admin. föreståndare Mona Vikström hälsovårdare Greger Forsblom jordbrukare Riitta Kentala pensionär Bernhard Utter specialläkare Per Hellman

Transkript

1 Protokoll. sida 1(22) nr 7/2015 Organ: Styrelsen Tid: kl Plats: Beslutsfattare Närvarande: Frånvarande: Styrelsens sammanträdesrum A, R0, Vasa Centralsjukhus Hans Frantz pol.lic. Monica Sirén-Aura admin. föreståndare Mona Vikström hälsovårdare Greger Forsblom jordbrukare Riitta Kentala pensionär Bernhard Utter specialläkare Per Hellman pensionär Ulla Hellén byråsekreterare Raija Kujanpää advokat Sven Grankulla företagare Asko Salminen maskintekniker ledamot, ordf. ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot, viceordf. ledamot ledamot ledamot ledamot Sakkunniga: Lena Nystrand ekonomichef 99, 100 Övriga närvarande: Gösta Willman Bernhard Bredbacka FMGE:s ordf. FMGE:s I vice ordf. Föredragande: Göran Honga Olle Gull Auvo Rauhala Marina Kinnunen Sekreterare: Olle Gull förvaltningsdirektör Paragrafer: Protokollet undertecknat: Ordförande: svd:s direktör förvaltningsdirektör chefsöverläkare adm.överskötare (kom kl. 9.10) Sekreterare: Justerat: Hans Frantz Plats och tid: Jakobstad Olle Gull Plats och tid: Vasa Framlagt till påseende: Ulla Hellén Vasa i förvaltningsdirektörens tjänsterum..2015, kl Per Hellman Utdragets riktighet bestyrker: Olle Gull, förvaltningsdirektör

2 Protokoll. sida 2(22) nr 7/2015 Organ: Styrelsen Tid: kl Plats: Ärendeförteckning Styrelsens sammanträdesrum A, R0, Vasa Centralsjukhus Paragraf Ärende Sida 96 Sammanträdet öppnas beslutsförhet 3 97 Val av protokolljusterare 3 98 Sammanträdets arbetsordning 3 99 Mellanbokslut Verksamhets- och ekonomiplan för Protokollförteckning Uppdatering av förvaltningsstadga Motion i fullmäktige om ändring av grundavtalet Distriktsdirektörens, förvaltningsdirektörens, chefsöverläkarens och administrativa överskötarens beslut Regionförvaltningsverkets beslut om beviljande av ersättning för kostnader som utbildning av läkare åsamkat Anhållan om partiell tjänstledighet, överläkare Risto Niemi Uppsägning från tjänst som klinikgruppschef, Maija Räsänen Uppsägning från tjänst som överläkare, Kai Saariniemi Vård i andra inrättningar Ansökan om EU-finansiering för projekt TBRS Information, meddelanden, initiativ, frågor Vasa sjukvårdsdistrikts deltagande i ett projekt för specificering av kraven för social- och hälsovårdens datasystemshelhet 21 Ordförande: Hans Frantz

3 Ärendesida 3 (22) Styrelsen Sammanträdet öppnas beslutsförhet Ordförande Hans Frantz öppnade sammanträdet. 97 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes ledamöterna Ulla Hellén och Per Hellman. 98 Sammanträdets arbetsordning godkände enhälligt arbetsordningen omfattande också det extra ärendet 112 som sänts ut i efterskott.

