Budget och verksamhetsplan. samt plan Dnr /2012 Fastställd av förbundsfullmäktige , 43

Transkript

1 Budget och verksamhetsplan 2013, samt plan Fastställd av förbundsfullmäktige , 43

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Medlemsavgift och resultatnivå Driftbudget 2013, plan 2014 och Investeringsbudget 2013, plan Verksamhetsplan (VP) Förslag till ny förbundsordning Utgångsläge Detta ska SSBF vara Åtgärdsplan Förbundets uppdrag Modell för verksamhetsstyrning Vision Strategiska inriktningar Mål Vara efterfrågad inom samhällsplaneringsprocess och krishantering Öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor Minska antalet bränder i bostäder och skolmiljö Minska risker genom tillståndsprövning, tillsyn och kontroll Minska tid till insats God ekonomisk hushållning Utveckla ledar- och medarbetarskap och Värdegrund Öka miljöanpassning Uppföljning och utvärdering /19

4

5 Inledning Storstockholms brandförsvar (SSBF) har varit i drift sedan den 1 januari Förbundet ansvarar för räddningstjänst åt 10 kommuner Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Budget och verksamhetsplan utgår från de av förbundsfullmäktige beslutade styrdokumenten. Verksamhetsplanen innehåller SSBF:s vision, strategiska inriktningar och mål för verksamhetsåret. Utifrån denna budget och verksamhetsplan ska respektive avdelningar och enheter ta fram sina aktiviteter för året. Budget och verksamhetsplan har upprättats utifrån en budget i balans. 5/19

6 2 Ekonomi 2.1 Ekonomiska förutsättningar Från och med 1 januari 2013 förväntas SSBF:s verksamhet styras av en ny förbundsordning. Av den nya förbundsordningen framgår att SSBF:s olika verksamheter ska svara mot antingen grunduppdrag eller tilläggstjänster. En dialog har startat mellan förbundet och medlemskommunerna för att tydliggöra gränsdragningarna mellan grunduppdrag och tilläggstjänster. Förbundsordningen innebär även en ny kostnadsfördelningsmodell för grunduppdraget. Denna baseras dels på invånarantal i respektive kommun, dels på medlemskommunens landyta i kvadratkilometer. Medlemskommunernas årliga medlemsavgifter ska endast täcka grunduppdraget från och med Tilläggsuppdragen finansieras genom att debitera avropande eller köpande part motsvarande full kostnadstäckning är ett omställningsår med en budget i nivå med tidigare plan. Under året ska anpassning av organisation och arbetssätt vara klar. 2.2 Medlemsavgift och resultatnivå Förbundsfullmäktige föreslås fastställa driftbudgetram för 2013 och plan , samt den budgeterade resultatnivån, enligt tabellen. Ersättning i kronor per invånare Beloppet per kvadratkilometer Mnkr Budget 2013 Plan 2014 Plan Medlemsavgifter (mnkr) 544,3 534,3 541,9 Resultatnivå (mnkr) Medlemsavgifterna bygger på att medlemskommunernas invånarantal årligen kommer att växa med ca 2 %. Medlemsavgifterna kommer från och med 2014 att sänkas och i stället ska verksamheten planeras med ökade intäkter för tilläggstjänster. Förbundet har startat en dialog med medlemskommunerna för att gemensamt komma överens om gränsdragningar mellan grunduppdrag och tilläggstjänster. 6/19

7 Driftbudget 2013, plan 2014 och 2015 Förbundet budgeterar utifrån ovan angiven medlemsavgift och resultatnivå. Nedan presenteras brandchefens fördelning av driftbudget Budget 2013 Mnkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Medlemsavgift 528,1 536,8 544,3 534,3 541,9 Intäkter tilläggstjänster - - 5,0 25,0 40,0 Intäkter verksamhet 65,8 67,1 64,7 66,6 67,1 Intäkter finansiella 4,9 5,4 4,4 3,9 3,9 Summa Intäkter 598,8 609,3 618,4 629,8 652,9 Personalkostnader 438,9 448,8 456,7 468,8 489,4 varav pensioner 64,3 67,9 73,6 75,2 81,2 Övriga kostnader, 111,9 126,4 131,5 129,0 129,6 varav fastighetshyror inkl mediakostnader 39,0 42,7 43,2 44,9 45,5 Avskrivningar 32,6 34,1 30,2 32,0 34,0 Jämförelsestörande post 18, Summa Kostnader 602,3 609,3 618,4 629,8 652,9 RESULTAT -3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionskostnaden samt effekten av kommande lönerörelser är osäkerhetsfaktorer. Mycket låga räntenivåer p.g.a. krisen i Europa medför risk för ytterligare sänkt diskonteringsränta, vilket medför ökade pensionskostnader. Omställningen ska enligt förbundsordningen vara genomförd Medlemsavgifterna för grunduppdraget sänks. Samtliga tilläggstjänster ska nu vara i drift och finansieras enligt särskild överenskommelse med respektive kommun. Utifrån detta kommer SSBF under de närmaste åren att inrikta arbetet på en budget i balans, en väl fungerande ledning och styrning samt leverera tilläggstjänster med god kvalité. Se även rubriken 3.4 Åtgärdsplan. 7/19

