utifrån Barnkonventionen

Transkript

1 VALLENTUNA KOMilUN KO IIII{UN REVISION EN MISSIV 20L KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBILD NINGSNAM ND EN FRITIDSNAMNDEN Grnskning v kommunens rbete utifrån Brnkonventionen hr på uppdrg v oss fortroendevld revisorer i Vllentun kommun genomfìirt en grnskning v kommunens rbete utifrn Bmkonventionen. Resulttet v grnskningen återfinns i bifogde dokument "Kommunens rbete utifrån B rnkonventionen". Vi revisorer delr :s bedömningr tt o nåimndern inte hr tgit håinsyn till brnkonventionen och dess intentioner i styr och måldokument. Det tidigre bm- och ungdomspolitisk progrírmet hr sådeles inte lämnt vtryck i dess dokument. Vi uppfttr också tt det finns brister i utbildningen v verksmhetsftireträdre i brnkonventionen och dess intentioner. o det skns tydlig kommunövergripnde direktiv och målsättningr i frågor som gäller brn och ung. Vi nser tt kommunstyrelsen bör t inititivet till tt målsättningr och direktiv ts frm ftir kommunens rbete med brn och ung. det trots vsknden v styrdokument 2indock bedrivs ett br rbete i Brnkonventionens nd och tt orgnistionen åir ändmålsenligt utformd fìir dett rbet. uppfìiljningen och utvåirderingen v rbetet med brn och ung i dgsläget är begråinsde. För tt ftirbättr rutinern och stärk den intem kontrollen hr ett ntl rekommendtioner l2imnts i rpporten. REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN ' FAX KOMMUN@VALLENTUNA, SE SE Vllentun kommun

2 VALLENTUNA KOMI.IUN KOMMUN REVISIONEN MISSIV KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNAMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBI LD NINGSNAM N DEN FRITIDSNAMNDEN Rpporten överlämns härmed till Kommunstyrelsen, Socilnämnden, Bm- och ungdomsnåimnden, Utbildningsnåimnden smt Fritidsnämnden. Revisorem hr tidigre begtirt ttfä ett yttrnde från grnskd nämnd. Efter överläggningr med Kommunfullm?iktiges ordförnde och Kommunstyrelsens ordfürnde hr vi kommit frm till ftlljnde åindrde rutin ftir hur de åtgärder grnskd nåimnd vidtgit sk rpporters. Smtidigt som grnskningsrpporten tillställs grnskd nåimnd skicks en kopi till Kommunfullmäktiges presidium och Kommunstyrelsen ftir kåinnedom. Nämnden rpporterr sedn till Kommunstyrelsen vilk åtgärder som nämnden vidtgit. När den rpporteringen sk ske kommer tt läggs fst i ett regeldokument i Förfthringssmlingen. Kommunstyrelsen kommer i sin tur ttt'tåt gnger per år redovis till Kommunfullmåiktige hur revisionens grnskningsrpporter och dess rekommendtioner hr behndlts i nämndern. Kommunrevisionen kn ftilj den fortstt behndlingen genom kllelser och protokoll smt även vid en uppftiljnde revision. För revisorem /4'ø,fr^ Stffn Modig Ordftirnde REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE SE Vllentun kommun

3 VALLENTUNA KOMMUN KO}IiIUNREVISIONEN MISSIV 20L KOMMUNSTYRELSEN SOCIALNAMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNAMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN FRITIDSNAMNDEN Distribution v grnskningsrpport - Kommunens rbete utifrån Brnkonventionen Kommunstyrelsen Socilnämnden Brn- och ungdomsnämnden Utbildningsnåimnden Fritidsnämnden Kommunfirllmäktiges presidium Kommundirektören Chefsekonomen REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN 08-s FAX KOMMUN@VALLENTUNA, SE SE Vllentun kommun

4

5 ReuisÍonsrø;pport Kommunens rbete utifrån Brnkonventionen Mrs zor3 V o,llentun k o tntntrít Smir Sndberg Jonn Hägg Sofi Regnell

