,0 246,0-4,0 Vårdpersonal 1 072, , , , , , ,75 16,25 Förvaltningspersonal 106,5 101,5 104,0 110,0 110,0 109,5 109,5 0,0 Försörjningspersonal 323,0 321,5 318,5 321,5 323,5 327,0 330,0 3, , , , , , , ,35 16,75 5

8 Resursförändringar Nya resurser ,5 spec.läkare, reuma ändring av tjänst till 100% talterapeut motsvarande minskning av köptjänster, delas m Tikoteket specialiserande läkare motsvarande minskning av köptjänster sjukskötare till dagkirurgin då inga frigörs fr. hjärtkir sjukskötare motsvarande minskning av vikarieanslag närvårdare motsvarande minskning av vikarieanslag planeringsingenjör (bygg) för byggprojekten planeringsingenjör (el) för byggprojekten planeringsingenjör (VVS) för byggprojekten sakkunnig i vårdarbete för byggprojekten 27,5 kostnadsinverkan Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 2601 sjukskötare biträdande avd.skötare 3402 avdelningsskötare koordinerande avd.skötare ,5 barnskötare sjukskötare 3402 specialbarnträdgårdslärare sjukskötare 3651 avdelningsskötare sjukskötare 4113 laboratorieskötare sjukskötare 4410 biträdande överläkare överläkare 2501 specialläkare biträdande överläkare 4311 biträdande avd.skötare sjukskötare 2581 munhygienist tandskötare 4611 primärskötare instrumentvårdare 3752 mentalvårdare ergoterapeut 2741 biträdande avd.skötare klinisk specialistsjukskötare 4211 medikalvaktmästare röntgenskötare 4010 avdelningsskötare överskötare 2001 avdelningsskötare servicechef 2002 avdelningsskötare servicechef 2004 avdelningsskötare planerare sjukskötare koordinerande sjukskötare 2002 avdelningssekreterare serviceförman 6411 servicetekniker VVS-ingenjör 6412 servicetekniker serviceingenjör 6412 eltekniker serviceingenjör 6554 serviceinstruktör anstaltsvårdare 1701 överskötare utvecklingsöverskötare 6555 serviceförman kafearbetare kostnadsinverkan

9 Avslutade tjänster och befattningar Rehab.hemmet och Stödfunktioner överförs till Vasa stad Avdelningsskötare C3V % Arbets- o hobbyhandledare C2T % Mentalvårdare C3X % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3T % Mentalvårdare C3V %

10 2 EKONOMIPLANEN Resultaträkning VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % Ekonomipl Resultaträkning % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter ,71 % ,32 % 3,75 % Medl.kommunernas bet.and ,78 % ,99 % 1,98 % Övriga kommuner ,08 % ,95 % 10,86 % Kommunernas bet.and. tot ,32 % ,28 % 2,31 % Avgiftsintäkter ,41 % ,52 % -1,66 % Understöd och bidrag ,07 % ,17 % -0,88 % Övriga verksamhetsintäkter ,04 % ,85 % 9,55 % ,57 % ,33 % 3,53 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,82 % ,37 % 0,99 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,08 % ,03 % 0,99 % Övriga lönebikostnader ,52 % ,40 % 0,99 % Personalers.o.övr.rättelsep ,94 % ,77 % 9,07 % ,62 % ,60 % 0,89 % Köp av tjänster ,45 % ,20 % 5,79 % Material, förnödenheter o varor ,59 % ,75 % -1,12 % Övriga kostnader ,84 % ,90 % -0,76 % ,69 % ,72 % 1,83 % Verksamhetsbidrag ,88 % ,30 % 42,80 % Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ,92 % ,36 % -40,00 % 2 2 Övriga finansiella intäkter ,38 % ,98 % 0,00 % Räntekostnader ,84 % ,98 % -7,70 % Övriga finansiella kostnader ,06 % ,36 % 5,62 % ,74 % ,04 % -1,85 % Årsbidrag ,65 % ,96 % 51,00 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan ,83 % ,69 % 8,28 % ,83 % ,69 % 8,28 % Räkenskapsperiodens resultat