8 2.4 Investeringsbudget 2013, plan Förbundsfullmäktige föreslås fastställa nedan investeringsram för 2013 och plan Mnkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013*) Plan 2014 Plan 2015 Investeringsbudget 23,8 70,2 77,2 46,6 58,8 *) I beloppet ingår flytt av investeringsmedel från 2012 om 28,3 mnkr för pågående projekt, vilka inte blir färdigställda under För att minska investeringsvolymen har en översyn av investeringsplanen genomförts under Arbetet kommer att fortlöpa. För att förbundets investeringar ska vara självfinansierade ska investeringsvolymen i genomsnitt understiga ca 30 mnkr. Med den självfinansieringsgrad såsom definierad i målet God ekonomisk hushållning (exklusive diskonteringsränta och nybyggnation brandstation Åkersberga samt baserad på genomsnitt budgetår och två tidigare år) ska självfinansieringsgraden uppnås under För att nå långsiktighet och hållbarhet har en översyn av de finansiella målen inletts. Under perioden planeras att, utifrån SSBF:s reviderade utbytesplan för fordon, bland annat reinvestera i släck-/räddningsbilar, höjdfordon, ledningsfordon och lastväxlarfordon. För byggnader och anläggningar upptar merparten av investeringsramen uppförandet av ny brandstation i Åkersberga samt, utifrån pågående utredning om materielförsörjningen i förbundet, eventuella ombyggnadsåtgärder på vissa av brandstationerna. Brandchefen har fördelat föreslagen investeringsbudget för 2013 enligt nedan. Investeringsbudget (tkr) 2013 Fordon och materiel Byggnader och anläggningar IT Totala investeringar/avskrivningar /19

9 Verksamhetsplan (VP) Budget och Verksamhetsplan 2013 utgår från de av förbundsfullmäktige beslutade styrdokumenten. Verksamhetsplanen beskriver de förbundsövergripande målen och satsningar som ska genomföras under året. Utifrån VP ska sedan avdelningar, enheter och produktionsområden ta fram aktiviteter för genomförande under 2013, i linje med prioriterad inriktning. 3.1 Förslag till ny förbundsordning Förslaget till ny förbundsordning förväntas beslutas av samtliga kommuners fullmäktige under hösten En ny förbundsordning kan då börja gälla fr.o.m. januari Förbundsordningen enligt förslaget har följande inriktning: Grunduppdraget ska vara tydligt utifrån gällande lagstiftning och vara finansierat av medlemsavgiften. Förbundet ska kunna genomföra tilläggsuppdrag som ska finansieras via faktura med full kostnadstäckning. En ny kostnadsfördelningsmodell ska bygga på kronor per invånare samt en ytfaktor om kr/km 2. Den politiska styrningen ska ske genom en direktion där varje kommun ska ha en ordinarie ledamot och en ersättare. Stockholms stad ska ha två ordinarie och två ersättare. Totalt 11 ordinarie samt 11 ersättare. Förbundets strategiska frågor ska beredas av kommundirektörerna från medlemskommunerna (kommundirektörsberedning). Därefter tas beslut i direktionen blir ett omställningsår med bibehållen medlemsavgift samt möjlighet att arbeta med ökade intäkter i den myndighetsbaserade delen av verksamheten innebär en sänkt medlemsavgift men med finansiering via höjda avgifter och taxor samt fakturering av tilläggsuppdrag. 9/19