4 Ärendesida 4 (22) Styrelsen Mellanbokslut Svd:s dir. 25 Mellanbokslutet per utvisar ett överskott om 4,5 milj. euro, dvs. en miljon mera än vad som budgeterats på årsnivå. Intäkterna från medlemskommunerna uppgår till 105,1 miljoner euro eller 52,6 % av det budgeterade och de totala verksamhetsintäkterna uppgår till 122,4 milj. euro eller 52,3 %. Verksamhetskostnaderna uppgår till 113,3 milj. euro och har förverkligats till 51,4 %. Av dessa utgör personalkostnaderna 60 milj. euro eller 50 % av det budgeterade. Köp av tjänster utgör 33,4 miljoner eller 54,6 % medan material, förnödenheter och varor har förverkligats till 18,9 miljoner eller 50,6 % av budgeten. Verksamhetskostnaderna totalt överskrider budgeten med 3 miljoner euro, vilket i sin helhet kommer från köptjänsterna från andra inrättningar. Volymen för öppenvården är något större än den uppställda målsättningen medan drgpaketen och vårddagarna är något färre än planerat. Samtidigt är den totala verksamhetsvolymen betydligt mindre än under fjolåret vid samma tidpunkt. Faktureringen för den egna verksamheten vid centralsjukhuset har ökat med 0,8 milj. euro eller 1 % jämfört med samma period Ökningarna växlar från kommun till kommun enligt förändringar i användningen och sammantaget sker den största ökningen i de norra delarna medan faktureringen till Vasa stad har minskat med 2,5 %. Däremot har kostnaderna och således också faktureringen till kommunerna för vård i andra inrättningar ökat kraftigt, 3 milj. euro eller 21 % jämfört med de sex första månaderna Ungefär hälften av ökningen kommer från den vård som köps från Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt till kommunerna i norra delen av VSVD. Mot den bakgrunden att de budgeterade anslagen för vård i andra inrättningar 2015 var mindre än de slutliga kostnaderna 2014 och det faktum att kostnaderna stigit i den takt de nu gjort kommer kostnaderna att bli minst 35 miljoner för 2015 jämfört med budgeterade 30,3 miljoner. I övrigt torde kostnaderna kunna hållas inom den budgeterade nivån. Mellanbokslutet BILAGA 99 SVD:s DIR.: föreslår, att styrelsen diskuterar mellanbokslutet för de sex första månaderna och manar klinikgrupperna till fortsatt återhållsamhet. godkände förslaget enhälligt.

5 Ärendesida 5 (22) Styrelsen Verksamhets- och ekonomiplan för Svd:s dir. 26 Budgetberedningen har fortsatt på basen av den ramdiskussion som styrelsen förde på sitt sammanträde den 27 april 2015 och det sparprogram som framtagits inom ramen för projektet VCS Målsättningen är att minska kostnaderna med 11 % under planperioden genom att anpassa den egna verksamheten till behovet och öka produktiviteten samt effektivera och utveckla processerna. Strävan är att minska kostnaderna för den egna verksamheten med 5,4 miljoner euro under En del av inbesparingarna är kopplade till tidtabellen för nybyggnationen och kan inte fås till stånd innan nya utrymmen färdigställts. SVD:s DIR.: föreslår, att styrelsen, som grund för fortsatt behandling, för en diskussion om budgethelheten. Nivån på investeringsbudgeten och tidtabellen för genomförandet av de större investeringarna under planperioden är avgörande för hur de strukturella förändringarna kan genomföras. Styrelsen diskuterar budgeten och bordlägger ärendet till nästa sammanträde. Styrelsen håller fast vid att besparingarna ska ligga på minst den tidigare fastslagna nivån, och att det med tanke på omfattningen av de förestående förändringarna är skäl att inleda samarbetsförhandlingar.

6 Ärendesida 6 (22) Styrelsen Protokollförteckning FD 24 Protokoll från nämnden för minoritetsspråket 1-2/2015, och Protokollen som bilaga BILAGA 101/1-2 FD: protokollen antecknas för kännedom. godkände förslaget enhälligt.

7 Ärendesida 7 (22) Styrelsen Uppdatering av förvaltningsstadga FD 25 I och med att VCS 2025 programmet är godkänt i fullmäktige så måste vi uppdatera förvaltningsstadgan så att den motsvarar den nya organisation som är beskriven och tänkt att skall börja från Styrelsen torde tillsätta en arbetsgrupp för att bereda uppdateringen. FD: föreslår att styrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att uppdatera förvaltningsstadgan och att arbetsgruppen skulle ha följande sammansättning: - styrelseordförande hans Frantz, ordförande - övriga representanter från styrelsen - sjukvårdsdistriktets direktör Göran Honga - chefsöverläkare Auvo Rauhala - administrativa överskötare Marina Kinnunen - förvaltningsdirektör Olle Gull, sekreterare - en representant för personalen som personalen gemensamt får utse godkände enhälligt förslaget samt beslöt enhälligt att också styrelsens viceordförande Per Hellman utses till arbetsgruppen.