6 InnehAU Smmnfttnde bedömning och rekommendtioner 1 Inledning 4 2.r Bkgrund, revisionskriterier och uppdrg Revisionsfråg Avgränsning Metod 5 Utgångspunkter Brnkonventionen 6 Grnskningsresultt 7 4.r Brnkonventionen och dess intentioner i styr- och måldokument 7 4,L.r Kommunplnen 7 4.r.2 Verksmhetsplnern 8 4.L.8 Övrig styrdokument och utbildningr Nämnder och styrelser rbetr enligt fullmäktiges direktiv och målsättningr när det gäller frågor som rör brn och ungdomr 9 4.g Kommunens orgnistion är ändmålsenligt utformd 10 4.g.r Orgnistion och smrbete melln nämnder och förvltningr 1tl Tryggre Vllentun 11 4.g.3 Smverknsgrupper med ertern ktörer t2 4.g.4 Smverknsformer för brn och ungdomrs delktighet och infl nde t2 4.4 Formern för uppföljning och uwärdering v uppnådd resultt och effekter är ändmålsenligt utformde 13

7 r Snnrnø:nfø:ttolnde bedötnníng o ch r ekornntendø:tíorter På uppdrg v Vllentun kommuns förtroendevld revisorer hr grnskt Socilnämndens, Brn- och ungdomsnämndens, Utbildningsnämndens och Fritidsnämndens rbete i frågor som rör brn och ungdomr. Grnskningen hr sin utgångspunkt i Prop. zoogf to:232. och fokuserr på brnkonventionen och dess intentioner. Efter genomförd grnskning är vår bedömning tt Vllentun kommun ändmålsenligt bedriver rbetet med brn och ung ur ett verksmhetsperspektiv, med vseende på smverkn och orgnistion. Vi bedömer dock tt det skns en tydlig politisk styrning och ledning smt tt det skns ett tydligt brnperspektiv i styr- och måldokument. Utifrån de revisionskriterier grnskningen bsers på grundr sig bedömningen ovn på följnde observtioner: Nämndern hr inte tgit hänsyn till brnkonventionen och dess intentioner i stlry- och måldokument. Det tidigre brn- och ungdomspolitisk progrmmet hr inte lämnt vtryck i styrdokumenten. Vi uppfttr också tt det finns brister i utbildningen vverksmhetsföreträdre i brnkonventionen och dess intentioner. Det skns tydlig kommunövergripnde direktiv och målsättningr i frågor som gäller brn och ung. Det är därmed svårt tt bedöm nämnderns rbete i förhållnde till dess. Vi nser tt kommunstyrelsen bör t inititivet över kommunens rbete med brn och ung. 1v14

8 Det fìnns en i llt väsentligt ändmålsenligt utformd orgnistion. Vi nser dock tt synen på brn- och ungdomsfrågor bör vr tydliggiord på ll politisk nivåer. Det finns i Vllentun god förutsättningr för dett utifrån verksmheterns nuvrnde rbetsformer. Uppföljningen och utvärderingen v rbetet med brn och ung i dgsläget är begränsde. 2v14

9 I syfte tt stärk förutsättningrn i dett rbete lämns ett ntl rekommendtioner. Vi rekommenderr nämndern tt: o I svr- och måldokument tydliggör brnets särställning och brnkonventionens intentioner för respektive verksmhetsområde. Att i enlighet med Prop. zoogf to:z3z Strtegi för tt stärk brnets rättigheter i Sverige säkerställ tt verksmhetsföreträdre utbilds i brnkonventionen och dess intentioner, smt tt/hur brn och ungs åsikter inhämts i beslut som rör dem. Tydliggör det kommungemensmm nsvret för brn och ung smt tydliggör smrbetet melln nämndern. InHuder öwig nämnder i frmtgnde v hndlingsplnen för Tryggre Vllentun, då vi uppfttr fler frågor som nämndövergripnde. Se över rutinern för uppföljning i syfte tt säkerställ tt uppföljning görs. 3v14