10 3.2 Utgångsläge Ett flertal utredningar har kommit till samma slutsatser avseende behovet att genomföra förbättringar inom i första hand ledning, styrning och uppföljning. SSBF ska under 2013 ha uppnått eller ha påbörjat arbetet med: En budget i balans. En ny förbundsordning från och med 1 januari En utvecklad effektiv verksamhetsstyrning med god ekonomisk uppföljning och kontroll. En verksamhetsanpassad och ömsesidig ansvarsfull samverkan med arbetstagarorganisationerna. Ett strategiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete i linje med värdegrunden. Ett system för en god samverkan i samhällsplaneringsprocesserna som är väl förankrat i medlemskommunerna. 3.3 Detta ska SSBF vara Dagens globala samhälle gör att vi är beroende av varandra. Vi behöver därför skapa en bred samverkan, bli bra på att snabbt ställa om organisationen för att kunna möta efterfrågan på kunskap och tjänster samt aktivt delta i samhällsutvecklingen i övrigt. SSBF ska: Ha ett tydligt och väl känt grunduppdrag som finansieras av medlemskommunerna. Ha tydliga och väl kända tilläggstjänster som mot särskild avgift kan erbjudas medlemskommunerna. Vara en aktiv och attraktiv leverantör av tjänster inom kompetensområdet. Ha en ledning och styrning som är professionell och transparent. Ha en organisation som präglas av flexibilitet, effektivitet och god arbetsmiljö. Ha engagerade medarbetare med rätt kompetens och fokus på uppdraget. Vara en proaktiv aktör i arbetet med att förebygga och minska konsekvenserna av olyckor och kriser. Ha ett gott förtroende och vara efterfrågade i relation till medlemskommunerna, medborgare samt andra samarbetspartners. 10/19

11 Åtgärdsplan Utifrån det beskrivna nuläget tar nu SSBF ett tydligt och samlat grepp för att bygga en långsiktig och hållbar verksamhet som förhåller sig till tilldelade resurser. Under hösten/vintern 2012 och 2013 genomförs därför ett antal uppdrag för att skapa en sundare ekonomi och därmed en ökad handlingsfrihet för 2013 och framåt. Följande åtgärder har vidtagits eller kommer att vidtas: Genomföra åtgärder för budget i balans 2013 samt anpassa organisationen så att den stöder kärnverksamheten så effektivt som möjligt. Utifrån givna förutsättningar planera och genomföra åtgärder för en budget i balans Ta fram en verksamhetsstyrning med tydligt uppdrag, tydliga, mätbara och uppföljningsbara mål. Ta fram en strategi för effektivare hantering av fastighets- och investeringsfrågor. Utifrån verksamhetsstyrningen ta fram en ändamålsenlig ekonomistyrning. Skapa incitament för förbundet att växa, då detta bland annat kan leda till att verksamhetsmässiga och ekonomiska mål nås med ökad effektivitet. Utöver ovanstående ska förbundet följa de visioner och inriktningar som finns i medlemskommunernas strategiska planer. Brandförsvaret ska även delta i de samverkansprojekt som medlemskommunerna genomför, om de ligger inom SSBF:s kompetensområde. Ett exempel på ett sådant projekt är Vårdtornet. 3.5 Förbundets uppdrag Förslaget till förbundsordning delar förbundets uppdrag i grunduppdrag och tilläggstjänster. Grunduppdraget finansieras med medlemsavgifter. Tilläggstjänsterna finansieras genom särskild ersättning från de kommuner som väljer att köpa tjänsterna. Grunduppdrag Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 11/19

12 Tilläggstjänster Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Plan- och bygglag (2010:900). Övrig lagstiftning eller tjänsteområde där kommunalförbundet besitter särskild kompetens. 4 Modell för verksamhetsstyrning Lång sikt Mandat period Budget året Vision Strategiska inriktningar Mål Mål och aktiviteter följs upp med nyckeltal Varje avdelning/enhet kan besluta om mål och ytterligare aktiviteter för måluppfyllelse och tar fram därtill kopplade nyckeltal för uppföljning Styrmodellen syftar till att tydliggöra för hela organisationen vad som ska prioriteras, i vilken takt och vilka som ansvarar för vad. Den innebär en koppling mellan resultat av verksamheten och insatta resurser och ger en uppföljning som fokuserar på att varje del i organisationen svarar för sina resultat i syfte att nå visionen, de strategiska inriktningarna och de beslutade målen. 12/19