8 Ärendesida 8 (22) Styrelsen Motion i fullmäktige om ändring av grundavtalet FD 26 Vasa stads fullmäktigeledamöter lämnade i samband med fullmäktige in en motion om att samkommunens grundavtal borde ändras på vissa punkter. Motionen finns i bilaga. Motion BILAGA 103 Vasa sjukvårdsdistrikts grundavtal kan ändras på det sätt som sägs i grundavtalets 28 mom 1: Detta grundavtal kan ändras om minst två tredjedelar (2/3) av medlems- kommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. En ändring av grundavtalet behandlas därför inte i sjukvårdsdistriktets fullmäktige men ett initiativ om dess ändring kan mycket väl väckas som en motion i fullmäktige. Eftersom en ändring av grundavtalet skall göras på formellt rätt sätt så kan styrelsen inte gå in och rätta kommunförteckningen i grundavtalet även om ändringen är en självklarhet. I bokslutet har det dock beaktats att Lillkyros andelar och skyldigheter som sådana överförts på Vasa stad. Den delen är verkställd på det sätt som önskas i motionen. Befolkningsunderlaget skall enligt grundavtalet granskas årligen och detta gjordes inte i samband med fullmäktigemötet men verkställdes i samband med fullmäktigemötet Eftersom inga omröstningar företogs så påverkade detta inte resultatet av fullmäktigemötet. Saken är därmed numera korrigerad på det sätt som påpekats i motionen. Om man vill ändra röstspärren i fullmäktige kräver detta en ändring av grundavtalet. I motionen framhålls att det kanske skulle vara ändamålsenligt dryfta ett nytt förfarande för ordnandet av finansieringen i fråga om investeringarna samt om användningen av sjukvårdsdistriktes eventuella över- och underskott. Detta diskuterades livligt i samband med att nuvarande grundavtal skrevs och man ville då gå in för en friare skrivning än den tidigare skrivningen där över- och underskott måste utjämnas årligen. Detta är en sak som skall regleras i grundavtalet. I motionen sägs att om användningen av under- och överskott skulle kommunerna fatta separata beslut. Det är ju egentligen så vi har det i dag. Kommunernas beslutsfattande sker till den delen i sjukvårdsdistriktets fullmäktige. Fullmäktige kan varje år separat besluta om hur det görs med eventuella över- eller underskott. fortsätter

9 Ärendesida 9 (22) Styrelsen Förra gången grundavtalet förnyades tillsattes en arbetsgrupp som representerade kommunerna samt sjukvårdsdistriktes förtroendemannaledning. Därtill satt sakkunniga tjänstemän från sjukvårdsdistriktet med i gruppen. En motsvarande arbetsgrupp torde nu tillsättas. För att få en regional representation kunde man tänka sig att kommunerna per hälsovårdsområde utser varsin representant och att fullmäktiges ordförande och styrelsens ordförande därtill skulle utgöra representanter för kommunfältet. Sakkunniga tjänstemän kunde vara sjukvårdsdistriktes direktör och förvaltningsdirektören. FD: föreslår att styrelsen besluter att - en arbetsgrupp skall tillsätts för att omarbeta grundavtalet till medlemmar i arbetsgruppen utses fullmäktiges förste ordförande Gösta Willman och styrelsens ordförande Hans Frantz - styrelsen inbegär av samarbetsområdena förslag på medlemmar så att Jakobstadnejden (Larsmo, Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre) utser en medlem, Korsholm-Vörå utser en medlem, Vasa-Laihela utser en medlem och K5 (Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö) utser en medlem. - till sakkunniga tjänstemän i arbetsgruppen utses sjukvårdsdistriktes direktör Göran Honga och förvaltningsdirektör Olle Gull. - styrelsen konstituerar slutligt arbetsgruppen efter att kommunernas förslag på medlemmar fåtts in. godkände förslaget enhälligt.