10 2 Inledníng 2. t B q,kg rund, r euísi ons lc ríteríer o eh upp dr g FN:s brnkonvention om brnens rättigheter ntogs v Generlförsmlingen Sverige vr ett v de först ländern som rtificerde konventionen vilket innebär tt den är folkrättsligt bindnde. Därmed hr Sverige åtgit sig tt följ konventionens innehåll och nd smt tt ktivt förverklig intentionern i den. I prop. (rgg7/g8l8z) underströks vikten v tt kommunern skulle erbjud sin personl utbildning i brnkonventionen. Det föreslogs smtidigt tt kommunern skulle inrätt system för tt kunn följ hur brnets bäst förverkligs i det kommunl rbetet. Kommunfullmäktige hr tidigre fstställt ett brn- och ungdomspolitiskt progrm för åren zoos-zoro, vilket uttryckte kommunens smlde syn på brn- och ungdomsfrågor. Progrmmets intention vr tt frågor som rör brn och ungdomr sk komm i främst rummet smt vr väglednde för smtlig nämnder och förvltningr. De tidigre fstställd målen inom dett område sk numer ingå i den övergripnde kommunplnen smt i nämnderns respektive verksmhetsplner. Syftet med grnskningen är tt bedöm hur kommunens nämnder och styrelser rbetr i enlighet med brnkonventionens intentioner och fullmäktiges fstställd mål i brn- och ungdomsfrågor. I grnskningen ingår även frågor kring mobbing, brn i behov v särskild behov/särskilt stöd. 2.2 Reuisions frô;g Bekts frågor som rör brn och ungdomr i Vllentun kommuns beslutsfttnde? Följnde revisionskriterier/kontrollmål hr nvänts:. Hänsyn i kommunen hr tgits till brnkonventionen och dess intentioner vid frmtgnde v styr- och måldokument.. Nämnder och styrelser rbetr enligt fullmäktiges direktiv och målsättningr när det gäller frågor som rör brn och ungdomr.. Kommunens orgnistion är ändmålsenligt utformd, blnd nnt när det gäller smverkn i brn- och ungdomsfrågor smt i den kommunintern roll- och nsvrsfördelningen melln nämndern och förvltningrn. I Formern för uppföljning och utvärdering v uppnådd resultt och effekter är ändmålsenligt utformde. 4v14

11 z.gaugränsníng Grnskningen vgränss till tt gäll socilnämnden, brn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden och fritidsnämnden. z.4metod. Grnskningen hr genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med verksmhetsföreträdre. Intervjuer hr genomförts med följnde personer: - Tillförordnd förvltningschef socilförvltningen - Brn- och ungdomsenhetens chef, socilförvltningen - Tillförordnd förvltningschefbrn- och ungdomsförvltningen - Föreståndre för Resurscentrum - Förvltningscheffritidsförvltningen - Ungdomsenhetens chef, fritidsförvltningen - Socilnämndensordförnde - Brn- och ungdomsnämndens ordförnde 5v14

12 S Utg&ngspunkter g. I B ø:rnkonu entíorteít Grundprincipern i konventionen om brns rättigheter återfinns i rtiklrn 2,3,6 och rz. o o Artikel z i konventionen om brns rättigheter hndlr om tt ing brn sk diskriminers. Artikel 3 i konventionen om brns rättigheter hndlr om tt lltid sätt brnets bäst i fokus. Artikel 6 i konventionen om brns rättigheter hndlr om tt åtgärder vidts som säkrr rätten till fiisisk, psykisk, ndlig, morlisk, psykologisk och socil utveckling. Artikel rz i konventionen om brns rättigheter hndlr om brn och ungs rätt till delktighet. Prop. zoog f ro,zgz Strtegi för tt stärk brnets rättigheter i Sverige'innehåller ett ntl principer som sk vr utgångspunkt för så väl kommunerns som ndr offentlig ktörers rbete med tt säkerställ brns rättigheter i Sverige. Propositionen ntogs v riksdgen i december 2o1o. I strtegin lyfts blnd nnt smrbete melln skol, sociltjänst och ndr ktörer frm som en förutsättning för tt skydd brn som fr ill eller diskriminers. Vidre lyfter strtegin också frm tt det i en kommun bör finns kunskp och rbetssätt för tt inhämt brns åsikter i frågor som rör dem. I smtlig beslut som rör brn bör det därmed frmgå hur brnets åsikter hr inhämtts. Vikt läggs även vid tt kommuner bör inrätt system för tt kunn följ hur brns bäst förverkligs i det kommunl rbetet. Brnplner, brnbilgor till budgeten och brnkonsekvens-nlyser kn vr instrument för sådn uppföljning. Kommunern nsvr också för tt såväl beslutsfttre som berörd personl hr en gedigen kunskp om brns rättigheter smt fortlöpnde får kompetensutveckling för tt bibehåll och utveckl denn kunskp. r Ersätter rg97l98:r8z Strtegiþr ttþruerklig FN:s konuentíon ombrnets rättigheter i Suerige 6v14