13 Vision SSBF ska i aktiv samverkan förebygga olyckor så att ingen omkommer eller skadas För att uppnå ovanstående vision ska förbundet arbeta i nära samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer som t.ex.: polisen, frivilligorganisationer och Kustbevakningen. Arbetet ska ske utifrån lokal riskbild och lokala förutsättningar för att också öka den upplevda tryggheten. 6 Strategiska inriktningar Verksamheten ska inriktas mot att skapa trygghet för de som bor, verkar och vistas i medlemskommunerna. Förbundet ska kontinuerligt bidra till en ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet och färre olyckor och skador i samhället. De strategiska inriktningarna för perioden , är: Olycksrisker beaktas tidigt i samhällsplaneringsprocesserna Målgrupps- och behovsanpassad information, rådgivning och utbildning Målgrupps- och behovsanpassad tillsyn Snabba och effektiva räddningsinsatser Hög risk- och krishanteringsförmåga hos medlemskommunerna Arbetet ska ske i nära samverkan med medlemskommunerna och utifrån lokal riskbild och lokala förutsättningar. 7 Mål 2013 Nedanstående avsnitt innehåller mål för verksamhet, ekonomi, personal och miljö. Utöver dessa mål finns det policy- och handlingsplaner som gäller inom förbundet. 7.1 Vara efterfrågad inom samhällsplaneringsprocess och krishantering Planering och byggnation sker i en hög takt i Storstockholmsregionen och antalet höga byggnader, undermarksanläggningar, nya infrastrukturlösningar och komplexa riskmiljöer ökar. Genom att arbeta för att olycksrisker i högre omfattning än idag beaktas vid planering, projektering och etablering ska SSBF bidra till en tryggare fysisk miljö. SSBF ska även bidra till en hög risk- och krishanteringsförmåga hos medlemskommu- 13/19

14 nerna. För att nå detta ska SSBF vara en efterfrågad aktör med ett behovsanpassat tjänsteutbud. Aktivitet Nyckeltal Ansvar Uppföljnings intervall Tillhandhålla tjänster anpassade efter samhällets krav och kommunernas behov Antal uppdrag inom grunduppdrag respektive tilläggstjänster avd. samhällsskydd 7.2 Öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor De största möjligheterna att förebygga eller bryta ett olycksförlopp innan en incident utvecklas till en stor skada, finns hos den enskilde. Genom att tillhandahålla information, rådgivning och utbildning ska SSBF bidra till att öka den enskildes förmåga. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings intervall I samråd med respektive kommun, utföra information till riskgrupper Antal informationsinsatser och antal informerade individer avd. lokal produktion Tillhandhålla brandskyddsutbildningar Antal utbildningsinsatser och antal utbildade individer avd. beredskap 14/19

15 Minska antalet bränder i bostäder och skolmiljö Merparten av inträffade dödsbränder äger rum i bostadsmiljö. Personer med begränsad förmåga att själva hantera sin risk är överrepresenterade i statistiken. Antalet bränder i skolmiljö och konsekvenserna av dessa påverkar samhället negativt. Genom ökad kunskap och samverkan med andra samhällsaktörer ska SSBF bidra till en tryggare bostads- och skolmiljö. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings intervall Utföra informationsinsatser för boende Antal informerade avd. lokal produktion Utföra informationsinsatser i skolor Antal informerade avd. lokal produktion Aktiv orientering i boende- och skolmiljö Antal avd. lokal produktion 7.4 Minska risker genom tillståndsprövning, tillsyn och kontroll Ett stort ansvar för skydd mot olyckor ligger hos den enskilde individen eller organisationen. Genom tillståndsprövning, tillsyn och kontroll ska SSBF bidra till att ett skäligt skydd mot olyckor upprätthålls i samhället. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings intervall Utföra tillsyn enligt tillsynsplan Antal tillsyner avd. samhällsskydd Utföra tillsyn i objekt med Farlig verksamhet Antal tillsyner avd. samhällsskydd 15/19

16 Utföra kundanpassade tillståndsprövningar Antal utfärdade tillstånd avd. samhällsskydd Kontroll av brandskydd och insatsmöjlighet Antal kontroller avd. lokal produktion 7.5 Minska tid till insats Tiden till ett snabbt ingripande är avgörande för ett gott insatsresultat. SSBF ska öka effektiviteten för att på kort tid nå olyckan och erbjuda rätt kunskap och färdighet. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings intervall Följa upp larmhanteringstiderna på individnivå. Larmhanteringstid avd. SSRC Följa upp anspänningstid på skiftgruppsnivå Anspänningstid avd. SSRC Månadsvis Införa målplan för utryckningspersonal Beslutat mål ska registreras på individnivå, 100 %. avd. beredskap avd. för lokal produktion Månadsvis Utföra korrekt insatsrapportering 100 % ifyllda insatsrapporter avd. lokal produktion Månadsvis 100 % av insatsrapporter för brand i byggnad ska vara kvalitetssäkrade 16/19