10 Ärendesida 10 (22) Styrelsen Distriktsdirektörens, förvaltningsdirektörens, chefsöverläkarens och administrativa överskötarens beslut Svd:s dir. 26 Distriktsdirektörens, förvaltningsdirektörens, chefsöverläkarens och administrativa överskötarens beslutförteckningar. Distriktsdirektörens beslut BILAGA 104/1 Förvaltningsdirektörens beslut BILAGA 104/2 Chefsöverläkarens beslut BILAGA 104/3 Administrativa överskötarens beslut BILAGA 104/4 SVD:s DIR.: föreslår att styrelsen antecknar beslutsförteckningarna för kännedom. godkände förslaget enhälligt.

11 Ärendesida 11 (22) Styrelsen Regionförvaltningsverkets beslut om beviljande av ersättning för kostnader som utbildning av läkare åsamkat CÖL 19 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland meddelar med sina beslut att verket utbetalar ersättning för kostnader som utbildning av läkare har åsamkat under tiden enligt följande: euro för särskild utbildning i allmänmedicin euro för specialiseringsutbildning för läkare euro för specialiseringsutbildning för tandläkare Regionförvaltningsverkets beslut BILAGA 105/1-3 LSSAVI/1845/ /2015 LSSAVI1847/ /2015 LSSAVI/1846/ /2015 CÖL: föreslår att regionförvaltningsverkets beslut antecknas för kännedom. godkände förslaget enhälligt.

12 Ärendesida 12 (22) Styrelsen Anhållan om partiell tjänstledighet, överläkare Risto Niemi CÖL 20 Överläkaren vid enheten för klinisk fysiologi och nukleärmedicin Risto Niemi anhåller i stället för deltidspension om partiell tjänstledighet med en arbetsinsats på 70 % för tiden Chefen för den medicinska klinikgruppen Maija Räsänen förordar anhållan, eftersom arrangemanget inte hämmar verksamheten på laboratoriet i klinisk fysiologi i någon väsentlig grad. Enheten har redan erfarenhet av denna praxis då överläkare Niemi redan i 8 månader har skött tjänsten med en arbetsinsats på 80 %. Klinikgruppschef Maija Räsänens brev BILAGA 106 CÖL: Föreslår att styrelsen ska godkänna Risto Niemis anhållan. godkände förslaget enhälligt.

13 Ärendesida 13 (22) Styrelsen Uppsägning från tjänst som klinikgruppschef, Maija Räsänen CÖL 21 MKD Maija Räsänen anhåller om avsked från sin tjänst som klinikgruppschef från Administrativa överläkaren Christian Kantola handhar de uppgifter som hör till klinikgruppschefen tills tjänsten har kunnat besättas. CÖL: föreslår att styrelsen ska bevilja avsked. godkände förslaget enhälligt.

14 Ärendesida 14 (22) Styrelsen Uppsägning från tjänst som överläkare, Kai Saariniemi CÖL 22 Överläkaren i plastikkirurgi Kai Saariniemi säger upp sig från sin tjänst som överläkare från CÖL: föreslår att styrelsen ska bevilja avsked. godkände förslaget enhälligt.