13 4 Grørnskníngsresultø:t 4.t BrntkonuentíoÍteÍt och dess íntentíoner í stut- oehmô,ldokurnent I dett vsnitt belyses huruvid hänsyn hr tgits till brnkonventionen och brnkonventionens intentioner vid frmtgnde v styr- och måldokument. Frm till år zoro uttrycl,rtes kommunens smlde syn på brn- och ungdomsfrågor i det kommungemensmm brn- och ungdomspolitisk progrmmet. Progrmmet hde ett tydligt brnrättsperspektiv och utgick från brnkonventionen och brnets bäst. Progrmmet innehöll såväl inriktningsmål smt uppdrg till nämnder inom ett ntl prioriterde områden kring kommunens verksmhet gentemot brn och ung. Från och med zorr beslutdes tt progrmmet inte skulle reviders och tt målen inom dett områdes sk ingå i de ordinrie styrdokumenten. Utifrån denn bkgrund hr en grnskning genomförts vbefintlig styr- och måldokument Kommunplnen Kommunens övergripnde styr- och måldokument utgjordes under grnskningsperioden v Kommunplnen för zotz-zot4.defyr strtegisk målområden som nges i plnen är: o Kund/invånre. Tillväxt och utveckling. God ekonomisk hushållning. Energi och miljö Inom dess områden finns smmnlgt 16 kommungemensmm mål. Det kommungemensmm målet om ett tryggre Vllentun nges i intervjuern som det mål med störst bäring på brn och ungdomr i kommunen. Ett speciellt rbete inom vd som klls just Tryggre Vllentun hr initierts i kommunen. Tryggre Vllentun är ett nätverk där de i kommunen som rbetr med brn- och ungdomsfrågor smordnr sin resurser. Syftet med Tryggre Vllentun uppges vr tt permnent det rbete kring det brn- och ungdomspolitisk progrmmet som tidigre gjorts i kommunen. Arbetet diskuters vidre nedn. Målen inom de öwig områden god ekonomiskhushållning, energi och miljö och tillväxt och utveckling, sknr uttrycklig relevns för rbetet med brn och ung i kommunen. Därutöver formulers nämndspecifik mål v nämndern, med grund i de kommungemensmm målen. De nämndspecifik målen redogörs för i verksmhetsplnern för respektive nämnd. 7v14