11 2.2 Investeringsutgifter VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan INVESTERINGSUTGIFTER Investeringsutgifter Immateriella rättigheter Byggnader Fasta konstruktioner och anordn Maskiner och inventarier Aktier och andelar Investeringsutgifter totalt Investeringsinkomster Investeringsinkomster Investeringsinkomster totalt Investeringar netto Balansräkning BALANSRÄKNING Bokslut Budget Budget AKTIVA Bestående aktiva Förvaltade medel Rörliga aktiva PASSIVA Eget kapital Grundkapital Övriga egna fonder Tidigare räkenskaspsperioders överskott Räkenskapsperiodens överskott Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Förvaltat kapital Främmande kapital Långfristigt Kortfristigt

12 2.4 Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALY S Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Internt tillförda medel Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Nettokassaflödet för den egentliga verk samheten och investeringarna Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Förändring av likviditeten Övriga förändringar av likviditeten Förändring av likvida medel Långfristiga lån

13 3 EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR Allmänt Budgeten för samkommunen bygger på en indelning i klinikgrupper och ansvarsområden, vilka är indelade i ansvarsenheter. Vasa centralsjukhus består av fyra klinikgrupper: de medicinska, operativa och psykiatriska klinikgrupperna samt klinikgruppen för medicinsk service. Enheterna inom försörjning och förvaltning bildar ett ansvarsområde. Samkommunens styrelse gav på sitt sammanträde den ramar för budgetarbetet 2015 enligt följande: enheterna planerar och genomför strategiska förändringar i enlighet med strategiplanen, genomförda auditeringar och överenskomna strukturella förändringar prestationerna och produktionen hålls på nuvarande nivå lönerna budgeteras enligt nivån ,2 % lönebikostnaderna budgeteras enligt de riksomfattande anvisningarna anslagen för vård i andra inrättningar budgeteras på en realistisk nivå mot bakgrunden av förverkligade kostnader 2013 och justeras under budgetbehandlingen enligt uppföljningen 30.6 respektive anslagen för övriga köpta tjänster, material och förnödenheter samt övriga kostnader justeras med en inflationsjustering om 1,3 % samjourens verksamhet och behov beaktas separat investeringslista för byggnader och apparatur uppgörs Under hösten har ytterligare nedskärningar gjorts då kommunerna satt upp större sparkrav och inbesparingarna i budgetförslaget uppgår till totalt 4,5 miljoner euro. De totala verksamhetskostnaderna för samkommunen ökar med 1,8 % jämfört med innevarande års budget. I budgetberedningen har medtagits en lönejustering om 1,2 %. I förslaget ingår även kostnaderna för samjouren, en kostnadsökning från 2014 med 3,9 miljoner. Den slutliga ökningen i lönekostnader inklusive nya tjänster och tjänstebenämningsförändringar blev 1 %. De totala personalkostnaderna uppgår till 120,1 miljoner, vilket är en ökning med 0,9 %. Budgeten för köpta tjänster ökar med 5,8 % där vård i andra inrättningar utgör den största posten, 30,3 miljoner euro. Detta är en ökning med 5,9 % jämfört med budgeten för Övriga köpta tjänster ökar med 5,6 %, på grund av ökningen i köptjänster till samjouren. Materialkostnaderna minskar med 1,1 % och övriga kostnader med 0,8 %. Verksamhetskostnaderna för den egna verksamheten utan samjour minskar med 1,6 miljoner eller 0,9 % jämfört med budgeten för Verksamhetsintäkterna ökar med 3,5 % och medlemskommunernas betalningsandelar med 2 %. 3.2 Ekonomidelens utgifter och inkomster Verksamhetsintäkterna för samkommunen utgör euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2014 med euro eller 3,5 %. Största delen eller 85,3 % utgörs av medlemskommunernas betalningsandelar. Ökningen i övriga försäljningsintäkter kommer sig av intäkterna från samjouren. Verksamhetskostnaderna utgör euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2014 med euro eller 1,8 %. Största delen eller 54,4 % utgörs av personalkostnaderna, följt av köpta tjänster som utgör 27,7 % och materialkostnaderna som utgör 16,9 % av verksamhetskostnaderna. Intäkternas fördelning i budgetförslaget år 2015 i jämförelse med 2014 Bokslut Budget Budget andel % ökning Försäljningsint. av medl.kommuner ,3 2, Försäljningsint. av utsockne ,6 10, Övriga försäljningsintäkter ,9 31, Avgiftsintäkter ,9-1, Övriga ,2 1, ,