15 Ärendesida 15 (22) Styrelsen Vård i andra inrättningar CÖL 23 Under årets sju första månader har vi fakturerats 20,6 M för vård i andra inrättningar, vilket är nära nog 25 % (4,1 M ) högre än vid samma tidpunkt ifjol (16,5 M ). Under de tre föregående åren har ökningen på årsbasis legat på 10 % ( ), 23 % ( ) och 2 % ( ). En motsvarande utveckling har rått även på den nationella nivån: Produktionen vid centralsjukhusen (deflaterade kostnader) har enligt THL ökat med enbart 2 % på 4 år då den på universitetssjukhusen ökade med 11 %. Förlusten har klart drabbat övriga, mindre lokala sjukhus. Situationen i Vasa sjukvårdsdistrikt avviker från övriga icke-universitetssjukhusdistrikt närmast på tre sätt: (1) Vi använder fortsättningsvis oss mest av Tammerfors universitetssjukhus, även om användningen av Åbo universitetssjukhus och dess andel av den totala användningen ständigt är tilltagande. (2) Användningen av universitetssjukhus ligger på den nationella nivån, men användningen av andra sjukhus är högre än hos andra centralsjukhusdistrikt, och utgör 41 % av alla kostnader. Den här ökningen har till merparten överförts i riktning mot Mellersta Österbottens centralsjukhus och i ringare grad mot Jakobstads sjukhus och Syd-Österbottens centralsjukhus. På grund av detta är självförsörjningen ringare än hos de övriga centralsjukhusen i genomsnitt. (3) Då förlossningarna och jouroperationsverksamheten vid Jakobstad sjukhus avslutades i och med jourförordningen har dessa patientströmmar till merparten gått i riktning mot Mellersta Österbottens centralsjukhus, då bara cirka en tredjedel gått i riktning mot Vasa centralsjukhus. I och med det här står kommunerna i norr för nära nog hälften (1,9 M ) av kostnadsökningen på 4,1 M. Följaktligen har dessa kommuners kostnader för vård i andra inrättningar tilltagit med rentav 36 %. Av den här ökningen är 1,5 M förknippad med vård på andra än universitetssjukhus (en ökning på rentav 63 %). Kostnadsökningen i de övriga kommunerna i sjukvårdsdistriktet uppgick alltså till 2,2 M (20 %). Då det gäller kostnadsökningen för vård i andra inrättningar bör man alltså observera att det ingalunda gäller Vasa centralsjukhus egen verksamhet som distriktet skulle köpa av Karleby, utan istället har den reducerade verksamheten vid Jakobstads sjukhus huvudsakligen gått i riktning mot Karleby. Därför ger den summa som inrymmer vård som skötts i egen regi och vid andra inrättningar inte en korrekt bild av våra totala specialsjukvårdskostnader. fortsätter

16 Ärendesida 16 (22) Styrelsen Då man dryftar möjligheterna att påverka den här situationen bör man känna till orsakerna till utvecklingen. På nationell nivå är det frågan om en avsiktlig centralisering av den specialiserade sjukvården, där målet är att nå kostnadsbesparingar och trygga kvaliteten genom stordriftsfördelar. Även utvecklingen inom medicinen styr utvecklingen i den här riktingen. Men även den läkarbrist som belastar icke-universitetssjukhus samt patienternas valfrihet som närmast gynnar universitetssjukhus för utvecklingen i den här riktningen. Möjligheterna att följa upp vården i andra inrättningar begränsas till närmast en uppföljning av kostnader. Vi får knappt med information om patienter som remitterats förbi våra vårdlinjer eller patienter som sökt vård vid andra inrättningar, och dessutom tillåter sekretessbestämmelserna heller inte att faktureringsuppgifterna skulle inrymma mera detaljerade medicinska uppgifter. I chefsöverläkarens presentation genomgås de möjligheter som kan tillgripas i den här situationen. Det viktigaste är än dock att förstå att trenden delvis beror på orsaker som vi inte rår på, men även på utvecklingen inom medicinen, kvalitetskontrollen och kostnadsbesparingar som uppnås genom stordriftsfördelar. I det här läget måste vi noggrant och fördomsfritt dryfta vårt verksamhetskoncept och våra strategiska riktlinjer: Vad lönar det sig för oss att behandla? Två patientgrupper kommer närmast på fråga: (1) de som vi själv kan vårda på ett kostnadseffektivt sätt och (2) de patienter med vilka vi under tjänstetid sysselsätter det antal specialister som behövs för att upprätthålla en jourberedskap. De nya medicinska teknologierna och ICT-baserade teknologierna skapar även nya typer av funktioner och samarbetsmöjligheter. Det som är klart är att vi måste fokusera oss på en kostnadseffektiv behandling av sjukdomsgrupper som kräver vanlig specialiserad sjukvård. CÖL: Föreslår att styrelsen ska föra en diskussion om omfattningen av vården vid andra inrättningar och uppmana klinikgrupperna att fortsättningsvis vara återhållsamma inom ramen för den befintliga nationella vårdpraxisen. godkände förslaget enhälligt.