14 4.1.2 Verksmhetsplnerncl I socilnämndens verksmhetspln för zotz-zor4 utgör följnde två mål de som närmst kn hänförs till brnens särställning och brnkonventionens intentioner, mål 6: "socilnämnden sk genom instser v förebyggnde ntur bidr till tt/.../stärk brns och ungdomrs egen förmåg"; smt mål 8: "socilnämnden sk genom smverkn med ndr nämnder bidr till tt skp trygghet i Vllentun". I Socilnämndens verksmhetspln omnämns också tt smrbetet med skoln kn utveckls ytterligre när det gäller förebyggnde verksmhet/öppenvård för brn och ungdomr. Speciellt rör dett de ungdomr år som är i behov v instser utöver etblerde g rmnsieprogrm. Socilnämndens tidigre verksmhetspln för zoro-zorz berör medbäring pä rbetet med brn och ungdomr målet om tt bli beviljd ordinrie licens för BBIC, vilket är ett metodvl med tydligt fokus på brn och ungdomrs behov i centrum. Socilnämnden hr nu beviljts ordinrie licens. Utbildningsnämndens verksmhetspln 2oL2-2or4 innehåller ett ntl nämndspecifik mål med indiktorer kring brukrnöjdhet (elevnöjdhet). Blnd nnt bekts ndel elever som känner sig trygg på sin skol, respektive nser tt de stimulers till utveckling och lärnde, smt ett ntl resulttmål för betyg, högskolebehörighet. Det finns dock ing uttrycklig referenser till brnkonventionen eller brnets särställning i verksmhetsplnen. Brn- och ungdomsnämndens verksmhetspln 2or2-2ot4 innehåller också mål med indiktorer kring elevnöjdhet, lärndemiljö, utveckling och trygghet. I verksmhetsplnen omnämns i först hnd lgr som styrnde för nämndens verksmhet och måi. Vid intervjun med brn- och ungdomsförvltningen (som svrr till både utbildningsnämnden och brn- och ungdomsnämnden) påpeks tt brns rättigheter och brns bäst är en nturlig utgångspunkt i verksmhetern vrs huvudshig målgrupp är brn och ung. Vidre hr hänsyn till brnkonventionens intentioner tgits i de lgr och förordningr som styr kommunens rbete, vrpå det ytterligre blir en nturlig del i verksmheterns rmverk. Exempelvis nämns skollgen som hr en tydlig utgångspunkt i brnkonventionen. Fritidsnämndens verksmhetspln 2or2-2or4 innehåller ing mål direkt hänförlig till brnkonventionen. Det mål som strkst l -fter frm brn och ungdomr är mål nr 4: "Fritidsnämndens smtlig verksmheter smrbetr med öwig berörd nämnder smt berörd myndigheter och orgnistioner för ungdomsgruppen 7-2o år" Ourígø sfurdokument och utbildningor Det skns brnplner, brnchecklistor och dylikt i kommunen och det finns ingen brnbilg till budget. Det säkerställs inte heller i kommunen tt verksmhetsföre- 8v14

15 trädre och personl utbilds i brnkonventionen och dess intentioner. Verksmhetsföreträdre beskriver tt utbildningr sker kring tolkning och tillämpning v de ktuell lgrn som styr ders verksmhet och där brnkonventionen ligger till grund, exempelvis skollgen. Ingen verksmhetsföreträdre nger dock tt de fått utbildning kringbrnkonventionen och dess intentioner. Det tydliggörs i den ny propositionen tt kommunen hr ett nsvr tt utbild verksmhetsföreträdre och tjänstemän inom området. 4.r.g.r Kommentrerochbedömningr: Enligt vår uppfttning sknr styrdokumenten tydlig bäring på brnkonventionen och dess intentioner. Det tidigre brn- och ungdomspolitisk progrmmet hr inte lämnt vtryck i styrdokumenten. De nämndspecifik mål som rör de nämnder som är nsvrig för brn och ungdomr i kommunen hr ett nturligt fokus på dett rbete, men även där skns tydlig referenser till brnets särställning. Målen skulle enligt vår uppfttning kunn utveckls för tt tydliggör och lyft frm såväl brnkonventionens intentioner som de tidigre inriktningsmålen och uppdrgen från det brn- och ungdomspolitisk progrmmet. De exempet på målindiktorer kring eleverns utveckling och lärnde, elevnöjdhet, trygghet etc., smt fritidsnämndens smverknsmål är de närmste som finns. Vi uppfttr således tt nämndern inte hr lyckts säkerställ tt de intentioner som tidigre uttryckets i det brn- och ungdomspolitisk progrmmet hr överförts till kommunplnen och nämnderns verksmhetsplner. Utifrån de mål som i Prop. zoog f to.zgz Strtegi för tt stärk brnets rättigheter i Sverige kn nses h bäring på kommuner så sknr vi också uttlde mål kring utbildning i brns rättigheter för verksmhetsföreträdre. Vi sknr också mål kring hur/tt brns och ungs åsikter sk inhämts vid beslut som rör brn. Vår bedömning är således nämndern inte hr tgit hänsyn till brnkonventionen och dess intentioner gällnde styr- och måldokument. 4.2 Nätnnder oeh stgrelser orrbetør enlígtlullmäktíges dírektíu oc r-lø.&ls ittníngølr rúir det g äller lr&g or sorn rör bølnt och un'g doínclr Som ovn nämnts fnns tidigre ett brn- och ungdomspolitiskt progrm som tydliggjorde tt frågor som rör brn och ungdomr sk komm i främst rummet smt vr väglednde för smtlig nämnder och förvltningr. I pril eorr beslutde kommunfullmäktige tt progrmmet inte skulle reviders. I den uppföljning som då gjordes föreslogs istället tt målen inom dett område frmöverbör ingå i den övergripnde kommunplnen smt i nämnderns respektive verksmhetsplner. Som ovn nämnts hr vi uppfttt tt verksmhetsplnern och kommunplnen är begränsde i sin mål och direktiv kring rbetet med brn och ungdomr. Vi uppfttr 9v14