14 Verksamhetskostnadernas fördelning i budgetförslaget 2015 i jämförelse med 2014 Bokslut Budget Budget andel % ökning Personalkostnader ,4 0, Köptjänster ,7 5, Material och förnödenheter ,9-1, Övriga kostnader ,0-0, , Investeringar Samkommunens totala investeringsutgifter för 2015 utgör 14,1 miljoner euro. Vissa omdisponeringar mellan åren har gjorts för de större byggnadsprojekten utan att totalkostnaderna förändrats. För fastighetsinvesteringar har budgeterats 9,9 miljoner, varav de nya apoteksutrymmena eller U- byggnaden står för 5 miljoner. 1,5 miljoner euro har budgeterats för sanering och omändringar av de gamla dagkirurgiska utrymmena i A2 till utrymmen för skopiverksamhet. För saneringen av bl.a. akutens gamla utrymmen i F0 har reserverats 0,5 miljoner. Projektet i F0 gäller utrymmen för intensivvården och CCU och sträcker sig över tre år till en totalkostnad om 5,5 miljoner. Utöver detta har budgeterats 0,2 miljoner för MNO-byggnadens takrenovering, 0,4 miljoner för X- byggnadens fasadrenovering samt euro för sanering av B3. Dessutom finns anslag om 0,1 miljoner euro medtagna för planeringen av nya utrymmen för inremedicin och psykiatri. Den totala apparaturbudgeten uppgår till 3,8 miljoner euro. Bland de större investeringarna kan nämnas ex CT-utrustning till strålbehandlingen och direktdigital nativröntgenutrustning. Samkommunen investerar i IT-program för totalt 0,4 miljoner euro men summan utgör till största delen kostnader för planerade satsningar 2014 som inte förverkligats, därför budgeteras 0,3 miljoner på nytt De patientadministrativa systemen och arkiveringen av patientdata utgör de största posterna. Avskrivningarna för 2015 beräknas uppgå till 8,6 miljoner euro, en ökning med 8,3 % jämfört med budgeten 2014, vilket huvudsakligen beror på ibruktagandet av den nya Y-delen. Avskrivningarna på anläggningstillgångarna har beräknats enligt distriktets avskrivningsplan och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar. Gränsen för aktivering av investeringar i byggnader är euro och för apparatur, maskiner och inventarier euro. För att delfinansiera de större investeringarna föreslås att betalningsandelar om 5 miljoner euro uppbärs av medlemskommunerna under åren Betalningsandelarna faktureras årligen kommunerna och ökar grundkapitalet. Medlemskommunernas investeringar i samkommunens tillgångar kompenseras med en ränta på grundkapitalet. 3.4 Grundkapitalet Samkommunens grundkapital bildades i den ingående balansen Grundkapitalet ökas med kommunernas separata betalningsandelar. Därtill kan grundkapitalet ökas via överföring från övrigt eget kapital. I budgetförslaget för 2015 föreslås att räntan enligt tidigare princip binds till grundräntan + 0,75 % -enheter med granskningsdatum 30.9 för följande år, d.v.s. 1,25 % för Räntan på grundkapitalet har i budgetförslaget beräknats till 0,7 miljoner euro. Grundkapitalet är 56 miljoner euro. 3.5 Budgetens bindning I budget och ekonomiplan godkänns de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna. I budgeten upptas de anslag som målsättningarna förutsätter. Inför fullmäktige fastställs bindningsnivån till nettoverksamhetskostnaderna för den egna verksamheten, nettofinansiella intäkter och kostnader samt nettoinvesteringsutgifter. Inför styrelsen är investeringslistan i detalj är bindande. 12