17 Ärendesida 17 (22) Styrelsen Ansökan om EU-finansiering för projekt TBRS CÖL 24 Ansökan om EU-finansiering från Botnia-Atlanticaprogrammet (ansökningstid ) för projektet TBRS Tidig bedömning, rehabilitering och samverkan utveckling och implementering av nordisk multidisciplinär rehabiliteringsmodell på primärvårdsnivå. Jakobstads social- och hälsovårdsverk är samordnande sökande i projektet med en egenfinansieringsandel på 4,75 %: Vasa sjukvårdsdistrikts egen finansieringsandel är 4,75%, vilket innebär totalt euro under åren Jakobstad Social- och hälsovårdsverk är initiativtagare till projektansökan. Jakobstads presentation om vad som gjorts hittills kring TBRS-projektet. BILAGA 110/1 Projektplan BILAGA 110/2 Projekttid Syfte Aktuell forskning i Sverige och Finland visar att 10 % av patienterna i primärvården använder 80 % av sjukvårdens resurser. Smärtpatienter utgör en betydande del av dessa 10 %. Dessa patienter bör identifieras i tid och vi behöver en strategi för hantering av dem för att stävja både direkta och indirekta sjukvårdskostnader. Det finns brister i tidig hantering och guidning av smärtpatienterna på primärvårdsnivå vilket leder till att smärtorna inte analyseras rätt och i tid. Patienter slussas ofta mellan olika professioner inom hälsovården utan att få utredning, diagnos, behandling och rehabilitering för sin smärta. Problematiken leder ofta till kronicitering av patientens smärtor, rädsla för aktivitet, passivitet och slutligen tidig utslagning från arbete. Syfte med TBRS-projektet är att genom tidig bedömning, rehabilitering och samverkan på primärvårdsnivå i ett tidigt skede identifiera och ingripa i riskpatienters smärtproblematik för att effektivare kunna hänvisa rätt patient till rätt vård i rätt tid. Med ett tidigt ingripande kan smärtpatientens risk för sjukdomskronicitering och bristande sjukdomshantering minska, vilket annars kan leda till utslagning från arbetsmarknaden, förlorad livskvalitet och okontrollerad sjukvårdskonsumtion. I dagens läge rehabiliteras de flesta patienter i Finland och Sverige med långvarig smärta enligt en sk. unimodal rehabiliteringsmodell där enstaka åtgärder tillämpas av en profession inom sjukvården. Detta leder lätt till att man inte får ett helhetsperspektiv av patientens situation och smärtanalysen blir bristfällig. Vi avser i projektet att verka för en övergång från unimodalt till multimodalt arbete i primärvården. Forskning har visat att ett tidigt multidisciplinärt arbetssätt och multimodal rehabilitering (MMR) är effektivare än unimodal. fortsätter