16 inte heller tt kommunplnen tydliggör hur kommunen ser på rbetet med brn och ung. I och med denn brist på tydlig direktiv hr nämnder och förvltningr stort nsvr tt utveckl sitt eget rbete kring brn och ung. 4.2.L.L Kommentrerochbedömningr: Trots tt vi tidigre notert tt det brn- och ungdomspolitisk progrmmet inte hr införlivts i de gällnde styrdokumenten är vår bild tt progrmmets intention lever kvr i orgnistionens rbete i frågor som rör brn och ung. Det uppftts vr ett verksmhetsbsert resultt, och inte ett resultt v en tydlig politisk styrning. Vi uppfttr tt det skns målsättningr och direktiv på kommunövergripnde nivå gällnde frågor som rör brn och ung efter tt det brn- och ungdomspolitisk progrmmet hr vslutts. Därmed ser vi risker för tt det befintlig rbetet med brn och ung, som inte fstställts vi direktiv, riskerr tt nedprioriters eller försvinn vid förändringr i orgnistionen. Utifrån denn brist på direktiv från fullmäktige är därmed svårt tt bedöm förvltningrns och nämnderns rbete i enlighet med dess. Vi nser dock tt kommunstyrelsen bör t inititivet över kommunens rbete med brn och ung. 4. g l(otntntntens org ørnrísø:tíon är ändørtnô,isenlíg t ulfortnød Orgnistíon och smrbete melln nömnder ochforultningr Grnskningen omfttr ffr nämnder och tre förvltningr som tillsmmns nses h det smmntgn nsvret för brn och ung i kommunen. Det är viktigt tt dess nämnder säkerställer ett helhetsnsvr för brnet i syfte tt motverk tt brn fller melln stolrn. Förvltningrn ger i intervjuern uttryck för tt de överlg hr en god smverkn. Smverkn sker blnd nnt inom Tryggre Vllentun (vilket behndls utförligre nedn) men även i ndr former, till stor del i och vi skoln. Det finns även ett speciellt projekt för smverkn melln socilförvltningen och brn- och ungdomsförvltningen i syfte tt t ett helhetsnsvr för de ungdomr som inte deltr i skolverksmhet, så kllde "hemmsittre". Inom brn- och ungdomsförvltningen nsvrr Resurscentrum för rbetet med elever i behov v särskilt stöd. Resurscentrum orgniserr specilverksmheter såsom språkklss, förberedelsehss och särskol, och finns till för de tillfiillen då stödet på skoln inom den ordinrie skolenheten inte räcker till. Resurscentrum nsvrr också för elevhälsn i kommunen. Resurscentrum sk vi elevhäls och tilläggsbelopp rbet för tt ingen rektor lämnr ifrån sig elever utn se till tt smtlig elever i behov v stöd får det stöd de hr rätt till. Socilförvltningens smrbete med skoln sker blnd nnt vi en socilsekreterre koppld till vrje skol. Det- 10 v 14