15 3.6 Kommunfakturering Styrelsen fastställer de detaljerade priserna för samkommunen efter att fullmäktige fastställt grunderna för prisberäkningen samt utgifter och inkomster för respektive enhet. Priserna för år 2015 är fasta priser som kan ändras endast av ytterst vägande skäl. Inom distriktet tillämpas drg-baserad kommunfakturering för den somatiska bäddavdelningsvården. Inom psykiatrin faktureras bäddavdelningsvården via vårddagspriser med olika prisklasser. Tillämpningen gäller såväl egna patienter inom VSVD som utsocknes patienter. De klinikfärdiga patienterna har åter ökat under 2014 men målsättningen är att det skall finnas minimalt med patienter som vårdas inom specialsjukvården i väntan på plats inom primärhälsovården. Under 2015 fortsätter systemet med två prisklasser så att priset är klart högre från tredje dagen. I övrigt sker kommunfaktureringen enligt samma principer som tidigare. Samjouren räknas inte till specialsjukvården och ingår därmed inte i kommunernas betalningsandelar utan behandlas som övriga försäljningsinkomster. Verksamheten faktureras separat, till självkostnadspris. 75 % av utgifterna faktureras via differentierade priser och 25 % via en kapitationsbaserad andel, 11 euro/invånare. Kostnaderna för den speciellt dyra vården täcks per patient med en utjämningsavgift som är relaterad till kommunens befolkningsunderlag vid ingången av år Gränsen för dyr vård fastställs för år 2015 till euro. Även psykiatrin omfattas av dyrvårdssystemet. Dyrvårdsavgiften för år 2015 är 44,42 euro per invånare. Den beräknas omfatta kostnader om totalt 7,5 miljoner euro. Kostnader som uppstår på grund av speciella åligganden täcks med betalningsandelar, i form av en medlems-avgift, vilken uppbärs av medlemskommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Medlemsavgiften för år 2015 är 32,89 euro per invånare eller totalt 5,6 miljoner euro. Den prehospitala akutsjukvården uppgår till totalt 7,7 miljoner euro och uppbärs likaså i form av en avgift relaterad till befolkningsunderlaget. Avgiften för 2015 är 45,70 euro per invånare. För att upprätthålla specialsjukvårdens jourberedskap uppbärs en separat avgift. Avgiften täcker hälften av kostnaderna för dejoureringen inom specialsjukvården. Avgiften för 2015 är 20,21 euro per invånare. Dyrvården och de kapitationsbaserade avgifterna clearas vid årets slut på basen av slutliga kostnaderna. Enligt grundavtalet kan samkommunen bygga upp ett eget kapital via resultatet och på så sätt sköta amorteringar och mindre investeringar via priserna på sjukvårdstjänsterna. Ett överskott om 3,4 miljoner euro har budgeterats för 2015, vilket motsvarar låneamorteringarna under året. 13