18 Ärendesida 18 (22) Styrelsen I MMR arbetet involveras flera professioner som planerar och samordnar åtgärder under avgränsad tid för att nå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Det tväroganisatoriska samarbetet mellan myndigheter som är engagerade i patientens rehabilitering (Folkpensionsanstalten/Försäkringskassan, Arbetskraftbyrån / Arbetsförmedlingen osv.) förbättras också. Projektet baseras på ett aktuellt forskningsprojektet NRS Light ( ), ett samprojekt mellan Västerbotten läns landsting och Landstinget i Östergötland. Projektet utförs som ett gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan svenska Västerbotten läns landsting (VLL) och finska Vasa sjukvårdsdistrikt (VSVD) samt staden Jakobstad. Projektet söker huvudfinansiering från Botnia-Atlanticaprogrammet inom temat Innovation (1 sept - 9 okt 2015) samt finsk regional medfinansiering från Österbottens Förbund. Mål Projektets övergripande mål är att stävja långvariga sjukskrivningar, utslagning från arbetsmarknaden och okontrollerad sjukvårdskonsumtion genom tidig identifiering av riskpatienter och tidigt ingripande. Rätt patient ska få rätt vård på rätt nivå i rätt tid för att hållas aktiv och delaktig i samhällets roller. Projektets delmål är en allmängiltig nordisk arbetsmodell för tidig bedömning, rehabilitering och samverkan på primärvårdsnivå för implementering i samtliga hälsocentraler i VLL och VSVD. I projektet genomförs en jämförande studie av patienternas rehabiliteringsresultat och förändring av sjukvårdskonsumtion för att påvisa det multimodala rehabiliteringsarbetets återverkningar i ett medborgar-, professionellt- och samhällsperspektiv. I projektet jämförs därtill skillnader och likheter mellan multimodala rehabiliteringsarbetet i primärvård i Sverige och Finland. Studien och jämförelsen fungerar som en grund för utvecklingen av en gemensam arbetsmodell. Ett delmål är också en utvecklad koordinatorroll i multidisciplinära teamet som möjliggör att alla paramedicinare (beteendevetare, sjukskötare, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut etc.) kan anta rollen som koordinator beroende på olika lokala resurser. Projektets långsiktiga målsättning är att minska sjukskrivningar och förtidspension bland befolkningen vilket gynnar alla branscher och säkerställer tillgänglighet till arbetskraft i framtiden. Forskning visar att kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män och att kvinnors sjukskrivning står för närmare två tredjedelar av sjukfrånvaron. Kvinnor söker också sjukvård tidigare och för mindre besvär. Målgrupp Projektets målgrupp är vårdsökande smärtpatienter vid hälsocentral i åldrarna med sviktande arbetsförmåga (arbetande, arbetslösa eller sjukskrivna). Dessa patienter är ofta unga utan längre arbetserfarenhet med risk för kronicitering av smärta, utslagning från arbetsmarknad och livsroller, bristande hantering av hälsan och risk för stor konsumtion av hälsovård. fortsätter

19 Ärendesida 19 (22) Styrelsen Resultat och effekter Vid projektets avslut kommer en arbetsmodell för tidig bedömning, samverkan och rehabilitering finnas tillgänglig och implementerbar i vilken hälsocentral som helst i Sverige och i Finland. Det kommer också att finnas en elektronisk handbok som guidar och stöder hälsocentralens multidisciplinära team i implementeringen av arbetsmodellen. Ett antal digitala verktyg/tjänster som stöder arbetsmodellen och MMR arbetet kommer också att finnas tillgängliga. Samtliga resultat redovisas och inskolas i projektets sista aktivitetpunkt 8. Spridning av arbetsmodellen till övriga hälsocentraler. Resultaten redovisas och tolkas även i slutrapporten. Den elektroniska handboken samt de digitala verktygen/tjänsterna kommer att finnas tillgängliga på projektets tvåspråkiga (svenska och finska) hemsida. Resultatens effekter på sikt är en bestående övergång från den unimodala rehabiliteringsmodellen till multimodal rehabilitering i primärvården. Arbetsmodellen som utvecklas i TBRSprojektet förbättrar primärvårdens beredskap för tidig hantering och guidning av smärtpatienterna. Den paramedicinska personalens, speciellt sjukskötarens och terapeutens arbetsroller, förändras och förstärks samtidigt som man avlastar specialistsjukvården. Det multidisciplinära samarbetet effektiverar hela sjukvårdssystemet i och med att överlappningar i arbete kan undvikas. Den nya arbetsmodellen kommer att hjälpa hälso- och sjukvården att i ett tidigt skede fånga smärtpatienter med risk för kronicitering av smärta, utslagning från arbetsmarknad och risk för okontrollerad sjukvårdskonsumtion. Tidig identifiering och intervention försnabbar i sin tur återgång till arbete och minskar sjukskrivningar. Med de ekonomiska variablerna som tas fram i den jämförande studien av sjukvårdskonsumtion kommer man i rena siffror att kunna påvisa inbesparingar som kan göras med multimodal rehabilitering. Med denna statistik kan man motivera och lyfta fram fördelarna med MMR arbetet och den nya arbetsmodellen i primärvård för ledningen och beslutsfattare. Samarbetet mellan myndigheter som är engagerade i patientens rehabilitering görs smidigare och förbättras både ur patientens och ur myndighetens perspektiv. CÖL: föreslår att styrelsen godkänner att VSVD deltar i projektet med en egen finansieringsdel om 4,75% motsvarande euro delat på åren Villkoren för deltagandet är att det administrativa ansvaret sköts av någon annan part än VSVD. godkände förslaget enhälligt.