17 t är tänkt tt underlätt kontkten melln skol och sociltjänst smt bidr till ökt smråd kring brn och ungdomr. Ett förebyggnde rbete melln fritidsförvltning, brn- och ungdomsförvltning och socilförvltning sker vi regelbundn möten melln skoln, socilsekreterre och fáltssistenter. Även en polis knuten till skoln deltr i dess. Dess möten behndlr tendenser på gruppnivå ur ett brnoch ungdomsperspektiv. Under intervjuern frmkommer tt smrbete på nämndnivå sker i skfrågor, där specifik frågor kn Mts i fler nämnder. Det sker inget rbete kring brn och ung v generell och övergripnde ntur melln nämndern idg. Nämndordförnden uppger tt denn smrbetsform är fullt tillräcklig idg. hr även tgit del v intern smverknsrutiner melln brn- och fmiljeenheten inom socilförvltningen och motprter i kommunen. Rutinern vser smverkn melln brn- och fmiljeenheten och enheten för äldre och funktionsnedstt, vuxenenhetens myndighetsvdelning, Vllentun gymnsium (liknde rutiner finns för grundskoln inklusive friskolor) smt rutiner för smrbete och rbetsflöde melln brn- och fmiljeenheten och öppenvården Tryg gre Vllentun. Tryggre Vllentun är ett forum och nätverk där de i kommunen som rbetr med brn- och ungdomsfrågor smordnr sin resurser. En speciell smordnre är nsvrig för dett rbete i kommunen. Smverkn inom nätverket sker främst i form v dess tre former: Stwgrupp (kommundirektören, kommunstyrelsens ordförnde, förvltningschef på brn- och ungdomsförvltningen, socilförvltningen och fritidsförvltningen, smordnre för Tryggre Vllentun, närpolischef smt smordnre säkerhetsfrågor) Smordningsgrupp (enhetschef, verksmhetschef m.fl.) Utökd smordningsgrupp (representnter från skolorns elevhälsovård, sociltjänstens brn- och ungdomsgrupp smt öppenvård, f,áltgruppen, närpolisens ungdomsutredre, svensk þrkns ungdomsverksmhet) En hndlingspln för rbetet utrbets i huvudsk v smordnren och nts sedn i styrgruppen. Smhällsbyggndsförvltningen och kulturförvltningen deltr inte i sþ'rgruppen och hr således ingen påverknsmöjlighet. Hndlingsplnen nts därefter endst i fritidsnämnden som nsvr för rbetet inom Tryggre Vllentun. Utgångspunkten i rbetet med Tryggre Vllentun nges vr tt skp ett helhetsgrepp kring kommunens brn och ung, "vi jobbr med smm brn". Arbetet rör blnd nnt tt förebyggnde rbete mot lkohol, nrkotik, doping och tobk, smt nttvndringr för tt sþdd brn mot våld. Under det senste året hr nttvndringsbidrg instiftts och getts till föreningr som bistår med nttvndrre. 11 v 14