16 3.7 Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna I genomsnitt beräknas medlemskommunernas betalningsandelar per invånare under 2015 öka med 16 euro per invånare och uppgå till euro om man bortser från kommunerna i norr, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby, som faktureras för en del av specialhälsovården direkt från staden Jakobstad. Kostnaderna varierar mellan Laihelas och Korsholms euro. Korsholm ligger 81 euro under medeltalet medan Laihela ligger 102 euro över medeltalet. Korsholm, Vörå, Närpes, Korsnäs, Kristinestad och Kaskö ligger alla mycket nära varandra; kostnaderna varierar mellan och euro per invånare. Malax och Vasa har de näst högsta kostnaderna per invånare och ligger 66 respektive 33 euro över medeltalet. Pedersöre Larsmo Nykarleby Jakobstad Korsholm Vörå Närpes Korsnäs Kristinestad Kaskö medeltal Vasa Malax Laihela VSVD:s kommunfakturering per invånare Euro 14

17 I följande tabeller presenteras betalningsandelarna mera detaljerat per kommun och huvudprodukt. De kommunvisa betalningsandelarna baserar sig på användningen av de olika enheternas tjänster under 2013 och under de åtta första månaderna Medlemskommunernas betalningsandelar 2015 KOMMUN Gemensamma Egen produktion Vård i andra inrättn. Vård i andra inrättn. Totala Fakturering betalningsandelar Universitetssjukhus Andra sjukhus bet.andelar /invånare Jakobstad Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vasa Vörå Medl.komm Utsockne TOTALT Gemensamma betalningsandelar KOMMUN Medlemsavgift Specialsjukv. Utjämningsavgift Kreditering för Prehospitala Totalt jourberedskapsavg. för dyr vård dyr vård akutvården Jakobstad Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vasa Vörå Medl.komm Utsockne TOTALT

18 Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen år 2015 KOMMUN Öppenvård, somatik Öppenvård, psykiatri Bäddavd.vård, andn.förl. Bäddavd.vård, psykiatri Flyttn.förbr.dgr Besök Euro Besök Euro V.d. Euro V.d. Euro V.d. Euro Jakobstad Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vasa Vörå Medl.komm Utsockne TOTALT Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen år 2015, forts. KOMMUN DRG Outlier Totalt Antal Euro V.d. Euro Jakobstad Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vasa Vörå Medl.komm Utsockne TOTALT

19 Medlemskommunernas prestationer oc h betalningsandelar i vård i andra inrättningar år 2015 KOMMUN Öppenvård, som. Öppenvård, psyk. Öppenv. Bäddavd.vård, som. Bäddavd.vård, psyk. Bäddavd.v. Univ. Övriga Univ. Övriga Med. Univ. Övriga Univ. Övriga Med.rehab. Totalt sjukhus sjukhus sjukhus sjukhus rehab. sjukhus sjukhus sjukhus sjukhus Jakobstad Kaskö Korsholm Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vasa Vörå TOTALT Medlemskommunernas betalningsandelar i investeringsutgifterna Samdejoureringsutrymmen och parkeringshus /år Samdejoureringsutrymmen och parkeringshus /år Apoteksutrymmen /år Betalningsandelar för medlemskommunerna KOMMUN Grundkapital % Jakobstad 5,50 % Kaskö 0,72 % Korsholm 10,83 % Korsnäs 1,70 % Kristinestad 4,21 % Laihela 4,14 % Larsmo 0,56 % Malax 4,20 % Nykarleby 1,78 % Närpes 5,30 % Pedersöre 2,01 % Vasa 54,07 % Vörå 4,98 % TOTALT 100,00 %