20 Ärendesida 20 (22) Styrelsen Information, meddelanden, initiativ, frågor Styrelsen informerades om - ett polisiärt ärende angående en av våra anställda - vilka svenska TV-kanaler som syns på sjukhuset - hur samarbetet med Umeå fortskrider - hur informationen från ERVA-samarbetsmötena kunde skötas - hur ärendet med den från tjänst avhållna urologiöverläkaren går framåt _

21 Ärendesida 21 (22) Styrelsen Vasa sjukvårdsdistrikts deltagande i ett projekt för specificering av kraven för social- och hälsovårdens datasystemshelhet Svd:s dir. 27 Detta samarbetsprojekt har introducerats för att man i samarbete ska kunna definiera de väsentligaste verksamhetsmässiga kraven för de system och den modulära systemarkitekturen som ska användas inom social- och hälsovården. I projektet ska man tillsammans se över och precisera redan förefintliga krav som fastställt i det s.k. Kiila-projektet. Därutöver kommer man att kunna tillgodogöra sig av övriga tidigare fastställda definitioner, såsom de definitioner som fastställts i samband med Apotti. Målet med projektet är att skapa en organisations-, administrations- och leverantörsoberoende kravspecificering för en kompatibel helhetsarkitektur för social- och hälsovården som behövs för att producera kundorienterade och effektfulla välfärdstjänster. Det material som uppstår i projektet om kravspecificeringen kommer att kunna användas inom ramen för det nationella eller regionala samarbetet då man stegvis konkurrensutsätter datasystemslösningar eller alternativt styr det utvecklingsarbete som anknyter till nuvarande lösningar. De organisationer som medverkar i projektet från starten ska tillsammans överenskomma om en gemensam vision som ska ligga till grund för kravspecificeringen. Projektet påbörjas och varar till De totala kostnaderna för projektet inrymmer kostnader för en projektchef med övergripande ansvar, delområdesansvariga experter som bistår olika projektchefer samt kostnader för de nationella experter som deltar i planeringsarbetet, rese- och möteskostnader, arbetskostnader för regionala projektkoordinatorer samt personalkostnader som åsamkas inom social- och hälsovårdsorganisationen. Det totala kostnadsförslaget för projektet uppgår till , varav den kalkylerade andelen för organisationernas eget arbete uppgår till , den regionala samordningen till och den nationella andelen till , varav Vasa sjukvårdsdistrikts andel uppskattas bli I Projektet medverkar 21 organisationer, varav 15 är sjukvårdsdistrikt och 6 kommuner. PARTER Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote) Sydösterbottens sjukvårdsdistrikt Södra Savolax sjukvårdsdistrikt Landskapet Kajanalands samkommun för social- och hälsovård Centrala Tavastlands sjukvårdsdistrikt Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt Karleby stad Kuopio stad Lahtis stad Lapplands sjukvårdsdistrikt fortsätter

22 Ärendesida 22 (22) Styrelsen Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt Uleåborg stad Birkalands sjukvårdsdistrikt Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Norra Savolax sjukvårdsdistrikt Koncernen för Päijät-Häme social- och hälsovård Vasa sjukvårdsdistrikt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Tammerfors stad Åbo stad INTRESSENTGRUPPER Hyvis-ICT, Istekki, Medbit, kompetenscentren inom det sociala området, Kommunförbundet, SHM, THL Dessa organisationer har anmält deras bindande intresse i juni Organisationerna måste därutöver fatta ett administrativt beslut om deltagande, vilket måste fattas innan utgången av augusti månad år Utkast till samarbetsavtal om en gemensam kravspecificering (på finska) BILAGA 112/1 Uppskattning av arbetsmängd och kostnader BILAGA 112/2 SVD:s DIR.: Vasa sjukvårdsdistrikt beslutar att delta i det projekt där målet är att definiera de krav som ska ställas på social- och hälsovårdens systemhelhet. godkände förslaget enhälligt.