18 Smordningstjänsten hr under en tid vrit vknt. En ny smordnre tillträdde i mrs Fritidsförvltningens chef uppger tt verksmheten hr fortgått även under vknsen, men tt det hr inverkt negtivt på utvecklings- och uppföljningsrbetet i viss mån Smuerknsgrpper med exterrl ktörer Nämndern och förvltningrn smrbetr även med lndsting och polis. Ovn hr polisens närvro i smverknsmöten diskuterts. I Fmiljens hus smverkr brn- och ungdomsförvltningen med socilförvltning och brnvårdscentrlen (BVC). Dit kn förskolebrn och fmiljer gå för tt få stöd vi till exempel föräldrutbildningr. Smverkn melln kommunen och lndstinget gällnde elever i behov v särskilt stöd reglers vi ett speciellt vtl (BUS). Smrbete melln fritidsförvltning och regionens gemensmm sociljour uppges vr ktuellt tt utök genom tt engger sociljouren i fáltssistenterns rbete Somuerknsþrmer for born och ungdomrs delktighet och inflytnde På skolorn är det huvudsklig verktygen för elevinfl nde elewåden. Vi uppfttr tt rbetet med elewåd ser något nnorlund ut melln skolorn vseende frekvens och kontinuitet. Utöver elevråden finns även så kllde smråd. Dess inkluderr elever, föräldrr och politiker och de träffs ett pr gånger per termin. Kommunen hr inte tidigre rbett strukturert och ktivt med brn- och ungdomsinfl nde. På grund indiktionern på tt ungdomr i kommunen upplevde tt de inte lyssndes till, vilket mnifesterdes i Lupp zorr, hr ett ungdomsråd nyligen instiftts i kommunen. Ungdomsrådet vänder sig till ungdomr melln rz och 16 år och drivs v fritidsförvltningen på uppdrg v fritidsnämnden. Rådet består v representnter från elewåden men sk i huvudsk behndl frågor som rör brn och ung utnför skoln (till skillnd från elewåden). Ungdomsrådet är dock så pss nytt tt det inte är Hrgjort vilk frågor som sk diskuters smt hur dess sk ts om hnd och följs upp i kommunen. Det uppges finns plner på tt inkluder även ndr representtiv ungdomsgrupper utöver elewåden, till exempel i form v gårdsråd på fritidsgårdrn, längre frm. Även ndr förvltningr sk kunn medverk i ungdomsrådet frmöver L Kommentrerochbedömningr: Vi bedömer tt det finns tydlig smrbetsformer både inom och melln förvltningr i de flest fll. Vi uppfttr tt smrbetet med skoln som nturlig mötesplts fungerr br både gentemot socilförvltning och gentemot fritidsförvltning. Tryggre Vllentun bidrr till tt stärk smrbetet melln förvltningr smt melln olik nivåer i orgnistionen, likväl som gentemot extern ktörer. Vi bedömer dock tt det fìnns skäl till tt involver även de förvltningr som idg inte finns representerde i Tryggre Vllentun i rbetet. Vi ser också tt det finns skäl tt se 12 v 14

19 över om hndìingsplnen för Tryggre Vllentun sk behndls i fler nämnder än fritidsnämnden då mång frågor är kommunövergripnde. Vi ser positivt på tt ett ungdomsråd är under utveching i kommunen. Vi nser det dock finns skäl tt involver även ndr nämnder i rbetet med ungdomsrådet. Trots tt nämndordförnden nser tt smrbetet melln nämndern som det ser ut idg är fullt tillräckligt nser vi tt det finns skäl tt formliser smverkn och på så sätt tydliggör det kommungemensmm nsvret för brn och ung. I och med de olik smverknsformern melln de berörd förvltningrn bedöms ändå risken för tt brn och ungdomr fller melln stolrn vr reltir,t liten. Vi bedömer tt orgnistionen i llt väsentligt är ändmålsenligt utformd. Vi nser dock tt synen på brn och ungdomsfrågor börvr tydliggiord på ll politisk nivåer. Det finns i Vllentun god förutsättningr för dett utifrån verksmheterns nuvrnde rbetsformer Fortnerno frr urppîolrníng och utu ärderíng u lupplrrôiddresultø:t oeh effekter är ändølnflls.- enlígt utforrnø;de De nämndspecifik målen följs upp enligt de indiktorer och mätmetoder som nges i verksmhetsplnern, främst enkäter och utvärderingr. Dess mål hr som ovn nämnts endst begränsd nkn ning till brnkonventionen och dess intentioner. Tryggre Vllentun gjorde under hösten 2011 en uppföljning v den lokl ungdomspolitiken (Lupp) i vilken ungdomr i kommunen tillfrågdes om sin livssitution och vd som är viktigt för dem. zor4 görs en ny Lupp-uppföljning. hr också tgit del v en tidigre kvlitetsredovisning på brn- och ungdomsförvltningen, i vilken en utvärdering och uppföljning v rbetet presenters. I denn redovisning tillfrågs elever i kommunen om sin uppfttning vseende möjlighetern tt påverk/plner sitt skolrbete smt om sitt infl nde/huruvid lärre och skolledning lyssnr på dem. 4.4.r.r Kommentrerochbedömningr: Vår bedömning är tt uppföljningen och utvärderingen v rbetet med brn och ung i dgsläget är begränst och rekommenderr därmed nämndern tt se över rutinern för uppföljning. 13 v 14

20 Smir Søndberg Projektledre CrínHultgren Uppdrgsledre 14 v 14