20 3.9 Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt Verksamhetsintäkter Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % % Försäljningsintäkter Förs.int. av medlemskommuner ,78 % ,99 % 1,98 % Förs.int. av andra sjukv.distr.o övr ,08 % ,95 % 10,86 % Hälsovårdstjänster ,43 % ,23 % 45,21 % Försörjningstjänster ,81 % ,77 % -16,12 % Försäljning av utbildn.tjänster ,47 % ,68 % -6,73 % Försäljning av övriga tjänster ,13 % ,92 % 23,33 % ,71 % ,32 % 3,75 % Avgiftsintäkter Kundavgifter ,41 % ,52 % -1,66 % Understöd och bidrag Understöd och bidrag ,07 % ,17 % -0,88 % Övriga verksamhetsintäkter Hyresintäkter ,61 % ,94 % 14,38 % Övriga verksamhetsintäkter ,85 % ,94 % -2,51 % Kantinintäkter ,83 % ,15 % 6,75 % ,04 % ,85 % 9,55 % Verksamhetsintäkter ,57 % ,33 % 3,53 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Förtroendevalda ,25 % ,69 % 44,15 % Läkarpersonal ,22 % ,50 % 5,28 % Undersökningspersonal ,53 % ,56 % -3,49 % Vårdpersonal ,07 % ,95 % 0,98 % Förvaltnings- o kanslipers ,99 % ,44 % -2,34 % Försörjningspersonal ,79 % ,86 % 0,00 % Personalens arvoden ,72 % ,48 % -3,93 % Utomstående löner och arvoden ,71 % ,26 % -28,72 % Övriga lönekostnader ,00 % 0 0,00 % 0,00 % ,82 % ,37 % 0,99 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,08 % ,03 % 0,99 % Övriga personalkostnader ,52 % ,40 % 0,99 % ,20 % ,20 % 0,99 % Personalers.o.övr.rättelseposter ,94 % ,77 % 9,07 % Personalkostnader ,62 % ,60 % 0,89 % 18

21 Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % % Köp av tjänster Vård i andra inrättningar ,32 % ,75 % 5,94 % Övriga kundtjänster ,12 % ,31 % 15,52 % Kontors-, bank o sakkunnigtj ,23 % ,34 % 2,64 % Försörjnings- och reparationstj ,27 % ,54 % -4,91 % Rese-, transp.o. inkvarteringstj ,72 % ,50 % 0,80 % Försäkringar ,14 % ,07 % 72,09 % Kosthållstjänster ,75 % ,88 % -26,37 % Övriga tjänster ,92 % ,61 % 5,43 % ,45 % ,20 % 5,79 % Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Kanslimaterial och litteratur ,71 % ,36 % -0,25 % Vårdförnödenheter ,50 % ,57 % 6,78 % Röntgen- och laboratorieförn ,32 % ,92 % 10,64 % Medicinska rehabiliteringsförn ,27 % ,37 % -4,55 % Apoteksförnödenheter ,60 % ,84 % -4,90 % Livsmedel och kosthållsförn ,52 % ,09 % 1,73 % Kläder och textilier ,75 % ,44 % 0,22 % Försörjningsförnödenheter ,44 % ,64 % -4,11 % Inventarier m. kort användn.tid ,67 % ,19 % -20,42 % Övriga förnödenheter ,52 % ,65 % -3,15 % ,59 % ,76 % -1,12 % Ökning/minskning av lager ,00 % 0 0,00 % 0,00 % ,59 % ,75 % -1,12 % Övriga kostnader Hyror ,70 % ,62 % -1,83 % Skatter ,58 % ,87 % 0,00 % Övriga kostnader ,59 % ,26 % -0,63 % Inköp till kantin ,37 % ,52 % -1,18 % ,84 % ,90 % -0,76 % Verksamhetskostnader ,69 % ,72 % 1,83 % Verksamhetsbidrag ,30 % 42,80 % Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ,92 % ,36 % -40,00 % Övriga finansiella intäkter ,38 % ,98 % 0,00 % Räntekostnader ,84 % ,98 % -7,70 % Övriga finansiella kostnader ,06 % ,36 % 5,62 % ,74 % ,04 % -1,85 % Årsbidrag ,96 % 51,00 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan ,83 % ,69 % 8,28 % ,83 % ,69 % 8,28 % Överskott/underskott