17 God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning kommer förbundet inte att finansiera löpande driftkostnader med lån. De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna och verksamheten kommer att utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings Intervall Budgetföljsamhet Prognossäkerhet i T2:an ekonomiavdelning Bokslut Självfinansiering av investeringar Investeringarna ska självfinansieras *) ekonomiavdelning T 2 och bokslut *) Självfinansieringsgrad minst 100 %, baserad på tidigare två år plus budgetår, d.v.s Diskonteringsräntan och nybyggnad Åkersberga undantas vid beräkningen. 7.7 Utveckla ledar- och medarbetarskap och Värdegrund Förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö, där allas kompetens tas till vara och utvecklas kontinuerligt, oavsett kön eller bakgrundsfaktorer. För att möta medlemskommunernas behov i dag och i framtiden strävar förbundet efter att bredda kompetensen genom bland annat ökad mångfald och jämställdhet. En icke diskriminerande rekryteringsprocess kvalitetssäkras genom tillämpning av metoden - kompetensbaserad rekrytering. Ett bra exempel på detta är den lyckade rekryteringen av brandvärdar. Nuvarande och blivande medarbetare och chefer i organisationen ska ha den kompetens som organisationen behöver för att skapa kvalitet, resultat och trygghet för medlemskommunerna. Vår värdegrund uttrycker de kärnvärden som kännetecknar oss, såväl externt som internt. Den sammanfattas i fyra värdeord: respekt, pålitlighet, öppenhet och professionalitet. Värdegrunden ska stärka vår gemensamma identitet och ge oss inriktning och stöd i arbetet så att vi utvecklar verksamheten och når uppsatta mål. Ansvaret för miljön är en naturlig del i vår verksamhet. 17/19

18 En god och hälsofrämjande arbetsmiljö som bidrar till delaktighet och engagemang i arbetet är viktigt för såväl verksamhetens kvalitet som för ett långsiktigt och säkert yrkesliv. Erfarenheter från det EU-finansierade mångfaldsprojektet Mervärt kommer fortsättningsvis implementeras och utvecklas vidare. Projektets mål och aktiviteter redovisas i särskild ordning. Förväntningarna på förbundets chefer är höga. Ledarskapet har därför en avgörande betydelse för resultat, måluppfyllelse, kvalitet, ekonomi samt medarbetarnas utvecklingsmöjligheter. Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings Intervall Säkerställa att SSBF har engagerade medarbetare med rätt kompetens och fokus på uppdraget Attraktiv arbetsgivarindex, jämställdhetsindex samt medarbetarenkät HR/personalavdelning Bokslut Sjukfrånvaro Hälsoindex Målgruppsanpassade hälsofrämjande insatser HR/personalavdelning Delårsbokslut Bokslut Antalet medarbetare med olika bakgrund, kön och utbildning ska öka Antal medarbetare HR/personalavdelning 7.8 Öka miljöanpassning Förbundets miljöarbete syftar till att minska negativ miljöbelastning och därmed bidra till en mer hållbar utveckling. Miljöaspekterna ska beaktas i all verksamhet inom förbundet. Ett antal miljöåtgärder har genomförts och kommer att genomföras i syfte att etablera en god miljöstandard på samtliga brandstationer. Detta arbete bedrivs nu inom ramen för ordinarie verksamhet. Fokus ligger nu på att få en samlad bild av miljöaspekterna i samband med det operativa arbetet och att genomföra ytterligare ett antal prioriterade åtgärder. 18/19

19 Aktivitet Nyckeltal Ansvarig Uppföljnings intervall Säkerställa att beslutad basnivå etableras på brandstationerna 100 % avd. lokal produktion Tertial 8 Uppföljning och utvärdering Förbundets målsättning är att arbeta mer effektivt och anpassat efter målgrupp och behov. Förbundet måste därför utveckla förmågan att följa upp och utvärdera verksamhet och ekonomi. Detta för att kunna styra resurserna till de områden där de bäst behövs. Förbundet kommer kontinuerligt att mäta goda arbetsprestationer utifrån graden av måluppfyllnad. Detta följs upp i samband med medarbetar- och lönesamtal. Förbundets verksamhet följs upp utifrån de årliga verksamhets- och aktivitetsplanerna, genom förbundets månads-, tertial- och årsredovisningar samt i den årliga revisionsrapporten. Förbundet bevakar och analyserar regelbundet insatsstatistik och genomförda olycksundersökningar. Vid behov genomförs fördjupade analyser. Förbundet tar del av nationella data och uppföljningar framtagna av t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Detta för att följa och jämföra hur förbundets verksamhet förhåller sig till övriga aktörer inom samhällsskydd och beredskap. Genom deltagande i och bevakning av relevant forskning och utveckling håller sig förbundet även uppdaterat på utvecklingen inom området. 19/19