22 3.10 Investeringsutgifter Tidigare Bokslut Budget Oanvänt -14 Budget Ekonomiplan Investeringens år överf.till totalkostnad Investeringsutgifter Aktier och andelar It-system Oberon, patientadministrativa system Digitalt arkiv Regionala patientdata Externt skivsystem Logistiksystem för akuten Patologisystem Övriga it-program Byggnader Y-byggnaden F-byggnadens ändingar för Y-byggnaden Byggande av parkeringshus Utymmen för inremedicin och psykiatri U-byggnaden - apoteket MNO-byggnaden Sanering av X-byggnaden Sanering av F Sanering av F Endoskopienhet i A Ändringar i instrumentvården Flyttning av avfallshanteringen från A-flygeln Byggnad för reservkraftverk och områdeskyl Övriga renoveringar ( ) Fasta konstruktioner och anordningar Sjukhusets reservkraftverk Områdets kylanläggning Trafikarrangemang Avloppsreparationer Förnyande av hissar Fasta konstruktioner för Y-byggnaden Förnyande av automatik Byte av brandalarm i F-huset Sköterskealarm Förnyelse av områdesbelysning Andningsluft-, instrumentluft och sjukhusgaser Övriga fasta konstruktioner (< ) Maskiner och inventarier Medicinska klinikgruppen Operativa klinikgruppen Psykiatriska klinikgruppen Klinikgruppen för medicinsk service Förvaltning och försörjning Apparaturinvesteringar för y-byggnaden Investeringar totalt Investeringsintäkter Understöd för logistiksystem Investeringar netto

23 4 KLINIKGRUPPERNAS EKONOMIPLANER 4.1 Medicinska klinikgruppen Perspektiv Ekonomi Kund Processer Personal/Lärande och förnyande Möjlighet till fortbildning som upprätthåller och utvecklar yrkeskunskaper erbjuds åt alla Aktiv rekrytering Personalen informeras aktivt om VCS 2025 projektet och deltagande uppmuntras Mål Åtgärd Mätare och målnivå Realistisk produktionsplanering i relation till resurser Medlemskommunernas utgifter bibehålls inom budgetramen Specialitetsvis kostnadseffektivitet på landets genomsnittsnivå Regelbunden uppföljning av enheternas produktion, intäkter och kostnader DRG-dokumentationsprojekt påbörjas Förverkligandet av produktionen +/- 5% av målnivån Specialitetsvis produktivitet enligt THL:s benchmarking bättre än föregående år Vården är god, trygg och patientcentrerad Vård ges i rätt tid Patienten samt anhöriga är nöjda med vården och bemötandet Vården ges på patientens modersmål Patienten uppmuntras till hälsofrämjande livsstil Skolning för personalen i hur stöda patientens hälsoresurser och funktionsförmåga Handbok för skötarmottagningar utvecklas Kontinuerlig utveckling av remisshantering och mottagningsprocesser Konsultationstelefoner tas i bruk Patienttillfredställelsen bättre än föregående år Samarbetspartners tillfredställelse på konsultationer bättre än föregående år Vårdgarantin uppfylls till 100 % Gott samarbete med patientorganisationer, primärhälsovården och andra sjukhus. Aktivt deltagande i VCS 2025 planering Effektiva uppdaterade processer Aktivt deltagande i samarbetsprojekt och möten med primärhälsovården Kedjan för elektiva avdelningspatienter utvecklas Bäddavdelningarnas patientströmmar uppföljs och styrs om enligt behovet Interna vårdkedjor uppdateras Användning av Leanmetoden utvidgas till flere enheter Leanmetoden används av 25 % av enheter Antalet flyttningsfördröjningspatienter minskar Variation i beläggnings-procent < 7 % mellan stora bäddavdelningar Kompetent, motiverad och välmående personal Tillräckliga personalresurser Kontinuerlig utveckling av yrkes- och ledarkunskaper Minst tre skolningsdagar/arbetstagare/år Flere tjänster och befattningar besatta än föregående år 21